Kungl. Maj.ts proposition Nr 102.

1

Nr 102.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökat statsbidrag
till jordbrukskassor; given Stockholms slott den 14
februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen besluta,
att mom. 1 i gällande bestämmelser angående understöd av statsmedel
åt föreningar för beredande av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk
skall från och med den 1 januari 1921 hava följande ändrade lydelse:

Mom. 1. Ekonomisk förening, som har till ändamål att inom viss
ort bereda driftkredit åt idkare av mindre jordbruk (jordbrukskassa), kan,
sedan den i enlighet med bestämmelser, vilka Kungl. Maj:t meddelar,
vunnit godkännande från det allmännas sida, av statsmedel undfå bidrag
utan återbetalningsskyldighet till de årliga förvaltningskostnaderna. Dessa
bidrag utgå med tre kronor för medlem under vart och ett av de fyra
första åren näst efter det, då godkännandet givits, samt med två kronor
för medlem under vart och ett av följande sex år och beräknas efter
det antal medlemmar, som jordbrukskassan under sin verksamhetstid
närmast föregående år städse haft.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 84 höft. (Nr 102.)

1

2

Kung!. Maj As proposition Nrl02-

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
februari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

PETRÉN,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

TJndén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementscheten, statsrådet Petersson anförde:

År 1915 vidtogos av Kungl. Maj:t och riksdagen åtskilliga åtgärder
för beredande av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk. Sålunda
beslöts bland annat, att statsbidrag skulle enligt vissa regler utgå
till de jordbrukskassor och centralkassor för jordbrukskredit, som för
ändamålet inrättades, och kungörelse härom utfärdades den 18 juni
1915 (nr 234). Enligt beslut vid 1918 års riksdag hava statsbidragen
till centralkassorna blivit väsentligt höjda. Vad beträffar de årliga
understöden hava dessa fördubblats och därjämte har särskilt tilläggsbidrag
medgivits för varje län utöver det, av vilket centralkassas verksamhetsområde
består. Någon ändring i de år 1915 bestämda statsbidragen
till jordbrukskassor har däremot hittills icke skett.

Enligt mom. 1 i nyssnämnda kungörelse kan jordbrukskassa, sedan
den vunnit godkännande från det allmännas sida, av statsmedel undfå

Kutujl. Maj:ts proposition Nr 102. 8

bidrag utan återbetalningsskyldighet till de ärliga förvaltningskostnaderna
med 2 kronor för medlem under vart och ett av de fyra första
åren näst efter det, då godkännandet givits, samt med 1 krona för
medlem under vart och ett av följande sex år. Bidraget beräknas efter
det antal medlemmar, som jordbrukskassan under sin verksamhetstid
föregående år städse haft.

Vid 1919 års lagtima riksdag väcktes inom andra kammaren
motion (nr 90) av herr S. Jönsson i Fridhill, att riksdagen måtte bevilja
jordbrukskassor anslag till förvaltningskostnader med 2 kronor
per medlem att utgå under de första tio åren av kassornas verksamhet
och med 1 krona per medlem under följande fem år. Såsom skäl anfördes
huvudsakligen, att det nuvarande statsbidraget i allmänhet ej
ens räckte till avlöning åt räkenskaps föraren och under inga omständigheter
till bestridande av övriga kostnader. Dyrtiden hade också inverkat
på kostnaderna. Då kassornas inkomster utöver statsbidraget
vore på grund av den låga marginalen mellan in- och utlåningsränta
ytterst små, skulle enligt motionärens mening utan tvivel många kassor
bliva urståndsätta att fortsätta sitt arbete, när statsbidraget efter de
första fyra årens förlopp minskades till hälften. Finge kassorna oförminskat
understöd under ytterligare några år, skulle detta däremot med
säkerhet bidraga till deras förkovran, helst som man numera kunde
hoppas på mera normala tider.

