Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 200.
1
Nr 200.
Kmigl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade bestämmelser
för tillägg sbi drag till innehavare av odlingslägenheter
å kronomark i de sex nordligaste länen ävensom
av nybyggeslägenlieter å Alträsks nybyggesområde; given
Stockholms slott den 5 mars 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
att .
dels godkänna den av chefen för jordbruksdepartementet föreslagna
ändrade lydelsen av mom. 1 i gällande bestämmelser angående tilläggsbidrag
till vissa innehavare av odlingslägenheter och skogstorp å
kronomark i de sex nordligaste länen;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga motsvarande ändringar
i gällande bestämmelser angående tilläggsbidrag till innehavare av nybygges
1 agent)eter inom Alträsks nybyggesområde i Norrbottens län.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 166 höft. (Sr 200.)
1
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.
Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: PETERSSON.
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist.
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:
I en till mig ställd skrift har ledamoten av riksdagens första kammare
Gustaf Rosén erinrat, att på grund av krisårens dyrtid Kungl.
Maj:t och riksdagen beviljat odlingslägenhetsinnehavare och skogstorpare
i de nordligaste länen tilläggsbidrag för byggnadsarbete, som utförts
efter 1 januari 1915, (Svensk förf.-saml. nr 448/1918) och till ett maximibelopp
av 1,250 kronor, men att dylikt bidrag finge utgå endast till sådana
odlingslägenhetsinnehavare, som erhållit sina torp före bestämmelsernas
ikraftträdande, d. v. s. den 2 juli 1918.
Härav uppstode dock den uppenbara orättvisan, att för byggnadsarbete,
som samtidigt utfördes efter den 2 juli 1918, den ene kunde utfå
bidrag men icke den andre, som dock hade samma känning av dyrtiden.
Hade han fått lägenheten upplåten efter den 2 juli 1918, vore han ställd
8
Kungl. MaJ.ts proposition Nr 200.
atom dessa medgivna, så väl behövliga tilläggsbidrag, vilka utginge till
hans lyckligare grannar, ehuru dessa ofta mera av eu slump råkat fä
papper på sina lägenheter före den kritiska dagen den 2 juli 1918. Uppenbart
måste ett sådant förhållande skapa missnöje hos en del nyblivna torpare,
som kanske just på grund av ryktet om det beviljade tilläggsbidraget
sökt torplägenhet. Enbart å ett revir — Vinlidens — hade efter den
2 juli 1918 ej mindre än 13 orädda, energiska personer erhållit eller
sökt erhålla lägenheter inne i skogarna, ehuru statsbidraget för uppförande
av byggnader och utförande av odling vore så ringa. Men de
hade givetvis räknat med det högre statsbidraget, vilket dock ej utginge
till dem eller andra, som befunne sig i samma situation.
Då man visste, att bostadsbygge i städerna icke kunde utföras
under 5,000 kronor per eldstad, måste man beundra de personer, som
kunde våga sig på försöket att med ett blygsamt statsbidrag bygga
bostad och ladugård in. fl. byggnader samt utföra odling i vildmarken.
Dessa människor vore förtjänta av statens understöd i högre grad än
hittills. Men i första hand vore det en gärd av rättvisa att låta dessa •
komma i åtnjutande av samma förmåner som de, vilka fått sin upplåtelse
före den 2 juli 1918.
Herr Rosén hemställde därför, att till årets riksdag mätte avlåtas
förslag om sådan ändring av gällande bestämmelser, att även den lägenhetshavare,
som efter den 2 juli 1918 fått odlingslägenhet åt sig upplåten,
måtte komma i åtnjutande av tilläggsbidrag.
Domänstyrelsen har den 10 februari 1920 avgivit utlåtande i detta
ärende och därvid anfört:
>Sedan i anledning av en inom riksdagen väckt motion riksdagen i skrivelse
den 25 april 1917 anhållit, att Kungl. Maj:t snarast måtte utreda, i vad mån ökning
av statsbidraget, såväl för nya upplåtelser av odlingslägenheter å kronopark^-och överloppsmarker i de sex nordligaste länen som ock för redan skedda upplåtelser
av dylika lägenheter och skogstorp, kunde finnas erforderlig, och Kungl. Maj:t
remitterat denna riksdagens skrivelse till norrländska kolonisationskommittén, avgav
kommittén den 19 februari 1918 utlåtande i ärendet. Kommittén framhöll därvid
bland annat följande.
