Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1920 kl. 12 in.
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1,
i anledning av herr Andersons i Knapasjö motion, nr
203, om skrivelse till Kungl. Majd angående utredning
rörande poststationsföreståndarnas anställnings- och avlöning
sjörå åll anden.
Närvarande: herrar Eriksson i Stockholm, Karlsson i Surte, Nyländer, Johansson i
Olstorp, Vahlstedt *, Werner*, Granath, Corneliusson, Alexandersson
och Olsson i Golvvasta.
* l''-j närvarande vid utlåtandets justering
Uti en inom andra kammaren av herr Anderson i Knapasjö väckt
motion, nr 203, som för förberedande behandling hänvisats till utskottet,
liar motionären hemställt, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte skyndsamt föranstalta om
utredning rörande poststationsföreståndarnas anställnings- och avlöningsförhållanden
med särskilt avseende fästat på i motionen påpekade grundsatser
samt därefter vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kunde föranleda.
J fråga om motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa
till motionen.
Frågan om poststationsföreståndarnas ställning var under år Ibis
föremål för riksdagens prövning. Uti eu nämnda år inom andra kammaren
av herrar Anderson i Knapasjö och Mossberg väckt motion, nr It!,
hemställde motionärerna, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Bihang till riksdagens protokoll latin. VI sand. It avd. 1 höft. (Nr 1.) 1
Utsliollel.
2 Andra kammarens tredje tillfälliga .utskott»-utlåtande Nr 1.
Kung!. Maj:t anhålla, det Kung!. Maj:t måtte gå i författning om att
bereda poststationsföreståndarna bättre och efter arbetet mera lämpade
avlöningsförmåner i huvudsaklig överensstämmelse med i motionen angivna
grunder.
Denna motion hänvisades till andra kammarens tredje tillfälliga utskott,
som över motionen inhämtade geueralpoststyrelsens utlåtande, vilket
utlåtande finnes fogat såsom bilaga till det av utskottet över motionen
avgivna utlåtande, nr 6.
Grundsatserna för den åsyftade förbättringen av poststationsföreståudarnas
avlöningsförhållanden sammanfattades i 1918 års motion i följande
punktör:
1) att poststationsföreståndare måtte få fast anställning i likhet med
postkontorens personal;
2) att skälig lön måtte utgå efter arbetet, och att poststationerna
måtte indelas i flera avlöningsklasser;
3) att poststationsföreståndare måtte tilldelas pension;
4) att poststationsföreståndare måtte komma i åtnjutande av semester
samt
5) att lantpoststationsföreståndare måtte erhålla skälig ersättning för
tillsläppande av lokal samt för dess uppvärmning, belysning och renhållning.
Generalpoststyrelsen gjorde i sitt ovannämnda till utskottet avgivna
utlåtande gällande, att genom åtskilliga av styrelsen vidtagna reformer i
avseende å lantpoststationsföreståndarnas avlöningsförhållanden, för vilka i
utlåtandet lämnades redogörelse, de i motionen uttalade önskemål blivit
realiserade.
Efter granskning av berörda av generalpoststyrelsen meddelade nya
bestämmelser (generalpoststyrelsens cirkulär nr 7 för 1918) uttalade utskottet,
att de av motionärerna framställda kraven syntes utskottet hava
blivit i allt väsentligt tillgodosedda, vadan utskottet icke ansett skäl föreligga
för någon riksdagens framställning i ämnet. Utskottet hemställde
därför, att motionen icke måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda,
vilken hemställan av kammaren bifölls.
Uti nu förevarande motion gör motionären gällande, att de år 1918
med avseende å poststationsföreståndarnas anställnings- och löneförhållanden
vidtagna förändringar icke äro tillfyllest, för att nämnda förhållanden därigenom
skulle kunna anses vara bragta i överensstämmelse med tidens
krav och andra statsanställda tjänstemäns förmåner.
