Kunql. Mnj:ta proposition Nr 164.

7

Nr 164.

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående restitution av
erlagd tullavgift för vissa av Solna livsmedelsnämnd från
Danmark införda konservpartier; given Stockholms slott
den 5 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
medgiva,

att den omständigheten, att den å en av Solna livsmedelsnämnd
från Danmark den 29 januari 1919 införd vagnslast konserver, vägande
6,267 kilogram, belöpande tullavgift blivit rätteligen debiterad och erlagd,
icke skall utgöra hinder för återbetalning av samma avgift, i den mån
denna avser sådana konserver, som vid besiktning befunnits odugliga
till människoföda och i anledning därav blivit eller varda under tullbevakning
oskadliggjorda, likväl endast för så vitt identiteten mellan de
införda och de sålunda besiktigade konserverna blivit av vederbörande
tulltjänsteman med full visshet utrönt.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

•8

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 164.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars
1920.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.
Statsråden: PetréN,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde härefter:

I skrivelse den 26 mars 1919 har Solna livsmedelsnämnd gjort
framställning om restitution av ett tullbelopp å 3,133 kronor 50 öre,
som av nämnden erlagts för vissa från Danmark såsom konserver importerade
partier blodpudding och leverpastej.

Nämnden har därvid anfört, att nämnden under hösten 1918 i
Danmark inköpt 5,000 kilogram konserverad blodpudding och 5,000
kilogram konserverad leverpastej. Sedan genom folkhushållningskommissionens
förmedling införseltillstånd erhållits för en sammanlagd vikt
av allenast 6,300 kilogram av berörda konservpartier, ankom den 30
januari 1919 till Stockholm ett parti om 6,267 kilogram brutto av
sagda varor. I samband med betalningen av frakten därå hade livsmedelsnämnden
fått erlägga tull med 50 öre per kilogram brutto, utgörande
enligt skrivelsen i avskrift bifogad tullnota 3,133 kronor .50 öre. Innan
någon försäljning av varorna påbörjats, hade livsmedelsnämnden låtit för -

Iiunyl. Majds proposition Nr 164. 9

anstalta om undersökning av desamma dels av hälsopolisen i Stockholm
dels ock av särskilda av Stockholms magistrat utsedda besiktningsmän.
Därvid hade, såsom vid skrivelsen i bestyrkta avskrifter fogade besiktningsinstrument
utvisade, varorna förklarats odugliga till människoföda.
I anledning härav hade kommunalnämnden i Solna socken, som jämväl
utgjorde socknens hälsovårdsstyrelse, den 20 februari 1919 förbjudit all
försäljning inom socknen av varorna i fråga.

Slutligen anförde livsmedelsnämnden, att nämnden sökt av säljaren
återbekomma den för varorna erlagda likviden, men att resultatet av
berörda åtgärd voro ovisst. Då varorna, som vore värdelösa, ej Unge avyttras,
komme nämnden i värjo fall att drabbas av eu avsevärd förlust.

Sedan livsmedelsnämndens berörda framställning remitterats till
generaltullstyrelsen, har nämnda styrelse, med överlämnande av dels
ett från packhusiuspektionen i Stockholm infordrat yttrande dels ock
en å styrelsens revisionsbyrå utfärdad attest, i utlåtande den 10 april
1919 anfört följande:

»Då, såvitt handlingarna i ärendet utvisa, varuägaren icke vid tullbehandlingstillfället
ifrågasatt ett förfaringssätt, som enligt § 25 tullstadgan kan medföra
befrielse från tullavgift för skadad vara, och tulldebiteringen jämväl ur övriga
synpunkter skett i full överensstämmelse med gällande föreskrifter, lärer förevarande
» ansökning icke kunna till någon del mot stadgandet i första stycket av § 11 tulltaxeförordningen
utan riksdagens medverkan bifallas. Styrelsen tillåter sig _ här
erinra om en Eders Kungl. Maj:ts resolution av den 7 december 1917 på besvär i ett
liknande ärende av Thomée & C:o (regeringsrättens årsbok för år 1917, not. F. nr 302).

De särskilda omständigheter, varunder importen av ifrågavarande konserver
ägt rum, synas emellertid styrelsen tala för vidtagandet av erforderliga åtgärder i
och för återbetalning av tullen för den del av konservpartiet, som må varda under
tullbevakning förstörd. Styrelsen får därför i underdånighet tillstyrka, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes i proposition till riksdagen hemställa, det riksdagen måtte medgiva,

att den omständigheten, att den å ifrågavarande konserver belöpande tullavgift
blivit rätteligen debiterad och erlagd, icke skall utgöra hinder för återbetalning
av samma avgift, i den män denna avser sådana konserver, som vid besiktning
befunnits odugliga till människoföda och i anledning därav blivit eller varda
under tullbevakning oskadliggjorda, likväl endast för såvitt identiteten mellan de
införda och de sålunda besiktigade konserverna blivit av vederbörande tulltjänsteman
med full visshet utrönt.»