Den odlingshjälp av 750 kronor, som staten för det dåvarande lämnade innehavare
av odlingslägenhet, torde visserligen vara otillräcklig för att förslå till det
understöd, som statsmakterna avsett med denna hjälp, men då kommittén i ett den
15 december 1917 till Kungl. Maj:t avgivet betänkande med förslag till anordnande
av kolonisationsförsök å vissa kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län föreslagit
grunder för upplåtelser av odlingsmark, vilka i väsentligt avseende skilde sig
från de gällande bestämmelserna angående upplåtande av odlingslägenheter, torde,
därest detta förslag komme att vinna statsmakternas godkännande, detsamma inverka
på frågan, om upplåtelse av odlingslägenheter enligt därom gällande stadganden
4
Kungl. Maj ds proposition Nr 200.
borde äga rum eller icke. Kommittén ville ifrågasätta, huruvida det kunde anses
lämpligt, att under rådande förhållanden, då frågan om nya former för upplåtelser
vore nära sin lösning, uppmuntra till anläggande av lägenheter av en typ, som
enligt kommitténs mening torde i flera avseenden få anses mindre lämplig. Det vore
därjämte att antaga, att de nya kolonaten, som av kommittén föreslagits till upplåtande,
skulle visa sig mera lockande än de nuvarande upplåtelserna av odlingslägenlieter.
Ehuru riksdagen ifrågasatt ökade bidrag till såväl dem, till vilka upplåtelser
av odlingslägenheter redan skett, som ock sådana, till vilka upplåtelser därefter
komme att ske, avstyrkte kommittén för sin del, att till de senare lämnades ytterligare
bidrag utöver vad förut tillkomme dem, under det att den tillstyrkte tilläggsbidrag
till dem, som före de ifrågasatta bestämmelsernas ikraftträdande erhållit
lägenheter åt sig upplåtna, ehuru de ännu icke fullgjort dem åliggande byggnadsskyldigheter.
Domänstyrelsen, som över vad kommittén i frågan anfört avgav utlåtande
den 4 mars 1918, erinrade därvid, bland annat, om sitt den 15 februari samma är
avgivna utlåtande över kolonisationskommitténs förslag till försökskolonisation ä
vissa kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län. Häri hade styrelsen anfört
bland annat, att enligt styrelsens mening såväl stort antal sökande som ock sådana
med goda förutsättningar att finna sin bärgning skulle anmäla sig till erhållande av
odlingslägenheter enligt nuvarande grunder, om åt sökandena ställdes i utsikt att
bekomma en odlings- och byggnadsväg, som uppginge till exempelvis 2 ä 5 gånger
sä stort belopp, som för närvarande är för sådant ändamål bestämt.
Styrelsen, som av dessa med flera skäl ifrågasatte lämpligheten av kommitténs
förslag, att allenast sådana innehavare av odlingslägenheter, till vilka lägenheter
upplåtits innan de föreslagna bestämmelserna om tilläggsbidrag trädde i kraft, skulle
vara berättigade erhålla sådant bidrag, hemställde, att den föreslagna ökade byggnadshjälpen
måtte få komma jämväl innehavare av sådana odlingslägenheter, som därefter
upplätos, till del.
Ehuru styrelsen icke har något att erinra mot att upplåtelser ske enligt den
form, som av Kungl. Maj:t och riksdagen godkänts i fråga om försökskolonisationen
å vissa kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län, är styrelsen dock av den
mening, att dessa upplåtelser bliva för statsverket jämförelsevis i hög grad betungande.
och att för den skull upplåtande av odlingslägenheter i huvudsak i enlighet med
1909 års grunder härom fortfarande bör ske. Styrelsen känner sig ock förvissad
om, att en förhöjning av nu utgående odlings- och byggnadsbidrag, 750 kronor, till
2,000 kronor — motsvarande den summa, som nu kan tillerkännas innehavare av
odlingslägenhet upplåten före den 2 juli 1918 — skulle för nu ifrågavarande odlingslägenhetsinnehavare
och sökande till sådana lägenheter vara av den betydelse, att
arbetet med lägenheternas bebyggande och odling skall kunna i allmänhet fullgöras
iuorn de 5 första åren av upplåtelsetiden, vilket under nuvarande förhållanden hörer
mera till undantagen.