Utskottet delar för sin del denna motionärens uppfattning. Utskottet
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
kau icke finna annat än, att åtminstone ett stort antal av de befattningshavare,
varom här är fråga, ännu icke i ekonomiskt avseende intager
den ställning, som omfattningen och vikten av det arbete, vilket av dem
för det allmänna utföres, borde betinga. Utan att ingå i någon detaljerad
framställning härutinnan, vill utskottet allenast framhålla dels hurusom
det till poststationsföreståndarna utgående dyrtidstillägg, fastställt
redan år 1918 och sedermera ej höjt, utgår till väsentligen lägre belopp
än vad fallet är för andm statens tjänstemän, dels att poststationsföreståndarna
alltjämt äro i saknad av rätt till pension — den förbättring, som
i fråga om poststationsföreståndaruas ålderdom sförsörjning vidfoga genom
1918 års bestämmelser, inskränkte sig därtill att, med bibehållande av
huvudregeln att poststationsföreståndare skulle hava tjänstgjort i sådan
egenskap minst 25 år för att komma i åtnjutande av ålderdom sunderstöd,
undantagsvis sådant understöd kunde tilldelas poststationsföreståndare
med kortare tjänstetid, samt att möjlighet bereddes för någon höjning av
understödsbeloppen, och dels att bestämmelser fortfarande saknas om poststationsföreståndares
rätt till semester.
Då utskottet alltså i sak kunnat ansluta sig till de av motionären i
ämnet framhållna synpunkter, har det för utskottet gällt att undersöka,
huruvida berörda förhållande borde giva utskottet anledning att tillstyrka
den i motionen begärda skrivelsen till Kung! Maj:t.
I sådant avseende har utskottet i likhet med motionären haft sin
uppmärksamhet riktad å det förhållande, att vederbörande departementschef
uti den till 1919 års riksdag avlåtna proposition (nr 393) med förslag i
fråga om antalet av vissa befattningar vid postverket m. in. framhållit, att,
med anledning av därom från generalpoststyrelsen gjord framställning,
departementschefen hade under övervägande att beträffande åtskilliga hithörande
frågor, som under den närmaste tiden krävde särskild utredning, bland
andra frågorna om poståtationsföreståndarnas anställnings- och avlöningsförhållanden,
uppdraga denna utredning åt särskilda sakkunniga.
En dylik utredning har numera blivit igångsatt. Sålunda har Kungl.
Maj:t den 12 november 1919 förordnat bl. annat, att för verkställande av
erforderliga förarbeten till frågorna om ett enhetligt ordnande av lantbrevbäringen
samt av anställnings- och avlöningsförhållanden för poststationsföreståndare
och lantbrevbärare finge hos generalpoststyrelsen anställas en
adjungerad ledamot, och har Kungl. Maj:t sedermera förordnat postdirektören
E. G. Lannge att i berörda egenskap biträda styrelsen vid handläggningen
av om förmåMa ärenden.
Utskottet har låtit sig angeläget vara att från generalpoststyrelsen
4
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1.
inhämta upplysningar angående sättet för ifrågavarande utredningsarbetes
bedrivande, och har utskottet därvid erfarit, att det förberedande arbetet
redan av Lannge påbörjats, att detta arbete beräknas vara avslutat vid tiden
för riksdagens avslutande samt att därefter den slutliga prövningen av
ärendet avsetts att överlämnas åt eu kommitté, däri även skulle beredas
rum för representanter för postverket.
Av vad nu anförts lärer oförtydbart framgå, att skäl icke vidare föreligger
för någon riksdagens skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.
Under uttalande av den förväntan, att vederbörande måtte beredas tillfälle
att i behörig mån själva bevaka sina intressen under utredningen samt
att denna måtte bedrivas med den skyndsamhet, som på grund av förhållandena
synes utskottet vara av nöden, får utskottet emellertid hemställa,
att herr Audersons i Knapasjö motion, nr 203,
icke måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda.
•
Stockholm den 24 februari 1920.
På utskottets vägnar:
ERNST ERIKSSON.
Stockholm 1920. O. L. Svanbäcks Boktryckeri.