Förenämnda av generaltullstyrelsen överlämnade yttrande den 1 april
1919 från packhusinspektionen i Stockholm var så lydande:

»Med bantåg anlände från Danmark under inkommande nummer 5 den 29
januari innevarande år 162 kolli, i en vagnslast med nummer 35,737, vilka kolli angåvos
till förtullning av Solna livsmedelsnämnd. Vid företagen tullbehandling beBihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 135 käft. (Nr 163—164.) 2

General tullstyrelsen -

Packhus inspektionen -

Livsmedels nämnden.

Departements chefen.

10 Kunyl. Maj ds proposition Nr 164.

fanns innehållet utgöra blodpudding och leverpastej, båda varuslagen hänförliga till

tulltaxerubriken 168: Konserver ----- andra slag ej särskilt nämnda med eu

vikt av 6,267 kilogram. Belöpande tullavgift, 8,133 kronor 50 öre, inbetalades den
30 januari vid tullavdelningen för järnvägsgods, varefter varupartiet utlämnades till
varuägaren.

Varupartiet, som förvaras hos Solua livsmedelsnämnd, kan av vederbörande
förrättningsman identifieras och följaktligen under behörig kontroll oskadliggöras.»

I skrivelse den 5 februari 1920 har vidare livsmedelsnämnden i
anslutning till sin i förutberörda skrivelse gjorda framställning om
restitution av omförmälda tullavgift anhållit, att Kung!. Maj:t nu måtto
föreslå riksdagen medgiva, att meranämnda tullavgift finge återbetalas
till nämnden. I skrivelsen meddelade nämnden, att nämnden till vederbörlig
domstol i Danmark instämt försäljaren av ifrågavarande konserver
med yrkande om återbekommande av den för konserverna
erlagda betalningen ävensom ersättning för kostnaderna i saken däribland
den erlagda tullavgiften, samt att dom utfallit till nämndens förmån,
men att gäldenären vid sökt verkställighet av domen befunnits
sakna tillgångar till gäldande av de sålunda utdömda beloppen; och
har nämnden till bevis härå vid skrivelsen fogat bestyrkta avskrifter
av dels So- o g Handelsrettens i Kjobenhavn dom i målet dels och »Tidskrift
av Fogedboken för Kjöbenhavns Byrets Fogedkontor I». Slutligen
har livsmedelsnämnden anfört, att nämnden ej funnit lämpligt
vidtaga rättsliga åtgärder mot tillverkaren av konserverna, då detta,
enligt vad vid nämndens skrivelse fogade handlingar gjorde antagligt,
endast skulle medföra ytterligare kostnader utan någon utsikt för
nämnden att erhålla ersättning.

Av den i ärendet förebragta utredningen har jag bibringats den
övertygelsen, att nämndens beslut om inställande av försöken att på
rättslig väg få de gjorda förlusterna ersatta varit under de givna förhållandena
fullt befogat. Då de av nämnden lidna förlusterna, vilka
såvitt jag kunnat finna icke torde kunna läggas nämnden till last, alltså
numera kunna med säkerhet bedömas, finner jag det vara med billigheten
överensstämmande, att staten, i vad angår erlagd tullavgift, träder
hjälpande emellan. Jag finner mig därför kunna tillstyrka bifall till
livsmedelsnämndens förevarande framställning, att återbetalning av ifrågavarande
tullavgift måtte medgivas. Dock torde vid ett sådant medgivande
böra fästas det av generaltullstyrelsen i dess nyss återgivna
utlåtande föreslagna villkor. Jag biträder sålunda generaltullstyrelsens
förslag och hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 164. J1

att den omständigheten, att den å eu av Solna livsmedelsnämnd
från Danmark den 29 januari 19i9 införd vagnslast konserver, vägande
0,267 kilogram, belöpande tullavgift blivit rätteligen debiterad och erlagd,
icke skall utgöra hinder för återbetalning av samma avgift, i den
mån donna avser sådana konserver, som vid besiktning befunnits odugliga
till människoföda och i anledning därav blivit eller varda under tullbevakning
oskadliggjorda, likväl endast för så vitt identiteten mellan
de införda och _ de sålunda besiktigade konserverna blivit av vederbörande
tulltjänsteman med full visshet utrönt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.