Kungl. Maj:ls proposition nr 154.

Nr 154.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönereglering
för överståthällarämbetets kansli m. m.; given Stockholms
slott den 13 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj'':t härmed föreslå riksdagen att
dels godkänna ej mindre det av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagda förslaget till avlöningsstat för överståthällarämbetets
kansli, att tillämpas från och med år 1921, än även de av departementschefen
förordade villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de i berörda
statförslag upptagna avlöningsförmånerna;
dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder ordinarie
befattning vid överståthällarämbetets kansli, skall vara pliktig att
underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid överståthållarämbetets
kansli, vilka icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd
dag anmäla, att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta
sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid
dem enligt hittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som hittills tillkommit dem;

dels besluta, att pensionsunderlaget för överståthållaren och underståthållaren
skall, räknat från och med den 1 juli 1920, utgöra 6,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 128 höft. (Nr 154.) 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

dels från och med år 1921 höja det å överståthållarämbetets stat
uppförda anslaget till hyresersättning för överståthållarämbetets kanslis
ämbetslokal från 11,600 kronor med 4,000 kronor till 15,600 kronor;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och med år 1921
höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till över ståthåll ar ämbetet
från 98,622 kronor med 25,200 kronor till 123,822 kronor;

dels ock för gäldande av förhöjd hyra för överståthållarämbetets
kanslis ämbetslokal på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. Holmquist.

Kung!. Maj:ts proposition nr 154

Utdrag ur protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t.

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari
1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

I skrivelse den 28 december 1916 gjorde överståthållarämbetet framställning
om förbättring av löne- och pensionsförmåner för överståthållaren
och underståthållaren samt de befattningshavare hos ämbetet, som
uppbära avlöning från statsverket. Sedan ämbetet i skrivelse den 8 juli
1918 gjort ytterligare framställning i ärendet, har detsamma remitterats
till löneregleringskommittén för yttrande.

Då kommitténs utlåtande i ärendet vid tiden lör avlåtande av statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag ej inkommit, föreslog Kungl.
Maj:t på min hemställan under punkten 80 i femte huvudtiteln av be -

Inledning-.

Nu gällande
lönebestämmelser.

Overgt ditt
Allarm

Underståthållaren
och
örerståthållarämbetets

kanon.

Kungl. Maj:ts proposition nr löå.

rörda proposition riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde
komma att i ämnet avlåtas, från och med år 1921 beräkna en höjning av
det ordinarie anslaget till överståthållarämbetet från dess nuvarande belopp
98,622 kronor med 26,378 kronor till 125,000 kronor.

Sedan numera löneregleringskommittén den 29 januari 1920 avgivit
det infordrade utlåtandet i ärendet, anhåller jag att få underställa detsamma
Kungl. Maj:ts prövning.

Till en början torde böra lämnas eu redogörelse för nu gällande
lönebestämmelser för de befattningshavare hos överståthållarämbetet, som
helt eller delvis uppbära avlöning av statsmedel.

Vad då först överståthållaren beträffar, utgår hans avlöning för
närvarande med följande belopp årligen:

Från statsverket:

Lön..................kronor 4,681: 45

Taffelpenningar............. » 2,001: —

Lönetillökning............. » 2,317:55

Från Stockholms stad:

Till extra utgifter...........kronor 7,000: —

Anslag till ved............. » 2,000: —

Summa kronor 18,000: —

Dessutom åtnjuter överståthållaren fri boställsvåning.

För åren 1918 och 1919 hava Stockholms stadsfullmäktige beviljat
en höjning till 5,000 kronor av årsanslaget till ved.

Nu gällande bestämmelser angående avlöningsförmåner för underståthållaren
och överståthållarämbetets kansli datera sig i väsentliga delar
från år 1880. Nämnda års riksdag godkände nämligen, i anledning av
Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, avlöningsstat för underståthållaren
och överståthållarämbetets kansli, att tillämpas från och med år
1881. Med iakttagande av vissa i staten sedermera gjorda ändringar är densamma
för närvarande av följande lydelse:

9,000: —

KungI. Maj:ts proposition nr 1Ö4.

		Tjänst-		.
	Lön	göringB- penningar	tillägg	Summa
	kronor	kronor	kronor	kronor
Underståthållaren	5,000	2,000		7,000
Sekreteraren.......	4,400	1,500	—	5,900	/Efter 5 är kan lönen hö-\ jas med 600 kronor.
1 notarie.......	1,500	1,000		2,500	(Efter 10 år kan lönen hö-
1 d:o..........	1,500	1,000	—	2,500	\| jas med 500 kronor.
1 vaktmästare.......	900	550	150	1,600 )	/Efter 3 år kan lönen hö-
1 d:o...........	900	550	150	1.600 \|	jas med 100 kronor, ef-
Till överståthållarämbetets				ter 6 år med ytterligare 100 kronor och efter 9

förfogande för extra biträden					år med än ytterligare
och vikariatscrsättning m.m.	—	—	—	5,000	100 kronor.
Summa kronor	—	—	—	26,100

Därjämte uppbär underståthållaren av Stockholms stad årligen ett
belopp av 2,250 kronor till bestridande av extra utgifter.

Beträffande vissa naturaförmåner för vaktmästarna äro bestämmelser
meddelade i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring
från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare (sv. förf.-saml. nr 836).

Redan vid 1913 års riksdag anvisades vidare på extra stat för år
1914 ett anslag av 10,200 kronor för provisorisk förbättring av de hos
överståthållarämbetet (ämbetets kansli) anställda manliga och kvinnliga
extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner.

Därvid beräknades, att arvodesbeloppet skulle motsvara, för tre kanslister
vad som då var bestämt för landskanslisterna i Stockholms län samt
för ett kvinnligt biträde avlöningen efter den högre och för två kvinnliga
biträden efter den lägre av de vid 1912 års riksdag godkända avlöningstyperna
för kvinnliga biträden, dock med avdrag för envar av ifrågavarande
tjänstemän och biträden av 50 kronor, svarande mot pensionsavgift
för ordinarie tjänstinnehavare.

Dessutom ansågs ålderstillägg böra utgå efter samma grunder som
för ovannämnda ordinarie befattningshavare.

Arvodesbeloppen blevo alltså för kanslisterna 2,150 kronor och för
de kvinnliga biträdena respektive 1,550 och 1,150 kronor jämte, i förekommande
fall, ålderstillägg.

Anledningen till att medel till avlönande av berörda befattningshavare
vid överståthållarämbetet anvisades endast på extra stat var, att nämnda
tjänster icke lämpligen ansågos böra uppföras å ordinarie stat förrän i

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

samband med reglering av verket i dess helhet. Med berörda extra anslag
avsågs att bestrida utgifterna för ifrågavarande befattningshavares
avlönande i den mån det å staten upptagna anslaget å 5,000 kronor icke
försloge därtill.

För samma ändamål hava av riksdagen sedermera anvisats anslag å
extra stat för åren 1915—1919, varvid anslagen • på grund av inträffad rätt
till ålderstillägg för vissa av ifrågavarande befattningshavare successivt
ökades till att för sistnämnda år utgöra 11,100 kronor.

Vid 1919 års lagtima riksdag föreslog Kungl. Maj:t för provisorisk
förbättring av de hos överståthållarämbetet anställda manliga och kvinnliga
extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner anvisande på extra stat för år
1920 av ett förslagsanslag, högst, å 15,100 kronor, varjämte äskades ett
anslagsbelopp å tilläggsstat för år 1919.

Höjningen av förslagsanslaget för år 1920 föranleddes i främsta rummet
av anställandet av ytterligare en tjänsteman (kanslist) å överståthållarämbetets
kansli. Behovet av denna befattning hade ansetts föreligga även
för år 1919. Därförutom var en ökning av förslagsanslaget påkallad dels på
grund av det av Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak godkända
förslaget till lönereglering för kvinnliga biträden, vilket, såvitt anginge
överståthållarämbetet, medförde en ökning av de kvinnliga biträdenas
löneförmåner med visst belopp, dels ock av den omständigheten, att då
dessa biträden vore berättigade till ålderstillägg, för vartdera av två biträden
borde beräknas tre ålderstillägg och för det tredje biträdet ett
ålderstillägg. Efter tillkomsten av den nya manliga extra befattningen samt
förhöjningen av de kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner hade ock det
beräknade beloppet för vikariatsersättningar till befattningshavare å extra
stat ansetts böra ökas.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avsåg anställande av ytterligare
en tjänsteman i överståthållarämbetets kansli, gav icke riksdagen anledning
till annan erinran än att, då tjänsten ansågs icke kunna tillsättas
förr än omkring halva året 1919 förflutit, det å 1919 års tilläggsstat för
ändamålet äskade anslaget ansågs böra beräknas endast för senare halvåret.

I övrigt fann riksdagen ej skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t
föreslagit; för år 1920 anvisades fördenskull det begärda förslagsanslaget,
högst, 15,100 kronor.

Slutligen må erinras, hurusom vid 1919 års lagtima riksdag tillfällig
löneförbättring tillerkändes vissa befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen, varibland, jämte överståthållaren och underståthållaren,
vissa befattningshavare vid överståthållarämbetets kansli.

Kung!. Maj:ta proposition nr 154.

Gällande avlöningsvillkor för underståthållaren och överstäthållarämbetets
kansli äro stadgade dels i kungörelsen den 28 maj 1880 (sv. formsand.
bill. 26) och dels, beträffande vaktmästarna, i kungörelsen den 1
november 1918 angående avlöningsforbättring från och med år 1919 for
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (sv. formsand.
nr 836).

I sin skrivelse den 28 december 1916 erinrar överståthållarämbetet Keglerina
till eu början, hurusom genom kungl. brev den 18 september 1908 för
ämbets- och tjänstemän vid länsstyrelserna fastställdes lönestat, som till- förhålla»-försäkrade dem förbättrade löneförmåner. överståthållarämbetets kansli, Tjssäbeffttt.
som utgjorde den av staten avlönade avdelning av överståthållarämbetet, ningshavare
hade ej inedtagits i nämnda lönereglering, utan gällde fortfarande för ståthåUar"-detta ämbetsverk den 1880 fastställda lönestaten med ovan omförmälda ämbetei
ändringar. Allmänna

Då någon reglering av verket hittills icke kommit till stånd och då pn3n^“ér
de löner, som nu utginge till samtliga tjänstemän vid ämbetets kansli över8tåthatutom
kanslister, kvinnliga biträden och vaktmästare, grundade sig på en larämbetet.
lönestat, som vore mer än 36 år gammal, finner sig överståthållarämbetet
icke längre kunna lämna frågan om fortsatt lönereglering utan åtgärd
från dess sida utan anser sig böra hemställa om sådan förbättring i-löneförmånerna
för kansliets ämbets- och tjänstemän, att de bleve likställda
med motsvarande tjänstinnehavare vid landsstaten.

Överståthållarämbetet framlägger därefter sina förslag — för vilka
längre fram skall utförligt redogöras — beträffande de olika befattningshavarna
utom överståthållaren och underståthållaren. 1 fråga om dessa
två ämbetsmän framhåller ämbetet, att därest Kungl. Maj:t skulle finna
en löneförbättring för dem ej längre kunna uppskjutas samt Kung].

Maj:ts framställning därutinnan vunne riksdagens bifall, ämbetet komme
att hos Stockholms stadsfullmäktige begära en proportionsvis motsvarande
ökning av från huvudstaden utgående lönebidrag.

Beträffande behovet av eu lönereglering för överståthållarämbetet och Lmereyledenna
frågas behandling av såväl statsmakterna som Stockholms stad an- ringskomför
löneregleringskommittén huvudsakligen följande:

Kommittén hade ansett giltig anledning ej finnas att förbigå eller till
framtiden undanskjuta spörsmålet om ny, definitiv lönereglering för överståthållaren
och underståthåilaren i Stockholm. Att, såsom överståthållarämbetet
tänkt sig, det skulle ankomma på ämbetet att, efter det framställning om löneförbättring
för överståthållaren och underståthållaren vunnit riksdagens bifall,
hos Stockholms stadsfullmäktige begära en proportionsvis motsvarande ökning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

från huvudstaden utgående lönebidrag, syntes kommittén vara ett mindre lämpligt
tillvägagångssätt. För kommittén tedde det sig såsom önskvärt och lämpligt,
att spörsmålet om lönereglering för överståthållaren och underståthållaren måtte
kunna, om möjligt, såväl i vad statsverket anginge som i vad på Stockholms stad
ankomme, behandlas efter en gemensam plan.

Sedan Kungl. Maj:t den 11 april 1919 lämnat kommittén begärt bemyndigande
att i ämnet förhandla med Stockholms stadsfullmäktiges “beredningsutskott,
hade sådana förhandlingar påbörjats mellan kommittén och av beredningsutskottet
därtill utsedda delegerade.

De delegerade hade därvid anfört, hurusom under senare tid alltjämt
ökade krav på ekonomiska uppoffringar drabbat huvudstadens kassa i ocn för
genomförande och upprätthållande av sådana genom statsmakterna beslutade anordningar,
lagar och förordningar, vilka i många fall alls icke och i andra fall till
endast ringa del berörde eller ägde avseende på direkt kommunala angelägenheter

Detta gällde särskilt beträffande de verksamhetsområden, vilka i ena eller
andra avseendet sammanhängde med överståthållarämbetet samt dess nuvarande
organisation och arbetsuppgifter, såsom polis-, uppbörds- och exekutionsväsendet.

Samtidigt med de ökade ekonomiska förpliktelser, vilka staden sålunda påtagit
sig, hade de i vissa fall från statsverket utgående bidrag i det stora hela
kvarstått oförändrade, under det att enligt delegerades mening staden borde hava
ägt fullt giltiga anspråk på en i åtminstone någon mån motsvarande ökning av
samma bidrag.

De omförmälda ekonomiska mellanhavandena mellan stat och kommun hade
synts delegerade till icke ringa del böra kanna vinna en ^ mer tillfredsställande
reglering i samband med en ändrad organisation av överståthållarämbetets verksamhet;0
denna ändrade organisation syntes med fördel kunna upptagas till prövning
i samband med förestående lönereglering för ämbetet.

Såsom grundläggande för en dylik ändrad organisation hade synts kunna
åberopas de synpunkter, som framkommit inom den av stadsfullmäktige den 10
juni 1912 beslutade s. k. poliskommittén. ..... .

I sammanhang härmed hade delegerade ansett sig höra bringa i erinran
det från stadens sida redan tidigare framförda kravet på inrättandet av en sär
skild polisstyrelse för huvudstaden.

Vad anginge återstående delen av överstathallarambetet, syntes en uppdelning
på fyra olika, under var sin byrå sorterande avdelningar kunna med fördel

genomföras. , . ,

Med avseende å fördelningen mellan stat och kommun av kostnaderna för
avlöningar samt andra utgifter för de ifrågasatta olika avdelningarna av ämbetet
syntes den överenskommelse ligga nära till hands, att statsverket bestrede samma
kostnader för två angivna avdelningar, under det Stockholms stad åtoge sig att
bestrida utgifterna för de båda övriga.

Staden borde alltfort ställa sig beredvillig att lämna bidrag till överståthållarens
avlönande, varemot vid den skisserade organisationen av överståthållarämbetet
underståthållarens ämbete skulle bliva obehövligt.

Delegerade hemställde, att löneregleringskommittén, i anslutning till anförda
grundläggande synpunkter, ville ingå till Kungl. Maj:t med hemställan
om bemyndigande att i samband med den till kommittén bänskjutna löneregleringsfrågan
till utredning och behandling i samråd med representanter från

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Stockholms stad upptaga spörsmålet angående ändrad organisation av överståthällarämbetet
samt frågan om reglering av de i samband därmed stående ekonomiska
mellanhavandena mellan statsverket och Stockholms stad.;

1 betraktande av de betydande omgestaltningar i samhällslivet, som ägt
rum under senare åren, samt de därav och av samhällsutvecklingen i övrigt föranledda
stegrade krav på funktioner tillhörande överståthåilarämbetets tjänsteområden,
ävensom de i samband härmed ökade anspråken på förhöjda avlöningar
med flera omkostnader, ansåge löneregleringskommittén önskemålen från Stockholms
städs sida om utredning och eventuell uppgörelse av de ekonomiska
mellanhavandena mellan staten och Stockholms stad, särskilt beträffande överståthållaiämbetet
och dess avdelningar, hava vunnit ökat fog, och syntes desamma
kommittén ej böra tillbakavisas.

De med en sådan utredning och med förslag till uppgörelse förknippade
arbeten komme emellertid att kräva en rätt betydande tid, allra helst därvid ej
torde kunna undvikas att även komma in på den gamla segslitna frågan om tolagsersättningen.

0 Att överlämna nämnda arbeten åt löneregleringskommittén, att utföras i
samråd med representanter för Stockholms stad, syntes kommittén näppeligen vara
att tillstyrka i betraktande av de uppgifter, för vilkas lösning kommittén egentlig™
vore avsedd och som antoges under den närmare tiden komma att bliva nog
sa omfattande. 6

Lämpligast syntes kommittén vara, att, om den ifrågasatta utredningen
jämte eventuellt förslags uppgörande ansåges böra komma till stånd, de därmed
forbundna arbetena anförtroddes åt särskilda kommitterade eller sakkunniga innefattande
representanter både för staten och Stockholms stad.

Dör den händelse att de ifrågasatta arbetena med nämnda utredning m. m.
komme till stånd, uppstode naturligen det spörsmål, huruvida, i avvaktan på resultatet
av dessa arbeten, den vidare handläggningen av det ärende angående avlöningsförhållandena
för vissa befattningshavare hos överståthållarämbetet, som
genom kungl. remiss överlämnats till löneregleringskommitténs utlåtande, kunde
böra tillsvidare avbrytas.

.. Det oS^n„tes kommittén, att så ej borde bliva förhållandet. Den framställning
från överståthållarämbetet, som innefattades i de till detta ärende hörande handlingar,
ådagalade nogsamt angelägenheten av att vad som utan föregripande av ett
mera definitivt ^ avgörande kunde göras för förbättrade förhållanden, också måtte
komma till stånd snarast ske kunde. I all synnerhet gällde detta de kanslister
och kvinnliga biträden, som — ehuru deras befattningar synes vara av stadigvarande
behov påkallade och till och med kunde bereda innehavare ålderstillägg
— dock, i avvaktan på reglering av verket i dess helhet, ej ännu kunnat komma
pa ordinarie stat och alltså fortfarande vore extra befattningshavare utan rätt till
pension och, vad kanslisterna anginge, utan rätt att bliva delaktiga i civilstatens
änke- och pupillkassa.

Löneregleringskommittén hade därför ansett sig böra fortsätta med det
nämnda ärendets behandling och därvid söka åstadkomma ett förslag, som kunde
finnas antagligt utan att lägga hinder för framdeles nödiga förändringar beträffande
överståthållarämbetet och dess särskilda avdelningar vare sig i lönereglerings-
eller i organisativa hänseenden. &

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 128 käft. (Nr 154.)

Departe mentschefen.

Överståthållaren

och under
ståthållaren.

Öcerståthål
larmn betet.

Löne reglerings kommittén -

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Såsom förhållandena på senare tiden utvecklat sig, synes önskvärt,
att en reglering företages av de förut oinlörmälda ekonomiska mellanhavandena
mellan0 staten och Stockholms stad. En sådan reglering komme
med all sannolikhet att medföra ganska avsevärda förändringar i överståthållarämbetets
organisation och verksamhetsområde. Då emellertid
denna fråga, är av mycket invecklad och tidskrävande natur samt till stor
del faller utom ramen för löneregleringskommitténs uppdrag, synes den
sålunda ifrågasatta utredningen icke lämpligen böra överlämnas åt nämnda
kommitté utan, såsom kommittén föreslagit, till särskilda delegerade från
staten och Stockholms stad.

I avvaktan på en dylik utredning synes emellertid, på sätt löneregleringskominittén
uttalat, redan nu böra vidtagas åtgärder för förbättring
av avlöningsförhållandena för vissa befattningshavare hos ämbetet
m. m., vilka åtgärder ej äro av beskaffenhet att föregripa den blivande
omorganisationsfrågans lösning.

Beträffande frågan om reglering av avlöningsförmånerna för överståthållaren
och underståthållaren yttrar överståthållarämbetet följande:

»Att de nu utgående, sedan lång tid tillbaka fastställda löneförmånerna lör
överståthållaren och underståthållaren endast i mycket reducerad grad motsvara
" den ersättning, som vid deras fastställande ansågs böra tillkomma ifrågavarande
ämbetsmän, torde icke behöva närmare askadliggöras. Penningvärdets fall bär
under dessa år varit så stort, att man utan överdritt kan påstå, att dessa löner
icke motsvara hälften av det värde, de hade vid deras bestämmande, vad överståthållaren
beträffar ännu mindre. Uppenbart är också, att de nuvarande lönerna
äro otillräckliga för att med dem kunna bestrida de levnadskostnader, som medfölja
tjänsterna. . ,

''Det oaktat har överståthållarämbetet vant tveksamt, huruvida någon tor
bättring i dessa löneförmåner nu borde påkallas. Att helt och hållet undandraga
denna fråga Kungl. Maj:ts prövning har ämbetet dock icke ansett lämpligt, men
vill icke framkomma med något definitivt förslag utan endast Iramhälla, att i
händelse Kungl. Maj:t skulle finna, att en löneförbättring åt över- och underståthållare
ej längre kan uppskjutas, en lämplig form härför synes vara medgivandet
av ortstillägg, ett lönetillskott som vid senare tids löneregleringar kommit till
användning beträffande orter med dyra levnadskostnader.»

Löneregleringskommittén framhåller i fråga om spörsmålet om reg■
Kring av avlöningsförmånerna för överståthållaren och underståthållaren,
att det vidare fullföljandet av denna fråga samt av det under de påbörjade
förhandlingarna med delegerade för Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskott,
i sammanhang med frågan om ny organisation av överståthållarämbetet
och dess särskilda avdelningar, uppkomna spörsmålet om indragning
av underståthållartjänsten torde få överlämnas åt de fortsatta.

Katigt. May.ts proposition nr 154.

förhandlingarna mellan staten och Stockholms stad samt följaktligen ej
bliva föremål för vidare behandling i nu förevarande ärende.

Då frågan om reglering av överståthållarens och underståthållarens
avlöningsförmåner intimt sammanhånger med och är beroende såväl av den
i det föregående omförmälda utredningen rörande de ekonomiska mellanhavandena
mellan staten och Stockholms stad som ock med frågan om
en blivande lönereglering för landshövdingarna, lin ner jag i likhet med
löneregleringskommittén densamma icke böra redan nu och i förevarande
sammanhang upptagas till prövning och avgörande.

Vidkommande frågan om lönereglering för överståthållarämbetets
kansli torde till början fä beröras spörsmålet om sportler i tjänsten.

Löneregleringskommittén anför i ämnet följande:

»Enligt Kungl. Maj:ts skrivelse den 81 maj 1878 till kammarkollegium och
statskontoret angående den vid 1878 års riksdag beslutade löneregleringen för till
landsstaten hörande tjänster undantagandes lanträntmästar- och häradsskrivartjänsterna
skulle med löneregleringens inträdande för däri inbegripna befattningshavare
upphöra den dåvarande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,
provisioner m. m., dock med det undantag att vissa angivna sportler komme att
till samma befattningshavare fortfarande utgå, däribland lösen för sådana expeditioner,
som part eller annan på egen begäran erhölle eller eljest icke författningsenligt
vore pliktig lösa, samt arvode för försäljning av utmätt fast egendom.

Av riksdagens skrivelse den 14 maj 1880 nr 34 (sid. 11 och 12) framgår,
hurusom vid den av 1880 års riksdag vidtagna löneregleringen för överståtbållarämbetets
kansli det ingick bland grunderna för regleringen, dels att den anordning,
enligt vilken sekreteraren i överståthållarämbetets kansli uppburit en del av
den sekreteraren i överståthållarämbetet för polisärenden egentligen tillkommande

flasslösen, skulle upphöra, dels ock att, i överensstämmelse med vad vid andra
öneregleringar på senare tider iakttagits, all lösen för de från kansliet utgående
expeditioner skulle till statsverket indragas och med stämpelpapper ersättas, dock
med det vid ifrågavarande regleringar och särskilt uti kungl. brevet angående
lönereglering för vissa av de till landsstaten hörande tjänster den 31 maj 1878
gjorda undantag av lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen
begäran erhölle och eljest icke vore pliktig ätt lösa.

Vid de regleringar och förändringar, som vid 1908 och 1917 års riksdagar
vidtogos _ beträffande befattningar hos länsstyrelserna, skedde, såvitt kommittén
kunnat inhämta, icke några indragningar av ovanberörda, vid 1878 års riksdag
bibehållna sportler för befattningshavare vid länsstyrelserna.

Att vid nu förestående allmänna revision av löneregleringar inom den civila
statsförvaltningen frågan om bibehållande eller indragning av sportler i viss
omfattning kommrr till behandling, torde kunna antagas.

Vid nu angivna förhållanden torde spörsmålet om sportler för befattningshavare
vid överståthållarämbetets kansli ej böra utöva något inflytande vid behandlingen
i nu förevarande ärende av frågan om avlöningen å stat för nämnda

Departa

mentschefen

Överstät hållar ämbetets kansli 1.

Sportler i
tjänsten.

Löne reglerings kommittén.

Departe mentschefen.

V. Sekreteraren.

överståthål larämbetet.

Löne reglerings kommittén.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

befattningshavare och dess bringande i överensstämmelse med vad som gäller för
motsvarande befattningshavare hos länsstyrelsen i Stockholms län. I det förslag
till avlönings villkor, som kommittén i det följande framlägger, ingår emellertid
den vid ett flertal löneregleringar vanliga bestämmelsen, att den, som tillträder
den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Majrts
bestämmande, upphörande av eller minskning i extrainkomster, som kunna åtfölja
tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.»

Sportler åtnjutas endast av sekreteraren och utgöras av lösen för
vederhäftighetsbevis, firma- och handelsbevis, bevis angående uppvisado
stiftelseurkunder och avlagd svensk medborgared samt för utslag, begärda
av svarandeparter. Sportlerna hava växlat under årens lopp; enligt av överståthållarämbetet
lämnade uppgifter för tiden Vi 1896—Vio 1919 har sekreterarens
inkomst av sportler varierat mellan 1,755 kronor (år 1900) och
6,925 kronor (år 1918). Jämväl auktionsprovisionen, som under de sista
åren fördelats mellan sekreteraren, notarierna och en amanuens, har varit
synnerligen växlande, beroende på konjunkturerna på fastighetsmarknaden.
Under nyssnämnda tidsperiod uppgick det lägsta provisionsbeloppet under
ett år till 1,125 kronor (år 1899) och det högsta till 28,235 kronor
(år 1916).

Lika med löneregleringskommittén anser jag mig icke i nu förevarande
sammanhang böra till behandling och avgörande upptaga frågan
om sportler i tjänsten för nu avsedda befattningshavare, då denna fråga
torde komma att bliva föremål för en mera ingående utredning i samband
med en blivande allmän lönereglering för den civila statsförvaltningen.

I fråga om sekreteraren i överståthållarämbetets kansli anför ämbetet,
att nämnde befattningshavare motsvarade landssekreterarna hos länsstyrelserna,
De sportler, sekreteraren uppbure, vore sannolikt icke större än
dem, som i de större länen tillkomme landssekreterarna, vilka dessutom
hade förmånen att ensamma uppbära auktionsprovision. Omfånget av
sekreterarens arbete vore ej heller mindre än landssekreterarnas, men
ökades sannolikt i större och hastigare grad än på andra håll på grund
av huvudstadens fortgående tillväxt i invånarantal och ökningen av dess
område genom stora inkorporeringar. Överståthållarämbetet funne det
därför rättvist, att sekreterarens avlöning icke sattes lägre än vad som beviljats
landssekreteraren i Stockholms län eller till 8,100 kronor, därav
5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor
ortstillägg jämte ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring.

Löneregleringskommittén anför beträffande sekreterarens avlöningsförmåner
följande:

Kungl. Map.ts proposition nr 154.

»I Kung!. Maj:ts framställning till 1880 års riksdag var berörda avlöning
föreslagen till likhet med vad som då gällde för landssekreteraren i Stockholms
län. 1 denna avlöning ingingo tjänstgönngspenningar med 2,000 kronor.

Enär emellertid landssekreterarna i åtta av rikets län då åtnjöto i tjänst
göringspenningar allenast 1,500 kronor samt dessa befattningar måste anses i vikt
och ansvar fullt jämförliga med sekreterartjänsten i överstäthållarämbetets kansli
tann riksdagen sig äga befogad anledning att fastställa tjänstgöringspenningarna
för bemälde sekreterare till allenast 1,500 kronor.

Den indelning av länen i tre klasser med avseende å tjänstgöringspenningarna
för landssekreterare och landskamrerare (respektive 2,900, 2,500 och 2,100 kronor),
som gällde enligt 1908 års lönereglering för länsstyrelserna, är numera enligt beslut
vid 1917 års riksdag ändrad.

På förslag av Kungl. Maj:t har nämligen sistnämnda riksdag medgivit, att
avdelningscheferna i tredje klassens län, damera Uppsala, Blekinge, Gottlands.
Hallands, Västmanlands och Jämtlands län, blivit från och med år 1918 likställda
i fråga om tjänstgönngspenningar med landssekreterare och landskamrerare i andra
klassens län (dit även Stockholms län hörde) och således undfått i tjänstgöringspenningar
2,500 kronor.»

\ id nu angivna förhållanden anser kommittén sekreterarens avlöningsförmåner
å stat böra bestämmas i likhet med vad som gäller för landssekreteraren
i Stockholms län.

På sålunda anförda skal anser jag mig i denna del böra tillstyrka Departeöverståthållarämbetets
av löneregleringskommittén förordade förslå"; och me''’tschefen
skulle alltså sekreteraren åtnjuta en avlöning av 8,100 kronor, därav°5,000
kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg,
vartill skulle kunna komma ett ålderstillägg å 600 kronor efter
fem års tjänstgöring.

Vidkommande notariernas löneförmåner yttrar
i sin skrivelse den 28 december 1916 följande:

överståthållarämbetet 3. Notarierna

Över ståthål -

»Det är uppenbart, att notariernas löneförmåner numera icke äro tillräckliga
att ersätta juridiskt utbildade personer för deras arbete och att det med
stor säkerhet kan anses omöjligt att erhålla kompetenta och dugliga tjänstemän
pa dessa platser, om icke utsikt förefunnes att bredvid tjänsten förvärva biinkomster.
Men utsikterna därför äro icke desamma nu som vid tiden för lönernas
fastställande. Till följd av det stora antal jurister, som ägna sig åt advokatverksamheten
och erhålla uppdrag såväl i allmänna inrättningar, banker med mera
som ock hos enskilda, är konkurrensen om vad som förut lätt nog kunde av tjänstemännen
förvärvas som biinkomster numera mycket stor och sannolikt större i
btockholm än i övriga delar av landet. Men även om ifrågavarande tjänstemän
kunna förskaffa sig inkomster bredvid tjänsten, kan dock sådant icke längre medgivas
i den utsträckning, som fordom förekommit. På grund av de ständigt ökade
göromalen, en ökning, som hastigt påskyndas i huvudstaden genom inkorporering

Kungl. May.ts proposition nr 154.

av vidsträckta områden, måste nämligen av notarierna numera utkrävas ett arbete,
som tao-er största delen av deras arbetskraft i anspråk och binder dem dagligen
vid ämbetsrummet. Utsikterna till befordran äro synnerligen små, då härför endast
en plats, sekreterartjänsten, står dem öppen. Någon befordran till landssekreterare
har nämligen hittills icke förekommit. .

Det är därför nödvändigt, att förbättring i notariernas ordinarie inkomster
snarast möjligt åstadkommes och att de tillerkännas motsvarande löner som läns
notarierna. Därvid böra de avlöningar, som tillkomma länsnotarierna i Stockholms
län, tjäna till mönster. Med dessa tjänstemän äro nämligen kansliets no
tarier närmast att likställa, enär de hava sin verksamhet i samma stad med likartade
levnadskostnader, ungefär likartat arbete och samma utsikter att förvärva
sig inkomster bredvid tjänsten.»

Sedermera har överståthållarämbetet i sin skrivelse den 8 juli 1918
förmält, att vid den år 1917 genomförda omorganisationen av fögderiförvaltningen
beträffande avlöningsförmåner in. m. för de befattningshavare
vid länsstyrelsen i Stockholms län, nämligen länsassessorerna, vilka motsvarade
notarierna, medgivits vida förmånligare villkor än som gällde, då
ämbetet avlät sin skrivelse av den 28 december 1916 och som däri tagits
till förebild. Överståthållarämbetet har därför hemställt, att gällande avlöningsförmåner
för bemälda befattningshavare vid länsstyrelsen i Stockholms
län måtte tillerkännas notarierna å ämbetets kansli.

Beträffande notariernas arbete, tjänstgöringstid och extra inkomster
inhämtas av en utav överståthållarämbetet till löneregleringskommitten
avgiven promemoria följande:

Notariernas huvudsakliga göromål bestå i dels uppsättande av förslag till
beslut i mål om lagsökning, verkställighet av domar, utmätning, kvarstad, skingringsförbud,
reseförbud, avhysning och annan handräckning, till beslut om förvandling
av straff och till protokoll, skrivelser och köpebref ärenden angående exekutiva
auktioner, dels granskning av handlingar, hörande till ärenden rörande förenings-
och firmaregistren, och dels meddelande av kommunikationsresolutioner.
De föredraga vid behov handlingarna i dessa ärenden för underståthållaren och
sekreteraren.

De äro pliktiga att tillstädesvara å tjänsterummet, en var av dem varannan
dag från klockan 10 f. m. till klockan 3 e. m. _ Det må emellertid anmärkas,
att arbetstiden å tjänsterummet endast undantagsvis kan avslutas klockan 3 e. m.,
samt att den för dagen ledige notarien merändels måste någon stund på dagen
inställa sig för ett eller annat ärende, såsom för avlämnande av utfört hemarbete.
Det är vidare att märka, att ämbetet för närvarande befinner sig i en vågdal med
hänsyn till mängden av exekutiva auktioner, vilka förrättningar eljes kräva ett
betydligt större arbete av notarierna, så att de vissa tider måst tillbringa alla
de "eljes lediga dagarna med protokollsskrivning.

Ingendera av notarierna åtnjuter några extra inkomster för bestyr i sammanhang
med tjänsten, utom auktionsprovisionen.

Kung!. May.ta proposition nr 154. 15

Löneregleringskommittén erinrar, att vid 1880 års lönereglering, Lonereynotariernas
avlöning å stat sattes lika med vad som då var bestämt för lerinyskotn
lansnotarien i Stockholms län. Kommittén anför vidare: mitUn

»För ett rätt bedömande av frågan om notariernas tjänsteställning ansåg
Kommittén önskvärt att erhålla ytterligare upplysningar och hänvände sig därför
genom sm ordförande till överståthållaren med anhållan att genom hans föranstaltande
kommittén måtte sättas i tillfälle att i ämnet samtala med ämbetsman
hos överstathallarämbet, som överståthållaren därom anmodade.

I anledning^ därav har kommittén vid plenisammanträde fått mottaga besök
av underståthållaren, som därvid besvarat till honom ställda frågor och, på
given anledning, lämnat kommittén meddelande om den del — understundom
mvcket väsentlig — underståthållaren tagit i kansliets arbeten, till lättnad för
sekreteraren i dennes arbetsbörda. Underståthållaren framhöll önskvärdheten för
ämbetsverket, att, om ej båda notarierna kunde erhålla länsassessors ställning, åtminstone
den ena notariebefattningen måtte därtill ombildas.

. Inför ^ den förestående allmänna revisionen av löneregleringar inom den
eivila statsförvaltningen, men än mera med hänsyn till den omorganisation av
överstathallarämbetet och dess samtliga avdelningar, som synes framträda såsom
ett önskemål från Stockholms stads sida, har kommittén ansett försiktigheten
bjuda att i fråga om notarierna i överståthållarämbetets kansli ej gå längre än
överstathallarämbetet själv tänkte sig i den remitterade skrivelsen av den 28 december
1916 eller att bägge notarierna skulle i avlöningshänseende bliva likställda
med länsnotarie av högre grad vid länsstyrelsen i Stockholms län».

Kommittén föreslår därför, att notarierna skulle erhålla i avlöning
å stat 3,900 kronor, därav lön 2,200 kronor, tjänstgölångspenningar
1,400 kronor och ortstillägg 300 kronor, vartill skulle kunna komma tre
ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och
15 år.

Av den förebragta utredningen framgår, att göromålen å överståt- oepartehållarämbetets
kansli till följd av Stockholms stads hastigt fortgående ut- mentschefen.
veckling ökats så, att notarierna numera måste ägna större delen av sin
arbetskraft för tjänstgöring hos ämbetet, Vidare är att märka, att befordringsutsikterna
för dessa tjänstemän äro mycket små. Vid nu angivna
förhållanden synes nödvändigt, att ifrågavarande befattningar förenas
med större avlöningsförmåner än de nuvarande. Med hänsyn emellertid
till angelägenheten av att icke föregripa den blivande omorganisationen
av och därmed följande definitiva lönereglering för överståthållarämbetet
anser jag mig icke kunna gå längre än löneregleringskommittén
föreslagit eller att notarierna skulle erhålla samma avlöningsförmåner som
länsnotarie av första lönegraden i Stockholms län. Avlöningen skulle
alltså bliva 3,900 kronor, varav 2,200 kronor lön, 1,400 kronor tjänstgöringspenningar
och 300 kronor ortstillägg, jämte tre ålderstillägg till

4, Kanslisterna.

Överståthållava
mbetet.

Lönereglering
ekorn
mittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

lönen å vartdera 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
Såsom villkor för åtnjutande av dessa förhöjda avlöningsförmåner
bör oivetvis stadgas en viss bestämd daglig arbetstid a tjänsterummet.
Härtill återkommer jag emellertid längre fram.

Överståthållarämbetet framhåller i skrivelsen den 28 december 1916,
att kanslisternas avlöningar redan reglerats i överensstämmelse med motsvarande
avlöningar vid länsstyrelserna, samt hemställer därför endast, att
berörda tjänstemän måtte uppföras å ordinarie stat och därmed komma i
åtnjutande av pensionsrätt.

I skrivelsen den 8 juli 1918 har ämbetet därefter hemställt, att
kanslisterna måtte tillerkännas de avlöningsförmåner, som vid omorganisationen
av fögderiförvaltningen år 1917 bestämdes för landskanslisterna vid
länsstyrelsen i Stockholms län.

I fråga om kanslisternas tjänstgöringsförhållanden in. in. har öveiståthållarämbetét
sedermera hos löneregleringskommittén meddelat följande:

En kanslist'' för diarium över utsökningsärenden, särskild avdelning av
denna dagbok för mål, som avses i lagen den 26. april 1907 om handräckning för
fordrans utfående, dagbok över mål, som avses i lagarna om införsel i avlöning,
pension eller livränta och om förbud för vissa underhållsskyldiga att utflytta tran
riket m. m. samt förteckning över ingivna avhandlingar om lösöreköp. Denne
kanslist är tillika kommissionär å kansliet, vilken befattning årligen inbringar
enligt uppgift omkring 300 kronor.

En kanslist för särskilda diarier över ärenden rörande firmor, ekonomiska
föreningar och släktnamn samt upprättar förslag till kungörelser och bevis rörande
samma ärenden. Denne kanslist har på begäran tillhandagått allmänheten
med uppsättande av anmälningar och ansökningar i omförmälda ärenden. Han
har fullgjort detta arbete på fritid och har under de sista^ åren med den ofantliga
tillströmning av tillfälliga kristidsfirmor, som då varit rådande, på detta arbete
förtjänat, enligt uppgift, belopp, som till och med överstigit hans avlöning i tjänsten.

En kanslist för ekonomidiarium, diarium över byggnadsärenden och särskilda
diarier över ämbetets tre räkningar hos riksbanken samt upprättar förslag
till intyg enligt § 3 i förordningen den 13 april 1883 angående förlagsinteckning
efter att hava företagit nödig undersökning om den rörelse, vari vinnande
av inteckning åsyftas. För bestyr i samband med upprättande av förslag
till omförmälda bevis åtnjuter denne kanslist en årlig inkomst av, enligt uppgift,
omkring 200 kronor. A x

En kanslist för fångdiarium och diarium över till urbota bestraffning dömda,
på fri fot varande personer samt biträder övriga kanslisterna.

Kanslisterna ombesörja jämväl expediering av de ärenden, som höra till
de av dem förda diarierna.

Efter erinran om vad beträffande anställande och avlönande av de nu''
varande kanslisterna förekommit finner löneregleringskommittén hinder ej

Kungl. Maj:ta proposition nr 154.

böra möta att å ordinarie stat uppföra numera till antalet fyra kanslistbefattningar
hos överståthållarämbetets kansli med avlöningar lika med
landskanslister vid länsstyrelsen i Stockholms län enligt 1917 års reglering,
nämligen: lön 1,500 kronor, tjänstgörings penningar 900 kronor och ortstillägg
200 kronor eller tillhopa 2,600 kronor, vartill skulle kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, vartdera å 400 kronor, efter respektive 5,
10 och 15 år.

Då det måste anses ådagalagt, att ett stadigvarande behov numera
förefinnes av fyra kanslister å överståthållarämbetets kansli, anser jag
mig böra tillstyrka uppförande av fyra sådana befattningar å ordinarie
stat. I enlighet med kommitténs förslag torde kanslisterna böra erhålla
samma avlöningsförmåner som landskanslisten i Stockholms län eller 2,600
kronor, varav 1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och
200 kronor ortstillägg jämte tre ålderstillägg till lönen å vartdera 400
kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Jämväl beträffande de kvinnliga biträdena hemställer överståthållarämbetet,
att de måtte erhålla anställning å ordinarie stat med ty åtföljande
pensionsrätt, därvid deras avlöningar borde höjas med 50 kronor, motsvarande
den avgift för pensionering, de nu få vidkännas.

De kvinnliga biträdena hava följande arbete:

Ett kvinnligt skrivbiträde för bötesdiarium, handräckningsdiarium och dagbok
över handelsidkare, som icke anmält firma, upprättar register till ärenden,
börande till de av benne förda diarierna samt till ekonomidiarium, diarium över
byggnadsärenden, depositionsdiarierna, fångdiarium och diarium över till urbota
bestraffning dömda, på fri fot varande personer samt utför kassagöromål och åtskillig
expediering.

Två kvinnliga skrivbiträden utföra utskrifter av utgående expeditioner.

Löneregleringskommittén hemställer, att ifrågavarande tre biträdesbefattningar
måtte uppföras å ordinarie stat, därvid dock deras avlöningsförmåner
torde böra bestämmas i enlighet med den år 1919 genomförda
regleringen av de kvinnliga biträdenas vid statens verk och myndigheter
avlöningsförmåner i allmänhet.

I enlighet härmed skulle avlöningen för ett kvinnligt biträde av
andra graden bliva: lön 1,300 kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor
och ortstillägg 200 kronor, eller tillhopa 2,000 kronor, och för ett vart
av två biträden av första graden: lön 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar
300 kronor och ortstillägg 200 kronor, eller tillhopa 1,600 kronor. För
samtliga dessa biträden skulle avlöningen kunna höjas med tre ålderstilllägg,
vartdera å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 128 käft. (Nr 154.) 3

Departe mentschefen.

5. Kvinnliga
biträden,
Överståthållarämbetet.

Lönereglering
skom
mittén.

Departe mentschefen.

6. Vaktmästarna.

Overståthål larämbetet.

Lönereg lerinqskom mittén.

Departe mentschefen.

7. Extra biträden
och
▼ikariatsersättningar

m. m.

Överståthål larämbetet.

Lönereg leringskom mittén.

Departe mentschefen.

Samman fattning.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

och skulle av varje ålderstillägg 100 kronor anses tillhöra lönen och 100
kronor tjänstgöringspenningarna.

Vad löneregleringskommittén sålunda föreslagit har icke givit mig
anledning till erinran.

I fråga om vaktmastarna har överståthållaräm betet ej ifrågasatt någon
ändring i deras löneförmåner.

Löneregleringskommittén erinrar, att vaktmästarna vid överståthållarämbetets
kansli fått sina avlöningsförmåner bestämda genom den av 1918
års lagtima riksdag beslutade löneregleringen för vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare.

Vid nu angivna förhållande torde någon ändring i ifrågavarande
befattningshavares avlöningsförmåner icke vara erforderlig.

överståthållarämbetet anför i sin skrivelse den 28 december 1916,
att därest de i skrivelsen föreslagna löneförbättringarna bifölles, detta
medförde nödvändigheten att höja anslaget för vikariatsersättningar för
semestertjänstgöring, på grund av de förhöjda tjänstgöringspenningarna,
efter vilka semesterarvodena beräknades. Denna förhöjning uppginge till
254 kronor 67 öre, och hemställer ämbetet, att anslaget för extra biträden
och vikariatsersättningar in. m. måtte höjas från 5,000 till 5,250 kronor.

Såsom avlöningsförmånerna för ordinarie befattningshavare skulle gestalta
sig enligt löneregleringskommitténs förslag, anser kommittén vikariatsersättningar
för semestervikariat och vid sjukdomsförfall för vissa befattningshavare
böra upptagas högre än vad överståthållarämbetet beräknat.
Kommittén har tänkt sig, att det ifrågavarande anslaget skäligen kunde
sättas till 5,600 kronor.

Mot vad löneregleringskommittén sålunda föreslagit har jag intet
att erinra.

Vid bifall till vad jag ovan föreslagit skulle staten för överståthållarämbetets
kansli erhålla följande utseende:

Kungl. MajUs proposition nr 154.

		Tjänst-
	Lön.	görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1 sekreterare ......	5,000	2,500	600	8,100	(Efter 5 år kan lönen höjas med 600 ''\ kronor.
	2,200	1,400	300	3,900	[Efter 5 år kan lönen höjas med 500
1 notarie........ 1 d:o ........	I kronor, efter 10 år med ytterligare "i 500 kronor och efter 15 år med än
2,200	1,400	800	3,900
[ ytterligare 500 kronor.
1 kanslist.......	1,500	900	200	2,600	[Efter 5 år kan lönen höjas med 400 1 kronor, efter 10 år med ytterligare
3 kanslister......	4,500	2,700	600	7,800	\| 400 kronor och efter 15 år med än \| ytterligare 400 kronor.
1 kvinnligt biträde av an-					Efter 5 år kan avlöningen höjas med
dra graden .....	1,300	500	200	2,000	200 kronor, efter 10 år med ytter-ligare 200 kronor och efter 15 år
1 kvinnligt biträde av för-	1,100	300	200	1,600	med än ytterligare 200 kronor;
sta graden ...... 1 d:o d:o ......	'' skolande av varje avlöningsförhöj-ning 100 kronor anses tillhöra lön
1,100	300	200	1,600
och 100 kronor tjänstgöringspen-
					ningarna.
	900	550	150	1,600	(Efter 3 år kan lönen höjas med 100
1 vaktmästare 1..... 1 d:o 1 .....	J kronor, efter 6 år med ytterligare j 100 kronor och efter 9 år med än
900	550	150	1,600''
ytterligare 100 kronor.
För extra biträden och vi-
kariatsersättningar m. m.	—	—	—	5,600
Summa kronor	—	—	—	40,300

1 I fråga om bostad m. fl. förmåner skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna
i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919
för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (sv. förf.-saml. nr 836).

överståthållarämbetet framhåller, att för åtnjutande av lön efter lönestat
för ämbetets kansli bör följa skyldighet att underkasta sig i tillämpliga
delar de villkor och bestämmelser, som i motsvarande hänseende äro gällande
för länsstyrelserna, även beträffande skyldighet att vara tillstädes å
tjänsterummet viss tid av dagen.

Löneregleringskommittén anför, att, då kommittén skolat föreslå
avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare vid överståthållarämbetets
kansli, det varit kommittén angeläget att tillse, att villkoren bleve sådana,
att de icke lade hinder i vägen för eller försvårade vare sig den allmänna
revisionen av löneregleringar inom den civila statsförvaltningen eller en
eventuell omorganisation av överståthållarämbetet eller dess avdelningar.

Avlönings villkor.

Överståt hållaräm betet.

Löneregle ringskom mittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr löd.

Med beaktande av vad under de senare åren bestämts i åtskilliga hänseendeni
fråga om avlöningsvillkor har kommittén föreslagit vissa villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som upptagas i den
nya avlöningsstaten för överståthållarärnbetets kansli, varvid kommittén
emellertid förutsatt, att för nuvarande ordinarie vaktmästare skulle fortfarande
tillämpas för dem nu gällande avlöningsvillkor.

Beträffande frågan om den dagliga arbetstiden å tjänsterummet yttrar
kommittén, att kommittén vid avgivande av sitt förslag till ny avlöningsstat
för överståthållarärnbetets kansli med tillhörande avlöningsvillkor förutsatt,
att för samtliga ordinarie tjänstinnehavare bleve föreskrivet, att de
skulle, i den mån ej undantag kunde anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex
timmar varje söckendag.

Departe- Därest mitt förslag till avlöningsstat vinner bifall, erfordras givetvis

mentschefen. en bestämmelse om viss daglig arbetstid på tjänsterummet för de å berörda
stat upptagna befattningshavarna, och har jag fördenskull för avsikt att
sedermera tillstyrka Kungl. Maj:t att i instruktionen för överståthållarämbetet
intaga ett stadgande i ämnet huvudsakligen av det innehåll, löneregleringskommittén
förordat.

Mot de av kommittén föreslagna avlöningsvillkoren har jag icke
funnit något att anmärka.

Följande villkor och bestämmelser skulle alltså stadgas för åtnjutande
av de i den föreslagna nya avlöningsstaten för överståthållarärnbetets kansli
upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

i fråqa om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av överståthållarämbetet eller dess avdelningar eller eljest
kan varda stadgad, ävensom därest vissa till överståthållarärnbetets kansli
hörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny
eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål
eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket
göromålen överlämnas;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så
av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning
inom statsförvaltningen i Stockholm;

Kungl. Maj:ta proposition nr 154.

att med ordinarie befattning vid överståthållarämbetets kansli icke
må förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens stat samt med sekreterartjänsten
ej heller befattning å kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid överståthållarämbetets kansli ej
heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller
blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara
må, så framt ej, vad angår sekreteraren, Kungl. Maj:t och, vad angår
innehavare av annan befattning, överståthållarämbetet, uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills
vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. in.:
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid,
han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som eljest undfår
ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänst-1
göring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan
anledning är lagligen förhindrad att skota befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av
lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande av
semester, manlig befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om
han förordnas till högre befattning vid överståthållarämbetets kansli, bestrida
densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett
och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna tjänst -

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

göringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsfall de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar men eljest däremot svarande belopp;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;
i fråga om ålderstillägg:

att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter, vad angår vaktmästare,
tre år samt beträffande annan befattningshavare fem år, under
villkor att innehavaren under mer än f}^ra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,
och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare tre
respektive fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare
tre respektive fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början
av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;

att därvid bör notarie, kanslist, kvinnligt biträde och vaktmästare
tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit
från befattningshavarens tillträde till innehavande befattning eller däremot
svarande extra befattning hos överståthållarämbetets kansli med av riksdagen
medgiven avlöning;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han
enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning; i

fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt: -

KungI. Maj:ts proposition nr 154.

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av sekreteraren under en och en halv månad, av
notarie, kanslist och kvinnligt biträde under en månad samt av vaktmästare
under femton dagar; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för
de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar.

Därjämte torde böra förklaras:

att eu var, som med eller efter ingången av år 1921 tillträder ordinarie
befattning vid överståthållarämbetets kansli, skall vara pliktig att
underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid överståthållarämbetets
kansli, vilka icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag
anmäla, att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta
sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och
som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,
i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som
dittills tillkommit dem.

Såsom överståthållarämbetet framhåller, kommer ett bifall till de Reglering
föreslagna löneförbättringarna att medföra en synnerligen behövlig förbätt- förhållanring
i pensionsförhållandena, i det att kanslisterna och de kvinnliga biträ- fjena^för
dena bliva berättigade till pension, en förmån, som de nu sakna, notarierna hållaren
komma i åtnjutande av höjning av den nu synnerligen otillfredsställande
pensionen och även sekreteraren erhåller förbättring i sina pensionsvillkor. rei,.

Beträffande åter överståthållaren och underståthållaren anför över- Övemtåtståthållarämbetet:
“betet”1 ‘

»Bemälda ämbetsmäns pensionsförhållanden ställa sig ofördelaktigare än
för andra ämbetsmän såväl inom administrationen i sin helhet som särskilt inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

överståthållarämbetet. För överståthållaren utgår för närvarande pensionen med
5,600 kronor och för underståthållaren med 5,000 kronor. Vid en jämförelse med
de pensionsbelopp, som tillerkänts tjänstemännen inom de verk, som varit föremål
för lönereglering, finner man, att ämbetsmän i motsvarande och lägre tjänstegrad
tillerkänts pensioner överstigande de till överståthållaren och understathållaren
utgående. Men ännu mera framträder missproportionen, om man jämför deras
pensioner med de underordnades inom samma verk. Sålunda utgå från Stockholms
stad i pensioner

till polismästaren...............kronor 6,000: —

» kamreraren................. » 6,000: —

» polisdomaren................. » 5,250: —

» förste polisintendenten............ » 5,200: ■—

» polissekreteraren............... » 5,200: —

Förslag att öka pensionerna för sistnämnda tre befattningshavare är föremål
för stadsfullmäktiges prövning.

Av dessa överståthållaren och underståthållaren underställda befattningshavare
hava sålunda två högre pension än överståthållaren och samtliga högre än
underståthållaren. Därtill kommer, att, därest begärd löneförhöjning beviljas
sekreteraren i överståthållarämbetets kansli, även denne kommer att åtnjuta högre
pension än underståthållaren. Anledningen till denna oegentlighet är att finna i
den omständighet, dels, vad överståthållaren beträffar, att en del av hans lön
upptages som taffelpenningar och dels beträffande båda att avlöningen är från
både stat och kommun och att kommunens tillskott måste tagas i betraktande vid
statslönens utmätande. I följd därav blir denna satt så låg, att det pensionsunderlag,
som enligt allmänna regler för pensionering skulle läggas till grund för
pensionen, blir lägre för överståthållaren och underståthållaren än för de tjänstemän,
som erhålla lönen i sin helhet från samma häll. För att avhjälpa denna
orättvisa torde bästa utväg vara, att, därest någon höjning av de delar av lönerna,
som äro grundläggande för pensionsunderlaget, icke sker, fixa pensioner bestämmas.»

överståthållarämbetet föreslår därför, att pensionerna för överståthållaren
och underståthållaren sättas till 6,000 kronor för var och en i
likhet med vad ämbetsmän av motsvarande tjänstegrad för närvarande
åtnjuta.

Löneregle- Löneregleringskommittén anser den omständigheten, att frågan om

''"tnittén” reglering av avlöningsförmånerna för överståthållaren och underståthållaren
ej nu göres till föremål för avgörande, icke utgöra hinder för att till
skärskådande och prövning upptaga berörda befattningshavares pensionsförhållanden.
I sådant avseende har kommittén intet att erinra mot att,
i anslutning till vad överståthållarämbetet hemställt, för såväl överståthållaren
som underståthållaren fastställes särskilt pensionsunderlag till
belopp av 6,000 kronor.

Kungl. MajUa proposition nr 154.

I likhet med löncregleringskommitten finner jag det ändamålsenligt,
att överståthållarens och underståthållarens pensionsförhållanden nu regleras,
så att dessa ämbetsmän i avseende å pensionens storlek komma i ett mera
lämpligt förhållande till motsvarande andra ämbetsmän inom statsförvaltningen
och icke minst till dem underordnade befattningshavare inom överståthållarämbetet.
I detta sammanhang må meddelas, att, enligt vad jag
inhämtat, pensionerna för polisdomaren, polisintendenterna och sekreteraren
i överståthållarämbetet för polisärenden numera höjts till 5,400 kronor.
Jag tillstyrker därför, att för eu var av överståthållaren och underståthållaren
pensionsunderlaget bestämmes till 6,000 kronor. Hinder lärer ej
möta mot att denna förhöjning må vinna tillämpning redan från och med
den 1 juli 1920.

Departe mentschefen.

Jämlikt beslut av 1908 års riksdag utgår det å överståthållarämbetets ^ Förhud ^
stat uppförda anslaget till hyresersättning för överståthållarämbetets kanslis nj„g. fjjr
ämbetslokal med ett belopp av 11,600 kronor. “hånar*"

ämbetets
kanslis ämbetslokal.

I skrivelse den 19 september 1919 har överståthållarämbetet meddelat, Överståtatt
sedan Stockholms stad i behörig ordning till den 1 oktober 1919 upp- ämbetet.
sagt det mellan staden och ämbetet gällande kontrakt angående för kansliets
räkning förhyrda lokaler inom egendomen nr 6 vid Slottsbacken, ämbetet
nödgats träffa nytt avtal med staden om förhyrande av ifrågavarande lokaler
mot en med 4,000 kronor för år förhöjd hyra. Då det ordinarie anslaget
till ämbetet icke lämnade tillgång till det ökade hyresbeloppet, har ämbetet
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga statskontoret att till ämbetet
för gäldande av den ökade hyran från och med den 1 oktober 1919 tillsvidare
utbetala ett årligt belopp av 4,000 kronor och således för år 1919
1,000 kronor.

Statskontoret har i häröver infordrat utlåtande av den 27 september stf^n''
1919 anfört:

»För bestridande av den ökade hyresutgiften för fjärde kvartalet av år
1919, 1,000 kronor, torde näppeligen förefinnas annan utväg än att anlita sjätte
huvudtitelns anslag till extra utgifter. Vad ar 1920 angår, torde höra å tilläggsstat
för ändamålat äskas ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor. Då man väl tar
räkna med, att den förhöjda hyran kommer att utgå jämväl under år 1921, torde
av 1920 års riksdag även böra begäras enahanda belopp å 1921 års riksstat. Att
på grund av hyresförhöjningen vidtaga ökning i ordinarie anslaget till överståt Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 128 höft. (Nr 154.) 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

hållarämbetet torde likväl ej vara nödvändigt, utan synes det erforderliga förstärkningsbeloppet
kunna, åtminstone tillsvidare, uppföras å extra stat.»

mentachefen Till en ^örjan må me(ldelas, att Kungl, Maj:t den 10 oktober 1919

man so e en. anbefaut statskontoret att till överståthållarämbetet för gäldande av förhöjd
hyra för tiden 1 oktober—31 december 1919 för ämbetets kanslis
lokaler utbetala ett belopp av 1,000 kronor från sjätte huvudtitelns reservationsanslag
till extra utgifter.

För bestridande av förhöjd hyra under innevarande år för berörda
ämbetslokaler torde, såsom statskontoret föreslagit, böra å tilläggsstaten
för år 1920 äskas ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor. Något anslag
för ändamålet har visserligen icke beräknats i årets statsverksproposition,
men lärer, enligt vad jag från chefen för finansdepartementet inhämtat,
medel därtill kunna beredas å budgeten.

Vad slutligen år 1921 och följande år beträffar, torde ifrågavarande
å överståthållaräinbetets stat uppförda anslag till ämbetets kanslis ämbetslokal
böra höjas med 4,000 kronor till 15,600 kronor.

Ekonomisk Det ordinarie anslaget till överståthållarämbetet är för innevarande

mn r '' år upptaget till 98,622 kronor. Då av den nu gällande ordinarie staten
för underståthållaren och överståthållarämbetets kansli, slutande å 26,100
kronor, å kansliet belöper 19,100 kronor samt det av mig framlagda förslaget
till stat för kansliet har en slutsumma av 40,300 kronor, skulle vid
bifall till nämnda förslag erfordras en höjning av ifrågavarande ordinarie
anslag med 21,200 kronor. Därest mitt förslag om höjande av det å
överståthållarämbetets stat uppförda anslaget till hyresersättning för ämbetets
kanslis ämbetslokal godtages, kräves av denna anledning en höjning
av förevarande ordinarie anslag med 4,000 kronor. Sammanlagt skulle
alltså anslaget från och med år 1921 höjas med 25,200 kronor till 123,822
kronor. Denna ökning innebär emellertid ej en helt ny utgift för statsverket.
Därest å förslaget till avlöningsstat för överståthållarämbetets
kansli icke upptagits kanslisterna och de kvinnliga biträdena, hade å extra
stat för år 1921 för provisorisk förbättring av berörda befattningshavares
avlöningsförmåner måst äskas ett anslag till av överståthållarämbetet såsom
erforderligt ansett belopp av 15,400 kronor. Den verkliga utgiftsökningen
för statsverket för överståthållarämbetet uppgår alltså endast till 9,800
kronor.

^lnents-" Under åberopande av vad sålunda i skilda hänseenden anförts får

chefens jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

hemställan.

dels godkänna ej mindre det av mig framlagda

Kungl. May.ta proposition nr 154.

förslaget till avlöningsstat för överståthållarärnbetets
kansli, att tillämpas från och med år 1921, än även de
av mig förordade villkoren och bestämmelserna för åtnjutande
av de i berörda statförslag upptagna avlöningsförmånerna; dels

förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år
1921 tillträder ordinarie befattning vid överståthållarämbetets
kansli, skall vara pliktig att underkasta sig
ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar
vid överståthållarärnbetets kansli, vilka icke
före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de
vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta
sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor
och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt hittills
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit
dem;

dels besluta, att pensionsunderlaget för överståthållaren
och underståthållaren skall, räknat från och
med den 1 juli 1920, utgöra 6,000 kronor;

dels från och med år 1921 höja det å överståthållarämbetets
stat uppförda anslaget till hyresersättning
för överståthållarärnbetets kanslis ämbetslokal från
11,600 kronor med 4,000 kronor till 15,600 kronor;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från
och med år 1921 höja det å riksstaten uppförda
ordinarie anslaget till överståthållaräinbetet från 98,622
kronor med 25,200 kronor till 123,822 kronor;

dels ock för gäldande av förhöjd hyra för överståthållarämbetets
kanslis ämbetslokal på tilläggsstat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

KungL Maj:ts proposition nr 1Ö4.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställen behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Corin.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

200725