Jordbruksutskottet meddelade i utlåtande nr 48, att samtliga dåvarande
tre centralkassor i till utskottet inkomna skrivelser framhållit,
att det förelåge ett trängande behov för jordbrukskassorna av ökat understöd
från det allmännas sida. Utskottet hade emellertid icke kunnat
av vad motionären och centralkassorna anfört bilda sig en bestämd
uppfattning om kassornas nuvarande ställning och behov. Skulle
emellertid ett verkligt behov förefinnas av höjning av jordbrukskassornas
statsbidrag, syntes det böra ankomma på centralkassorna att vederbörligen
klarlägga jordbrukskassornas ställning inför Kungl. Maj:t, som
säkerligen ej skulle underlåta att, därest verkställd utredning gåve vid
handen, att eu höjning av statsbidraget vore av behovet påkallad, inkomma
till riksdagen med förslag i ämnet. Utskottet hemställde därför,
att motionen icke måtte föranleda någon åtgärd, och detta blev även
riksdagens beslut.

Under åberopande av nyssnämnda motion och utskottsutlåtande
bär nu styrelsen för södra Sveriges centralkassa för jordbrukskredit,
vilken kassas verksamhetsområde numera omfattar Kronobergs, Kalmar,
Blekinge och Kristianstads län, anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för

4

Kungl. Majds proposition Nr 102.

att jordbrukskassor måtte erhålla ökat statsbidrag enligt förslaget i
motionen. Vid skrivelsen hava fogats räkenskapsutdrag för år 1918
för tio till ceutralkassan anslutna jordbrukskassor, utvisande bland annat
följande. De tio kassornas sammanlagda ränteinkomster hava uppgått
till kronor 3,339: 5 7 och deras ränteutgifter till kronor 3,193: 8 3, så
att räntevinsten icke utgjort mer än kronor 145: 7 4. I statsbidrag
hava erhållits 710 kronor och övriga inkomster (utdelning från centralkassan,
provisioner in. m.) hava utgjort kronor 1,077: 75. Tillhopa hava
inkomsterna sålunda uppgått till kronor 1,933: 4 9. Av detta belopp
hava kronor 586: 2 5 åtgått till arvoden åt räkenskapsförare samt kronor
513:31 till utgifter för skrivmaterial, porto m. m. samt i vissa fall
lokalhyra. Såsom vinst redovisas överskottet, kronor 833: 9 3. För
skilda jordbrukskassor är vinstbeloppet mycket växlande samt uppgår
till högst kronor 200: 81 och lägst kronor 18: 52.

Länsstyrelsens i Kristianstads län ombud för tillsyn över centralkassans
verksamhet, landskamreraren 1. Regner, har uttalat, att han med
den kännedom han ägde om jordbrukssornas inom länet verksamhet och
ställning funne framställningen synnerligen beaktansvärd och förtjänt
av bifall.

Även länsstyrelsen har ansett en höjning av statsbidraget, på sätt
i ansökuingen angåves, vara erforderlig för vinnande av det med kassornas
inrättande avsedda syftet.

Lantbruksstyrelsen, dit ärendet remitterats, bär hört statskonsulenten
för det mindre jordbruket, vilken förklarat sig finna ansökningen vara
i huvudsak väl motiverad. Med det krävande arbete, som visat sig
behövligt för att få jordbrukskasseverksamheten i gång, och ej minst
med hänsyn till penningvärdets fall vore det uppenbart, att det stöd,
som lämnades enligt de nuvarande bestämmelserna, vore i realiteten
avsevärt mindre än vad statsmakterna tänkt sig, då beslutet därom
fattades. Man finge dock icke frångå principen, att stödet skulle avse
verksamhetens igångsättande samt att den sedermera skulle bära sig
själv. Därför syntes man nu böra inskränka sig till att behandla frågan
om understöd åt kassorna under de första tio åren. Det vore visserligen
därvid såväl principiellt som reelt riktigast, om höjning skedde
i bägge de nuvarande årsgrupperna, exempelvis till 3 kronor för
medlem under de fyra första åren och 2 kronor under återstående
sex år. Någon höjning för den förra perioden vore emellertid ej
nu begärd. Statskonsulenten tillstyrkte därför, att årsbidraget måtte
bestämmas till 2 kronor för medlem under hela den första tioårsperioden.

Kungi. proposition Nr 102. 5

Lautbruksstyrelsen har i utlåtande den 28 oktober 1919 instämt i
statskonsulentens hemställan.

