Kungl. Majds proposition Nr 120.

I

Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordningar
om ändrad lydelse av § 3 i förordningen om
frihamn den 15 november 1907 samt om ändrad lydelse
av § 4 i förordningen om frilager den 20 december
1912; given Stockholms slott den 13 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av § 3 i förordningen om frihamn
den 15 november 1907; samt

2) förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om frilager
den 20 december 1912.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 100 käft. (Nr 120.)

1

2

Kungl. Maj.is proposition Nr 120.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 3 i förordningen den 15 november

1907 om frihamn.

Härigenom förordnas, att § 3 i förordningen den 15 november
1907 om frihamn skall hava följande ändrade lydelse:

§ 3.

Tillstånd att inrätta frihamn, vilket jämväl innefattar rätt att driva
anstalten, kan beviljas:

stadskommun; och

för ändamålet bildat aktiebolag, vars styrelse skall bestå av här i
riket bosatta svenska undersåtar och däri samtliga delägare skola vara
antingen svenska undersåtar eller ock sådana svenska aktiebolag, vilka
jämlikt 2 § i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag äga utan
särskilt tillstånd förvärva fast egendom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Rungl. Maj:ts proposition Nr 120.

3

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen den 20 december

1912 om frilager.

Härigenom förordnas, att § 4 i förordningen den 20 december
1912 om frilager skall hava följande ändrade lydelse:

§ 4.

Tillstånd att inrätta frilager, vilket jämväl innefattar rätt att driva
anstalten, kan beviljas:

stadskommun; och

för ändamålet bildat aktiebolag, vars styrelse skall bestå av här i
riket bosatta svenska undersåtar och däri samtliga delägare skola vara
antingen svenska undersåtar eller ock sådana svenska aktiebolag, vilka
jämlikt 2 § i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom elier gruva eller aktier i vissa bolag äga
utan särskilt tillstånd förvärva fast egendom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad'' uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 120.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 februari
1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.
Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

Enligt § 3 i förordningen om frihamn den 15 november 1907
(Svensk författningssamling nr 117) och § 4 i förordningen om frilager
den 20 december 1912 (Svensk författningssamling nr 351) kan tillstånd
att inrätta frihamn respektive frilager, vilket tillstånd jämväl innefattar
rätt att driva anstalten, beviljas dels stadskommun dels för ändamålet
bildat aktiebolag,^ däri samtliga delägare äro svenska undersåtar och
\ ars styrelse består av här i riket bosatta svenska undersåtar.

o Vid behandling inom finansdepartementet av ansökningar om
tillstånd, som nu avses, har förekommit anledning till övervägande,
huruvida icke åt berörda författningsrum borde givas en förändrad avfattning,
som icke uteslöte möjlighet jämväl för aktiebolag att under
vissa förutsättningar ingå såsom delägare i frihamns- och frilagersbolag.

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 120.

Innan jag närmare berör frågan om sådana författningsändringar,
ber jag få lämna en redogörelse för tillkomsten av nyss återgivna stadganden
i frihamns- och frilagersförordningarna.

Det förslag till förordning om frilager och frihamn, som den 22
juni 1895 avgavs av 1894 års frilagers- och frihamnskommitté, innehöll
i § 5 stadganden därom, att tillstånd till inrättande av frihamn kunde
beviljas stadskommun ävensom aktiebolag, däri samtliga delägare vore
svenska undersåtar och vars styrelse bestode av här i riket bosatta
svenska undersåtar, medan tillstånd till inrättande av frilager kunde
lämnas dels stadskommun, dels sådant aktiebolag, som nyss nämnts, dels
handelsbolag, däri envar bolagsman vore bär i riket bosatt svensk undersåte,
dels ock slutligen enskild här i riket bosatt svensk undersåte, som
vore berättigad att i Sverige idka handel eller annan näring, med vars
utövande följde skyldighet att föra handelsböcker.

I motiveringen till förslaget anförde kommittén följande:

»Med stadgandena i denna paragraf avses huvudsakligen att vinna säkerhet
för att frilager och frihamn ej må komma att ägas av utlänning. Val anser kommittén
mycket sannolikt, att även utan dessa stadganden detta ej skulle bliva händelsen,
då på grund av de föreslagna bestämmelserna därom, att taxor å avgifter
för begagnande av frilager och frihamn skola av offentlig myndighet fastställas,
anläggandet av dessa anstalter icke lärer kunna bliva, såsom affär betraktat, synnerligen
eftersträvansvärt. Men detta oaktat har kommittén ansett de i paragrafen
intagna stadganden lämpligen böra meddelas till beredande av ökad trygghet i angivna
hänseendet.

Då det fordras att, därest aktiebolag skall förvärva tillstånd att inrätta frilager
eller frihamn, samtliga aktieägare skola vara svenska undersåtar, varder
därav en uppenbar följd, att i bolagsordningen för aktiebolaget måste finnas
föreskrift om att aktierna skola vara ställda till viss man. Stadgandet har tillkommit
huvudsakligen med avseende å frihamn.

Då vidare uppställts det villkor, att enskild man skall för vinnande av tillstånd
att inrätta frilager vara berättigad här i riket idka handel eller aiman näring,
har detta skett förnämligast i syfte att det måtte kunna åläggas honom föra
handelsböcker. Frilager lärer för övrigt icke komma att inrättas av enskild man,
utan att han, åtminstone huvudsakligen, också själv ämnar begagna sig av detsamma
för egen rörelse.

Det har ansetts icke kunna ifrågakomma, att en sådan anläggning som en
frihamn åstadkommés av ett handelsbolag eller enskild man.»

De för frilager sålunda ifrågasatta stadgandena upptogos i ett på
grundvalen av kommitténs förslag inom finansdepartementet upprättat
förslag till förordning om frilager, som Kungl. Maj:t i proposition den
15 december 1899 (nr 2) föreslog 1900 års riksdag att antaga. Förslaget
ledde emellertid icke till utfärdande av bestämmelser i ämnet, vid

Historik.

1894 års frilagers-
och
frihamuakommitté.

1900 års
riksdag

1907 års
riksdag.

6 Kungl■ Maj:ts proposition Nr 120.

det förhållande att riksdagens kamrar icke uppnådde enighet i frågan,
huruvida frilagersinstitutionen borde införas i vårt land eller icke.

I proposition den 21 mars 1907 (nr 109) framlade Kungl. Maj:t
för nämnda års riksdag inom finansdepartementet utarbetade förslag till
särskilda förordningar angående frihamn och frilager, huvudsakligen
grundade på motsvarande delar av de förslag, som upprättats av 1894
års kommitté, ävensom vad angår frilager på det vid 1900 års riksdagframlagda
förslaget till förordning om frilager. De i dessa nya förslagförekommande
stadganden om rätt att inrätta frihamn respektive frilager
inneburo, att tillstånd till inrättande av vederbörande anstalt,
vilket jämväl skulle innefatta rätt att driva denna, endast finge beviljas
stadskommun eller för ändamålet bildat aktiebolag, däri samtliga delägare
vore svenska undersåtar och vars styrelse bestode av här i riket
bosatta svenska undersåtar. Frånsett de tvenne kompletteringarna om
omfattningen av ifrågavarande tillstånd och om ändamålet med omförmälda
aktiebolags bildande, hade man således beträffande frihamn följt
kommitténs förslag i frågan men vad angår frilager låtit den enligt
tidigare förslag handelsbolag och enskild person tillkommande rätt att
erhålla koncession bortfalla.

Sistberörda förändring hade vidtagits i anledning- av ett av kommerskollegium
och generaltullstyrelsen gemensamt den 25 januari 1907
till Kungl. Maj:t avgivet utlåtande, därvid tillika överlämnats yttranden,
som dels genom kommerskollegii försorg inhämtats från handels- och
sjöfartsnämnderna samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö dels ock på anmodan av generaltullstyrelsen avgivits av åtskilliga
tullmyndigheter.

f samma utlåtande ifrågasatte ämbetsverken — i anledning av vad
i några av de till kommerskollegium inkomna yttrandena anförts —
med avseende å de aktiebolag, vilka borde tillerkännas rätt att kunna
erhålla tillstånd till inrättande och drivande av frihamn, att denna rätt
skulle tillkomma »för ändamålet bildat aktiebolag, vars styrelse består
av här i riket bosatta svenska undersåtar och vari andra delägare icke
må finnas än svenska undersåtar eller aktiebolag, vars alla delägare
skola vara svenska undersåtar».

I yttrandena av handels- och sjöfartsnämnden i Göteborg samt
handelskamrarna i Göteborg och Malmö yrkades i syfte att underlätta
anskaffandet av det för en frihamnsanläggning erforderliga kapital, att
frihamn skulle kunna anläggas jämväl av aktiebolag, i vilket annat
aktiebolag inginge såsom delägare, under förutsättning att sistnämnda
bolags alla styrelsemedlemmar vore svenska undersåtar.

7

Kungi. Maj:ts proposition Nr 120.

De sålunda framkomna tvenne förslagen till lindring i villkoren
för aktiebolags rätt till inrättande och drivande av frihamn föranledde
enligt det vid förutnämnda kungl. proposition den 21 mars 1907 fogade
statsrådsprotokoll (sid. 84) följande uttalande av dåvarande chefen för
finansdepartementet:

»Att — — — beträffande det bolag, som eventuellt skulle kunna ingå såsom
delägare i frihamnsbolag, inskränka kravet på svenskt medborgarskap till att gälla
endast styrelsemedlemmarna synes mig icke lämpligt. Ämbetsverkens förslag åter
synes ej tillgodose de önskemål, som i detta avseende framställts av handelns representanter;
och har vid sådant förhållande det förevarande stadgandet ansetts höra
avfattas i överensstämmelse med förut framlagda förslag.»

Med anledning av nyssberörda proposition meddelade riksdagen i
skrivelse den 24 maj 1907 (nr 183), att riksdagen antagit en förordningom
frihamn men däremot ansett, att frilager icke borde för det dåvarande
inrättas. Nu nämnda förordning — sedermera utfärdad den 15
november 1907 (nr 117) och fortfarande gällande — upptog oförändrat
det i Kungl. Maj:ts författningsförslag förekommande stadgandet om tillstånd
till inrättande och drivande av frihamn.

Det vid 1907 års riksdag behandlade förslaget till förordning om
frilager framlades efter en del smärre omredigeringar i proposition den
22 mars 1912 (nr 121) ånyo för riksdagen. Bestämmelserna om rätt
till erhållande av koncession hade icke underkastats någon förändring.
De kommo ock att inflyta i den förordning om frilager, som, byggd på
här omnämnda förslag, antogs av riksdagen enligt skrivelse den 28
maj 1912 (nr 218). Förordningen utfärdades den 20 december 1912
nr 351) och gäller ännu.

Av nu lämnad redogörelse för den hittills förekomna behandlingen
av frågan om, vilka lämpligen borde tillerkännas rätt att kunna erhålla
tillstånd till inrättande och drivande av frihamn eller frilager, framgår,
att redan tidigt från handels- och sjöfartshåll framförts önskemål, avsedda
att underlätta bildandet av aktiebolag för handhavande av frihamnsanläggning.
I sådant syfte har påyrkats utfärdande av stadganden,
varigenom i dylikt frihamnsbolag skulle såsom delägare få förekomma
icke blott enskilda svenska undersåtar utan även aktiebolag med uteslutande
svenska undersåtar såsom styrelsemedlemmar. De ämbetsmyndigheter,
som uttalat sig i anslutning till detta yrkande, hava icke
haft något i princip att invända mot aktiebolags upptagande såsom delägare
i frihamnsbolag men synbarligen ansett tillräcklig- trygghet för
utestängande därvid av utländskt inflytande å frihamnsdriften ej vara

1912 års
riksdag.

Departe menttchefen.

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 120.

att vinna, med mindre såsom villkor för upptagandet bestämdes, att
såväl styrelsemedlemmarna som aktieägarna i delägarbolaget vore svenska
undersåtar.

Då nu, sedan bildandet av aktiebolag för drivande av frihamnsrörelse
blivit verklighet, under hand ånyo framförts önskemål om åvägabringande
i en eller annan form av förändringar i frihamnslagstiftningen,
som skulle bereda möjlighet även för aktiebolag att ingå såsom delägare
i frihamn sbolag, anser jag med hänsyn till angelägenheten av frihamnsinstitutionens
utveckling dessa önskemål icke kunna lämnas utan beaktande.
Därvid torde hänsyn böra tagas till den omständigheten, att
inom annat område av lagstiftningen numera åtgärder vidtagits till förebyggande
av utländskt inflytande inom vissa aktiebolag. Det synes
sålunda lämpligt att såsom delägare i frihamnsbolag godkänna sådana
aktiebolag, vilka jämlikt lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag äro befogade till dylikt förvärv.

Vad jag nu nämnt i fråga om frihamnarna är givetvis tillämpligt
jämväl på frilagren, vilka med avseende å sin uppgift och verksamhet
stå de förra synnerligen nära. Vidtagande av förändringar i frilagers -lagstiftningen av enahanda innebörd som den nyss återgivna synes mig
alltså erforderlig.

I överensstämmelse med vad jag anfört hava inom finansdepartementet
utarbetats förslag till särskilda förordningar dels om ändrad
lydelse av § 3 i förordningen om frihamn den 15 november 1907 dels
om ändrad lydelse av § 4 i förordningen om frilager den 20 december
1912; och synas dessa förordningar böra omedelbart träda i kraft.

Sedan departementschefen härefter föredragit de omförmälda författningsförslagen,
hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte
i proposition föreslå riksdagen antaga samma förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj: t Konungen
lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen
avlåtas av den lydelse, bilagan litt.. . . vid detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birger Looström.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.