Kungl. Majds proposition Nr 12.
1
Nr 12.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862; given
Stockholms slott den 19 december 1919.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Ivungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas.
GUSTAF.
F. Holmquist.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 11 höft. (N:r 12—13.)
1
2
Kungi. May.ts proposition Nr 12.
Förslag
till
LAG
om ändrad lydelse ay §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse
|f [i stad den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade
I stad, där magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskilt
tillsatta styrelse fullgöra de å magistraten ankommande bestyr och åligganden,
om vilkas besörjande därstädes särskild föreskrift i lag eller förförfattning
ej meddelats.
Denna styrelse skall bestå av en kommunalborgmästare och minst
två kommunalrådmän; dock att utan hinder härav i stad, som kommit i
åtnjutande av stadsrättigheter före den 1 januari 1921, om stadsstyrelses
sammansättning skall gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen är eller
varder stadgat.
Kommunalborgmästare tillsättes av Kungl. Maj:t bland de tre behöriga
personer, som jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser därtill
föreslagits av stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade invånare.
Kommunalrådmän utses av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av
allmänna rådstugan.
Reglemente för stadsstyrelse utfärdas av Kungl. Maj:t efter därom
av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat
förslag.
3
Kungi. Maj.ts proposition Nr 12.
§ 56.
Ledamöterna i drätselkammaren utses, ibland kommunens röstberät
tigade medlemmar, av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av all*
männa rådstugan.
Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt
på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så
många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.
I stad, där magistrat ej fiunes, må stadsfullmäktige kunna bestämma,
att drätselkammaren skall utgöras, utom av de särskilt valda ledamöterna,
jämväl av kommunalborgmästaren eller, där sådan ej finnes, stadsstyrelsens
ordförande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.
4
Kungl. Majds proposition Nr 12.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
19 december 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmquist anförde:
Jämlikt bemyndigande den 30 juni 1916 tillkallade dåvarande
chefen för civildepartementet fyra personer att i egenskap av sakkunniga
inom nämnda departement biträda vid utredning av frågan om
magistratsförvaltningens ordnande i städer under landsrätt. Dessa sakkunniga
avlämnade med skrivelse den 22 december 1917 betänkande med
förslag i ämnet, och sedan vederbörandes yttranden över detsamma inhämtats,
framlades för 1919 års lagtima riksdag genom Kungl. Maj:ts proposition
den 21 februari 1919 nr 278 ett på grundval av nämnda be
-
Kungl. Maj:ts .proposition Nr 12. 5
tänkande utarbetat förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i
förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862. Emellertid
blev denna proposition, som av konstitutionsutskottet med vissa ändringar
tillstyrkts, avslagen av båda kamrarna.
Enligt vad chefen för civildepartementet vid föredragning i statsrådet
den 30 maj 1919 av detta ärende framhöll, tala åtskilliga skäl för att denna
fråga ånyo upptages, så att den inom den närmaste framtiden kan vinna sin lösning.
I annat fall skulle nämligen de städer, vilka avvaktat resultatet av ifrågavarande
lagstiftningsarbete för att anordna sin stadsstyrelse i enlighet med
de nya grunder, som därmed komme att bliva av statsmakterna fastställda,
nödgas att bibehålla den för deras förvaltningsbehov otillräckliga organisation,
som hittills tillämpats. Och överhuvudtaget skulle den önskvärda
omläggningen av landsrättsstädernas styrelse komma att anstå till den
tidpunkt, då den allmänna revisionen av kommunalförordningarna kan
väntas leda till resultat. Eu ytterligare anledning att återupptaga ärendet
ligger ock däri, att i den av riksdagen antagna och den 13 juni 1919 utfärdade
lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning, § 18, stadgats, att i nybildad fögderistad skall av läns
styrelsen
förordnas kommunalborgmästare, vilken har att ofördröjligen
hålla allmän rådstuga för val av kommunalrådmän. Denna bestämmelse
förutsätter uppenbarligen bestämmelser i förordningen om kommunalstyrelse
i stad om kommunalborgmästare och kommunalrådmän.
Enligt min mening är det således önskvärt, att nytt förslag i ämnet
förelägges 1920 års riksdag. Detta synes till sina grunder böra i huvudsak
överensstämma med det vid 1919 års lagtima riksdag framlagda förslaget,
om vars huvudlinjer enighet inom konstitutionsutskottet var rådande.
Emellertid har en överarbetning av det tidigare förslaget ansetts böra
ske särskilt med hänsyn till vissa inom konstitutionsutskottet framställda
erinringar.
Jämlikt bemyndigande den 30 juni 1919 uppdrog chefen för civildepartementet
åt borgmästaren Jakob Pettersson, borgmästaren Gunnar Pant
och direktören i Svenska stadsförbundet filosofie doktorn Yngve Larsson,
vilka förut inom civildepartementet deltagit i förevarande ärendes utredning,
att jämte ledamöterna av riksdagens andra kammare förrådsförmannen A. J.
Bärg i Katrineholm och nämndemannen A. L. Johansson i Trollhättan samt
dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare redaktören Gustaf Gustafsson
biträda vid utarbetande i enlighet med ovan angivna grunder av nytt förslag
angående magistrats förvaltningens ordnande i städer under landsrätt.
6
Kung!. Maj:ts proposition N:r 12.
Vid den förnyade utredning av ärendet, som till fullgörande av detta uppdrag
blivit verkställd, har hänsyn tagits till de olika önskemål, som vid
frågans föregående behandling blivit uttalade. Den framställning till riksdagen,
som jag nu anser böra göras i förevarande ämne, överensstämmer
också i det väsentliga med vad sistnämnda sakkunniga föreslagit.
Huvuddragen Jag erinrar till en början om huvuddragen av det förslag, som genom
till ^ 19*19 9års Kungl. Maj:ts proposition nr 278 förelädes 1919 års lagtima riksdag, samt om
lagtima riks- de anmärkningar, som vid riksdagsbehandlingen riktades mot detsamma.
rlag'' För en närmare redogörelse för förslaget jämte över detsamma avgivna
yttranden ber jag att få hänvisa till omförmälda proposition, till
vilken även fogats förslag till reglementen för olika typer av stadsstyrelser.
För magistratsförvaltningens organisation i fögderistäderna uppställdes
en viss normaltyp, enligt vilken förvaltningen skulle handhavas av en
stadsstyrelse, bestående av en kommunalborgmästare och minst två kommunalrådmän.
Kommunalborgmästaren skulle, liksom borgmästaren i magistratsstäder,
tillsättas av Kungl. Maj:t medelst fullmakt inom ett förslag,
omfattande tre behöriga personer och upprättat genom omröstning
enligt proportionella grunder av stadens kommunalt röstberättigade invånare.
Kommunalborgmästare skulle vara lagfaren eller ock under längre
tids utövande av allmän befattning hava ådagalagt sådan insikt och skicklighet,
som Kungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige prövade
innebära kompetens till kommunalborgmästartjänst. Kommunalborgmästaren
åtnjöte årlig avlöning samt pension efter vissa angivna grunder.
Kommunalrådmän valdes av stadsfullmäktige för en tid av fyra år; arvoden
kunde beviljas dem av stadsfullmäktige, men uppenbarligen vore deras
tjänst mera än kommunalborgmästarens att likställa med vanliga kommunala
förtroendeuppdrag.
Arbetsfördelningen inom stadsstyrelsen skulle för övrigt vara så
ordnad, att kommunalborgmästaren självständigt handlade alla löpande
ärenden och bisittarnas medverkan i allmänhet blott påkallades i ärenden
av större vikt eller principiell innebörd, särskilt sådana, som direkt anginge
den kommunala förvaltningen.
Stadsstyrelsens verksamhetsområde skulle i regeln vara detsamma
som magistratens; de två viktigaste undantagen gällde dels kronouppbörd,
mantalsskrivnings- och taxeringsväsen, dels utsökningsväsen, i
vilka båda hänseenden fögderistaden liksom hittills skulle räknas till
landet. Endast i de största städerna av detta slag torde behov före
-
Kung!. Majds proposition Nr 12. 7
ligga av självständighet i fråga om till fögderiförvaltningen och utsökningsväsendet
hörande bestyr. Detta behov skulle tillgodoses därigenom,
att i varje särskilt fall förordnades, att vederbörande stad skulle
hava egen uppbördsförvaltning och även i avseende å mantalsskrivningen
likställas med vanlig magistratsstad, samt att stadsstyrclseu eller viss ledamot
av densamma skulle vara överexekutor. I sådant fall förutsattes, att
stadsstyrelsens arbetskrafter skulle förstärkas med en lagfaren kommunalrådinan
jämte de tvenne icke lagfarna. Den lagfarne kommunalrådmannen
skulle i likhet med kommunalborgmästaren tillsättas för livstid samt åtnjuta
avlöning och pension.
I kommunalt hänseende skulle den föreslagna nya stadsstyrelsen
icke äga andra uppgifter, än som enligt kommunalförordningen tillkomme
de nuvarande stadsstyrelserna. Dess mera ämbetsmässiga organisation, i
främsta rummet karaktäriserad av den nya kommunalborgmästartjänsten,
förväntades emellertid förläna den större möjligheter att på ett jämväl för
kommunalförvaltningen gagneligt sätt tillvarataga sina uppgifter. Då
kommunalborgmästaren icke jämte sin administrativa verksamhet ägde
dömande funktioner, kunde hans sakkunskap och arbetsförmåga i högre
grad, än vanligen i magistratsstäderna blivit fallet, komma kommunen
till godo. Hans uppgift att öva inseende över förvaltningen och, visserligen
utan befogenhet i sak, vaka över och ansvara för en formellt god
ordning inom densamma ansågs bliva av särskild betydelse i förhållande
till drätselkammaren, såsom vars juridiske rådgivare och ombudsman han
i regeln torde komma att fungera. Ofta torde det därjämte komma att
befinnas önskvärt, att borgmästaren i kraft av sitt ämbete vore medbeslutande
ledamot av drätselkammaren; ett stadgande i sådan riktning skulle
kunna införas i stadens drätselkammarreglemente. Av än större vikt för
kommunalborgmästarens kommunala ställning kunde emellertid antagas bliva,
att han, efter anmodan av stadsfullmäktige eller vederbörande förvaltningsmyndighet,
vore skyldig att verkställa juridiska utredningar och överhuvudtaget
inom förvaltningen förekommande ombudsmannauppdrag.
Den föreslagna organisationen skulle vara obligatoriskt tillämplig
endast i de samhällen, som efter den 1 januari 1920 komme i åtnjutande
av stadsrättigheter. Blott i det fall, att ett samhälle uppnått den utveckling,
storlek och bärkraft, att det behövde och kunde bekosta en ämbetsmässig
förvaltning, borde det hädanefter erhålla stadsrättigheter. Med lagfästande
av denna grundsats träddes icke någon kommuns rätt eller intressen för nära.
I förutvarande fögderistäder samt i magistratsstäder, som kunde
8
Kungl. Maj ds proposition Nr 12.
komma att avstå från den egna j urisdiktionen, torde däremot redan tilllämpade
organisationsformer, såsom tjänstekombinationer mellan stadsstyrelsen
och kommunalförvaltningen, samt andra personliga och lokala
förhållanden kunna lägga hinder i vägen för ett omedelbart genomförande
av den nya ordningen. I små städer vore också en stadsstyrelse med särskild
kommunalborgmästare onödig och alltför betungande. Hänsynen till
den kommunala självstyrelsen förutsatte därtill i allmänhet, att redan
befintliga städer icke påtvingades en organisation, som de icke ansåge för sig
lämplig. Förvaltningen borde givetvis kunna anpassas efter de växlande
förhållandena å olika orter.
På grund härav och då kommunalförordningen för stad ändock
torde komma att snart nog underkastas en omfattande revision, hade de
lagändringar, som nyorganisationen påkallade, så långt möjligt inskränkts.
I huvudsak skulle stadsstyrelsens organisation liksom hittills komma att
vila på för varje stadsstyrelse i administrativ väg utfärdade reglementen,
vilka emellertid förutsattes skola grundas på av kommunen avgivet förslag.