Statskontoret har i utlåtande den 19 november 1919 meddelat,
att kostnadsökningen skulle vid bifall till detta förslag bliva så pass
ringa, att någon anledning ej förefunnes att på grund därav öka det
under nionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till understöd åt
föreningar för jordbrukskredit. Eu betydande besparing hade uppstått
å 1918 års anslag för detta ändamål.

Sedan tillfälle beretts styrelserna för Malmöhus läns, Mälarprovinsernas
och Skaraborgs läns ceritralkassor för jordbrukskredit att yttra
sig i ämnet, hava dessa i gemensam skrivelse anfört, att det enligt
deras åsikt vore behövligt, att jordbrukskassa just under de första åren
erhölle ett kraftigare stöd än hittills från det allmännas sida. De förordade
4 kronor per medlem under de första fyra åren och 2 kronor
under följande sex år. Om icke jordbrukskassornas verksamhet under
dessa tio år kunde uppdrivas därhän, att den förmådde själv bära sina
omkostnader liksom varje annan sund affär, borde den nedläggas, enär
rörelsen då icke syntes kunna inom vederbörande ort drivas framåt endast
genom ytterligare statsanslag.

Då Kungl. Maj:t år 1915 föreläde riksdagen förslag till åtgärder
för beredande av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk, beredde
Kungl. Maj:t riksdagen tillfälle att yttra sig över ett förslag till kungörelse
angående godkännande från det allmännas sida av vissa jordbrukskassor.
Kungörelse i ämnet är därefter utfärdad den 18 juni
1915 (nr 237). I § 6 av denna kungörelse stadgas, att till medlem av
kassan må icke kunna antagas annan än i Sverige bosatt svensk undersåte,
här i landet registrerad ekonomisk förening eller svensk kommun.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t har nu Mälarprovinsernas centralkassa
för jordbrukskredit framhållit, att det numera icke vore ovanligt,
att ägare av jordbruksfastighet använde sig av aktiebolagsformen, samt
uppgivit, att flera till centralkassan anslutna jordbrukskassor erhållit
inträdesansökningar från dylika bolag. De hade emellertid måst avslås.
Centralkassan har nu hemställt, att sådan ändring i förberörda kungörelse
måtte vidtagas, att även jordbruksaktiebolag måtte kunna intagas
såsom medlem i jordbrukskassa.

Lautbruksstyrelsen har efter erhållen remiss inhämtat yttranden
från länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kopparbergs

I/eparte menta ehefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

och Gävleborgs län, av vilka länsstyrelserna i Stockholms och Kopparbergs
län låtit höra vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott
och länsstyrelsen i Gävleborgs län låtit jordbrukskassorna i länet
yttra sig. I samtliga dessa yttranden tillstyrkes förslaget. Åven statskonsulenten
för det mindre jordbruket har förordat den begärda ändringen,
varvid emellertid föreslagits, att den skulle uttryckligen angivas
gälla »jordbruksaktiebolag, som bildats för att bedriva jordbruk». Lantbruksstyrelsen
har i utlåtande den 29 december 1919 förklarat sig icke
hava något att erinra mot bifall till ansökningen.

Vad först beträffar den av södra Sveriges centralkassa för jordbrukskredit
gjorda framställningen om ökat statsbidrag till jordbrukskassor,
kan jag visserligen icke finna de lämnade uppgifterna från
tio jordbrukskassor ådagalägga, att i allmänhet dessa kassor ännu
haft egentliga svårigheter att hålla rörelsen uppe. För flera kassor
har till och med en i förhållande till rörelsens omfattning skälig vinst
uppstått. Det är emellertid påtagligt, att själva rörelsen varit ganska
ringa. I män som denna vinner åsyftad utveckling, torde förvaltningskostnaderna
stiga. Man lärer då icke kunna påräkna att, liksom hittills
i vissa fall skett, räkenskapsföraren skall sköta verksamheten utan arvode.
Med ökad rörelse bör visserligen följa ökad vinst på räntedifferens, men
det är anmärkningsvärt, hur relativt obetydlig denna inkomst varit.
Det är även påtagligt, att ifall statsbidraget, som under det år uppgifterna
gälla, nämligen år 1918, utgått med 2 kronor för medlem,
skulle sänkas till hälften, detta skulle under i övrigt oförändrade förhållanden
leda till, att för några av kassorna förlust skulle uppstå och
att de flesta skulle råka i svårigheter.