Vid 1919 års utgång funnos upplåtna cirka 1,820 skogstorp och odlingslägenheter,
och har, sedan här förut omförmälda kungörelse den 20 juni 1918 trädde i
kraft, upplåtits sammanlagt 164 nya odlingslägenheter. Måhända har, såsom herr
Rosén antagit, en del av sökandena till dessa senare haft den uppfattningen, att de
skulle komma i åtnjutande av tilläggsbidrag enligt 1918 års kungörelse.
5
Kungl. Maj.ts proposition Nr 200.
Med instämmande i herr lioséns förevarande framställning far styrelsen
sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t i proposition till innevarande års riksdag täcktes
föreslå sådan ändring i gällande bestämmelser rörande upplåtande av odlingslägenhoter
å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, att 15 mom.
av kungörelsen härom den 18 juni 1909, sådant detta moment lyder enligt kungörelsen
den 9 oktober 1914, måtte erhålla följande lydelse: t ,
''Innehavare av odlingslägenhet, som efter den 1 juli 1918 upplåtits, skall
äga rätt att av allmänna medel i odlingshjälp erhålla 2,000 kronor. Härav
i mindre poster än 200 kronor varje gång — — — belopp.’»
Jämväl från norrländska kolonisationskommittén liar utlåtande i
ärendet infordrats. Kommittén har den 25 februari 1920 yttrat sig och
anfört följande:
»1 den av kommittén den 19 februari 1918 avlatna underdåniga skrivelse
angående ökat statsbidrag åt innehavare av skogstorp och odlingslägenheter, som
föregick 1918 års riksdags beslut om dylika bidrag och Kungl. Maj:ts den 20 juni 1918
utfärdade kungörelse i ämnet, framhöll kommittén såsom sin uppfattning, att man
för det dåvarande måste begränsa sig till frågan om ett kraftigare understöd åt
dem. som redan fått lägenheter till sig upplåtna, under det att frågan i vad den
berörde nya upplåtelser skulle göras beroende av närmare utredning i ämnet. — -----•
Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i ämnet fattades under beaktande av de
av kommittén i nämnda avseende framhållna synpunkterna. Den följande utvecklingen
av förhållandena synes emellertid hava gått i annan riktning än kommittén
ansett sig kunna antaga. Sålunda har, efter det den nämnda kungörelsen om till1
äggsbidrag trätt i kraft, ett avsevärt antal, enligt domänstyrelsens uppgift icke
mindre än 164. nya odlingslägenheter tillkommit, ett förhållande som torde finna
sin förklaring uti den omständigheten, att de av kommittén förordade och av statsmakterna
beslutade kolonatsupplåtelserna, som endast varit enstaka försök ä ett
begränsat antal kronoparker, givetvis ännu icke kunnat fördelas så jämt över hela
Norrland, att även alla sådana, som eftersträva markupplåtelse endast i hemtrakten,
kunnat erhålla tillfälle att få kolonat.
Då sålunda efter tillkomsten av nämnda författning, som tillförsäkrade
innehavare av redan upplåtna odlingslägenheter och skogstorp tilläggsbidrag, ett
betydande antal nya odlingslägenheter upplåtits, vilkas innehavare äro uteslutna
från rätten att erhålla dylika bidrag, är det tydligt, att dessa senare, som givetvis
äro i minst lika grad som de äldre i behov av ökat bidrag till kostnaden för lägenhetens
förseende med nödiga åbyggnader, skola känna sig besvikna över den sämre
ställning de i nämnda avseende intaga. Någon avgörande betydelse lärer härvid
knappast kunna tillmätas den invändningen, att vederbörande bort vara medvetna
om att de icke, såsom fallet vore beträffande äldre upplåtelser, hade att påräkna
något tilläggsbidrag till byggnadskostnad^''^.
På grund av det anförda anser kommittén det vara skäligt att, på sätt nu
föreslagits, jämväl innehavarna av senare tillkomna lägenheter beredes möjlighet
att erhålla tilläggsbidrag av nämnda art, och får alltså tillstyrka framläggande av
proposition i ämnet till årets riksdag.
Vid bestämmandet av till äggsbidraget åt innehavare av senare tillkomna
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.
odlingslägenheter synes detta kunna, till skillnad från vad som gäller om de äldre
upplåtelserna, angivas till hälften av byggnadskostnaden, oavsett huruvida denna
avser redan utförda byggnader eller byggnaders fullbordande. Tilläggsbidragets
maximibelopp bör även i förevarande fall bestämmas till 1,250 kronor. Någon
sådan särskild utredning beträffande byggnadskostnaden, som är föreskriven för
tilldelande av tilläggsbidrag åt äldre lägenhetsinnehavare, synes ej vara behövlig i
fråga om nya odlingslägenheter.
Domänstyrelsen har i sitt utlåtande i ärendet ifrågasatt en ytterligare ändring
i bestämmelserna om odlingslägenheter och skogstorp, avseende en ökning av
minimibeloppet av de poster, i vilka statsbidragen må till lägenhetsinnehavarna utbetalas,
från 75 till 200 kronor. En dylik ökning torde få anses väl motiverad av
ändringen i penningvärdet, varför kommittén biträder förslaget härom.
Ett bifall till den gjorda framställningen skulle under förutsättning att även
de här ytterligare ifrågasatta förslagen godtagas nödvändiggöra vissa ändringar i
de om odlingslägenheter utfärdade författningarna. Domänstyrelsen har i sådant
avseende föreslagit en ändrad lydelse av kungörelsen den 9 oktober 1914. Enligt
detta förslag skulle emellertid bestämmelsen om den odlingshjälp å 750 kronor, som
alltjämt bildar underlag för de redan beslutade tilläggsbidragen, bortfalla. Med
domänstyrelsens förslag frän kommer man icke heller en del ändringar i kungörelsen
om tilläggsbidragen den 20 juni 1918. Enligt kommitténs mening bör syftet med
den gjorda framställningen kunna vinnas med en ändring allenast av den senare
kungörelsen.)
Dtjparte
m-cnt schefen.
Då jag den 5 april 1918 tillstyrkte Kungl. Maj:t att avlåta proposition
(nr 280) angående tilläggsbidrag till vissa innehavare av odlingslägenheter
och skogstorp å kronomark i de sex nordligaste länen, fann
jag mig böra ansluta mig till kolonisationskommitténs åsikt, att någon
förhöjning i bidragen icke borde beredas till sådana odlingslägenheter,
som tilläventyrs kunde bliva upplåtna, sedan de föreslagna bestämmelserna
om tilläggsbidrag trätt i kraft. Det antogs för övrigt, att dylika upplåtelser
knappast skulle äga rum i avsevärt antal, sedan förmånligare
upplåtelsevillkor erbjudits genom den av kommittén enligt andra grunder
bedrivna koloniseringen.
I nu förevarande ärende har emellertid upplysts, att ett icke ringa
antal odlingslägenheter upplåtits, sedan kungörelsen den 20 juni 1918
(nr 448) om dylika tilläggsbidrag trädde i kraft, vilket skedde den 2
juli samma är, och att det kan antagas, att sökande till sådana upplåtelser
även framdeles skola anmäla sig. Det synes mig då vara skäligt,
att till innehavarna av dessa nya lägenheter må utgå understöd i lika
män som till dem, vilka erhållit upplåtelse före kungörelsens ikraftträdande.
De för ändamålet erforderliga föreskrifterna torde, såsom norrländska
kolonisationskommittén föreslagit, lämpligen böra meddelas i form av
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.
ändring i de av 1918 års lagtima riksdag godkända, i förenämnda kungörelse
innefattade bestämmelserna, nämligen i mom 1 därav.
Jag tillåter mig nu framlägga följande förslag till ny lydelse av
ifrågavarande mom. 1.
»Innehavare av odlingslägenhet, som före den 2 juli 1918 upplåtits
jämlikt kungörelsen den 18 juni 1909 angående upplåtande av
odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste
länen, skall äga rätt att, där föreskrivna byggnadsarbeten icke
blivit utförda före den 1 januari 1915, — utöver honom tillkommande
odlingshjälp — såsom tilläggsbidrag erhålla ett belopp, svarande mot
tredjedelen av innehavarens kostnad för föreskrivna byggnadsarbeten,
vilka utförts under tiden från och med ingången av år 1915 intill den
2 juli 1918, och mot hälften av sådan kostnad för fullbordande efter
sistnämnda tidpunkt av dylika byggnadsarbeten, med iakttagande att
tilläggsbidrag för byggnadsarbeten, som utförts före den 2 juli 1918,
icke må överstiga 500 kronor och att tilläggsbidraget icke må sammanlagt
uppgå till högre belopp än 1,250 kronor.
Innehavare av odlingslägenhet, som upplåtits efter den 1 juli 1918
eller hädanefter upplåtes, skall äga rätt att — utöver honom tillkommande
odlingshjälp — såsom tilläggsbidrag erhålla ett belopp, svarande
mot hälften av innehavarens kostnad för föreskrivna byggnadsarbeten,
med iakttagande att sådant tilläggsbidrag icke må överstiga
1,250 kronor.
Lägenhetsinnehavare, som önskar komma i åtnjutande av dylikt
tilläggsbidrag, skall till vederbörande jägmästare ingiva till domänstyrelsen
ställd ansökning därom. Innehavax-e av lägenhet, som upplåtits
före den 2 juli 1918, skall vid ansökningen foga intyg av två
kända och trovärdiga män rörande innehavarens kostnad för efter den
1 januari 1915 utförda byggnadsarbeten med angivande huru stor del
av samma kostnad belöper på tiden före den 2 juli 1918, eller, där
ansökningen anser bidrag för ännu icke verkställt arbete, rörande kostnaden
för byggnadernas fullbordande enligt föreskriven plan. Jägmästaren,
som, där han så finner erforderligt, har att företaga besiktning
å lägenheten, åligger att insända jämte eget utlåtande ansökningen
till domänstyi-elsen, vilken det tillkommer att fastställa tilläggsbidragets
storlek.
Lägenhetsinnehavare, som tillerkänts tilläggsbidrag för redan utfört
arbete, äger omedelbart utbekomma detsamma.
Lägenhetsinnehavare, som tillerkänts tilläggsbidrag för fullbordande
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.
•av föreskrivet byggnadsarbete, vare berättigad att i enlighet med reglerna
i 15 mom. av ovannämnda kungörelse, sådant detta moment lyder
enligt kungörelsen den 9 oktober 1914, uppbära hela det honom tillkommande
tilläggsbidrag, i mån som arbetet med fullbordandet av lägenhetens
åbyggnader fortgå, dock att sådana utbetalningar icke må ske i
mindre poster än 200 kronor varje gång.
Lägenhetsinnehavare, som uppbär tilläggsbidrag, vore skyldig att
vidkännas den höjning i den årliga avgiften, som motsvarar ränta efter
3.fi för hundrade å sagda bidrag».
Samma skäl, som ligga till grund för de nu tillstyrkta ändringarna,
synas även föreligga i fråga om nybyggeslägenheter inom
Alträsks nybyggnadsområde i Norrbottens län. Till innehavare av dylika
lägenheter utgå tilläggsbidrag enligt vissa av Kungl. Maj:t i propositionen
nr 281 till 1918 års lagtima riksdag föreslagna och av riksdagen
godkända bestämmelser, vilka därefter blivit av Kungl. Maj:t föreskrivna
o-enom brev den 20 juni 1918. Efter samråd med ordföranden i Alträsks
nybyggesnämnd, landshövdingen C. G. O. Malm tillstyrker jag alltså,
att dessa bestämmelser undergå motsvarande ändringar.
Infogandet av ändringstoreskrifterna i de redan gällande bestämmelserna
samt vidtagandet av därav föranledda jämkningar i dessa
bestämmelser torde kunna uppdragas åt Kungl. Maj:t.
De nu ifrågasatta ändringarna böra i bägge fallen träda i kraft
redan i år å den tid, Kungl. Maj:t må bestämma.
Bidragen såväl till innehavare av odlingslägenheter som till nybyggare
vid Alträsk utgå från ordinarie förslagsanslaget till odlingshjälp
åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. Någon förhöjning av
detta anslag ifrågasätter jag nu icke.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna den av mig föreslagna ändrade lydelsen av mom.
1 i gällande bestämmelser angående tilläggsbidrag till vissa innehavare
av odlingslägenheter och skogstorp å kronomark i de sex nordligaste länen;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga motsvarande ändringar
i gällande bestämmelser angående tilläggsbidrag till innehavare
av nybyggeslägenheter inom Alträsks nybyggesområde i Norrbottens
län.
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 200.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet med den
lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
H. Hellström.
bihang till riksdagens protokoll 1920. I samt. 166 höft. (Nr 200.)
2