Kung! Maj:ts till 1919 års lagtima riksdag framlagda proposition avsåg
således allenast en ny avfattning av § 54 samt ett tillägg till § 56 i
förordningen om kommunalstyrelse i stad. I den förra stadgades, att i
stad, där magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskilt tillsatta
styrelsen fullgöra de å magistraten ankommande bestyr och åligganden,
om vilkas besörjande i fögderistad särskild föreskrift i lag eller författning
ej meddelats, att denna styrelse skall bestå av en kommunalborgmästare
samt minst två kommunalrådmän, samt att reglemente för stadsstyrelsen
utfärdas av Kungl. Maj:t efter därom av stadsfullmäktige eller, där
sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat förslag. I tillägget till §
56 meddelades stadgande därom, att i stad, där magistrat ej finnes,
må i reglementet för drätselkammaren kunna bestämmas, att drätselkammaren
skall utgöras, utom av de särskilt valda ledamöterna, jämväl av
kommunalborgmästaren eller, där sådan ej finnes, stadsstyrelsens ordförande
såsom självskriven ledamot.
För att tjäna till ledning vid organisationens närmare utformning
hade i anslutning till förut angivna huvudgrunder utarbetats tre olika normaltyper
av stadsstyrelsereglementen, vilka såsom bilaga fogades till det
propositionen åtföljande statsrådsprotokollet. Den första av dessa typer
avsåg stadsstyrelse med kommunalborgmästare, ett system som förutsattes bliva
regeln i de framtida fögderistäderna, den andra stadsstyrelse utan kommunalborgmästare,
en organisationsform som närmast var avsedd för helt
9
Kungl. Muj:ts proposition Nr 12.
små orter, vilka redan innehade stadsrättighetor, vare sin med eller utan
egen jurisdiktion. Åtminstone under eu viss övergångstid kunde denna
typ jämväl antagas komma till tillämpning i nuvarande medelstora fögderistäder,
vilka med hänsyn till bestående organisationsförhållanden eller av
andra skäl icke ville inrätta särskilt borgmästarämbete. Den tredje normaltypen
avsåg slutligen stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren
kommunalrådman, vilken organisation ansågs bliva erforderlig i
landsrättsstäder med egen uppbördsförvaltning och eget exekutionsväsen.
Den här i sina huvuddrag angivna organisationen av stadsstyrelsen Förslagets
i fögderistäderna kan i korthet sägas åsyfta att, med hänsyn till innebörd och
fögderistädernas på det sista årtiondet hastigt växande antal och storlek, svfteersätta
den i flera hänseenden mindre tillfredsställande organisation, varmed
de hittills, efter mönstret av de äldsta och minsta städerna av denna
typ, fått åtnöjas, med en stadsstyrelse av samma kvalifikationer som
magistraten, men med större möjligheter än denna att ställa sina arbetskrafter
i den kommunala förvaltningens tjänst. Den föreslagna ordningen
för magistratsförvaltningen i städer under landsrätt innebär i grunden således
blott, att dessa städer i vissa hänseenden likställas med städer med
egen domsrätt. Skäl att låta med denna reform anstå till den tidpunkt,
då en ifrågasatt allmän omläggning av städernas förvaltningsorganisation
kunde väntas bliva genomförd, föreligger därför ej, och en omorganisation
i föreslagen riktning kan ej principiellt prejudicera en sådan omläggning.
Om de förslag, som sålunda förelädes riksdagen, vanns inom kon- Allmänna anstitutionsutskottet
efter grundlig prövning i huvudsak enighet. Avslag
yrkades inom utskottet endast av tvenne reservanter, men däremot vid ären- get.
dets behandling i kamrarna av flera talare. De skäl, som härvid anfördes,
voro i det väsentligaste följande. Det ansågs otillbörligt att med en
lagstiftning av obligatorisk karaktär binda blivande städer vid en
viss förvaltningsorganisation, och även för de nuvarande städerna ansågs
Kungl. Maj:ts rätt att utfärda reglementen för stadsstyrelserna innebära
risk för att de skulle mot sin vilja nödgas inrätta kommunalborgmästartjänster.
Den föreslagna nya stadsstyrelsen befarades bliva en alltför
byråkratisk institution, vars kostnader sannolikt vore för betungande för
mindre städer. Det vore lämpligare att låta med frågan anstå till den
kommande allmänna revisionen av kommunallagstiftningen, vilken kunde
på ett olämpligt sätt föregripas av den ifrågasatta reformen. Något omedelbart
behov av densamma förelåge icke.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 11 höft. 2
10
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 12.
Såsom redan förut antytts finner jag i likhet med konstitutionsutskottets
majoritet de sålunda återgivna skälen för att låta hela frågan falla
eller i varje fall tillsvidare vila föga hållbara. Jag kunde i detta hänseende
inskränka mig till att hänvisa till vad här ovan, i propositionen till 1919
års lagtima riksdag och i konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av
densamma anförts, men tillåter mig att tillfoga ytterligare följande, väsenligen
i anslutning till vad de innevarande år tillkallade sakkunniga i en
den 25 augusti 1919 avgiven P. M. framhållit.
Det är blott med god administrativ ordning överensstämmande, att
mellan fögderistäderna i fråga om stadsstyrelsens organisation härskar
samma likformighet som mellan magistratsstäderna, och att denna organisation
varder, så långt detta är förenligt med den kommunala självstyrelsens
krav, till sina grunddrag i kommunalförordningen angiven. En
dylik likformighet kan lika litet som andra lagfästa regler för stadsförvaltningens
ordnande anses innebära ett tvång gentemot samhällen, som
ännu icke erhållit stadsrättigheter, då det ju står dessa samhällen fritt
att avstå från stadsörganisationen, om de finna denna alltför dyrbar eller
eljest mindre lämplig. Någon nämnvärd olägenhet kan detta icke förorsaka,
då det numera är möjligt för ett samhälle att såsom köping ordna
sin förvaltning i ungefär enahanda former som stad. I fråga om återigen
de samhällen, som redan erhållit stadsrättigheter, hava i den föreslagna
lagstiftningen föreslagits fullt betryggande undantagsbestämmelser,
vilka tillförsäkra dem valfrihet ifråga om inrättande av borgmästarämbeten.
Yad den föreslagna organisationens värde i och för sig angår, så
medför den visserligen, i och med att ordförandeskapet i stadsstyrelsen
övergår till kommunalborgmästaren, en mera ämbetsmässig ordning än den
förut tillämpade, men ingalunda behöver den därför innebära en byråkratisering
av förvaltningen. Det är väl att märka, att stadsstyrelsens
uppgifter till större delen äro av statlig natur. Till statens behov av eu
fullt kvalificerad, ansvarig ämbetsman för deras tillvaratagande bör därför
skälig hänsyn tagas vid bestämmande av stadsstyrelsens organisation.
Att den .föreslagna nyordningen i detta hänseende avgjort är att föredraga
framför den hittills tillämpade organisationen, framgår tillfyllest av
det nära nog enhälliga förord, som länsstyrelserna givit densamma. Med
allt erkännande av det uppoffrande och samvetsgranna arbete, som frivilliga
krafter hittills nedlagt inom stadsstyrelserna, ligger det i öppen dag,
att behov av en omläggning här föreligger. Den organisation av den
11
Kungl. Mujis proposition Nr 12.
administrativa lokalmyndigketen, som kunde vara tillfredsställande i äldre
tiders små och stillastående städer under landsrätt, kan icke godkännas i
fråga om de stora, utvecklingskraftiga samhällen, som i årligen ökat antal
äro att räkna till denna stadstyp.
Ej heller kan jag finna, att kommunalborgmästarens kommunala
ställning och uppgifter, sådana dessa i Kungl. Maj:ts förslag med viktiga
avvikelser från det ursprungliga, av 1916 års sakkunniga framlagda
förslaget angivits, innebära någon fara för ett obehörigt byråkratiskt
inflytande å stadens förvaltning. Kommunalborgmästarens befogenheter
gentemot kommunen skilja sig icke i någon mån från dem, som
för närvarande tillkomma stadsstyrelsens eller magistratens ordförande.
Det utnyttjande av hans arbetskraft och sakkunskap i stadens tjänst, som
den nya organisationen möjliggör, ligger helt och hållet i vederbörande
myndigheters skön; han skall vara kommunens juridiske rådgivare och
utredningsman, i den mån han i sådan egenskap anlitas. Något annorlunda
blir visserligen hans ställning, därest han tillika i kraft av sitt
ämbete tillhör drätselkammaren såsom beslutande ledamot. En sådan anordning
av hans tjänst bör emellertid vidtagas blott efter kommunalrepresentationens
uttryckliga önskan. I syfte att i den kommunala självstyrelsens
intresse undanröja varje anledning till tveksamhet i detta hänseende
föreslår jag här nedan vissa förtydliganden av det förut föreslagna
tillägget till § 56 i kommunalförordningen för stad.
I övrigt synes det mig uppenbart, att kommunalborgmästarens tillsättning
efter ett på bred demokratisk grundval anordnat val, jämte de
möjligheter, som Kungl. Maj:ts förslag vid 1919 års lagtima riksdag innebär
att under en tid av intill tre år pröva för tjänsten lämpliga personer,
i fullt mått trygga den folkliga självförvaltningens intressen.
Farhågorna för att den nya organisationen skulle medföra alltför
dryga kostnader torde väsentligen vila på missförstånd, då vederbörande
samhälle ju alltid i sista hand själv äger avgöra, huruvida det kan bära
utgifterna för ett kommunalborgmästarämbete, vare sig detta avgörande, såsom
för förutvarande städer, skef i form av att staden föreslår reglemente
för stadsstyrelse med borgmästare, eller, såsom för samhälle, vilket ännu
icke blivit stad, att detsamma hos Kungl. Maj:t ansöker om stadsrättigheter.
Att sammanföra spörsmålet om stadsstyrelsens omorganisation i fögderistäderna
med den ännu föga utredda, men helt visst rätt vidlyftiga
frågan om eu omläggning av stadsförvaltningen i dess helhet kan icke anses
lämpligt eller motiverat av något närmare samband mellan de båda frågor
-
12
Konstitutionsutskottets
anmärkningar
mot
1919 års förslag.
Kungl. Maj-.ts propo ion Nr 12.
na. Den föreslagna reformen skulle icke införa några för svensk kommunalförvaltning
nya anordningar och kan därför icke, såsom redan förut framhållits,
föregripa en revision av hela stadsförfattningen i den ena eller
andra riktningen. Det gäller här allenast vissa mindre jämkningar av
några bestämmelser i kommunalförordningen i syfte att i fögderistäderna
möjliggöra i huvudsak samma ordning för magistratsförvaltningen som i
städer med egen domsrätt. Då, såsom förut påvisats, verkliga behov av den
ifrågasatta reformen föreligga, skulle ett uppskov med frågans avgörande,
oavsett att några skäl därför ej föreligga, endast förorsaka olägenheter.
Emot det till 1919 års lagtima riksdag framlagda förslaget hava
emellertid av konstitutionsutskottet vissa anmärkningar riktats, som förtjäna
beaktande.
Enligt utskottets uppfattning vore åtskilliga av de bestämmelser,
som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle meddelas i särskilda, för varje
stadsstyrelse i administrativ väg utfärdade reglementen, av den natur, att
de lämpligen borde införas i kommunallagarna. Särskilt grundsatsen, att
kommunalborgmästare endast kan utses bland de tre behöriga personer,
staden därtill föreslagit, ansåg utskottet vara av den fundamentala betydelse,
att den omedelbart borde erhålla plats i kommunalförordningen för
stad. Utskottet förordade följaktligen ett tillägg av detta innehåll till den
av Kungl. Maj:t föreslagna avfattningen av § 54 i denna förordning. Genom
den lydelse, detta lagrum enligt utskottets förslag skulle erhålla, blev
också tydligt utsagt, att kommunalborgmästare endast kunde tillsättas av
Kungl. Maj:t. Han erhölle därmed en ställning, som skyddade honom
från växlingarna i stadsfullmäktigkårens sammansättning och vore ägnad
att höja hans självständighet.
Men även andra av de reglementariska bestämmelserna vore egentligen
av den art, att de borde meddelas i form av kommunallag. Hit hörde t. ex.
bestämmelserna om den tid, för vilken kommunalrådmän skola väljas, samt
sättet för val av stadsstyrelse. Utskottet avstod emellertid från att föreslå
de ytterligare lagändringar, som dess uppfattning betingade, och detta dels
med hänsyn till att en så väsentlig omarbetning lämpligen endast kunde
företagas av Kungl. Maj:t, dels därför att en allmän revision av kommunallagstiftningen
ändock vore förestående, varvid förevarande spörsmål lämpligen
kunde upptagas till behandling.
Ett antal reservanter inom utskottet voro emellertid på en särskild
punkt av annan mening, i det att bestämmelsen om kommunalborgmästares
13
Kung!. Majds proposition Nr 12.
tillsättning medelst fullmakt av dem ansågs vara av den konstitutiva
art, att den omedelbart borde inskrivas i kommunalförordningen.
Till enande av de skilda meningarna framlades under överläggningarna
inom kamrarna, med anslutning från skilda håll, ett förslag till sådant tillägg
till utskottets motivering, att riksdagen, vid bifall till utskottets utlåtande,
skulle hava förutsatt, att vidkommande de konstitutiva delarna av de med
propositionen framlagda reglementariska bestämmelserna ändring icke skulle
vidtagas, med mindre riksdagen lämnats tillfälle att däröver yttra sig.
Denna lösning av frågan synes, såsom dåvarande chefen för civildepartementet
under överläggningen i andra kammaren uttalade, i det väsentliga
praktisk och lämplig. Jag förutsätter således, att vid bifall till de nu föreslagna
lagändringarna de konstitutiva delarna av förslagen till stadsstyrelsereglementen
icke skola utan riksdagens hörande i särskilda fall ändras. Till
frågan om vilka bestämmelser, som skola anses såsom konstitutiva, skall jag
nedan återkomma. Under nyss angivna förutsättning torde — såsom också
konstitutionsutskottet i sitt utlåtande förutsatte — omprövningen av frågan om
ifrågavarande bestämmelsers inarbetande i kommunalförordningen för stad i
huvudsak kunna och böra anstå till den kommande allmänna revisionen av
kommunallagarna. Denna utväg synes så mycket naturligare, som, åtminstone
beträffande vissa av stadsstyrelsereglementenas konstitutiva bestämmelser,
även en annan ordning för deras kodifiering kan tänkas än deras
upptagande i kommunalförordningen för stad. Sålunda torde vid den
allmänna kommunallagsrevisionen böra övervägas, om icke samtliga de
vidlyftiga bestämmelser i kommunallagarna, som reglera formerna för kommunala
val, borde sammanföras i en särskild författning, vari då givetvis
också borde upptagas de stadganden om sättet för val av stadsstyrelse,
som konstitutionsutskottet velat hava överförda från stadsstyrelsereglementena
till kommunallagarna.
I förordningen om kommunalstyrelse i stad torde därför nu, i huvudsaklig
anslutning till vad konstitutionsutskottet i sitt utlåtande föreslog, endast
böra upptagas de grundläggande bestämmelserna rörande stadsstyrelsens organisation.
Den avfattning av § 54 i ifrågavarande författning, som konstitutionsutskottet
föreslog, vill jag även förorda, allenast med det tillägg beträffande
kommunalrådmän, att dessa skola utses av kommunens beslutande
myndighet. Att i lagen därjämte, såsom blivit ifrågasatt, upptaga bestämmelse
om den tid, för vilken kommunalrådman skall väljas, torde icke
vara lämpligt, då lagfaren kommunalrådman ju liksom kommunalborg
-
Departe
mentschefen.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 12.
mästaren skall tillsättas på livstid, medan icke lagfarna bisittare i stadsstyrelsen
föreslagits skola utses allenast för fyra år. Denna fråga torde
därför, med nyss angivet förbehåll för riksdagens medverkan i händelse
av avsteg i särskilt fall från de i reglementsförslagen meddelade bestämmelserna
om funktionstiden för kommunalrådmän, böra avgöras i administrativ
väg. Med den sålunda förordade avfattningen av § 54 i kommunalförordningen
för stad hava stadgandena om stadsstyrelsens organisation
kodifierats i ungefär samma utsträckning som motsvarande bestämmelser
om stadens viktigaste verkställande myndighet, drätselkammaren.
Såsom konstitutiva delar av de till lagtima riksdagen framlagda förslagen
till reglemente för stadsstyrelse böra enligt min mening betraktas
stadgandena om obehörighetsgrunder för kommunalrådman och kompetensvillkor
för kommunalborgmästar- och kommunalrådmanstjänst, kommunalrådmans
rätt till avsägelse, oförenlighet mellan ledamotskap av stadsstyrelse och
stadsfullmäktiguppdrag, om val av kommunalborgmästare och kommunalrådmän
jämte därtill hörande bestämmelser, om avlöning, om jäv mot ledamot
av stadsstyrelse, om uppdelningen av stadsstyrelsens beslutanderätt mellan
kommunalborgmästaren och styrelsen samfällt, om stadsstyrelsens befattning
med stadens polisväsen samt om besvär över stadsstyrelsens
beslut. Dessa stadganden böra alltså icke i särskilda fall utan riksdagens
hörande ändras. De övriga, i reglementsförslagen meddelade bestämmelserna
äro uppenbarligen av den art, att avvikelser i det ena eller andra
hänseendet böra få äga rum i vanliga administrativa former och utan den
omgång och tidsutdräkt, som riksdagens hörande i regeln torde medföra.
Emot den avfattning, som de konstitutiva stadgandena erhållit i de
med propositionen till 1919 års lagtima riksdag framlagda reglementsförslagen,
anmärkte konstitutionsutskottet i sitt utlåtande i anledning av propositionen,
dels att förslagen medgåve kvinna att vara vikarie för kommunalborgmästare
eller stadsstyrelsens ordförande och i denna egenskap även polischef, vilket vore
olämpligt, dels att det ovillkorliga kravet, att kommunalborgmästaren skall äga
juridisk utbildning, i stad med eu lagfaren kommunalrådman vore onödigt
strängt. Den förra frågan torde, såsom redan vid det tidigare förslagets
framläggande framhölls, kunna lösas på sådant sätt, att åt länsstyrelsen
uppdrages att förordna annan lämplig person att uppehålla befattningen
såsom polischef ej blott vid längre ledighet för kommunalborgmästaren
eller stadsstyrelsens ordförande än en vecka, utan även vid kortare
ledighet. Föreskrift härom torde lämpligen böra meddelas i samband
med övriga bestämmelser rörande stadsstyrelsens befattning med polis
-
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 12.
väsendet. \ ad återigen den senare anmärkningen angår, så kan densamma
tillgodoses genom att i reglementet för stadsstyrelse med kommunalborgmästare
och lagfaren kommunalrådman enahanda bestämmelser om kompetensvillkor
för kommunalborgmästartjänst meddelas som i reglementet för
stadsstyrelse med kommunalborgmästare. Med dessa jämkningar synas
de konstitutiva delarna av reglementsförslagen väl ägnade att läggas till
grund för stadsstyrelsens organisation, och avvikelser från desamma böra
således, i överensstämmelse med vad ovan förordats, endast ske efter riksdagens
hörande.
De övriga delarna av reglementsförslagen torde nu så mycket mindre
behöva underkastas en förnyad prövning, som hithörande stadganden ju äro
avsedda att kunna i vanlig administrativ väg modifieras efter förhållandena
i varje särskilt fall. Å vederbörande kommunalmyndighet ankommer således
att vid avgivande av förslag till stadsstyrelsereglemente uttrycka sina önskningai
rörande organisationens närmare utformning. I överensstämmelse med
radande administrativ praxis torde man kunna vara förvissad därom, att
Kungl. Maj:t vid utfärdande av reglemente kommer att taga all hänsyn
till av kommunen avgivet förslag.
I enlighet med vad ovan anförts hava de med propositionen till 1919
års lagtima riksdag framlagda förslagen till normalreglementen för stadsstyrelse
i städer av olika typer ånyo överarbetats och såsom bilaga fogats
till detta protokoll. Utöver i förut omförmälda hänseenden hava ytterligare
några mindre jämkningar av huvudsakligen formell beskaffenhet vidtagits
i reglementsförslagen. I en slutbestämmelse om ordningen för ändring av
stadsstyrelsereglemente har uttryckligen angivits vilka delar av reglementet,
som, enligt vad ovan framhållits, äro att betrakta såsom konstitutiva, och
vilka sålunda först efter riksdagens hörande komma att ändras.
Av representanter för ett par fögderistäder framställdes motionsvis i Kommimalandra
kammaren eu anmärkning emot 1919 års förslag, som vid ett rbeZ9Mamotförnyat
upptagande av frågan förtjänar beaktande. ''skap i drät
Farhågor
uttalades av motionärerna för det byråkratiska inflytande, som selkammare ■
kommunalborgmästarens ledamotskap i drätselkammaren kunde medföra. I
sin mån hava dessa farhågor redan i det föregående blivit bemötta, och det
har därvid bland annat betonats, att det enligt Kungl. Majts proposition till
1919 ais lagtima riksdag — till skillnad från den föregående sakkunnigeberedningens
förslag — berodde på en uttrycklig bestämmelse i drätselkammarreglementet,
huruvida borgmästaren komme att i kraft av sitt ämbete
16
Förslagets
ikraftträ
dande.
Kungl. Maj ds proposition Nr 12.
vara ledamot av kammaren. Såsom ifrågavarande motionärer erinrat, kan
emellertid detta icke anses innebära full trygghet för att kommunens önskningar
bliva beaktade, då det förslag till drätselkammarreglemente, som
av staden avgives, icke är för länsstyrelsen bindande. Formellt står det
länsstyrelsen öppet att i reglementet införa en av staden icke önskad bestämmelse
om kommunalborgmästares självskrivenhet eller att, trots stadens
beslut i motsatt riktning, i reglementet bibehålla en dylik bestämmelse,
även om en dylik hållning från länsstyrelsens sida illa skulle överensstämma
med hittills följd praxis.
I syfte att helt utestänga dylika möjligheter vill jag föreslå em sådan
avfattning av det föreslagna tillägget till § 56 i kommunalförordningen för
stad, att kommunalrepresentationen i stad, där magistrat ej finnes, må kunna
bestämma, att drätselkammaren skall utgöras, utom av de särskilt valda
ledamöterna, jämväl av kommunalborgmästaren eller, där sådan ej finnes,
stadsstyrelsens ordförande. Uttrycket »såsom självskriven ledamot» bör
såsom onödigt och i viss mån vilseledande utgå.
Kommunalborgmästarens ledamotskap komme således att bero ej på
en föreskrift i det av länsstyrelsen utfärdade drätselkammarreglementet,
utan omedelbart på ett beslut av stadsfullmäktige. Givetvis står det härvid
stadsfullmäktige fritt att bestämma kommunalborgmästarens ledamotskap
till dennes ämbetstid eller till visst antal år, liksom detta beslut ock kan
senare ändras eller upphävas. Redan nu förekommer för övrigt flerstädes,
att viss ledamot av drätselkammaren, s. k. verkställande ledamot, tillsättes
för längre mandatstid än övriga ledamöter.
I här föreslagen form synes mig stadgandet om kommunalborgmästarens
ledamotskap i drätselkammaren utgöra en värdefull utvidgning av fögderistädernas
organisationsfrihet. Givetvis kan kommunalborgmästaren, i likhet med
magistratens ordförande i övriga städer, på vanligt sätt. inväljas i drätselkammaren,
men det står därjämte stadsfullmäktige fritt att besluta, det
kommunalborgmästaren i kraft av sitt ämbete skall tillhöra drätselkammaren.
Med hänsyn till den närmare befattning med de kommunala ärendena,
som kommunalborgmästaren kommer att äga, föreligga tvivelsutan
goda skäl att genom ett dylikt stadgande bereda de städer, som så önska,
möjlighet att oberoende av de partipolitiska synpunkter, vilka äro bestämmande
vid vanliga drätselkammarval, giva stadsstyrelsens ordförande en
plats i stadens främsta förvaltningsmyndighet.
Vad angår tiden för lagens ikraftträdande torde denna böra framflyttas
till den 1 januari 1921.