Med hänsyn till dessa omständigheter och då till följd av penningvärdets
fall det nuvarande statsbidragets reella värde blivit sedan år
1918, då sagda räkenskapsresultat erhöllos, ytterligare förminskat, anser
jag mig böra tillstyrka förslaget om ökning av statsbidragsbeloppen. Jag
vill erinra, att för centralkassornas vidkommande sådan ökning redan
år 1918 beslutats i de år 1915 bestämda bidragsbeloppen. I likhet med
lantbruksstyrelsen anser jag emellertid icke lämpligt, att den nuvarande
tioåriga statsbidragsperioden förlänges, utan bör statsbidragens uppgift
att endast vara ett stöd vid verksamhetens igångsättande noggrant
hållas i sikte.

I avseende å höjningens storlek instämmer jag med lantbruksstyrelsen
däruti, att det nu för de senare sex åren av den första

7

Kungl. Maj:ls proposition Nr 102

tioårsperioden bestämda årsbidraget för medlem höjet» från 1 till 2
kronor. I betraktande av förändringarna i penningvärdet, som medföra,
att ett bidrag av 2 kronor under de första fyra åren ingalunda
numera lämnar så kraftigt stöd, som avsetts för dessa år, är jag även
benägen att tillstyrka höjning av bidragsbeloppet under de fyra
första åren, och torde en höjning till 3 kronor vara lämplig. .lag
vill framhålla, att eu sådan höjning bör just nu vara av betydelse
för främjandet av nybildning av jordbrukskassor, och statsmakterna
hava ju vid upprepade tillfällen ådagalagt sitt intresse av att föra
denna kreditrörelse framåt och hjälpa densamma att vinna last fot i
vårt land.

De höjda bidragen böra enligt min mening utbetalas första gången
under år 1921 och jämlikt nuvarande regler grunda sig på medlemsantalet
under nästföregående år, d. v. s. år 1920. Någon retroaktiv
utbetalning av höjda avgifter för redan förflutna år kan jag icke
tillstyrka.

Åven med den ökning i statsbidragen jag nu förordat kräves icke
någon förändring i det för år 1921 redan i punkten 121 under nionde
huvudtiteln äskade förslagsanslaget av 35,000 kronor.

Beträffande den av Mälarprovinsernas centralkassa gjorda särskilda
framställningen, vilken vunnit understöd av samtliga hörda myndigheter,
har jag icke något att mot densamma erinra. Jag anser alltså,
att § 6 i merberörda kungörelse den 18 juni 1915 (nr 237) bör ändras
därhän, att till medlem i jordbrukskassa må kunna antagas även bär i
landet registrerat aktiebolag, som har till ändamål att driva jordbruk.
Denna ändring kan beslutas av Kungl. Maj:t och torde frågan därom
böra ånyo föredragas, sedan riksdagen, om den därtill finner skäl, yttrat
sig över förslaget.

Jag får på grund av vad jag ovan anfört hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta, att mom. 1 i gällande
bestämmelser angående understöd av statsmedel åt föreningar för beredande
av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk skall från och med
den 1 januari 1921 hava följande ändrade lydelse:

Mom. 1. Ekonomisk förening, som har till ändamål att inom
viss ort bereda driftkredit åt idkare av mindre jordbruk (jordbrukskassa),
kan, sedan den i enlighet med bestämmelser, vilka Kungl. Maj:t
meddelar, vunnit godkännande från det allmännas sida, av statsmedel
undfå bidrag utan återbetalningsskyldighet till de årliga förvaltnings -

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

kostnaderna. Dessa bidrag utgå med tre kronor för medlem under
vart och ett av de fyra första åren näst efter det, då godkännandet
givits, samt med två kronor för medlem under vart och ett av följande
sex år och beräknas efter det antal medlemmar, som jordbrukskassan
under sin verksamhetstid närmast föregående år städse haft.

Till vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets övriga ledamöter
förenade sig, behagade Hans Maj:t Kouungen lämna
bifall och förordnade, att proposition i ämnet skulle
med den lydelse, bil. — vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

STOCKHOLM 11.20 iSAAC MARCUS’BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG