Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1920 kl. 1 e. m.
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3, i anledning
av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader
för folkskoleväsendet i riket.
I en inom andra kammaren av herr Jonsson i Hökhult m. fl. avel ven
motion, nr 209, yrkas, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Makt hemställa
om utredning, i vad mån och på vad sätt staten må lämna bidrag till
uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket, samt därefter snarast
mojhgt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
-Lill stöd för sitt yrkande ha motionärerna anfört bland annat»I
det största antalet landsorts- och även i en del stadskommuner hava
skatterna till kommunen, särskilt under de senare åren, alltmer ökats så att
de nu aro mycket tryckande för de skattedragande. En av de faktorer, som
framför andra medverkat därtill, är utgifterna för folkskoleväsendet. Visserligen
bidrager staten till lärarpersonalens avlöning med 90 % av lönen och
hela alderstilläggen, men med den utveckling, som skolväsendet just nu håller
pa att undergå, och de ökade krav från det allmännas sida, som nu ställas
pa kommunerna i fråga om lokaler för folkskolorna och bostäder för lärarpersonalen,
äro utgifterna för detta ändamål för ett stort antal enskilda kommuner
sa betungande och mellan de olika kommunerna sä ojämnt fördelade
att anslag i utjämningssyfte från statens sida för åstadkommande av för folkskolvasendet
erforderliga byggnader är särskilt av behovet påkallat»
Motionärerna framhålla vidare, huru utvecklingen på affärslivets och industriens
områden för vissa kommuner medfört ett. betydande uppsving, under
det andra kommuner på grund av ogynnsamt läge eller andra förhållanden
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 1 avd. 2 käft. (Nr 3.) 1
Motionen.
Historik.
2 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Ni 3.
blivit stillastående eller rent av gått tillbaka. Dessa och andra med dem
samverkande orsaker hava vållat, att det kommunala skattetrycket kommit
att drabba synnerligen ojämnt.
»Detta allt gör», fortsätta motionärerna, »att en utjämning av de kommunala
utgifterna åtminstone i någon mån bör åvägabringas. Här ovan har
framhållits, hurusom kostnaden för åstadkommande av lokaler för skolväsendet
är svåröverkomlig särskilt för fattiga kommuner, och att hjälp från statens
sida därför bör åstadkommas. Detta är än mer beaktansvärt därför att
statsmakterna själva besluta om folkskoleväsendets utveckling och genom sina
organ genomdriva, att lämnade föreskrifter lända till efterrättelse, i. kommuner
med gles befolkning och stora avstånd måste antalet skolor i förhållande
till barnantalet bliva mycket större än vad som är förhållandet i tätt
befolkade samhällen. När då pa dessa förstnämnda skolor skola tillämpas de
skolformer, som nu äro föreskrivna, följer härav, att byggnadskostnaderna i
förhållande till barnantalet bliva orimligt höga. Nedan nu har från befolka
ningens sida på många håll försports stor ovilja emot de ständigt ökade
kraven i ekonomiskt hänseende, som skolväsendet medför. Skall detta kunna
mildras och skall folkskolan överallt i vart land kunna fylla sin uppgift, da
måste man från statens sida i detta avseende, samtidigt som fordringarna
ökas, även räcka eu hjälpsam hand, dä det gäller att bära de uppkomna
bördorna. .
Yi anse det vara lämpligt, att staten bidrager i form av anslag med ou
% av kostnaden för åstadkommande av behövliga nybyggnader för folkskoleväsendet
i riket, samt att Kungl. Maj:t av riksdagen begär beviljande av
härför erforderliga medel.»
i avseende på motiveringen hänvisas i övrigt till motionen.
Frågan om ökat statsbidrag till folkskoleväsendet har upprepade gångei
vant före inom riksdagen, och har därvid jämväl frågan om statsbidrag till
uppförande av byggnader för folkskolan varit föremål föl prövning.
Vid 1918 års lagtima riksdag hemställde herr Hallén i motion II: 27o,
»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att i samband
med den utredning angående ett tidsenligt ordnande av skolväsendet
som nu igångsatts, även måtte utredas, huruvida och under vilka förutsättningar
skoldistrikt må kunna erhålla rätt till statsbidrag för uppförande
av folkskolebyggnader, samt att för riksdagen måtte snarast möjligt framläggas
de förslag, vartill eu sådan utredning kunde föranleda.»
Även herr Hallén hade i motiveringen för sitt yrkande genom en iittörlig
statistik från Värmland, Dalsland och Västergötland framhållit de kommunala
skattebördornas ojämna fördelning samt genom eu rad exempel pavi
-
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
3
sat, huru det vore bart när omöjligt för vissa kommuner att utan statens
hjälp kunna tillfredsställande ordna sitt skolväsen.
Andra kammaren biföll också motionen, men då första kammaren avslog
densamma, hade frågan den gängen fallit.
År 1919 upptogs frågan ånyo av herr Moberger m. fl,., som i motion
II: 4 hemställde, »att riksdagen ville i skrivelse till Kung!. Maj it anhålla, att
Kung!. Maj: t täcktes i samband med den utredning angående ett tidsenligt
ordnande av folkskoleväsendet, som igångsatts, även låta utreda, huruvida
och under vilka förutsättningar skoldistrikt må kunna erhålla rätt till statsbidrag
för så väl folkskoleväsendets allmänna driftkostnader som ock till skolbyggnader,
samt för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, vartill
en sådan utredning kan föranleda.»
Över denna motion inhämtade utskottet yttrande av skolöverstyrelsen,
som bland annat anförde:
»De av riksdagen sålunda givna riktlinjerna för utredningsarbetet avse
tydligen målet för reformverksamheten på folkskoleväsendets område. Vad
sedan angår de medel, genom vilka detta mål skall kunna förverkligas, blir
det givetvis utredningens uppgift att därom åvägabringa klarhet. Redan
från början har det stått klart för överstyrelsen, att bland de omständigheter,
som ofrånkomligt måste komma i betraktande, då det gäller att åstadkomma
nödiga förbättringar på folkskoleväsendets område, skolornas ekonomiska förhållanden
särskilt träda i förgrunden och härvidlag allra närmast kostnaderna
för erforderliga skolhusbyggnader. Vid sidan om kraftigt arbete för undanröjande
av den lärarbrist, som, därest den får fortfara, hotar att omöjliggöra
den i så hög grad önskvärda utvecklingen av vårt folkskoleväsen, måste därför
verksamma åtgärder i syfte att bereda skoldistrikten behövliga lättnader
i de, särskilt under nuvarande förhållanden, synnerligen dryga kostnader för
anskaffande av de skollokaler, som erfordras, framstå som en av de viktigaste
förutsättningarna för skolväsendets ändamålsenliga förbättring och utveckling.
Övei’styrelsen anser sig i detta sammanhang böra nämna, att överstyrelsen
redan under sitt första verksamhetsår haft uppe till övervägande frågan
om statsunderstöd i någon lämplig form för skolhusbyggnader, och var överstyrelsen
betänkt på att i ämnet göra framställning till Eders Kungl. Maj:t.
Att sä ej skedde berodde i främsta rummet, därpå, att överstyrelsen icke var
i tillfälle att då åstadkomma den närmare utredning, varpå eu framställning
i sådant hänseende kunde grundas.
Av vad överstyrelsen i det föregående anfört torde framgå, att den utredning
angående åtgärder för eu förbättrad folkundervisning, som av 1917
års riksdag begärdes och som för närvarande pågår inom överstyrelsen med
biträde av tillkallade sakkunniga, måste avse jämväl de ekonomiska förut
-
4
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
Utskottet.
sättningarna för sådana åtgärders vidtagande samt de utvägar, genom vilka
dessa förutsättningar lämpligen böra åstadkommas. Det torde också vara
uppenbart, att med den ekonomiska utredningen icke kan anstå, till dess utredning
angående de punkter, som direkt angivas i riksdagens ovannämnda
skrivelse av år 1917 blivit slutförd, utan att dessa båda utredningar stå i
det närmaste samband med varandra, så att de icke blott böra utföras samtidigt
utan också, om ej arbetet skall onödigt försvåras och fördröjas, i ett
sammanhang.»
I ovan omförmälda skrivelse från skolöverstyrelsen hade framhållits, att
eu ekonomisk utredning med det syfte, som av motionärerna antytts, måste
tillhöra det utredningsarbete angående folkskoleväsendet, varmed överstyrelsen
för närvarande vore sysselsatt. Dä emellertid skolöverstyrelsen uttalat,
att en skrivelse av riksdagen i motionens syfte skulle innebära en maning
och ett stöd att vid det pågående utredningsarbetet i så vidsträckt mån som
möjligt även taga hänsyn till folkskoleväsendets ekonomiska förutsättningar
och till den medverkan för deras åvägabringande, som lämpligen borde tillkomma
staten, ansåg sig utskottet böra tillstyrka motionen, som ävenledes
bifölls av andra kammaren.
Motionen gick nu till första kammaren, som på hemställan av sitt första
tillfälliga utskott avslog densamma, vadan frågan även denna gång fallit.
Såsom av historiken framgår, inhämtade utskottet föregående år skolöverstyrelsens
yttrande i det föreliggande ärendet. Utskottet har därför nu kunnat
inskränka sig till att under hand hos överstyrelsen begära upplysning angående
utredningsarbetets fortskridande. Det har därvid inhämtats, att ifrågavarande
utredningsarbete så till vida ännu befinner sig på det förberedande
stadiet, att man, ehuru visserligen primäruppgifter från de respektive skoldistrikten
insamlats, likväl ännu ej hunnit statistiskt bearbeta det insamlade
materialet, än mindre uppdraga några riktlinjer för de åtgärder, som kunna
bliva erforderliga. I överstyrelsen har också uttalats den meningen, att det
fortfarande skulle vara ett värdefullt stöd, om riksdagen beslutade skrivelse
till Kungl. Maj:t på sätt motionärerna föreslagit.
Utskottet delar till fullo denna mening och är desslikes fortfarande av
den bestämda uppfattningen, att ordnandet av skolväsendet synnerligast på
landsbygden ej kan ske på ett tillfredsställande sätt, därest ej staten mera
verksamt än hittills lämnar bidrag till de härmed förenade kostnaderna, framför
allt byggnadskostnaderna, vilka i regel äro de för den enskilda kommunen
mest betungande.
Utskottet anser sig ock böra vidhålla sitt förra året gjorda uttalande,
att det ökade bidraget, för att kunna på samma gång åstadkomma en all
Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
5
män uppryckning av skolväsendet och rättvist avvägas, hör utgå till samtliga
skoldistrikt och jämväl lämnas till förräntning och amortering av lån
till redan uppförda nybyggnader för skoländamål.
Huruvida ett eventuellt statsbidrag bör bestämmas till 50 °/„ av byggnadskostnaden,
såsom motionärerna föreslagit, eller utgå efter andra grunder, exempelvis
med visst belopp för undervisningslokal eller viss procent av medelkostnaden
per lärjunge, och om det bör utgå jämväl till tjänstebostäder o. d.,
är spörsmål, till vilka man först efter sorgfällig utredning torde kunna fatta
bestämd ståndpunkt.
I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet i anledning av den
föreliggande motionen hemställa,
att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t täcktes låta, utreda, i vad mån och på vad sätt
staten må lämna bidrag till uppförande av byggnader för
folkskoleväsendet i riket, samt därefter snarast möjligt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kan föranleda.
Stockholm den 17 februari 1020.
På utskottets vägnar:
FRANS BERGGREN.
o Närvarande vid detta ärendes slutbehandling: herrar Berggren, Berglund, Wélin,
Ahrberg, Johanson i Huskvarna,* Jungnell, Johansson i Rimforsa, Westman, Elldin
och Olsson i Labbemåla.
*) Icke närvarande vid justeringen.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 1 avd.
2 höft.
(Nr 3.) 2
t
Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri 1920.