Kungl. Maj ds Proposition Nr 178.

1

Nr 178.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående statsbidrag
till uppförande av vissa byggnader vid kustsanatoriet
Apelviken; given Stockholms slott den 5 mars 1920.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att som bidrag till uppförande av vissa byggnader m. m. vid kustsanatoriet
Apelviken må av Kungl. Maj:t beviljas föreningen för kustvård
åt skrofulösa barn ett anslag av 228,000 kronor, att av de utav
riksdagen beviljade anslag till bidrag för uppförande eller inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter utgå utan hinder av de för dessa anslag av
riksdagen bestämda villkor, men med skyldighet för föreningen att underkasta
sig de föreskrifter med avseende å förstberörda anslags åtnjutande,
som av Kungl. Maj:t må bestämmas.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. Holmquist.

Bihang till riksdagens prokoll 1920. 1 samt. 146 käft. (Nr 178.)

8S1 so 1

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 178.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Petbén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 12 december 1919 dagtecknad
skrift har styrelsen för föreningen för kustvård åt skrofulösa barn gjort
framställning om anslag för uppförande av vissa byggnader m. m. vid
föreningens sanatorium Apelviken i närheten av Varberg.

Innan jag övergår till en närmare redogörelse för denna framställning,
må lämnas följande erinringar om föreningens tillkomst, ekonomiska
ställning och hittillsvarande verksamhet.

Föreningens

tillkomst och
utveckling.

År 1902 gjordes av stadsläkaren i Varberg det första försöket med
vård av skrofulösa barn vid Apelviken. Rum hyrdes då i en nära stranden
belägen bondgård.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 178.

3

Då detta försök, som upprepades i något större skala sommaren
1903, visade gynsamt resultat, inköptes år 1904 eu mindre fastighet,
varå en sanatoriebyggnad uppfördes.

Den 30 september 1904 bildades omförmälda förening med ändamål
att bereda kustvård åt skrofulösa barn och i samband därmed söka
upprätthålla kustsanatoriet Apelviken. Föreningen övertog sanatoriet i
början av år 1905. Sedermera blev sanatoriet under år 1907 väsentligt
utvidgat.

År 1909 anslog riksdagen 25,000 kronor till föreningen för uppförande
av ännu en sanatoriebyggnad vid Apelviken. Innan detta anslag
ställdes till föreningens förfogande, hade vissa ändringar i föreningens
stadgar vidtagits i syfte att förekomma, att föreningens tillgångar
utan Kungl. Maj:ts medgivande användes annat än till främjande
av föreningens ovannämnda ändamål.

Sedermera hava till uppförande av vissa ny- och tillbyggnader vid
sanatoriet av riksdagen anvisats år 1912 54,000 kronor, år 1914 29,200
kronor, år 1916 40,000 kronor samt år 1918 80,000 kronor, tillhopa alltså
228,200 kronor, vilka samtliga belopp utgått av de utav riksdagen beviljade
anslag till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Genom särskilda beslut den 29 juni 1912, den 24 juli 1914, den
30 juni 1916 och den 28 juni 1918 har Kungl. Maj:t förordnat, att de
sålunda beviljade beloppen skulle utbetalas till föreningens styrelse, sedan
byggnadsarbetena blivit avslutade samt genom medicinalstyrelsens
försorg avsynade och av samma styrelse godkända.

Beträffande sanatoriets ekonomi är att nämna, att sanatoriet, förutom
sjukvårdsavgifter och avgifter av föreningsmedlemmar, från och
med år 1905 åtnjutit landstingsbidrag, varjämte sedan åtskilliga år tillbaka
bidrag till sanatoriets driftkostnader utgått från statsanslaget till
driftkostnader för tuberkulossjukvårdsanstalter.

Sanatoriets ekonomiska ställning vid slutet av år 1918 framgår av
följande, i föreningens styrelseberättelse för nämnda år intagna räkenskapssammandrag: Inkomster-.

Kassabehållning från 1917 ............................................................ kronor 3,368: 42

Amorteringsfonden ..................................................................... » 19,316:65

Anslag av landsting ..................................................................... » 63,961:14

» » » för täckandet av 1917 års brist.............. » 36,377:85

» » staten .......................................................................... » 64,214: —

Föreningen för kustvård åt skrofulösa barn .............................. » 40,635: 74

4

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 178.

Hyror och arrenden ..............................

Patientavgifter .....................................

Pensionsstyrelsen....................................

» vårdkostnadsbidrag...

Utlägg för patienterna ...........................

Övriga inkomster ....................................

Utgifter:

kronor 325:—
» 59,448:83

> 100,000: —

» 10,897 65

» 492:65

» 5,015:94

Kronor 404,053: 87

Utgift till amorteringsfonden;

5 proc. av fastighetens värde ...

10 » » inventariers »

Avlöningar...............................................

Bankräkning............................................

Diverse utgifter ......................................

Fastigheten...............................................

Fastighetens underhåll ........................

Förbandsartiklar.......................................

Förbrukningsartiklar inom ekonomien

Instrument och apparater ....................

Inventarier..............................................

Läkemedel..............................................

Mineralvatten, is m. m............................

Nybyggnader .........................................

Käntor ....................................................

Tvätt och renhållning...........................

Underhåll av inventarier.......................

Utestående fordringar ..........................

Utspisningen ........................................

Värme och ljus ......................................

Kassabehållning till 1919.......................

...... kronor 14,470: 39

...... —_4.’846: 26 kronor 19,316:65

..................................... » 32,735:61

..................................... » 118,808:88

.................................... * 4,537:18

..................................... » 1,530: —

..................................... » 3,826:75

.................................... » 5,421:05

.................................... » 3,205:01

.................................... » 2,335:59

..................................... » 5,779:13

................................... » 6,514:69

.................................... » 242:66

..................................... » 44,548:29

..................................... » 7,897:78

.................................... » 7,273:30

..................................... » 7,589:59

................................... » 1,191:90

..................................... » 104,648:79

................................... » 25,095: 19

......................... » 1,555:83

Kronor 404,053:87

Sammandrag över utgifter och inkomster för driften under 1918.

Utgifter-.

Avgift till amorteringsfonden (beräknad hyra

och slitning)..........................................

Avlöningar........................................................

Läkemedel.........................................................

Diverse utgifter................................................

Bäntor...............................................................

Fastighetens underhåll....................................

Förbandsartiklar .............................................

Förbrukningsartiklar inom ekonomien .........

Instrument och apparater..............................

Mineralvatten...................................................

kronor

»

»

y>

19,316:65
32,735: 61
6,514: 69
4,537: 18
7.897: 78
3,826: 75
5,421: 05
3.205: 01
2.335: 59
242: 66

Kungl. Maj.ts Proposition Nr

■ 178. 5

Tvätt och renhållning ...................................

kronor

7,278: 30

Underhåll av linne, kläder och andra inven-

tarier ...................................................

»

7.589: 59

Utspisning........................................................

»

104,648: 79

Värme och lyse .............................................

2>

25,095:19 kr0nor 230,639:84

Inkomster:

Anslag från landsting ....................................

kronor

63,961:15

» » staten..........................................

>

64,214: —

Arrenden ........................................................

325: —

Patientavgifter...................................................

»

59,448: 83

Pensionsstyrelsens vårdkostnadsbidrag.........

’»

10,897:65

Utlägg för patienterna....................................

492: 65

Övriga inkomster.............................................

»

5,015: 94 kronor 204,355: 22

Årets brist: ...............................................

.................. kronor 26,284: 62

som fördelas sålunda:

Beräknad hyra och slitning..........................

kronor

19,316: 65

Kontanta utgifter utöver kontanta inkomster

*

6.967: 97 kronor 26,284: 62

Tillgångar:

Fastigheten........................................................

................. kronor 289,407:90

Inventarier .....................................................

.................. » 48,462:61

Nybyggnaden....................................................

.................. » 44,548:29

Bankräkningen ..................................................

.................. » 84,638:88

Utestående fordringar......................................

................. » 1,191:90

Kassabehållning ...............................................

.................. » 1,555:83

kronor 469,805: 41

Skulder:

Pensionsstyrelsen ...........................................

................. kronor 150,000: —

Föreningen för kustvård åt skrofulösa barn

.................. » 71,289:24

Amorteripgsfonden .........................................

kronor

97,590: 97

Kapitalkonto ..................................................

150,925:20 , 248,516:17

kronor 469,805: 41

Särskilda räkenskaper hava förts för föreningen, och visa dessa, att
under år 1918 tillgångarna överstego skulderna med 12,579 kronor 74 öre.
Beträffande föreningens verksamhet hänvisas till följande tablåer:

&

Kung!. Maj:ts proposition Nr 178.

Statistiska uppgifter för kustsanatoriet Apelviken under åren 1902-1918.

År

S anato-riet
öppet
i dagar
pr år

Antal

vårdade

Under-

hålls-

dagar

Högsta
antalet
på en
gäng
vårdade

Medel-längd av
sanato-rievis-telsen i
dagar

Fullt

för-

bättrade

För-

bättrade

Oför-

bättrade

Kvar-varande
till föl-jande år

1902............

60

6

360

6

60

—

6

—

—

1903..........

90

10

854

10

85,4

—

10

—

—

1904...........

90

20

1,438

20

71,9

—

20

—

—

1905............

141

35

2,925

20

85,57

—

34

i

, —

1906............

140

41

3,563

29

86,9

31

10

—

—

1907............

139

70

5,978

59

85,4

36

32

2

—

1908............

135

no

9,045

80

82,23

56

50

4

—

1909............

139

119

9,962

81

83,71

61

55

3

—

1910...........

129

123

9,601

80

78

65

56

2

—

1911............

146

190

15,077

112

79,3

52

134

4

—

1912............

163

177

15,760

114

90

69

102

6

—

1913............

226

275

28,204

168

102, G

143

121

11

1914............

222

376

33,049

210

88

159

206

11

—

1915............

271

478

47,534

234

99,4

88

298

10

82

1916............

366

569

60,612

244

106,5

242

199

11

117

1917............

365

564

65,274

275

116

312

109

5

130

1918............

365

534

66,670

270

124,9

287

88

16

119

Summa

3,187

3.697

375,906

—

1,601

1,530

86

Under 1918 vårdade patienters hemort m. m.

Från

Hallands

län

90 patienter

som

underhållits

»

Värmlands

»

67

»

»

»

»

Alvsborgs

61

»

»

»

»

Skaraborgs

»

28

»

»

»

»

Västmanlands

»

49

»

»

»

»

Västemorrlands

»

27

»

»

»

Stockholms

»

29

»

»

»

Södermanlands

»

21

»

»

»

»

Stockholms

stad

26

»

»

»

»

Göteborgs och

Bohus län

23

»

»

»

»

Jämtlands

»

16

»

»

»

»

Örebro

»

17

»

»

»

»

Östergötlands

»

22

»

»

»

Kronobergs

»

23

»

»

»

11,417 dagar
7,863 »

7,557 »

6,361 »

5,460 »

4,098 »

3,337 »

3,189 »

2,762 »

2,565 »

2,448 »

2,239 »

2,022 »

1,607 »

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 178.

7

Från

Jönköpings

1 sin

12 patienter som

underhållits

1,419 dagar

5>

Västerbottens

»

3

» 1>

»

496 »

Kalmar södra landstingsområde 6

T>

419 »

■»

» norra

4

»

390 >

f>

Malmöhus

län

1

» 3>

D

365 »

Norrbottens

»

2

» »

»

305 »

Giivleborgs

»

5

213 »

Gottlands

1

» »

x>

82 »

Kristianstads

»

1

» »

56 »

S:a 534

66,670 »

Till stöd för sin förevarande framställning anför föreningen följande:

»Kustsanätoriet Apelviken har så småningom från en ytterst ringa början
vuxit ut till den relativt stora anläggning det nu är. Vid varje utvidgning har
man måst inskränka sig till att söka nå det mål, som vid varje tillfälle synts
mest angeläget, och alltid har man måst spara. Härav har blivit följden, att en
del Sanatoriets anordningar och utrymmen blivit otillräckliga för att motsvara de
krav, som andrå anstaltens utvidgade delar medfört. Anstalten har nu vuxit ut
så, att styrelsen funnit det absolut nödvändigt, att åtgärder vidtagas för en koncentrering
och delvis omläggning av anstaltens maskinella drift samt anskaffande
av ökade utrymmen särskilt för undervisnings- och bostadsändamål.

Sanatoriet rymmer numera uti tre sammanhängande paviljonger och två fristående
byggnader 257 av medicinalstyrelsen godkända vårdplatser, varav dock
33 endast få tagas i bruk under juni—augusti. Dessutom finnes tvänne isoleringspaviljonger
med 12 platser i vardera. De maskinella anordningarna för driften
hava från början varit splittrade. Så uppvärmes hela komplexet med undantag
för observationsavdelningen, läkarebostaden och en mindre byggnad för betjäning,
från eu varmvattencentral förmedelst 3:ne pannor för kokseldning i centralbyggnadens
källare. All produktion av ånga för ångkok, ångtork och uppvärmning
av vatten för tvätt m. m. sker däremot medelst en lågtryckspanna, placerad
i ekonomihusets källarvåning. För eldning av de förstnämnda pannorna kan
endast koks användas, något som under kristiden gjort och allt fortfarande gör
uppvärmningen oerhört ocn onödigt dyr. I den senare lågtryckspannan kan däremot
eldas med vad sorts bränsle som helst. Genom att sålunda ha 2:ne värmecentraler
kräver eldningen mera arbetskraft än nödigt, vore, i synnerhet som lågtryck
s ångp ann an ej kan lämnas utan ständig tillsyn. Efter åtskilliga överväganden
och utredningar av fackmän har styrelsen bibragts den övertygelsen, att det
endast finns ett sätt att praktiskt lösa hithörande spörsmål, nämligen att övergå
till högtrycksånga och för det ändamålet anlägga en ångpannecentral för hela
anstalten. Varmvattenssystemet skulle härvid komma att uppvärmas genom motströmsapparater
i förbindelse med högtrycksångpannorna och all annan behövlig
ånga för ångköket, torken, tvätten samt för uppvärmning av vatten på andra
platser såsom badrum och operationsrum skulle fås genom reducering av högtrycksångan
till lämpligt tryck. Eldningen skulle härigenom endast ske på
ett ställe och man skulle kunna använda det bränsle, som vid varje tid är billigast.
Ett annat behov skulle samtidigt kunna fyllas. För sanatoriet behövlig
elektrisk energi levereras åt Yngeredsfors kraftaktieboläg. Från Yarberg ledes
energien med 800 volts spänning uti en 2 kilometer lång luftledning ut till sana -

Föreningens

framställning.

8

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 178.

toriet och nedtransformeras där till 110 resp. 190 volt växelström. Svagheten i
systemet ligger i den långa luftledningen, då denna vid stormar lätt utsättes för
avbrott. För att trygga sig emot följderna av ledningsbrott är inrättandet av en
egen mindre elektrisk central det enda möjliga. Funnes, såsom även ovan tänkts,
eu ångpannecentral för högtrycksånga, skulle en dylik kunna anordnas att tagas
i bruk vid eventuella avbrott i strömmen. Dessutom är behovet av högtrycksånga
för desinfektion rätt så tvingande.

Som synes är behovet av en ångpannecentral starkt motiverad. Att i drifthänseende
åtskilliga besparingar såväl beträffande arbetskraft som bränslekostnader
stå att vinna torde ej kunna bestridas. Yad nu platsen för en dylik central
beträffar, så är varje förläggning i någon av de gamla ångpannerummen
utesluten redan på grund av lagen om högtrycksanläggningar. Dessutom är
ej något av dessa utrymmen av den storlek, som skulle krävas för ändamålet.
Emellan sanatoriets ekonomihus och isoleringspaviljongerna finnes ett cirka 50
meter brett område, som nu användes som köksträdgård och kan här erhållas
en ur alla synpunkter fullt lämplig plats för den projekterade ångcentralen.

Grenom den fortsatta utvecklingen av sanatoriets verksamhet hava vidare
vissa ekonomilokaler blivit för små i förhållande till de arbeten, som där måste
utföras. Detta är särskilt förhållandet med köket, disken, renseriet, tvätten och
torken. Källareutrymmena för matvaror äro dessutom för trånga. Matsal för
sköterskor m. fl. saknas, sedan deras matsal måst sammanslås med den övriga
betjäningens matsal för att göra denna tillräckligt rymlig. Genom utflyttning
ur ekonomihuset av tvätt, tork, strykning och mangling skulle beredas tillräckligt
utrymme för köket genom sammanslagning med disken och denna senares förflyttning
till ett utrymme, som skulle bildas av den inre delen av tvättstugan
och nuvarande ångtorken. Renseriet skulle flyttas till nuvarande mangel- och
stryklokaler och det gamla renseriet läggas till bageriet, som behöver förstärkas
med ett arbetsrum. I den yttre delen av gamla tvättstugan, den södra, inrymmes
matsal för betjäningen, som i sin tur avstår sin matsal till sköterskor m. fl.
Den egentliga matkällaren får ett annex, som är större än den, som nu användes,
och en ny källare för sill, fisk m. m. inrättas bredvid rotfruktkällaren.

Genom uppförande av en tillräckligt stor byggnad öster om och i anslutning
till ångpannecentralen skulle i bottenvåningen beredas plats för tvätt, tork,
mangel- och strykrum samt förråd. I andra våningen i samma byggnad skulle
inrymmas slöjdlokaler för gossar och flickor, den senare i förbindelse med ett
syrum; därjämte skulle i andra våningen erhållas ett dagrum och ett rum för en
lärarinna. I centralbyggnaden finnes för närvarande rum för såväl manlig som
kvinnlig slöjd, men dels äro dessa utrymmen för små, dels måste slöjdlokalen
för flickor för det mesta användas till skollokal, enär det ej finnes mer än en
ordentlig skolsal. Genom att utrymma slöjden från centralbyggnaden, skulle den
kvinnliga slöjdlokalen kunna sammanslås med en del av slöjdsalen för gossar och
en andra skolsal sålunda erhållas. I mansardvåningen i den till uppförande föreslagna
byggnaden skulle beredas bostadsrum för kvinnlig betjäning. Bostadsutrymmet
är för närvarande till den grad begränsad, att en utökning är synnerligen
motiverad och blir det i ännu högre grad, då utökning av personalen blir
nödvändig på grund av tillämpningen av 8-timmarslagen på anstalten.

För att underlätta driften och göra behandlingen av patienterna så effektiv
som möjligt har direktionen beslutat ett par mindre tillbyggnader. På grund av
den ständiga ökningen av »liggare» blir det mer och mer ofrånkomligt att skaffa

Kunt/l. Maj:ts Proposition Nr 178. ()

im-o förbindelse för den nu fritt liggande paviljongen u:r 4 med de centrala delarne
av sanatoriet, där Röntgen, i sol» och bad äro belägna. I samband med eu förbindelsegång
mellan »trean» och »fyran» lägges framför denna gång en ny solveranda,
som skall möjliggöra för ett större antal patienter än förut att under
den kallare årstiden kunna behandlas med naturlig sol. Den gamla solverandan
skulle härigenom ej göras överflödig utan skulle flyttas omedelbart framför sin
nuvarande plats och något förstoras. Den plats, där denna solveranda nu tinnes
skulle göras till solrum for konstgjord sol (quartslampa). Det nuvarande solrummet
har endast anordnats provisoriskt och motsvarar ej kravet på en dylik
lokal. Dessutom är rummet för litet och lämnar ej möjlighet för utvidgning med
en andra och eventuellt en 3:dje quartslampa, något som är behövligt. Båda solverandorna
komma att uppvärmas medelst ett annat värmesystem, nämligen från
golvet, varigenom de skola kunna användas även vid lägre yttertemperatnr än
nu är möjligt, då uppvärmningen sker med vanliga värmeelement utmed väggarna.

Allt avfallsvatten från sanatoriet med undantag för badvatten från bad- och
duschrummet samlas i en större behållare och suges därifrån samt tryckes över
en sydost om sanatoriet belägen ås, varefter det rinner i slutna ledningar ett
par hundra meter för att sedan få försvinna i diken å sanatoriets lantgård. De
hittills använda pumparne slitas på grund av vattnets beskaffenhet mycket fort
så att täta utbyten måste ske till avsevärda kostnader. Direktionen har nu beslutat
att bredvid samlingscisternen sänka ned under marken ett pumphus och
däri placera en centrifugalpump av särskild typ, som på grund av sin placering
i jämnhöjd med cisternen endast har att trycka upp slaskvattnet. Härigenom
skulle slaskvattenfrågan lösas på ett mera rationellt sätt än hittills.

En sammanfattning av vad som skulle vinnas genom den beslutade ny- och
tillbyggnaden ger vid handen:

1) Ett centraliserat och förenklat uppvärmningssystem med besparing i .
arbetskraft och besparing i bränslekostnader med möjlighet att använda ånga för
uppvärmning av vatten och för desinfektion;

2) En reservcentral för den abonnerade elekriska energien, tryggande anstaltens
drift även vid eventuellt strömavbrott;

3) Köksutrymmet ökat med något mer än V3-del, så att plats beredes för
minst en ny ånggryta och en mindre spis. Diskutrymmet förstoras till det dubbla.
Eu ny matsal för personalen vinnes. Renseriet blir 3 gånger så stort som förut.
Bageriet får eu behövlig utökning. Tvänne nya källareutrymmen för matvaror
iordningställas. Tvätt, tork, mangel och »stryk» erhålla nya ljusa rymliga lokaler.
Ett nytt förråd.

4) Rymliga lokaler för slöjd, ett dagrum och ett syrum.

En andra skolsal med ett mindre bostadsutrymme. Bostäder för betjäning
för motarbetande av bostadsbristen.

5) Förbindelse mellan »Trean» och »Fyran», en ny solveranda, dubbelt så
stor som den gamla, ett nytt solrum med plats för 3 quartslampor. Den gamla
solverandan förstorad och båda solverandorna rationellt uppvärmda.

6) Én förbättrad pumpanordning för slaskvatten.

Av det anförda framgår, att de planerade nya byggnadsarbetena icke innebära
någon ökning av antalet vårdplatser.

Det för arbetena uppgjorda kostnadsförslaget slutar på 342,000 kronor.
Detta kan måhända synas vara en väl stor summa att öka anläggningskostnaderna
med, men ser man på anstaltens förhistoria, blir förhållandet ett annat.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 146 höft. (Nr 178.) säl so 2

Byggnads styrelsen.

Medicinal styrelsen.

10 Kung1. May.ts Proposition Nr 178.

Antalet vårdplatser är, som förut sagts, 257; lägges därtill de 24 platser, som
finnas i de båda isoleringspaviljongerna, blir antalet sängar 281. Anläggningen
har tills dato kostat, de senast utförda nybyggnaderna inberäknade, 450,000 kronor,
vilket gör 1,600 kronor per säng. Med den nu beslutade ny- och tillbyggnaden
skulle kostnaden per säng i runt tal stiga med 1,200 kronor. Tages emellertid
behörig hänsyn till vad de föreslagna nybyggnaderna och omändringarne
innebära för sanatoriet genom centralicering och omläggning av hela den maskinella
driften, med därmed följande besparingar m. na., är styrelsen övertygad
om att kostnaden må anses överkomlig och väl motiverad.

I likhet med vad som skett vid föregående byggnadsföretag vågar styrelsen
förutsätta, att statsbidrag kommer att beviljas. Vid senaste nybyggnad begärdes
och beviljades statsbidrag motsvarande 2/a av den beräknade byggnadskostnaden.
Även nu anser sig styrelsen böra begära ett motsvarande belopp eller således 228,000
kronor. Resterande 114,000 kronor skall anskaffas genom upplåning mot inteckning
i föreningens fastighet. Föregående statsbidrag till anstaltens byggnader
uppgå till 228,200 kronor, utgörande per säng 812 kronor. Om det föreslagna
statsbidraget 228,200 kronor beviljades, skulle statens bidrag per säng utgöras
i runt tal av 1,600 kronor, ett belopp, som ej bör synas avskräckande, då staten
ju numera vid byggandet av nya lungsotssanatorier deltager med 2,000 kronor
per säng.»

På grund av vad sålunda anförts har föreningen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition om beviljande av ett anslag
av 228,000 kronor för förenämnda byggnadsarbetens utförande å
sanatoriet.

Till följd remiss har medicinalstyrelsen den 12 februari 1920 avgivit
utlåtande i ärendet.

Medicinalstyrelsen har därvid överlämnat ett av byggnadsstyrelsen
den 22 januari 1920 avgivet yttrande över de föreslagna byggnaderna,
i vilket nämnda styrelse förklarat sig icke hava något mot förslaget att
erinra, varemot styrelsen ansett, att den angivna byggnadskostnaden
342,000 kronor borde, enär åtskilliga poster vore för lågt beräknade,
höjas till sammanlagt 420,000 kronor.

För egen del har medicinalstyrelsen anfört följande:

»Såsom av styrelsen för ifrågavarande förening angives, har Apel vikens
kustsanatorium tillkommit så småningom genom utvidgning och tillbyggnader
allteftersom behov av dem gjort sig kännbart. För sjukvården är nu tillfredsställande
sörjt, men administrationen lider av svårigheter, emedan ekonomiavdelningen
icke hunnit följa med utvecklingen av sjukavdelningarna. I följd härav
är en utvidgning av anstalten i den riktning föreningsstyrelsen föreslår ekonomisk
och för en väl ordnad drift så gott som nödvändig. Kostnaderna äro visserligen
betydliga och komma möjligen enligt byggnadsstyrelsens åsikt att bliva
ännu större än föreningens styrelse beräknat. Medicinalstyrelsen, som vid flerfahliga
tillfällen verkställt avsyningar av nyuppförda byggnader vid anstalten och

II

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 178.

därvid tagit del av anstaltens inrättande och drift i det hela, tvekar ej att giva
båda det bästa vitsord. Bleve svårigheterna med de nu otillräckliga ekonomilokalerna
avhjälpta, synes anstalten stå såsom ett avslutat helt, fullt rustat för
sitt ändamål.»

Efter att hava erinrat om att staten hittills bidragit med 228,200
kronor i byggnadsbidrag till anstaltens uppförande, fortsätter styrelsen:

»Den av föreningsstyrelsen beräknade byggnadskostnaden för utförande av
nu planerade byggnadsarbeten uppgår till 342,000 kronor, varav, enligt vad sagda
styrelse hemställer, staten skulle bidraga med 2/s eller 228,000 kronor. De bidrag
staten hittills lämnat, 228,200 kronor, utgöra, om byggnadskostnaden, såsom av
föreningsstyrelsen uppgives, uppgår till 450,000 kronor, ungefär 50 %. Skulle
anläggningskostnaden för nu föreslagna anordningar och byggnader uppgå till
det belopp byggnadsstyrelsen beräknat eller 420,000 kronor, skulle det av föreningen
nu ifrågasatta statsbidraget uppgå till något mera än halva byggnadskostnaden
och för anstalten i dess helhet 52,4 %.

Beräknad i förhållande till sängantalet ställer sig statens bidrag på följande
sätt. Anstalten inrymmer nu 224 året om tillgängliga vårdplatser samt dessutom
33 platser, som endast under sommaren få tagas i bruk. och 24 vårdplatser i
isoleringsavdelning med mera tillfällig användning.

Av staten har, såsom ovan framhållits, hittills beviljats anslag till sammanlagt.
................................................................................................. 228,200 kronor

nu begäres dylikt bidrag av............................................................... 228,000 »

Summa 456,200 kronor.

Fördelas denna summa på de 224 året om tillgängliga vårdplatserna, skulle
staten hava till var och eu av dessa bidragit med 2,036 kronor. Då nu utom
dessa vårdplatser finnas 33 under */4 av året i bruk tagna och 24 ständigt tillgängliga
men mera oregelbundet belagda platser å isoleringsavdelningen, kan
statens bidrag till anstaltens byggnader och dylikt icke anses hava uppgått till
det belopp av 2,000 kronor, med vilket staten numera enligt kungörelse den 13
juni 1919 (nr 305) bidrager till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukhus
och tuberkulossjukstugor.»

På grund av vad sålunda anförts och då varken byggnadsstyrelsen
eller medicinalstyrelsen haft något att erinra mot de beträffande de nya
anordningarna upprättade ritningarna, har medicinalstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte avlåta proposition till riksdagen därom att såsom
bidrag till diverse om- och nybyggnadsarbeten vid Apelvikens kustsanatorium
måtte beviljas ett anslag å 228,000 kronor, att utgå av de medel,
som äro anslagna såsom bidrag till uppförande eller inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter.

Ändamålet med kustsanatorier är, på sätt vid tidigare äskande av Pepartementsanslag
till föreningen blivit framhållet, att genom anstaltsvård skydda chefenbarn,
som lida av börjande lungtuberkulos eller hava tydliga anlag för

12

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 178.

sådau sjukdom. -Å ifrågavarande sanatorium mottagas ej blott barn,
behäftade med skrofulös, utan jämväl sådana, som lida av körtel-, beneller
ledtuberkulos. Det slag av verksamhet, föreningen utövar, utgör
enligt alla sakkunnigas mening ett betydande led i kampen mot tuberkulosen
och förtjänar för visso att på allt sätt understödjas av statsmakterna.
Av de här ovan meddelade statistiska uppgifter framgår ock,
att föreningens verksamhet medfört goda resultat.

Sanatoriets verksamhet har år för år utvidgats. Numera fortgår
densamma året om. Antalet vårdplatser har vuxit till 224, vartill komma
24 ständigt tillgängliga men mera tillfälligt använda vårdplatser å isoleringsavdelning
samt under sommarmånaderna ytterligare 33 platser.

De anslag, staten tidigare lämnat för uppförande av ny- eller tillbyggnader
vid sanatoriet, hava i huvudsak varit avsedda för sjukvården.
Behovet av byggnader för ekonomi- och administrationsändamål har
däremot icke kunnat tillgodoses i motsvarande omfattning. Anstaltens
utvidgning har emellertid, enligt vad föreningen nu framhåller, gjort det
nödvändigt att vidtaga åtgärder för en koncentrering och delvis omläggning
av anstaltens maskinella drift samt anskaffande av ökade utrymmen
särskilt för undervisnings- och bostadsändamål. I sådant syfte
har föreningen låtit utarbeta det förslag, för vars innebörd redogjorts i
föreningens ovan intagna framställning och för vars förverkligande statsunderstöd
nu begäres. Medicinalstyrelsen har vitsordat, att en utvidgning
av anstalten i den riktning sålunda föreslagits är ekonomisk och
för en väl ordnad drift så gott som nödvändig. Jämväl byggnadsstyrelsen
har lämnat byggnadsplanen utan erinran.

Kostnaderna för de sålunda ifrågasatta byggnadsarbetena har av
föreningen beräknats till 342,000 kronor, men torde enligt byggnadsstyrelsens
åsikt komma att uppgå till 420,000 kronor.

Såsom statsbidrag för ifrågavarande arbetens utförande har föreningen
begärt 228,000 kronor. På sätt medicinalstyrelsen framhåller skulle,
även om denna summa beviljas, statens bidrag till byggnadskostnaderna
vid anstalten icke kunna anses uppgå till det belopp av 2,000 kronor
för sjukplats, varmed staten numera enligt kungörelse den 13 juni 1919
(nr 305) bidrager till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukhus och
tuberkulossjukstugor. På grund härav och då de ifrågasatta byggnadsarbetena
synas bliva till gagn för anstalten och erforderliga för dess
utveckling anser jag mig böra förorda bifall till föreningens ifrågavarande
framställning.

I enlighet med vad av föregående riksdagar i då föreliggande likartade
fall beslutits, torde medel för ifrågavarande ändamål böra utgå

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 178.

13

av de till bidrag för uppförande eller inrättande av tu ber k u I ossj ukvårdsanstalter
anvisade anslag, vilka med hänsyn till de å anslagen förefintliga
besparingar härtill torde lämna tillgång.

Då riksdagen emellertid icke förutsatt, att de till bidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter anslagna medel
skulle användas för kustsanatorier, samt i allt fall de villkor, som riksdagen
fäst vid anslagen till tuberkulossjukvårdsanstalter, icke medgiva
Kungl. Maj:t att av dessa anslag utdela bidrag i den proportion till
hela byggnadskostnaden, som här ifrågasättes, bör riksdagens samtycke
inhämtas för användande av nämnda medel till det av föreningen nu
begärda bidraget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att som bidrag till uppförande av vissa byggnader
m. m. vid kustsanatoriet Apelviken må av Kungl. Maj:t
beviljas föreningen för kustvård åt skrofulösa barn ett
anslag av 228,000 kronor, att av de utav riksdagen
beviljade anslag till bidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter utgå utan
hinder av de för dessa anslag av riksdagen bestämda
villkor, men med skyldighet för föreningen att underkasta
sig de föreskrifter med avseende å förstberörda
anslags åtnjutande, som av Kungl. Maj:t må bestämmas.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 146 haft. (Nr 178.)

831 20 3