17
Kung1. Maj:ts proposition Nr 12.
Den föreslagna nyordningen av magistratsförvaltningen i fögderistäderna
förutsätter jämväl, såsom förut erinrats, vissa ändringar i utsökningslagen
oeli mantalsskrivningsförordningen. De förslag, som i dessa hänseenden
av Kungl. Maj:t framlagts till årets lagtima riksdag genom propositionerna
n:ris 268 och 343, beröras ej av de bär ovan ifrågasatta jämkningarna
i den genom propositionen n:r 278 föreslagna ändrade lydelsen av §§
54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad. Dessa förslag torde
således komma att i oförändrat skick framläggas, vad angår utsökningslagen,
av chefen för justitiedepartementet samt ifråga om mantalsskrivningsförordningen,
av chefen för finansdepartementet.
Departementschefen uppläste härefter ett i enlighet med ovan angivna
grunder inom civildepartementet upprättat förslag till lag om ändrad
lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den
21 mars 1862 samt hemställde, att berörda förslag måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.
Bihang till riksdagens protokoll 19.20. 1 samt. 11 käft.
18
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.
Stadsstyrelsens
ledamöter.
Obehörighetsgrunder
för
kommunalrådman.
Kompetensvillkor
för
kommunalborgmästartjiinst.
Bilaga.
Förslag
till
Reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare.
Om stadsst) relsens sammansättning.
§ 1-
Stadsstyrelsen består av en kommunalborgmästare såsom ordförande
och två kommunalrådmän jämte två suppleanter för de senare.
§ 2-
Kommunalrådman eller suppleant för sådan kan ej den vara, som
icke uppnått tjugufem års ålder, ej heller:
a) den, som icke råder över sig och sitt gods;
b) den, som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas
eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft,
är dömd till straffpåföljd, varom sist förmärs, eller den, som är ställd
under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd; samt
c) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Gift kvinna må ej på den grund, att hon står under mannens målsmanskap,
anses obehörig att vara kommunalrådman eller suppleant för
sådan.
§ 3-
Kommunalborgmästare skall hava avlagt sådan examen, som berättigar
till inträde i rättegångsverken, eller ock under längre tids utövande
av allmän befattning hava ådagalagt sådan insikt och skicklig
-
19
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 12.
het, som Ivungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige prövar innebära
kompetens till borgmästarbefattning, varom här är fråga.
§ 4.
Den, som blivit vald till kommunalrådman eller suppleant för sådan,
må kunna avsäga sig uppdraget:
om han icke är boende i staden eller inom dess område;
om lian är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras
att fullgöra uppdraget;
om han efter fyra års tjänstgöring såsom kommunalrådman är i ordning
att avgå;
om lian uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som
av stadsfullmäktige godkännes.
Yäljes kvinna till kommunalrådman eller suppleant för sådan, äger
hon när som helst avsäga sig uppdraget.
Stadsstvrelsens ledamöter eller suppleanter må icke under den tid
de tillhöra styrelsen vara stadsfullmäktige.
Om val av komrn linål borgmästare och konimunalrådmän.
§ 6.
Då kommunalborgmästare skall tillsättas, förelägge länsstyrelsen genom
anslag och kungörelse i allmänna tidningarna sökande att inom trettio
dagar från kungörandet till länsstyrelsen ingiva sina ansökningshandlingar.
Efter denna tids förlopp skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna
till stadsstyrelsen.
Innan val för upprättande av förslag till kommunalborgmästartjänst
äger rum, skall stadsstyrelsen lämna stadsfullmäktige tillfälle att avgiva
yttrande över de sökandes lämplighet för tjänsten.
§ 7.
Val för upprättande av förslag till kommunalborgmästartjänst sker
genom samfälld omröstning av stadens vid allmän rådstuga röstberättigade
invånare inför stadsstyrelsen, som härvid äger anlita erforderliga biträden.
Rätt till avsägelse.
Oförenlighet
med sladsfullmliktigeuppdrag.
Ledi g förklarande
av kommunalhorgmästartjåmt.
Utlysande av
kommunalhorgmästarval.
20
Valdistrikt.
Röstlängd.
Valsedel.
Sammanräk
ning.
Käng!. Maj-.ts Proposition Nr 12.
Kungörelsen om valet skall av stadsstyrelsen minst fjorton dagar förut
offentligen anslås och införas i den eller de i staden utkommande tidningar,
där kallelse till allmän rådstuga intages.
I kungörelsen om valet skall uppgift lämnas å de sökandes namn samt
tillika meddelas, varest ansökningshandlingarna tillhandahållas valmännen.
Valet skall utsättas till sådan tid och anordnas på sådant sätt, att
såvitt möjligt samtliga röstberättigade utan svårighet bliva i tillfälle att
deltaga i detsamma.
För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så i och för
rösternas uppsamlande kräves, skall av stadsstyrelsen uppdelas i lämpligt
antal valdistrikt.
Vid valet lände gällande kommunala röstlängd till efterrättelse.
Rösträtt må utövas endast av den röstberättigade personligen.
§ 8.
Valet sker med slutna sedlar av den beskaffenhet, som för stadsfullmäktigval
är föreskriven.
Valsedel, som ej må förses med partibeteckning, skall innehålla namn
å en, två eller tre till erhållande av tjänsten behöriga personer. Namnen
skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra. Upptager
valsedel namn å någon, som är obehörig, eller framgår i avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas, anses
sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera behöriga
personer än tre, anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.
Om sättet för omröstningens verkställande gäller i övrigt i tillämpliga
delar vad om stadsfullmäktigval är stadgat.
§ 9.
För besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen skall särskild
sammanräkning av valsedlarna ske.
Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för
det första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det
tredje å densamma upptagna namnet. Det namn, som fått högsta röstetalet,
erhåller första förslagsrummet.
Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det
namn, som erhållit första förslagsrummet, på det sätt, som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn, som upp
-
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12. 21
förts i första förslagsrummet, galler såsom halv röst för det första och såsom
tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn,
som vid sammanräkningen fatt högsta röstetalet, erhåller andra förslagsrummet.
Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något
av de redan på förslag uppförda namnen, på det sätt, som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller
såsom halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av
de återstående namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda namnen,
gäller såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn,
som vid den tredje sammanräkningen fått högsta röstetalet, erhåller det
tredje förslagsrummet.
Mellan lika röstetal skiljes genom lottning.
§ 10.
De avgivna valsedlarna skola inläggas under försegling och förvaras, Valsedlarnas
till dess valet vunnit laga kraft; överklagas valet, insändas valsedlarna till förvarande.
länsstyrelsen.
§ 11-
o
A tid och plats, som meddelas i kungörelsen om valet, skall valets Tillkännagiutgång
med behörig besvärshänvisning offentligen tillkännagivas genom vnnde av val''
uppläsning av det vid rösternas sammanräknande förda protokoll. Med resultaUt
denna uppläsning är valförättningen avslutad.
§ 12.
Besvär över valet må anföras och fullföljas i den ordning, som för Besvär över
besvär över allmänna rådstugans beslut är stadgat. valet.
§ 13-
Särskilda föreskrifter för valet utöver vad detta reglemente innehåller Särskilda
äger länsstyrelsen meddela. föreskrifter
för val av
§1 . kommunal
borgmästare.
Sedan valet ägt rum, skall det genom detsamma upprättade förslaget Kommunaljämte
tillhörande handlingar av länsstyrelsen med eget yttrande insändas borgmästares
till Kungl. Maj It. tillsättning.
Kommunalborgmästare tillsättes av Kungl. Maj:t medels fullmakt.
22
Anstånd med
besättande av
ledig kommu
nalborgmä■
startjänst.
Val av kommunalrådmän.
Avlöning.
Avgång frät
kommunalborgmästarbefattning.
Kungl Maj: té- Proposition Nr 12.
% 15-
Med val för besättande av ledigvorden kommunalborgmästartjänst må,
där stadsfullmäktige så besluta, anstå under en tid av högst tre år.
§ 16-
Kommunalrådmän jämte suppleanter för dem väljas av stadsfullmäktige
för en tid af fyra år. Valet skall ske proportionellt på sätt därom
är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som
motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det
antal personer, valet avser, ökat med 1.
Vid valet skall, där det ej sker proportionellt, ordningen mellan suppleanterna
särskilt bestämmas.
Avgår kommunalrådman före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,
skall kommunalborgmästaren till ordinarie kommunalrådman inkalla den
suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning är i tur
att -inträda.
Förordnande för kommunalrådman utfärdas av länsstyrelsen.
Om avlöning:, avsked och pension.
§ 17.
Kommunalborgmästaren skall av staden åtnjuta årlig avlöning med
belopp, som av Kungl. Maj:t efter stadsfullmäktiges förslag fastställes.
Härav skola två tredjedelar betraktas som lön och återstoden som tjänstgöringspenningar.
Frågor om arvoden åt kommunalrådmän avgöras av stadsfullmäktige.
§ 18-
Ansökan om avsked från kommunalborgmästartjänst prövas av Kungl.
Maj :t.
Kommunalborgmästare är skyldig att från sin befattning avgå.
a) vid fyllda 67 levnadsår, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med
avskedet anstå, därest och så länge befattningsinnekavaren prövas kunna
i sin befattning på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock
icke längre än till fyllda 70 år;
b) där han träffats av olycksfall i tjänsten, som finnes för framtiden
medföra oförmåga till tjänstgöring; samt
c) där han, utan att hava upppnått 67 levnadsår, under fem på var -
Kungi. Maj:ts Proposition Nr VA. 2;5
andra följande år i följd av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd
att tjänstgöra och tinnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen.
§ 19.
Kommuualborgmästaren är berättigad att vid avgång från sin befattning
av staden åtnjuta pension, därest han icke förverkat befattning eller
avgår utan att vara därtill skyldig.
Vid avgång från befattningen på grund av stadgande^ i § 18 a) och
b) utgår pensionen med lönens fulla belopp.
Vid afgång från befattningen av annan anledning utgår pensionen
med så stor del av lönen, som motsvarar förhållandet mellan antalet tjänstår
och trettio, dock högst med lönens fulla belopp, varvid skall iakttagas,
att pensionen vid avgång av anledning, som i § 18 c) sägs, ej i något
fall må understiga tre fjärdedelar av lönen.
Om semester och annan ledighet samt om stadsstyrelsens tjiinsteförhållanden i övrigt.
§ 20.
Kommunalborgmästaren äger årligen, när sådant kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, med bibehållande av sina avlöningsförmåner
oavkortade, åtnjuta en och en halv månads semester å tid, som av länsstyrelsen
efter stadsstyrelsens hörande fastställes.
§ 21.
Annan ledighet än semester äger stadsstyrelsen själv bevilja sina
ledamöter, kommunalborgmästaren dock högst en vecka varje gång. A länsstyrelsen
ankommer att efter stadsstyrelsens och drätselkammarens hörande
bevilja kommunalborgmästaren längre tjänstledighet.
Vid tjänstledighet på grund av sjukdom är kommunalborgmästaren
berättigad att uppbära hela lönen. Vid annan ledighet, som i denna paragraf
sägs, är han pliktig att utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så
stor del av lönen, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest
av länsstyrelsen efter stadsstyrelsens hörande prövas skäligt.
§ 22.
Mom 1. Varder kommunalborgmästartjänst ledig, eller åtnjuter kommunalborgmästaren
tjänstledighet under längre tid än en vecka, eller
Pension åt
lcommunnlborgmästare,
Kommunal
borgmästares
semester.
Annan ledighet
än semester.
Vikarie för
kommun alb
n-grnästare.
24
Förbud mot
bisysslor.
Stadsstyrelsens
tjänstebiträden.
Skyldighet åt t
underkasta sig
förändrad
tjänstgöring.
Kutig!. Maj:ts Proposition Kr 12.
utövar han av annan anledning ej sin befattning, ankommer å länsstyrelsen
att efter stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens hörande förordna om
befattningens uppehållande, intill dess ordinarie innehavare blivit tillsatt
eller kommunalborgmästaren återinträtt i tjänst.
Mom. 2. Vid sådan tjänstledighet för kommunalborgmästare, som
enligt § 21 här ovan stadsstyrelsen äger bevilja, eller vid tillfälligt förfall
skall kommunalborgmästarens befattning uppehållas av den till tjänstår
äldste kommunalrådmannen eller, om kommunalrådmännen hava lika tjänstålder,
den till levnadsåldern äldste av dem.
Mom 3. Om vikarie för kommunalborgmästare i dennes egenskap
av polischef gäller vad härom nedan i § 39 stadgas.
§ 23.
Kommunalborgmästaren må icke, utan särskilt medgivande av länsstyrelsen
efter stadsfullmäktiges hörande, innehava annan allmän eller
enskild tjänst. Ej heller må kommunalborgmästaren sysselsätta sig med
enskilda uppdrag av den beskaffenhet eller omfattning, att de kunna inverka
hinderligt på kommunalborgmästartjänstens utövning.
Utan hinder av vad sålunda stadgats må kommunalborgmästaren
tillika vara notarius publicus.
§ 24.
I fråga om jäv mot ledamot av stadsstyrelse gäller vad om jäv mot
domare är stadgat.
§ 25.
Frågor om vilka tjänstebiträden stadsstyrelsen skall hava till sitt
förfogande, så ock om deras avlöning samt om anslag till stadsstyrelsens
övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.
Stadsstyrelsen antager och entledigar sina tjänstebiträden.
§ 26.
Kommunalborgmästaren samt stadsstyrelsens tjänstebiträden skola vara
underkastade den förändrade tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,
som vid en omorganisation av stadsstyrelsen kan varda i behörig
ordning stadgad.
25
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.
Om stadustyrelsenH sammanträden samt om sättet för ärendenas handläggning.
§ 27.
Stadsstyrelsen sammanträder å därför bestämt rum minst en gång i
månaden å dag och tid, som i slutet av varje år för det nästkommande
av styrelsen utsättas, samt i övrigt efter kommunalborgmästarens kallelse
så ofta det erfordras.
_ Underrättelse om de ordinarie sammanträdena skall i början av varje
år införas i den eller de i staden utkommande tidningar, där kallelse
till allmän rådstuga intages, samt anslås å yttre dörren till stadsstyrelsens
lokal.
§ 28.
Ärende, som tillhör stadsstyrelsens samfällda handläggning, må ej till
avgörande företagas, med mindre styrelsen är fulltaligt samlad.
A id omröstning skall den mening vara stadsstyrelsens beslut, som
efter jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av flertalet.
Har var och en sin särskilda mening, skall kommunalborgmästarens gälla.
§ 29.
.Moiw. 1. Kommunalborgmästaren skall mottaga till stadsstyrelsen inkommande
handlingar samt tillse, att desamma vederbörligen antecknas i
särskilt diarium, vari jämväl i varje ärende vidtagna åtgärder skola i korthet
angivas.
Mom. 2. Kommunalborgmästaren är ansvarig för protokollets ordentliga
förande vid stadsstyrelsens sammanträden. I protokollet skola jämte
anteckning om närvarande ledamöter upptagas de ärenden, som förekomma
till bandläggning, samt därvid fattade beslut. Önskar ledamot i protokollet
. angiva sin särskilda mening jämte skälen för denna, skall densamma,
skriftligen avfattad, avlämnas senast vid protokollets justering.
Protokollet skall justeras senast vid nästföljande sammanträde.
Protokoll och diarium må, i den mån så finnes lämpligen kunna ske,
föras gemensamt.
Mom. 3. Kommunalborgmästaren skall ombesörja stadsstyrelsens skriftväxling
samt underteckna alla från stadsstyrelsen utgående expeditioner.
Koncept till eller kopior av styrelsens skrivelser skola härvid införas i
särskild brevbok, där icke skrivelsens innehåll med nödig fullständighet
framgår av diariet.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 11 käft. 4
Tiden för
stadsstyrelsens
sammanträden.
Beslutförhet.
Omröstning.
Diarium.
Protokoll.
Expeditioner.
26
Lösen.
Ärendenas
beredning.
Kommunalborgmästarens
mottagningsiid.
Uppdelning
av stadsstyrelsens
beslutanderätt.
Ärenden tillhörande
städsstyrelsenssam
fällda beslutanderätt.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.
Mom 4. Kommunalborgmästaren är berättigad att för stadsstyrelsens
expeditioner åtnjuta lösen, där sådan författningsenligt må utgå.
§ 30.
Kommunalborgmästaren åligger att till föredragning bereda de ärenden,
som ankomma på stadsstyrelsens samfällda handläggning, i den mån
denna beredning icke uppdraga åt annan ledamot eller tjänsteman bos
styrelsen, samt att tillse, att besluten behörigen verkställas.
§ 31.
Kommunalborgmästaren skall, där han icke är av andra tjänstegöromål
hindrad, varje söckendag å tid, som genom anslag kungöres, vara för
allmänheten tillgänglig å stadsstyrelsens lokal.
§ 32.
De till stadsstyrelsens handläggning hörande ärenden avgöras antingen
av stadsstyrelsen samfällt eller av kommunalborgmästaren ensam, denne
dock obetaget att, därest han så finner nödigt, till samfälld prövning hänskjuta
jämväl sådant å stadsstyrelsen ankommande ärende, som tillhör hans
självständiga beslutanderätt.
§ 33.
Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas samfällt i frågor angående
utfärdande, ändring eller upphävande av kommunalstadgar och andra
allmänna föreskrifter, avsedda att inom staden tillämpas;
hållande av allmän rådstuga;
förrättande av val;
anmärkning mot debiterings- och uppbördslängd;
övervakande att de av stadsfullmäktige lagenligt fattade beslut bringas
till verkställighet samt vägran av handräckning härutinnan, då verkställighet
jämlikt förordningen om kommunalstyrelse i stad ej får ske;
förslag till stadens utgifts- och inkomststat;
yttranden i anledning av besvär över stadsstyrelsens eller annan kommunal
myndighets åtgärd eller beslut;
organisationen av polisväsendet, däri inbegripet grunderna för perso -
27
Kungl. May.ts Proposition Nr 12.
nålens anställning, befordran, avsked och bestraffning samt för dess tjänstgöring
(instruktion och arbetsordning);
tillsättning av tjänster, ådömande av annan bestraffning än varning,
avsked;
val av ledamot i byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd, ävensom val
till andra kommunala förtroendeposter i den mån sådant val ankommer å
stadsstyrelsen;
samt i allmänhet ärenden av större vikt eller principiell innebörd.
Ärenden, vilka stadsstyrelsen jämlikt gällande författningar angående
försäljning av rusdrycker, tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka
har att handlägga, tillhöra stadsstyrelsens samfällda beslutanderätt, dock
att kommunalborgmästaren ensam må besluta, då fråga är om tillfälliga
förfoganden, särskilt sådana, som stå i omedelbart samband med anmälan
eller tillstånd jämlikt § 13 ordningsstadgan för rikets städer.
§ 34.
Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas av kommunalborgmästaren en- Ärenden tiusam
i alla andra frågor än dem, som enligt § 33 ankomma å stadsstyrel- Valborg*"
sen samfällt, och särskilt i sådana, som angå den löpande förvaltningen mästarens beeller
avse tillämpning av allmänna föreskrifter å särskilda fall, ävensom i s,utanderattandra
ärenden av natur att påkalla ett omedelbart avgörande.
Om stadsstyrelsens befattning med kommunalförvaltningen.
§ 35.
Stadsstyrelsens inseende över den kommunala förvaltningen utövas Stadsstyreinärmast
av kommunalborgmästaren. se”s inseende
I detta hänseende åligger det kommunalborgmästaren särskilt nalforvalt
att
närvara vid stadsfullmäktiges och drätselkammarens samt, där så ningen.
ske kan, jämväl de övriga för särskilda ändamål tillsatta styrelsernas sammanträden,
med rätt att deltaga i överläggningarna och därvid framställa
yrkanden samt att få sin särskilda mening till protokollet antecknad;
att tillse, att alla på stadsfullmäktiges eller de särskilda förvaltningsstyrelsernas
prövning beroende ärenden vederbörligen beredas och föredragas;
att öva tillsyn över de kommunala myndigheternas brevväxling, över
diariers, protokolls och brevböckers ordentliga förande samt över vården
av stadens arkiv och handlingar;
28
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.
att vid utövningen av sin befattning fästa vederbörandes uppmärksamhet
på vad lag och författning bjuda;
samt att i allmänhet med uppmärksamhet följa förvaltningens gång
och utan tidsutdräkt vidtaga de åtgärder samt lämna de upplysningar och
råd, som han härvid kan finna nödiga.
§ 36.
Kommunal- Det åligger kommunalborgmästaren att, efter anmodan av stadsfull
renfbefatt-
mäktige, drätselkammaren eller annan förvaltningsstyrelse, verkställa utning
med sta- redning företrädesvis i ärenden av rättslig natur, uppsätta förslag till
dmannagöro8 kontrakt och andra rättsliga handlingar, föra stadens talan inför domstol
mål. och andra myndigheter samt i allmänhet övervaka, att kommunens rättigheter
behörigen iakttagas.
Kommunalborgmästarens
befattning
med
drätselkammarens
kausligöromål.
Förvaltningsmyndigheternas
skyldigheter
gentemot
stadsstyrelsen.
§ 37.
Kommunalborgmästaren må, där ej hinder möter på grund av hans
övriga tjänsteåligganden, efter drätselkammarens anmodan mot särskilt arvode
övertaga förandet av drätselkammarens diarier och protokoll samt
ombesörja dess skriftväxling.
§ 38.
I syfte att underlätta stadsstyrelsens inseende över kommunalförvaltningen
åligger det vederbörande förvaltningsmyndigheter och deras tjänstemän
att i god tid underrätta kommunalborgmästaren om förestående sammanträden
och om de ärenden, som därvid skola förekomma;
samt att efter kommunalborgmästarens anmodan ofördröjligen översända
avskrifter av de vid sammanträdena förda protokoll ävensom tillhandahålla
honom de övriga handlingar och upplysningar, som han kan
finna erforderliga.
Om stadsstyrelsen såsom polismyndighet.
§ 39.
Stadens polis. Det allmänna inseendet över stadens polis utövas av stadsstyrelsen.
Chefskapet över polispersonalen tillkommer kommunalborgmästaren.
Å länsstyrelsen ankommer att vid förfall för kommunalborgmästaren
förordna annan lämplig person att uppehålla befattningen såsom polischef.
29
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.
Om besvär över stadsstyrelsens beslut.
§ 40.
Besvär över stadsstyrelsens beslut må anföras på det sätt och i den Besvär.
ordning, som stadgas i avseende å överklagande av magistrats beslut.
Om ändring av stadsstyrelsens reglemente.
§ 41.
Yäckes fråga om nytt reglemente för stadsstyrelsen eller om ändring Reglementets
i sådant reglemente, ankomme å stadsfullmäktige att därom göra fram- konstitutiv0
ställning hos Kungl. Maj:t, som i ärendet beslutar, i fråga om ändring
av de i §§ 2—17, 24, 32—34, 39 och 40 här ovan meddelade bestämmelser
dock först efter riksdagens hörande.
30
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.
Sta 78styrelsens
sammansättning.
Val av ledamöter
i stadsstyr
elsen.
Obehörighets
grunder.
Förslag
till
Reglemente
för stadsstyrelse utan kommunalborgmästare
Om stadsstyrelsens sammansättning'' och val.
§ I
Mom.
1. Stadsstyrelsen består av en ordförande och två bisittare
jämte tre suppleanter.
Mom. 2. Stadsstyrelse väljes för en tid av fyra år av stadsfullmäktige.
Sådant val skall ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,
vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,
valet avser, ökat med 1.
"Vid valet skall, där det ej sker proportionellt, ordningen mellan
suppleanterna särskilt bestämmas.
Å länsstyrelsen ankommer att bland stadsstyrelsens ledamöter utse
ordförande.
Avgår ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall
länsstyrelsen till ordinarie ledamot inkalla den suppleant, som enligt den
mellan suppleanterna bestämda ordning är i tur att inträda.
§ 2.
Ledamot eller suppleant i stadsstyrelse kan ej den vara, som icke
uppnått tjugufem års ålder, ej heller:
a) den, som icke råder över sig och sitt gods;
b) den, som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas
eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft,
31
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.
är dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd
under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd; samt
c) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Gift kvinna vare ej på den grund, att hon står under mannens målsmanskap,
obehörig att utöva uppdrag, varom nu är fråga.
§ 3.
Den, som blivit vald till ledamot eller suppleant i stadsstyrelse, må
kunna avsäga sig uppdraget:
om han icke är boende i staden eller inom dess område;
om hau är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras
att fullgöra uppdraget:
om han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot av stadsstyrelsen
är i ordning att därifrån avgå;
om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av
stadsfullmäktige godkännes.
Väljes kvinna till ledamot av eller suppleant i stadsstyrelse, äger
hon när som helst avsäga sig uppdraget.
§4.
Stadsstyrelsens ledamöter eller suppleanter må icke under den tid de
tillhöra styrelsen vara stadsfullmäktige.
Om arvode, tjänstledighet samt om stadsstyrelsens tjänsteförliållanden i övrigt.
§ 5.
Stadsstyrelsens ordförande skall av staden åtnjuta årligt arvode med
belopp, som av Kungl. Maj:t efter stadsfullmäktiges förslag fastställes.
Frågor om arvoden åt stadsstyrelsens övriga ledamöter avgöras av
stadsfullmäktige.
§ 6.
Stadsstyrelsen äger själv bevilja sina ledamöter tjänstledighet, ordföranden
dock högst en vecka. Å länsstyrelsen ankommer att efter stadsstyrelsens
hörande bevilja ordföranden längre tjänstledighet, och är ordföranden
därvid pliktig att till sin vikarie avstå så stor del av arvodet,
som belöper å tiden för tjänstledigheten.
Rätt till avsägelse.
Oförenlighet
med stadsfullmäktiguppdrag.
Arvoden åt
stadsstyrelsens
ledamöter.
Tjänstledig
het.
32
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 12.
§ 7.
Vikarie för vid tjänstledighet eller tillfälligt förfall för ordföranden skall den
ordföranden. ^ tjänstår äldste av de övriga ledamöterna eller, om dessa hava lika
tjänstålder, den till levnadsåldern äldste av dem inträda som ordförande.
Om vikarie för ordföranden i dennes egenskap av polischef gäller vad
härom nedan i § 20 stadgas.
§ 8.
Jäv. x fråga om jäv mot ledamot av stadsstyrelse gäller vad om jäv mot
domare är stadgat.
§ 9-
Stadsstyrel- Frågor om vilka tjänstebiträden stadsstyrelsen skall hava till sitt förSeZrädente''
fogande, så ock om deras avlöning samt om anslag till stadsstyrelsens
övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.
Stadsstyrelsen antager och entledigar sina tjänstebiträden. Dessa
skola vara underkastade den förändrade tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en omorganisation av stadsstyrelsen kan varda
i behörig ordning stadgad.
Om stadsstyrelsens sammanträden samt om sättet för ärendenas handläggning.
§ 10.
Tiden för Stadsstyrelsen sammanträder å därför bestämt rum minst en gång i
s ens Gamman - månaden å dag och tid, som i slutet av varje år för det nästkommande
träden. av styrelsen utsättas, samt i övrigt efter ordförandens kallelse så ofta det
erfordras.
Underrättelse om de ordinarie sammanträdena skall i början av varje
år införas i den eller de i staden utkommande tidningar, där kallelse till
allmän rådstuga intages, samt anslås å yttre dörren till stadsstyrelsens
lokal.
§ 11.
Beslutförhet. Ärende, som tillhör stadsstyrelsens samfällda handläggning, må ej till
avgörande företagas, med mindre styrelsen är fulltaligt samlad.
Omröstning. Vid omröstning skall den mening vara stadsstyrelsens beslut, som
efter jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av flertalet.
Har var och en sin särskilda mening, skall ordförandens gälla.
Kanyl. Maj ds Proposition Nr IX.
8 12.
Horn. 1. Ordföranden skall mottaga till stadsstyrelsen inkommande
handlingar samt tillse, att desamma vederbörligen antecknas i särskilt
diarium, vari jämväl i varje ärende vidtagna åtgärder skola i korthet angivas.
Mota. 2. Ordföranden är ansvarig för protokollets ordentliga förande
vid stadsstyrelsens sammanträden. I protokollet skola jämte anteckning
om närvarande ledamöter upptagas de ärenden, som förekomma till handläggning,
samt därvid fattade beslut. Önskar ledamot i protokollet angiva
sin särskilda mening jämte skälen för denna, skall densamma, skriftligen
avfattad, avlämnas senast vid protokollets justering.
Protokollet skall justeras senast vid nästföljande sammanträde.
Protokoll och diarium må, i den mån så finnes lämpligen kunna ske,
föras gemensamt.
Mom 3. Ordföranden skall ombesörja stadsstyrelsens skriftväxling
samt underteckna alla från stadsstyrelsen utgående expeditioner. Koncept
till eller kopior av styrelsens skrivelser skola härvid införas i särskild
brevbok, där icke skrivelsens innehåll med nödig fullständighet framgår
av diariet.
Mom. 4. Ordföranden är berättigad att för stadsstyrelsens expeditioner
åtnjuta lösen, där sådan författningsenligt må utgå.
§ 13.
Ordföranden åligger att till föredragning bereda de ärenden, som
ankomma på stadsstyrelsens samfällda handläggning, i den mån denna
beredning icke uppdragits åt annan ledamot eller tjänsteman hos styrelsen,
samt att tillse, att besluten behörigen verkställas.
§ 14.
Ordföranden skall, där han icke är av andra tjänstegöromål hindrad,
varje söckendag å tid och lokal, som genom anslag kungöras, vara för
allmäuheten tillgänglig.
§ 15-
De till stadsstyrelsens handläggning hörande ärenden avgöras antingen
av stadsstyrelsen samfällt eller av ordföranden ensam, denne dock
obetaget att, där* han så finner nödigt, till samfälld prövning hänskjuta
jämväl ärende, som tillhör hans självständiga beslutanderätt.
Billig till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 11 käft. 5
Diarium.
Protokoll.
Expeditioner.
Lösen.
Ärendenas
beredning.
Ordförandens
mottagnings
tid.
Uppdelning
av stadsstyrelsens
beslu
tanderätt.
34
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 12.
Ärenden tillhörande
stadsstyrelsens
samfällda
beslutanderätt.
Ärenden tillhörande
ordförandens
beslutanderätt.
§ 16.
Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas samfällt i frågor angående
utfärdande, ändring eller upphävande av kommunalstadgar och andra
allmänna föreskrifter, avsedda att inom staden tillämpas;
hållande av allmän rådstuga;
förrättande av val;
anmärkning mot debiterings- och uppbördslängd;
övervakande att de av allmänna rådstugan eller stadsfullmäktige lagenligt
fattade beslut bringas till verkställighet samt vägran av handräckning
härutinnan, då verkställighet jämlikt förordningen om kommunalstyrelse
i stad ej får ske;
förslag till stadens utgifts- och inkomststat;
yttranden i anledning av besvär över stadsstyrelsens eller annan
kommunal myndighets åtgärd eller beslut;
organisationen av polisväsendet, däri inbegripet grunderna för personalens
anställning, befordran, avsked och bestraffning samt för dess tjänstgöring
(instruktion och arbetsordning);
tillsättning av tjänster, ådömande av annan bestraffning än varning,
avsked;
val av ledamot i byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd, ävensom val
till andra kommunala förtroendeposter, i den mån sådant val ankommer å
stadsstyrelsen;
samt i allmänhet ärenden av större vikt eller principiell innebörd.
Ärenden, vilka stadsstyrelsen jämlikt gällande författningar angående
försäljning av rusdrycker, tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka
har att handlägga, tillhöra stadsstyrelsens samfällda beslutanderätt, dock
att ordföranden ensam må besluta, då fråga är om tillfälliga förfoganden,
särskilt sådana, som stå i omedelbart samband med anmälan eller tillstånd
jämlikt § 13 ordningsstadgan för rikets städer.
§ 17.
Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas av ordföranden ensam i alla
andra frågor än dem, som enligt § 16 ankomma å stadsstyrelsen samfällt,
och särskilt i sådana, som angå den löpande förvaltningen eller avse tilllämpning
av allmänna föreskrifter å särskilda fall, ävensom i andra ärenden
av natur att påkalla ett omedelbart avgörande.
Kungl. Maj:ts Vropositon Nr 12.
äf>
Om stadsstyrelsens befattning med kommunalförvaltningen.
t? 18.
Stadsstyrelsens inseende över den kommunala förvaltningen utövas
närmast av ordföranden.
I detta hänseende åligger det ordföranden särskilt
att närvara vid stadsfullmäktiges och drätselkammarens samt, där så
ske kan, jämväl de övriga för särskilda ändamål tillsätta styrelsernas
sammanträden, med rätt att deltaga i överläggningarna och därvid framställa
yrkanden samt att få sin särskilda mening till protokollet antecknad;
att
tillse, att alla på stadsfullmäktiges eller de särskilda förvaltniugsstyrelsernas
prövning beroende ärenden vederbörligen beredas och
föredragas;
att öva tillsyn över de kommunala myndigheternas brevväxling, över
diariers, protokolls och brevböckers ordentliga förande samt över vården
av stadens arkiv och handlingar;
att vid utövningen av sin befattning fästa vederbörandes uppmärksamhet
på vad lag och författning bjuda;
samt att i allmänhet med uppmärksamhet följa förvaltningens gång
och utan tidsutdräkt vidtaga de åtgärder samt lämna de upplysningar och
råd, som häri härvid kan finna nödiga.
§ 19-
I syfte att underlätta stadsstyrelsens inseende över kommunalförvaltningen
åligger det vederbörande förvaltningsmyndigheter och deras
tjänstemän
att i god tid underrätta stadsstyrelsens ordförande om förestående
sammanträden och om de ärenden, som därvid skola förekomma;
samt att efter ordförandens anmodan ofördröjligen översända avskrifter
av de vid sammanträdena förda protokoll ävensom tillhandahålla
honom de övriga handlingar och upplysningar, som han kan finna
erforderliga.
Stadsstyrclsens
inseende
över kommunalförvaltningen.
Förvaltningsmyndigheter
nas skyldigheter
gentemot
stadsstyrelsen
36
Kung!. Maj;ts Proposition Nr 12.
Stadsstyrelsen
såsom polismyndighet.
Besvär över
stadsstyrelsens
heslut.
Reglementets
konstitutiva
delar.
Om stadsstyrelsen som polismyndighet.
§ 20.
Det allmänna inseendet över stadens polis utövas av stadsstyrelsen.
Chefskapet över polispersonalen tillkommer ordföranden.
Å länsstyrelsen ankommer att vid förfall för ordföranden förordna
annan lämplig person att uppehålla befattningen såsom polischef.
Om besvär över stadsstyrelsen» beslut.
§ 21.
Besvär över stadsstyrelsens beslut må anföras på det sätt och i den
ordning, som stadgats i avseende å överklagande av magistrats beslut.
Om lindring av stadsstyrelsens reglemente.
§ 22.
Väckes fråga om nytt reglemente för stadsstyrelsen eller om ändring
i sådant reglemente, ankomme å stadsfullmäktige att därom göra framställning
hos Kungl. Maj:t, som i ärendet beslutar, i fråga om ändring,
av de i § 1 mom. 2, §§ 2—5, 8, 15—17, 20 och 21 här ovan meddelade
bestämmelser dock först efter riksdagens hörande.
Kungi. Maj.ts proposition Nr 12.
:st
Förslag
till
Reglemente för städselyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren
kommonalrädtnan.
Om stadsstyrelsens sammansättning.
§ I
Stadsstyrelsen
består av en kommunalborgmästare såsom ordförande,
eu lagfaren kommunalrådman och två icke lagfarna kommunalrådmän
jämte två suppleanter för de senare.
§ 2.
Icke lagfaren kommunalrådman eller suppleant för sådan kan ej den
vara, som icke uppnått tjugufem års ålder, ej heller:
a) den, som icke råder över sig och sitt gods;
b) den, som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas
eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den, som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra sådan påföljd; samt
c) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Gift kvinna må ej på den grund, att hon står under mannens målsmanskap,
anses obehörig att vara kommunalrådman eller suppleant för sådan.
§ 3.
Kommunalborgmästare och lagfaren kommunalrådman skola hava
avlagt sådan examen, som berättigar till inträde i rättegångsverken, dock
att till kommunalborgmästare jämväl må utses person, som under längre
Stadsstyrelsews
ledamöter.
Obehörighets
grunder.
Kompetens
villkor.
Rätt till avsägelse.
Oförenlighet
med stadsfull
mäktiguppdrag.
Ledigförklarande
av
tjänst.
Utlysande a
kommunalborgmästarral.
38 . Kungi. Maj:ts Proposition Nr 12.
tids utövande av allmän befattning ådagalagt sådan insikt och skicklighet,
som Kungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige prövar innebära
kompetens till borgmästarbefattning, varom här är fråga.
§ 4.
Den, som blivit vald till icke lagfaren kommunalrådman eller suppleant
för sådan, må kunna avsäga sig uppdraget:
om han icke är boende i staden eller inom dess område;
om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras
att fullgöra uppdraget;
om han efter fyra års tjänstgöring såsom rådman är i ordning att
avgå;
om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av
stadsfullmäktige godkännes.
Yäljes kviuna till icke lagfaren kommunalrådman eller suppleant för
sådan, äger hon när som helst avsäga sig uppdraget.
§ 5.
Stadsstyrelsens ledamöter och suppleanter må icke under den tid de
tillhöra styrelsen vara stadsfullmäktige.
Om val av kommimalborgjnästare och koininunalrådmän.
§ 6.
Uå kommunalborgmästare eller lagfaren kommunalrådman skall tillsättas,
förelägge länsstyrelsen genom anslag och kungörelse i allmänna
tidningarna sökande att inom trettio dagar från kungörandet till länsstyrelsen
ingiva sina ansökningshandlingar. Efter denna tids förlopp skall
länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna till stadsstyrelsen.
Innan val för upprättande av förslag till kommunalborgmästartjänst
äger rum, skall stadsstyrelsen lämna stadsfullmäktige tillfälle att avgiva
yttrande över de sökandes lämplighet för tjänsten.
§ 7.
Yal för upprättande av förslag till kommunalborgmästartjänst sker
genom samfälld omröstning av stadens vid allmän rådstuga röstberättigade invånare
inför stadsstyrelsen, som härvid äger att anlita erforderliga biträden.
Knngl. Mnj:ts Proposition Nr 12. 39
Kungörelse om valet skall av stadsstyrelsen minst fjorton (lagar förut
offentligen anslås och införas i don eller de i staden utkommande tidningar,
där kallelse till allmän rådstuga intages.
I kungörelsen om valet skall uppgift lämnas å de sökandes namn
samt tillika meddelas, varest ansökningshandlingarna tillandahållas valmännen.
Valet skall utsättas till sådan tid och anordnas på sådant sätt, att
såvitt möjligt samtliga röstberättigade utan svårighet bliva i tillfälle att
deltaga i detsamma.
För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så i och för
rösternas uppsamlande kräves, skall av stadsstyrelsen uppdelas i lämpligt
antal valdistrikt.
Vid valet lände gällande kommunala röstlängd till efterrättelse.
Rösträtt må utövas endast av den röstberättigade personligen.
§ 8.
Valet sker med slutna sedlar av den beskaffenhet, som för stadsfullmäktigval
är föreskriven.
Valsedel, som ej må förses med partibeteckning, skall innehålla namn
å en, två eller tre till erhållande av tjänsten behöriga personer. Namnen
skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra. Upptager
valsedel namn å någon, som är obehörig eller framgår i avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas, anses
sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera behöriga
personer än tre, anses de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.
Om sättet för omröstningens verkställande gäller i övrigt i tillämpliga
delar vad om stadsfullmäktigval är stadgat.
§ 9-
För besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen skall särskild
sammanräkning av valsedlarna ske.
Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för
det första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det
tredje å densamma upptagna namnet. Det namn, som fått högsta röstetalet,
erhåller första förslagsrummet.
Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager
det namn, som erhållit första förslagsrummet, på det sätt, som för första
Valdistrikt.
Höstlängd.
Valsedel.
Sammanräk
ning.
Valsedlarnas
förvarande.
Tillkännagivande,
av valresultatet.
Besvär över
valet.
Särskilda
föreskrifter
rörande val
av kommunalborgmästare.
40 Kungl. Maj ds Proposition Nr 12.
sammanräkningen stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn, som
uppförts i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första
och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det
namn, som vid sammanräkningen fått högsta röstetalet, erhåller andra
förslagsrummet.
Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något
av de redan på förslag uppförda namnen, på det sätt, som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller
såsom halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av
de återstående namnen. ATalsedel, som upptager båda de uppförda namnen,
gäller såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn,
som vid den tredje sammanräkningen fått högsta röstetalet, erhåller det
tredje förslagsrummet.
Mellan lika röstetal skiljes genom lottning.
§ 10. ,
De avgivna valsedlarna skola inläggas under försegling och förvaras,
till dess valet vunnit laga kraft; överklagas valet, insändas valsedlarna till
länsstyrelsen.
§ 11-
Å tid och plats, som meddelas i kungörelsen om valet, skall valets
utgång med behörig besvärshänvisning offentligen tillkännagivas genom
uppläsning av det vid rösternas sammanräknande förda protokoll. Med
denna uppläsning är valförrättningen avslutad.
§ 12-
Besvär över valet må anföras och fullföljas i den ordning, som för
besvär över allmänna rådstugans beslut är stadgad.
§ 13-
Särskilda föreskrifter för valet utöver vad detta reglemente innehåller
äger länsstyrelsen meddela.
Kungl. Maj:t.s Proposition Nr 12. 41
§ 14.
fSodan valet ägt ruin, skall det genom detsamma upprättade förslaget
jämte tillhörande handlingar av länsstyrelsen med eget yttrande insändas
till Kungl. Maj:t.
Kommunalborgmästare tillsättes av Kungl. Maj:t medelst fullmakt,
§ 15.
Med val för besättande av ledigvorden koramunalborgmästartjänst må,
där stadsfullmäktige så besluta, anstå under en tid av högst tre år.
§ 16.
Mom. 1. Lagfaren kommunalrådman utses av stadsfullmäktige. Fullmakt
för honom utfärdas av länsstyrelsen.
Mom. 2. Icke lagfarna kommunalrådmän jämte suppleanter för dem
väljas av stadsfullmäktige för eu tid av fyra år. Valet skall ske proportionellt
på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så
många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer, valet avser, ökat med 1.
Vid valet skall, där det ej sker proportionellt, ordningen mellan
suppleanterna särskilt bestämmas.
Vid icke lagfaren kommunalrådmans avgång före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång skall kommunalborgmästaren till ordinarie sådan rådman
inkalla den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda
ordning är i tur att inträda.
Förordnande för icke lagfaren kommunalrådman utfärdas av länsstyrelsen.
Om avlöning, avsked och pension.
§ 17-
Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen skola av
staden åtnjuta årlig avlöning med belopp, som av Kungl. Maj:t efter stadsfullmäktiges
förslag fastställas. Härav skola två tredjedelar betraktas som
lön och återstoden som tjänstgöringspenningar.
Frågor om arvoden åt de icke lagfarna kommunalrådmännen avgöras
av stadsfullmäktige.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 11 Käft. (i
Kommunalborgmästaren
tillsättning.
Anstånd med
besättande av
ledig kommunalborgmästartjänst.
Val av kornmunalrådnuin.
Avlöning.
42
A»sked.
Pension.
Semester.
Knngl. Maj:ts Proposition Nr 12.
§ 18-
Ansökan om avsked från kommunalborgmästartjänst prövas av
Kungl. Maj:t.
Innehavare av sådan tjänst är skyldig att avga
a) vid fyllda 67 levnadsår, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med
avskedet anstå, därest och så länge befattningsinnehavaren prövas kunna
i sin befattning på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock
icke längre än till fyllda 70 år;
b) där han träffats av olycksfall i tjänsten, som finnes för framtiden
medföra oförmåga till tjänstgöring; och
c) där han, utan att hava uppnått 67 levnadsår, under fem på varandra
följande år i följd av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd
att tjänstgöra och finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen.
Yad här är stadgat om kommunalborgmästare, skall ock gälla beträffande
lagfaren kommunalrådman, dock att den befattning, som i fråga
om kommunalborgmästartjänst tillkommer Kungl. Maj.t, beträffande lagfaren
kommunalrådmanstjänst utövas av länsstyrelsen.
§ 19-
Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen äro berättigade
att vid avgång från befattningen åtnjuta pension av staden, därest
de icke förverkat befattningen eller avgå utan att vara därtill skyldiga.
Vid avgång från befattningen på grund av stadgandena i § 18 a) och
b) utgår pensionen med lönens fulla belopp.
Yid avgång från befattningen av annan anledning utgår pensionen
med så stor del av lönen, som motsvarar förhållandet mellan antalet tjänstår
och trettio, dock högst med lönens fulla belopp, varvid skall iakttagas,
att pensionen vid avgång av anledning, som i § 18 c) sägs, ej i något
fall må understiga tre fjärdedelar av lönen.
Om semester och annan ledighet samt om stadsstyrelsens tjänsteförhållanden i öyrigt.
§ 20.
Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen äga årligen,
när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, med bibehållande
av sina avlöningsförmåner oavkortade, åtnjuta semester, vardera
Kung!. Majds Proposition Nr 12. 43
under en och eu halv månad, enligt fördelning, som av länsstyrelsen efter
stadsstyrelsens hörande fastställes.
§ 21.
Annan ledighet än semester äger stadsstyrelseu själv bevilja sina
ledamöter, kommunalborgmästaren dock högst fjorton (lagar varje gång.
A länsstyrelsen ankommer att efter stadsstyrelsens och drätselkammarens
hörande bevilja kommunalborgmästaren längre tjänstledighet.
Vid tjänstledighet på grund av sjukdom äro kommunalborgmästaren
och lagfarne kommunalrådmannen berättigade att uppbära hela lönen. Vid
annan ledighet, som i denna paragraf sägs, äro de pliktiga att utöver sina
tjänstgöringspenningar avstå så stor del av lönen, som erfordras för befattningens
uppehållande eller eljest av länsstyrelsen efter stadsstyrelsens
hörande prövas skäligt.
§ 22.
Mom. 1. Varder kommunalborgmästartjänst ledig, eller åtnjuter kommunalborgmästaren
tjänstledighet under längre tid än fjorton dagar, eller
utövar han av annan anledning ej sin befattning, ankommer å länsstyrelsen
att efter stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens hörande förordna om
befattningens uppehållande, intill dess ordinarie innehavare blivit tillsatt
eller kommunalborgmästaren återinträtt i tjänst.
Mom. 2. Vid sådan tjänstledighet, som enligt § 21 här ovan stadsstyrelsen
äger bevilja, eller vid tillfälligt förfall skall kommunalborgmästarens
befattning uppehållas av lagfarne kommunalrådmannen.
Mom. 3. Om vikarie för kommunalborgmästaren i dennes egenskap
av polischef gäller vad härom nedan i § 43 stadgas.
Mom. 4. Vid förfall för lagfarne kommunalrådmannen skall hans
befattning uppehållas av kommunalborgmästaren eller, där denne är hindrad,
den som stadsstyrelsen därtill förordnar.
§ 23.
Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen må icke,
utan särskilt medgivande av länsstyrelsen efter stadsfullmäktiges hörande,
innehava annan allmän eller enskild tjänst. Ej heller må kommunalborgmästaren
sysselsätta sig med enskilda uppdrag av den beskaffenhet eller
omfattning, att de kunna inverka hinderligt på tjänstens utövning.
Annan ledighet
än semester.
Vikarie.
Förbud mot
bisysslor.
44
Jäv.
Stadsstyrelsens
tjänstebiträden.
Skyldighet att
underkasta sig
förändrad
tjänstgöring.
Tulen för
stadsstyrelsens
sammanträden.
Beslutförhet.
Omröstning.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 12.
Utan hinder av vad sålunda stadgats må, där så finnes lämpligt,
lagfarne kommunalrådmannen tillika vara stadsfogde.
§ 24.
I fråga om jäv mot ledamot av stadsstyrelse gäller vad om jäv mot
domare är stadgat.
§ 25.
Frågor om vilka tjänstebiträden stadsstyrelsen skall hava till sitt förfogande,
så ock om deras avlöning samt om anslag till stadsstyrelsens
övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.
Stadsstyrelsen antager och entledigar sina tjänstebiträden.
§ 26.
Kommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen ävensom
stadsstyrelsens tjänstebiträden skola vara underkastade den förändrade
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en omorganisation
av stadsstyrelsen kan varda i behörig ordning stadgad.
Om stadsstyrelsens sammanträden samt om sättet för ärendenas handläggning’.
§ 27.
Stadsstyrelsen sammanträder å därför bestämt rum minst två gånger i
månaden å dag och tid, som i slutet av varje år för det nästkommande
av stadsstyrelsen utsättas, samt i övrigt efter kommunalborgmästarens kallelse
så ofta det erfordras.
Underrättelse om de ordinarie sammanträdena skall i början av varje
år införas i den eller de i staden utkommande tidningar, där kallelse till
allmän rådstuga intages, samt anslås å yttre dörren till stadsstyrelsens
lokal.
§ 28.
Ärende, som tillhör stadsstyrelsens samfällda handläggning, må ej till
avgörande företagas, där ej minst tre av dess ledamöter äro tillstädes.
Yid omröstning skall den mening vara stadsstyrelsens beslut, som
efter jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av flertalet.
Kung}. Maj ds Proposition Nr 12• 45
Falla rösterna lika för skilda meningar, skall den gälla, som kommunalborgmästaren
biträder.
g 29.
Vid stadsstyrelseus sammanträden skall föras protokoll, upptagande,
jämte anteckning om närvarande ledamöter, de ärenden som förekomma
till handläggning och därvid fattade beslut. Önskar ledamot i protokollet
angiva sin särskilda mening jämte skälen för denna, skall densamma,
skriftligen avfattad, avlämnas senast vid protokollets justering.
Protokollet skall justeras senast vid nästföljande sammanträde.
Protokoll och diarium må, i den män så finnes lämpligen kunna ske,
föras gemensamt.
§ 30.
Såsom ordförande i stadsstyrelsen åligger det kommunalborgmästaren
att vaka över ärendenas snabba och ordentliga handläggning;
att bereda och föredraga de ärenden, som ankomma på°stadsstyrelsens
samfällda provning och ej tillhöra annan ledamots eller tjänstemans handläggning;
samt
att tillse, att besluten behörigen verkställas.
§ 31.
Mom. 1. Lagfarne kommunalrådmannen är stadsstyrelsens sekreterare
1 denna egenskap åligger det honom
att mottaga till stadsstyrelsen inkommande handlingar och vederbör1.
gen anteckna dem i särskilt diarium, vari jämväl i varje ärende vidtagna
åtgärder skola i korthet angivas;
att föra stadsstyrelsens protokoll;
avgivas- UPPSätta försla§ ti]1 de utlåtanden, som skola av stadsstyrelsen
att ombesörja stadsstyrelsens brevväxling samt från stadsstyrelsen utgående
expeditioner;
att införa koncept till eller kopior av stadsstyrelsens skrivelser i särskild
brevbok, där icke skrivelsens innehåll med nödig fullständighet framgår
äv manet;
att föra handelsregistret, förteckningen över näringsidkare och andra
Protokoll.
Kommunal
borgmästarens
åliggan(len.
Lagfarne
kommunal
rådmannens
åligganden.
46 Kungl. Maj.ts Proposition Nr 12.
register, som skola föras av stadsstyrelsen, samt ombesörja vad därmed
äger sammanhang;
att uppsätta och expediera de statistiska uppgifter, som skola av
stadsstyrelsen avgivas;
samt att vårda stadsstyrelsens arkiv och hålla förteckning över däri
förvarade handlingar;
Mom. 2. Lagfarne kommunalrådmannen åligger vidare
att utöva den närmaste tillsynen över kronouppbörds-, mantalsskrivnings-
och taxerings väsendet;
att förrätta ekonomiska besiktningar å allmänna hus och byggnader;
att efter fördelning mellan samtliga kommunalrådmännen hålla syner
och dylika förrättningar;
att vara notarius publicus;
samt att i allmänhet efter kommunalborgmästarens anvisning biträda
vid de administrativa bestyr, som ankomma å stadsstyrelsen.
Överenskommelse
om
annan fördelning
av
ärenden.
§ 32.
Överenskommelse om annan fördelning av ärendena än den här ovan
stadgade må med stadsstyrelsens bifall kunna träffas mellan vederbörande
ledamöter, där sådan överenskommelse icke strider mot lag eller författning.
§ 33.
De icke lag- Mellan de icke lagfarna kommunalrådmännen må göromålen fördelas
mwnalråd- på sätt stadsstyrelsen finner lämpligt.
männens
åligganden.
§ 34.
Mottagnings- Ivommunalborgmästaren och lagfarne kommunalrådmannen skola, där
de icke äro av andra tjänstegöromål hindrade, varje söckendag å tid, som
genom anslag kungöres, vara för allmänheten tillgängliga å sina tjänsterum.
§ 35.
Lösen. Ledamot av stadsstyrelsen är berättigad att för de expeditioner, som
av honom utfärdas, åtnjuta författningsenlig lösen.
47
Kung}. Majt. ts Proposition Nr 12.
§ 36.
För ombesörjande av de med kronouppbörden, bötesredogörelsen, mantalsskrivnings-
och taxeringsväsendet sammanhängande göromål ävensom
för upprättande av röstlängder skall finnas en kronokassör, för vilken
stadsstyrelsen äger utfärda instruktion.
§ 37.
De till stadsstyrelsens handläggning hörande ärenden avgöras antingen
av stadsstyrelsen samfällt eller av kommunalborgmästaren ensam,
denne dock obetaget att, där han så finner nödigt, till samfälld prövning
hänskjuta jämväl sådant å stadsstyrelsen ankommande ärende, som tillhör
hans självständiga beslutanderätt.
§ 38.
Stadsstyrelsens belutanderätt utövas samfällt i frågor angående
utfärdande, ändring eller upphävande av komraunalstadgar och andra
allmänna föreskrifter, avsedda att inom staden tillämpas;
hållande av allmän rådstuga;
förrättande av val;
anmärkning mot röstlängd eller mot debiterings- och uppbördslängd;
övervakande att de av stadsfullmäktige lagenligt fattade beslut bringas
till verkställighet samt vägran av handräckning härutinnan, då verkställighet
jämlikt förordningen om kommunalstyrelse i stad ej får ske;
förslag till stadens utgifts- och inkomststat;
yttranden i anledning av besvär över stadsstyrelsens eller annan kommunal
myndighets åtgärd eller beslut;
organisationen av stadsstyrelsen underlydande verk, däri inbegripet
grunderna för tjänstepersonals anställning, befordran, avsked och bestraffning
samt för dess tjänstgöring (instruktion och arbetsordning);
tillsättning av tjänster, ådömande av annan bestraffning än varning,
avsked;
val av ledamot i byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd, ävensom val
till andra kommunala förtroendeposter, i den mån sådant val ankommer å
stadsstyrelsen;
samt i allmänhet ärenden av större vikt eller principiell innebörd.
Ärenden, vilka stadsstyrelsen jämlikt gällande författningar angående
försäljning av rusdrycker, tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka
Kronokassör.
Uppdelning
av stadsstyrelsens
beslutanderätt.
Ärenden tillhörande
stadsstyrelsens
samfällda beslutanderätt.
Ärenden tillhörande
kommunalborgmästarens
beslutanderätt.
Kommunalborgmästarens
tillsyn
över korum urialförvaltningen.
Kommunalborgmästarens
befatt
ning med
stadras ombudsmanna
göromål.
48 Kungl. May.ts Proposition Nr 12.
har att handlägga, tillhöra stadsstyrelsens samfällda beslutanderätt, dock
att kommunalborgmästaren ensam må besluta, då fråga är om tillfälliga
förfoganden, särskilt sådana, som stå i omedelbart samband med anmälan
eller tillstånd jämlikt § 13 ordningsstadgan för rikets städer.
§ 39.
Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas av kommunalborgmästaren ensam
i alla andra frågor än dem, som enligt § 38 ankomma å stadsstyrelsen
samfällt, och särskilt i sådana, som angå den löpande förvaltningen eller
avse tillämpning av allmänna föreskrifter å särskilda fall, ävensom i andra
ärenden av natur att påkalla ett omedelbart avgörande.
Om stadsst) rclseus befattning med kommunalförvaltningen.
§ 40.
Stadsstyrelsens inseende över den kommunala förvaltningen utövas
närmast av kommunalborgmästaren.
I detta hänseende åligger det kommunalborgmästaren särskilt
att närvara vid stadsfullmäktiges och drätselkammarens samt, där så
ske kan, jämväl de övriga för särskilda ändamål tillsatta styrelsernas sammanträden,
med rätt att deltaga i överläggningarna och därvid framställa
yrkanden samt att få sin särskilda mening till protokollet antecknad;
att tillse, att alla på stadsfullmäktiges eller de särskilda förvaltningsstyrelsernas
prövning beroende ärenden vederbörligen beredas och föredragas;
att
öva tillsyn över de kommunala myndigheternas brevväxling, över
diariers, protokolls- och brevböckers ordentliga förande samt över vården
av stadens arkiv och handlingar;
att vid utövningen av sin befattning fästa vederbörandes uppmärksamhet
på vad lag och författning bjuda;
samt att i allmänhet med uppmärksamhet följa förvaltningens gång
och utan tidsutdräkt vidtaga de åtgärder samt lämna de upplysningar och
råd, som han härvid kan finna nödiga.
§ 41.
Det åligger kommunalborgmästaren att, efter anmodan av stadsfullmäktige,
drätselkammaren eller annan förvaltningsstyrelse, verkställa utledning
företrädesvis i ärenden av rättslig natur, uppsätta förslag till kon
-
Kung1. Maj.Is Broposition Nr 12. 49
trakt och andra rättsliga handlingar, fora stadens talan inför domstol och
andra myndigheter samt i allmänhet övervaka, att kommunens rättigheter
behörigen iakttagas.
4? 42.
I syfte att underlätta stadsstyrelsens inseende över kommunalförvaltningen
åligger det vederbörande förvaltningsmyndigheter och deras tjänstemän:
att
i god tid underrätta kommunalborgmästaren om förestående sammanträden
och om de ärenden, som därvid skola förekomma;
samt att efter kommunalborgmästarens anmodan ofördröjligen översända
avskrifter av de vid sammanträdena förda protokoll ävensom tillhandahålla
honom de övriga handlingar och upplysningar, som han kan
tinna erforderliga.
Om stadsstyrelsen såsom polismyndighet.
§ 43.
Det allmänna inseendet över stadens polis utövas av stadsstyrelsen.
Chefskapet över polispersonalen tillkommer kommunalborgmästareu.
A länsstyrelsen ankommer att vid förfall för kommunalborgmästaren
förordna annan lämplig person att uppehålla befattningen såsom polischef.
Om besvär över stadsstyrelsens beslut.
§ 44.
Besvär över stadsstyrelsens beslut må anföras på det sätt och i den
ordning, som stadgas i avseende å överklagande av magistrats beslut.
Om ändring av stadsstyrelsens reglemente.
§ 45.
Väckes fråga om nytt reglemente för stadsstyrelsen eller om ändring
i sådant reglemente, ankomme å stadsfullmäktige att därom göra
framställning hos Kungl. Maj:t, som i ärendet beslutar, i fråga om ändring
av de i §§ 2—17, 24, 37—39, 43 och 44 här ovan meddelade bestämmelser
dock först efter riksdagens hörande.
Förvaltningsmyndigheter
nas skyldigheter
gentemot
stadsstyrelsen.
Stadens polis
Besvär över
stadsstyrelsens
beslut.
Reglementets
konstitutiva
delar.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 11 haft.
\
v*'' :•