Kung1. Maj:ts proposition Nr 1<>7.
1
Nr 107.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående täckande
av merkostnad för omändring av pansarbåten Svea till
depå- och verkstads/är ty g för undervattensbåtar; given
Stockholms slott den 20 februari 1920.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att för omändring av pansarbåten Svea till depå- och verkstadsfartyg
för undervattensbåtar må, utöver av 1917 års riksdag för ändamålet
anvisade medel av tillhopa 600,000 kronor, användas ett belopp
av 660,000 kronor av det utav nämnda riksdag på extra stat för år
1918 till anskaffning av undervattensbåtmateriel beviljade reservationsanslaget
av 4,200,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Erik Palmstierna.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 89 höft. (Nr 107.)
331 so 1
1914 års senare
riksdag.
1917 års
riksdag.
2
Kung1, Maj:ts proposition Nr 107.
Utdrag av protokollet över sj oför svar sär enden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20
februari 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter
följande.
För ombyggnad av två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar
beviljade 1914 års senare riksdag ett anslag för år 1915
av 385,000 kronor, att utgå av värnskattemedel; och uppdrogs genom
kungl. brev den 17 september 1914 åt marinförvaltningen att inkomma
med utredning och. förslag till ombyggnad av torpedkryssarna Claes Horn
och Jacob Bagge till depåfartyg för dylika båtar.
I utlåtanden, som under år 1916 avgivits av de marina myndigheterna,
gjordes emellertid gällande, att pansarbåten Svea, vilken enligt
1914 års plan avsåges att utrangeras under år 1917, lämpligen borde,
i stället för omförmälda båda torpedkryssare, omändras för ifrågavarande
ändamål.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 107. 8
I sådant avseende hade av marinförvaltningen uppgjorts två alternativa
förslag till pansarbåten Sveas omändring, båda kombinerade med
en verkstadsanläggning ombord å fartyget. Av dessa förslag upptog
det ena (alternativ I), vilket beräknades betinga en kostnad av 600,000
kronor, allenast en mindre verkstad och de övriga anordningar, som
vore oundgängligen nödvändiga för att fartyget skulle bliva tjänligt till
depå- och verkstadsfartyg för undervattensbåtar. I det andra förslaget (alternativ
II), för vilket beräknades en kostnad av 720,000 kronor, ingick
en utökad verkstadsanläggning ombord å fartyget.
Enligt båda nu nämnda alternativ avsågs pansarbåten Svea att
efter omändringen kunna användas såsom depå- och verkstadsfartyg för
6 l:a klass undervattensbåtar.
I proposition (nr 78) till 1917 års riksdag uttalade föredragande
departementschefen, att det med hänsyn till bland annat de stora reservförråd
av olika slag, som enligt vad krigets erfarenheter givit vid handen
måste av depåfartygen kunna tillhandahållas undervattensbåtarna, vore
uppenbart, att torpedkryssarna icke vore lämpliga såsom depåfartyg. Vid
sådant förhållande och då därjämte dessa torpedkryssare behövde anlitas
ior ett flertal uppgifter, vilka genom krigserfarenheterna fått ökad vikt,
såsom bevakning mot undervattensbåtar, stödjande av mineringsdivisioner
m. in., ansåg departementschefen, att förslaget om nämnda båda
torpedkryssares ombyggnad till depåfartyg borde frångås samt att pansarbåten
Svea i stället borde, i enlighet med det såsom alternativ II
betecknade förslaget, omändras för att tjäna såsom depå- och verkstadsfartyg
för undervattensbåtar. Såsom förut nämnts, utgjorde kostnaderna
för utförandet av nämnda förslag 720,000 kronor.
I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t i omförmälda proposition,
att riksdagen måtte dels medgiva, att det av 1914 års senare riksdagför
ombyggnad av två torped kryssare till depåfartyg för undervattensbåtar
beviljade anslaget, 385,000 kronor, finge användas för omändring
av pansarbåten Svea till depåfartyg för undervattensbåtar och till verkstadsfartyg,
och dels därutöver för sistnämnda ändamål bevilja ett anslag
för år 1918 av 335,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet.
I skrivelse (nr 224) anförde 1917 års riksdag, bland annat, att riksdagen
icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag om ändring av
pansarbåten Svea till depåfartvg, men att riksdagen ansåge, att endast
den mindre verkstadsanläggningen enligt förutnämnda alternativ I borde
komma till utförande. Utöver redan av riksdagen beviljade medel skulle
således ytterligare erfordras ett belopp av (600,000 — 385,000) 215,000
4
Marinförvalt*
ningens skrivelse
den 19
oktober 1917.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 22
januari 1918.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 107-
kronor; och har riksdagen på grund härav lämnat det av Kungl. Maj:t
äskade medgivandet i fråga om användandet av förenämnda, utav 1914
års senare riksdag beviljade anslaget å 385,000 kronor samt därutöver
för omändring av pansarbåten Svea till depåfartyg för undervattensbåtar
och till verkstadsfartyg beviljat ett reservationsanslag för år 1918 av
215,000 kronor, att utgå av förefintlig behållning å värnskattefonden,
samt med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna beloppet.
Marinförvaltningen anmälde härefter i skrivelse den 19 oktober
1917, att ämbetsverket infordrat anbud å utförande av de ändringsarbeten
å pansarbåten Svea, vartill riksdagen sålunda ställt medel till
förfogande, ävensom anmodat varvschefen vid flottans station i Stockholm
att uppgöra kostnadsberäkning rörande arbetenas utförande vid
varvet därstädes. Emellertid framginge — enligt vad ämbetsverket
vidare meddelade — av de på grund härav inkomna anbuden och en utav
bemälde varvschef avgiven kostnadsberäkning, att det med dåvarande
prisläge vore omöjligt att för de anvisade medlen, tillhopa 600,000 kronor,
kunna utföra ändringsarbetena till avsett omfång; och hade ämbetsverket
för avsikt att föranstalta om utredning, i vad mån det skulle låta sig
göra att genom inskränkning i arbetenas omfång kunna nedbringa kostnaden
för fartygets omändring, och därefter till Kungl. Maj:t inkomma
med den framställning, vartill utredningen kunde giva anledning.
Sedan utredning i nyss omförmält hänseende blivit verkställd, anförde
marinförvaltningen i skrivelse den 22 januari 1918 följande.
Med ledning av varvschefens vid flottans station i Stockholm förutnämnda
kostnadsberäkning, vilken slutade på en summa av 1,050,000
kronor, men varuti icke inginge kostnaden för anskaffning av luftkompressionsaggregat
samt bestyckning och ammunition, hade inom ämbetsverket
utarbetats ett nytt förslag till omändring av pansarbåten Svea
för ifrågavarande ändamål (alternativ III), enligt vilket förslag pansarbåten
fortfarande avsåges till depåfartyg för 6 l:a klass undervattensbåtar, men
anordningarna ombord, särskilt verkstadsanläggningen, gjorts mindre
omfattande, så att kostnaderna för ändringsarbetenas utförande enligt
detsamma skulle kunna hålla sig inom ramen av för ändamålet disponibla
medel, sammanlagt 600,000 kronor. Samtidigt hade hänsyn tagits därtill,
att omändringens verkställande i överensstämmelse med detta förslag
ej skulle lägga hinder i vägen för dess utförande på sätt ursprungligen
avsetts, i händelse medel härför kunde erhållas.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 107. 5
Uti ett över näranda förslag infordrat yttrande hade chefen för
marinstaben avstyrkt den föreslagna inskränkningen av ändringsarbetena,
emedan därigenom personalutrymmet å fartyget, vilket redan från början
varit snävt tilltaget, skulle än ytterligare minskas; och hade chefen för
marinstaben därvid även påpekat, att förslag förelåge till viss ökning
av bemanningen å undervattensbåtarna. Då det emellertid vore erforderligt,
att ändringsarbetena å pansarbåten Svea med det snaraste igångsattes,
hade chefen för marinstaben framhållit, att det icke torde kunna
undvikas, att den ursprungliga planen för omändringen på grund av
bristande medel tillsvidare inskränktes i den mån, som kunde befinnas
nödvändig.
På grund av de utav chefen för marinstaben framställda
erinringarna hade av marinförvaltningen uppgjorts ytterligare ett ändringsförslag
(alternativ IV), som upptoge personalutrymme även för.
den ifrågasatta ökade bemanningen å undervattensbåtarna samt anslöte
sig till alternativ III på sådant sätt, att ändringsarbetets verkställande
enligt det sistnämnda förslaget icke skulle lägga hinder i vägen för
utförande av alternativ IV. Enligt uppgjord kostnadsberäkning erfordrades
för utförande av alternativ IV sammanlagt 950,000 kronor, eller
350,000 kronor utöver för ändamålet disponibla medel.
Marinförvaltningen ville, i likhet med chefen för marinstaben, framhålla,
att avsevärda olägenheter syntes komma att uppstå, ifall depåfartyget
icke skulle kunna medgiva förläggning av hela den till depån
hörande personalen, varjämte därigenom dess användbarhet för avsett
ändamål högst betydligt skulle förminskas. Ändringsarbetenas utförande
enligt alternativ IV syntes ämbetsverket fördenskull vara mest ändamålsenligt,
under det att alternativ III endast kunde betraktas som ett provisorium.
Då det emellertid icke blott med hänsyn till färdigställandet av nya
undervattensbåtar utan även på den grund, att ytterligare uppskov med
säkerhet syntes komma att medföra betydande kostnadsökningar, vore av
stor vikt, att ändringsarbetena, för vilkas verkställande av varvschefen
vid flottans station i Stockholm beräknats åtgå en tid av minst 18 månader,
snarast möjligt igångsattes, hemställde marinförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte dels medgiva, att arbetet med pansarbåten Sveas
omändring finge omedelbart igångsättas i enlighet med alternativ III, dels
ock i proposition -till 1918 års riksdag för fortsättande och slutförande
av ifrågavarande arbete enligt alternativ IV", utöver redan för ändamålet
anvisade 600,000 kronor, äska ett anslag av 350,000 kronor.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 107
Kungi. brev Genom kungl. brev den 15 februari 1918 medgav Kungl. Maj:t,
den
berörda alternativ III omedelbart igångsättas, och förklarade sig Kungl.
Maj:t vilja framdeles taga under övervägande frågan om utförande av
de i förenämnda alternativ IV ingående ändringsarbeten å omförmälda
pansarbåt.
Marinforvait- Sedermera anmälde marinförvaltningen i skrivelse den 14 oktober
"•eis^dcn^il 1919 att, då enligt från varvschefen vid flottans station i Stockholm
oktober i9i9. ingånget meddelande det anvisade anslaget å 600,000 kronor för ifrågavarande
omändringsarbete visat sig icke vara tillräckligt för arbetets
utförande och av sagda anslag omkring hälften dåmera vore upparbetat,
ämbetsverket anbefallt bemälde varvschef att tills vidare avbryta arbetena
å fartyget i den utsträckning, som kunde ske utan att arbetare å varvet
därför behövde avskedas. Samtidigt meddelade ämbetsverket, att utredning
igångsatts rörande vilka förenklingar i planen för pansarbåtens
omändring skulle kunna vidtagas för nedbringande av kostnaderna.
Kungl. brev Enligt kungl. brev den 24 oktober 1919 har Kungl. Maj:t, med
dbe/ig0^0 godkännande av den utav marinförvaltningen vidtagna åtgärden att
avbryta ifrågavarande arbeten, anbefallt ämbetsverket att så skyndsamt
som möjligt inkomma med utredning och förslag rörande förenklingar
i planen för ifrågavarande pansarbåts omändring, varvid borde iakttagas,
att kostnaderna för omändringen såvitt möjligt icke komme att överskrida
för ändamålet beviljade medel.
Marinforvait- Marinförvaltningen har vidare i skrivelse den 4 november 1919 —
TrVnT raed förmälan att utredning angående möjligheten till förenkling i planovember
nen för ändringsarbetet påginge samt att, även om kostnaderna i någon
mån skulle kunna nedbringas genom sådan förenkling, .det icke vore
möjligt att fullfölja arbetet inom tillnärmelsevis de anvisade medlen —
anfört bland annat, att av plåtarbetet för den nya överbyggnaden på
pansarbåtens övre däck ännu återstode största delen av överbyggnadsdäckets
plåtbeklädnad samt bordläggningen, varför överbyggnaden nu
befunne sig alldeles öppen och, om den under längre tid lämnades på
sådant sätt, komme att taga skada; och har ämbetsverket på grund
härav samt med hänsyn till önskvärdheten att bereda varvsarbetarna
sysselsättning under sådan tid, då privat arbete å varvet icke erbjödes,
hemställt, att arbetena å fartygets överbyggnad finge fortsättas, såvitt
Ktmgl. Maj:ts proposition Nr 107. 7
plåtarbetet beträffade, samt att för sådant ändamål måtte få användas
ett belopp av högst 50,000 kronor av till arbetet i fråga anvisade
medel.
Genom kungl. brev den 21 november 1919 har Kungl. Maj:t lämnat
bifall till marinförvaltningens i berörda skrivelse den 4 november
1919 gjorda hemställan.
Marinförvaltningen har nu i skrivelse den 25 november 1919 i detta
ärende anfört följande.
Av de för ifrågavarande ändringsarbete anvisade medlen hade av
marinförvaltningen för bestridande av varvschefens kostnader ställts till
förfogande 450,000 kronor. Den återstående summan, 150,000 kronor,
hade av ämbetsverket reserverats till följande ändamål, för vilka beräknats
nedannämnda belopp, nämligen:
för luftkompressionsaggregat ................................. 16,300 kronor
» bestyckning och ammunition........................... 85,000 »
» ritningar m. m................................................. 48,700 »
Summa 150,000 kronor.
Av en utav varvschefen den 20 september 1919 till marinförvaltningen
överlämnad beräkning över de ytterligare medel, som
vore erforderliga för ändringsarbetenas utförande jämlikt kungl. brevet
den 15 februari 1918 (alternativ III), framginge att, utöver det för varvets
kostnader avsedda beloppet av 450,000 kronor, för arbetenas fullföljande
skulle erfordras ytterligare 583,612 kronor eller i runt tal 585,000 kronor,
varjämte för sådana arbeten, som varvschefen hänfört till underhållsarbeten,
krävdes ett belopp av 75,000 kronor. För arbetet i dess helhet skulle alltså ett
belopp av 660,000 kronor vara behövligt. Anledningen till att förändringsarbetena
icke kunde fullföljas inom ramen för de år 1917 beräknade kostnaderna
vore att finna dels i de sedan nämnda tid inträffade stegringarna i
materialpris och höjning av arbetslöner, dels i det genom det nya bokföringssystemet
anbefallda driftkostnadspålägget, som skulle påföras det
anslag, varav arbetet bekostades, och dels däruti att under ändringsarbetet
upptäckts bristfälligheter å fartyget, vilka förut ej varit kända
och vilka måste avhjälpas.
För att bedöma, vilka förenklingar i planen för pansarbåtens omändring
eventuellt skulle kunna vidtagas för nedbringande av kostnaderna,
vore det nödvändigt att först klargöra de uppgifter, pansarbåten efter
Kungl brev
den 21 november
1919.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 25
november
1919.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.
förändring till depå- och verkstads fartyg enligt det till utförande anbefallda
alternativ III hade att fylla.
I dessa hänseenden skulle fartyget:
a) lämna bostadsutrymme för — förutom personal för fartygets
eget behov — besättningarna och reservpersonalen till 6 l:a klass undervattensbåtar,
b) lämna utrymme för ombordtagning av reservinventarier, utredning
och förråd till samma antal båtar,
c) hava anordningar för ombordtagning, översyn och luftfyllning av
torpeder samt för utförande av å dem vanligast förekommande reparationsarbeten,
samt
d) vara bestyckat för avvärjande av anfall från lätta fartyg samt
luftangrepp.
Av dessa uppgifter vore den viktigaste att kunna lämna bostadsutrymme
åt de till depån hörande undervattensbåtarnas besättningar.
Med hänsyn härtill hade utredningen i första hand omfattat de reduktioner,
som, under förutsättning att depåfartyget fortfarande avsåges för 6 l:a
klass undervattensbåtar, kunde påräknas, därest
förrådsutrymmena ombord inskränktes,
anordningarna för torpeder och verkstad inskränktes,
bestyckningen minskades.
Genom inskränkning av förrådsutrymmena ombord kunde nedan -
anordningar för brännoljeförråd .........................
» » smörj olje- och fotogenförråd,
inredning av uppbördsrum .................................
....... kronor |
9,500: — |
...... » |
2,500: — |
....... » |
1,500: — |
kronor |
13,500: — |
Därest anordningarna för torpeder och verkstad inskränktes, kunde
följande kostnadsbesparingar göras:
uppsättning av 2 kranar med maskineri ............
anordningar för stuvning av torpeder .................
» » fyllning » » .......................
verkstad med maskiner och inredning................
kronor |
21,100: — |
.......» |
4,400: — |
...... )) |
4,750: — |
...... » |
19,750: — |
kronor |
50,000: —. |
Genom minskning av depåfartygets bestyckning och ammunition
kunde ytterligare 20,000 kronor besparas, varigenom hela besparingen
i kostnader enligt denna plan skulle uppgå till sammanlagt (13,500 +
50,000 + 20,000) 83,500 kronor.
Kuntjl. Maj.ts proposition Nr 107. 0
Vidare hade undersökts, vilka ytterligare besparingar kunde påräknas,
därest depåfartyget skrdle avses endast för en division, d. v. s.
3 l:a klass undervattensbåtar, varvid kostnadsminskningen beräknats dels
under förutsättning, att depåfartygets övriga inredning utfördes enligt
nu gällande plan, dels att förutnämnda anordningar för förråd, torpeder,
verkstad och bestyckning inskränktes.
Genom att utesluta inredningen för hälften av den förut beräknade
personalen för undervattensbåtar m. in. minskades omändringskostnaderna
med omkring 23,500 kronor.
Därest denna inredning uteslötes samt därjämte anordningarna för
förråd, torpeder, verkstad och bestyckning enligt förut angiven plan inskränktes,
beräknades omändringskostnaderna sålunda kunna minskas
med (83,500 + 23,500) 107,000 kronor.
De reduktioner i för närvarande beräknade kostnader för förändringsarbetenas
fullföljande, som kunde påräknas genom vidtagande av ovan
angivna förenklingar i planen för pansarbåtens omändring, uppginge således
till:
1) om fartyget fullbordades endast såsom flyttbart
logementsfartyg för 6 l:a klass undervattensbåtar kronor 83,500: —
2) om fartyget fullbordades såsom depå- och
verkstadsfartyg för endast 3 l:a klass undervattensbåtar
........................................................................................ » 23,500: —
3) om fartyget fullbordades endast såsom flyttbart
logementsfartyg för 3 l:a klass undervattensbåtar » 107,000: —.
Med ledning av den utav varvschefen verkställda kostnadsberäkningen
erfordrades således för ändringsarbetenas fullföljande, utöver redan beviljade
medel,
enligt 1) omkring 576,500 kronor
» 2) » 636,500 »
» 3) » 553,000 » ,
medan för arbetenas fullföljande enligt nu gällande plan, alternativ 111,
beräknades erfordras ytterligare omkring 660,000 kronor.
Då genom de kostnadsbesparingar, som kunde påräknas genom ovan
angivna förenklingar i planen för pansarbåtens omändring, fartygets avsedda
ändamål att utgöra depå- och verkstadsfartyg för undervattensbåtar
skulle i avsevärd mån förfelas och de hittills anvisade medlen vore
otillräckliga även för arbetenas fullföljande enligt den minst kostsamma
planen samt driftkostnaderna måste, därest fartyget endast skulle kunna
användas såsom logements- eller depåfartyg för 3 l:a klass undervattensbåtar,
bliva alltför höga i förhållande till den uppgift, fartyget sålunda
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 89 höft. (Nr 107.) 33120 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.
skulle kunna fylla, ansåge sig marinförvaltningen icke kunna tillstyrka,
att några -ytterligare förenklingar vidtoges i den nu för pansarbåtens
förändring gällande planen. Marinförvaltningen ansåge sig så mycket
mindre kunna förorda sådana ytterligare förenklingar, som enligt från
varvschefen i skrivelse den 29 oktober 1919 ingånget meddelande den
för närvarande såsom depåfartyg för undervattensbåtar använda f. d. kanonbåten
Skäggald efter under år 1918 ombord inträffad eldsvåda befunne sig
i ett sådant tillstånd, att dess reparation och försättande i fullt reglementsenligt
skick beräknades uppgå till i runt tal 129,000 kronor, samt
det torde kunna ifrågasättas, huruvida det kunde vara med god ekonomi
förenligt att nedlägga så stora kostnader å omförmälda fartygs reparation.
Utredning härom påginge, varefter marinförvaltningen i särskild
skrivelse komme att föreslå, huru med detta fartyg borde förfaras.
Av 1918 års riksdag hade medgivits, att det av 1917 års riksdag
beviljade anslaget, 4,200,000 kronor, till anskaffning av undervattensbåtmateriel
finge användas även för bestridande av ökade kostnader för
färdigställande av under byggnad varande undervattensbåtmateriel samt
för undervattensbåtvapnets höjande i övrigt. Då ifrågavarande ändring
av pansarbåten Svea till depå- och verkstadsfartyg för undervattensbåtar
måste anses stå i nära sammanhang med undervattensbåtvapnets effektivitet,
syntes det av riksdagen sålunda lämnade medgivandet kunna
innebära möjlighet att av ifrågavarande anslag disponera de för ändringsarbetenas
slutförande erforderliga medlen. Av förenämnda anslag å
4,200,000 kronor hade redan dels beviljats, dels av marinförvaltningen
begärts sammanlagt 2,570,800 kronor, vadan det för närvarande torde
vara att räkna med ett återstående belopp av 1,629,200 kronor.
Marinförvaltningen ansåge sig fördenskull böra föreslå, att ämbetsverket
erhölle bemyndigande att av nyssnämnda anslag för nu avsedda
ändamål få använda ett belopp av 660,000 kronor.
Därest emellertid Kungl. Maj:t skulle finna, att riksdagens uttryckliga
medgivande erfordrades för disponerande av ovan angivna anslag
för nu ifrågavarande ändamål, ville marinförvaltningen hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte hos 1920 års riksdag göra framställning att för fullföljande
av de genom 1917 års riksdag beslutade arbeten för förändring
av pansarbåten Svea till depå- och verkstadsfartyg för undervattensbåtar
måtte få användas ett belopp av 660,000 kronor av återstående medel
av det av samma års riksdag beviljade anslaget till anskaffning av
undervattensbåtmateriel.
11
Kungl. May.ts proposition Nr 107.
Den beräkning rrv kostnaderna för pansarbåten Sveas omändring Departementstill
depå- och verkstadsfartyg för undervattensbåtar, varpå 1917 års riks- ycttreaX.
dag grundade sitt beslut i ämnet, bar, såsom förut nämnts, uppgjorts
under år 1916. Med anledning av därefter inträffade betydande prisstegringar
å m åter i aller och arbete hava nämnda kostnader visat sig
komma att väsenligt överstiga de ursprungligen beräknade. Härtill hava
ock bidragit dels det vid arbetena å flottans varv genom det nya bokföringssystemet
föreskrivna driftkostnadspålägget och dels den omständigheten,
att under ändringsarbetets fortgång upptäckts bristfälligheter
å fartyget, vilka förut icke varit kända och som i samband med arbetets
utförande måste avhjälpas. På grund härav hava ifrågavarande kostnader,
som år 1916 upptagits till 600,000 kronor, numera beräknats till 1,260,000
kronor, utgörande eu kostnadsökning av 660,000 kronor.
Fråga har då uppstått, huruvida icke genom inskränkningar i omförmälda
ändringsarbeten det nu såsom erforderligt beräknade ytterligare
medelsbeloppet skulle kunna nedbringas. I sådant hänseende bär marinförvaltningen
i sin berörda skrivelse den 25 november 1919 redogjort
för de olika möjligheter, som i detta syfte ansetts kunna ifrågasättas.
1 likhet med marinförvaltningen finner jag emellertid, att fartygets
användbarhet såsom depå- och verkstadsfartyg för l:a klass undervattensbåtar
genom de inskränkningar i den för fartygets omändring godkända
planen, som för ernående av sådana kostnadsminskningar måste vidtagas,
skulle så väsentligt nedsättas, att dessa inskränkningar icke kunna anses
tillrådliga. Härvid är även att märka, att de kostnadsminskningar, som
genom sådana inskränkningar skulle kunna åstadkommas, i allt fall icke
bleve av större betydenhet samt att driftkostnaderna för fartyget, om
detsamma skulle, på sätt ifrågasatts, färdigställas såsom logements- eller
depåfartyg för allenast 3 l;a klass undervattensbåtar, skulle bliva alltför
höga i förhållande till den uppgift, som fartyget under sådan förutsättning
kunde fylla. Vid sådant förhållande och då jag vid den granskning,
som jag underkastat den senast uppgjorda kostnadsberäkningen
beträffande omförmälda ändringsarbeten, icke funnit anledning till erinran
mot densamma, anser jag mig icke kunna underlåta att tillstyrka, att
medel nu beredas för täckande av det återstående kostnadsbeloppet,
660,000 kronor. Jag vill härvid även framhålla, att för bedrivande på
ett tillfredsställande sätt och i nöjaktig omfattning av övningar med
flottans undervattensbåtar ett tillräckligt antal depåfartyg är av oundgängligt
behov påkallat. Av de tre till depåfartyg för undervattensbåtar
avsedda fartygen, Svea, Skäggald och Blenda, befinner sig för närvarande
endast det sistnämnda i tjänstdugligt skick. Beträffande Skäggald har,
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.
såsom förut nämnts, ombord å fartyget under år 1918 inträffat en eldsvåda,
varigenom detsamma blivit tjänstodugligt; och hava kostnaderna
för erforderliga reparations- m. fl. arbeten å fartyget beräknats till omkring
129,000 kronor. Genom kungl. brev den 23 nästlidna januari
har föreskrivits, att underhållet av detta fartyg skall tills vidare under år 1920
inskränkas till att omfatta vad som oundgängligen erfordras för att
materielen ej skall taga skada samt att kostnaderna för sådant underhåll
av fartyget tills vidare skall begränsas till .högst 2,500 kronor för år.
Härigenom har avgörandet av frågan om Skäggalds framtida användning
tills vidare uppskjutits, och behovet av färdigställandet av pansarbåten
Svea för ifrågavarande ändamål har med hänsyn härtill än starkare
framträtt.
I fråga om sättet för bestridandet av omförmälda kostnadsbelopp,
660,000 kronor, har marinförvaltningen erinrat, hurusom 1918 års lagtima
riksdag medgivit, att det av 1917 års riksdag till anskaffning av
undervattensbåtmateriel på extra stat för år 1918 beviljade reservationsanslaget
av 4,200,000 kronor finge användas även för bestridande av
ökade kostnader för färdigställande av undervattensbåtmateriel, som
då vore under byggnad, samt för undervattensbåtvapnets utveckling i
övrigt; och har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
bemyndiga ämbetsverket att för här ifrågavarande ändamål av nyssnämnda
anslag använda ett belopp av 660,000 kronor, eller, därest
riksdagens medgivande härtill skulle anses böra inhämtas, därom göra
framställning till riksdagen.
Av omförmälda anslag, 4,200,000 kronor, har marinförvaltningen i
tidigare gjorda framställningar, av vilka några ännu äro beroende på Kungl.
Maj:ts prövning, begärt att få använda tillhopa 2,570,800 kronor, vadan
alltså, under förutsättning av bifall till dessa framställningar i deras
helhet, skulle av anslaget återstå 1,629,200 kronor.
Då omförmälda ändringsarbeten å pansarbåten Svea otvivelaktigt
stå i nära samband med övriga åtgärder för undervattensbåtvapnets
utveckling, anser jag lämpligt, att berörda anslag å 4,200,000 kronor
till erforderlig del tages i anspråk för tillgodoseende av här ifrågavarande
ändamål. Härtill torde emellertid med hänsyn till föreliggande förhållanden
riksdagens medgivande böra inhämtas.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att för omändring av pansarbåten Svea till depå- och verkstadsfartyg
för undervattensbåtar må, utöver av 1917 års riksdag för ända
-
13
Kungl. Maj. ts proposition Nr 107.
målet anvisade medel av tillhopa 600,000 kronor, användas ett belopp
av 660,000 kronor av det utav nämnda riksdag på extra stat för år 1918
till anskaffning av undervattensbåtmateriel beviljade reservationsanslaget
av 4,200,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Henning öhman.