Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1920 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag
till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1920 års klass jämte två i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Widell, Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, von Koch, Sigfrid Hansson,
Jönsson i Revinge, Anderson i Råstock*), Söderhielm, Andersson i
Knäppinge, Ödström*) och Johansson i Stockholm.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en den 20 maj 1920 dagtecknad proposition, nr 430, vilken
blivit hänvisad till förberedande behandling av andra lagutskottet, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas
härigenom som följer:

§ I Vapenföra

värnpliktiga av 1920 års klass, med undantag av dem,
som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2
denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för
sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt 150 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 6 sand. 3 avd. 2 käft. (Nr 3—6.) 1721 io 1

2

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av tredje året;

b) vid rytteriet, fält artilleriet 1 positionsartilleriet och fästning sartilleriet
å Karlsborg ävensom vid fältingenjör- och fälttelegraf trupperna i sammanlagt
210 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av tredje året;

c) vid fästning sartilleriet i Boden och fästningsingenjörtrupperna i
sammanlagt 210 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:

med eu första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av fjärde året;

d) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 150 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbär artjänst:
med eu första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början under
första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var Och en om 30 dagar,
före utgången av fjärde året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 100 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och eu om 25 dagar,
före utgången av fjärde året, samt
vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 120 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar före utgången
av fjärde året;

e) vid marinen i sammanlagt 210 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna i eu följd
med början under första eller andra året, samt

3

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

av de i kustartilleritjänst inskrivna:
med en första tjänstgöring om 168 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 42 dagar före utgången av fjärde året.

§ 2.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna
i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och
intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 210 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
vid fotfolket:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av tredje året, samt

vid trängen och intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,
före utgången av tredje eller fjärde året.

§ 3.

•

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som omnämnas i § 27
mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga
att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:

a) vid liären i sammanlagt 330 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 300 dagar, som uppdelas på första
och andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under andra året;

b) vid marinen i 330 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleri tjänst i en följd med början under
första året, samt

i kust artilleri tjäna t med en första tjänstgöring om 300 dagar, som
tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)
övning om 30 dagar under tredje året.

4

Sammsatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

§ 4-

Icke vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass äro, sedan de blivit
inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid
för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen: a)

icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,
i sammanlagt 150 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i
en följd med början under första eller andra året eller ock med en första
och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,
i 275 dagar i en följd med början under första eller andra
året.

§ 5.

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande
samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt,
må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga
att vid härens specialvapen och marinen fullgöra dem enligt
§ 1 a) åliggande tjänstgöring med 150 dagar i en följd.

e

§ 6.

Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av
värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger
värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, Qvarstanna i tjänstgöring intill utgången
av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen,, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Den till grund för förevarande proposition liggande utredningen
återfinnes dels uti ett den 4 maj 1920 av försvarsrevisionen avgivet
betänkande rörande ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års
klass, dels ock uti det propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
jämte därvid fogade bilagor; och tillåter sig utskottet hänvisa till dessa
handlingar.

Sammansatta stats- och andra lagutsJcottets nr 1 utlåtande Nr 3. 5

Uti förevarande ämne hava framställningar även gjorts i två likalydande,
till andra lagutskottets förberedande behandling hänvisade motioner,
den ena avgiven inom första kammaren, nr 312, av herrar C. G.
Ekman och S. H. Kvarnzelius och den andra avgiven inom andra kammaren,
nr 458, av herr Johan Jönsson i Revinge.

Uti dessa motioner hemställes,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts i förenämnda proposition
nr 430 framställda förslag, för sin del antaga följande av försvarsrevisionen
i dess den 4 maj 1920 avgivna betänkande framlagda

Förslag

till

Lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas
härigenom som följer:

§ I Vapenföra

värnpliktiga av 1920 års klass, med undantag av dem,
som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2
denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för
sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 105 dagar,, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästning sartilleriet
å Karlsborg i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 156 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

c) vid fästning sartilleriet i Boden och fästning singen för trupp erna i
sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:

Motionär.

6

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av tredje och fjärde åren;

d) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna i sammanlagt 240 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

e) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 180 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjdust:
med en första tjänstgöring om 105 (lagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 130 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vartdera
av andra och fjärde åren, samt
vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 155 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetltions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde året;

f) vid marinen i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna i en
följd med början under första eller andra året, samt
av de i kustartilleritjänst inskrivna:

med en första tjänstgöring om 198 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året.

§ "

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna
i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och
intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 240 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

7

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.
vid fotfolket:

med en företa tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året, samt

vid trängen och intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året.

§ 3.

Oavsett vad ovan i §§ 1 och 2 stadgas angående utbildningstidens
längd och fördelning, skall för vapenföra värnpliktiga, som påbörja första
tjänsfgöringen (tjänstgöring i en följd) under första året, denna ökas
med 30 dagar.

§ 4.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som omnämnas i § 27
mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga
att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst 323 dagar, som uppdelas på
första och andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning under andra året;

b) vid marinen i 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under
första året, samt

i kustartilleri tjänst med en första tjänstgöring om 323 dagar, som
tager sin början under första året, och med eu repetitions-(regements-)
övning om 42 dagar under tredje året.

§ 3.

Icke vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass äro, sedan do blivit
inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under freds -

8 Sammansatta stats- och andra lagutsJcottets nr 1 utlåtande Nr 3.

tid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:

a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,
i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen
i en följd med början under första eller andra året eller ock med
en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,
i 275 dagar i en följd med början under första eller andra året.

§ 6.

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande
samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt,
må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra
värnpliktiga att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet
fullgöra sin värnplikt med 210 dagar i en följd.

§ 7.

Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av
värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger
värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången
av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Beträffande motiven till de sålunda framställda yrkandena tillåter
sig utskottet hänvisa till motionerna.

Genom beslut av andra lagutskottet har Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition ävensom förenämnda båda motioner hänskjutits till behandling
av sammansatta stats- och andra lagiitskottet nr 1.

Innan utskottet övergår till att yttra sig över de framställda förslagen,
anser sig utskottet böra i korthet redogöra för dessas huvudsakliga
innebörd.

9

Sammansatta stats- och andra iagutslcottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Uti en till 1919 års urtima riksdag avlåten proposition, nr 9, framlade
Kungl. Maj:t till riksdagens antagande förslag till lag om ändrad
utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass. Förslaget, vilket
avsåg att, i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna revisionen
av vårt försvarsväsende, åstadkomma en av förhållandena redan nu
påkallad inskränkning av övningstiden för den stora huvudmassan värnpliktiga
av 1919 års klass, blev av riksdagen bifallet. Emellertid framhöll
riksdagen uti sin i ämnet till Kungl. Maj:t den 2 oktober 1919
avlåtna skrivelse, nr 10, att då den allmänna försvarsrevisionen ännu
icke blivit igångsatt, man givetvis måste räkna med, att en liknande
åtgärd kunde komma att behöva vidtagas jämväl med avseende å värnpliktiga,
tillhörande 1920 års klass. Innan man nådde fram till ett
definitivt ordnande av vårt försvarsväsende, hade man således att
emotse ett provisorium, som sannolikt komme att beröra minst två årsklasser
värnpliktiga. Vid sådant förhållande och då det läge synnerlig
vikt uppå, att de åtgärder, som under provisoriet vidtoges, bleve så
tillfredsställande som omständigheterna det medgåve, borde snarast
till behandling upptagas frågan rörande eu avkortning av utbildningstiden
jämväl för specialvapnen tilldelade värnpliktiga ävensom för studenter
och med dem i värnpliktshänseende likställda. Därjämte kunde
ifrågasättas en ytterligare minskning av utbildningstiden vid fotfolket,
trängen. och intendenturtrupperna genom repetitionsövningarnas inskränkning.

Sedan Kungl. Maj:t den 12 november 1919 uppdragit åt en kommission
att dels i första rummet verkställa utredning och avgiva förslag
i fråga om en provisorisk avkortning av första tjänstgöringstiden för
värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen och marinen, ävensom för
studenter och med dem likställda och rörande övriga av 1919 års urtima
riksdag i dess förenämnda skrivelse, nr 10, berörda spörsmål, dels verkställa
utredning och avgiva förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende,
avgav nämnda kommission —: den s. k. försvarsrevisionen
— den 4 maj 1920 betänkande och förslag rörande ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1920 års klass. Revisionens förslag innebar, att
den sammanlagda utbildningstiden skulle nedsättas

För vapenföra värnpliktiga i allmänhet:

vid fotfolket med 1G0 dagar eller från 340 till 180 dagar, fördelade i
en första tjänstgöring om 105 dagar och tre repetitionsövningar
om 25 dagar;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. (i samt. Havd. 2 haft. (Nr 3 —6.) 172120 2

Försvarsrevisionens
förslag.

10 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästning sartilleriet å
Karlsborg med 125 dagar eller från 365 till 240 dagar, fördelade
i en första tjänstgöring om 156 dagar och två repetitionsövningar
om 42 dagar;

» fästning sartilleriet i Boden och ingenjörtrupperna likaledes med 125
dagar eller från 365 till 240 dagar, fördelade i en första tjänstgöring
om 170 dagar och två repetitionsövningar om 35 dagar;
» trä,ngen och intendenturtrupperna med 60 dagar eller från 240 till
180 dagar, fördelade

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbår ar tjänst i en
första tjänstgöring om 105 dagar och tre repetitionsövningar om
25 dagar,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst i en första tjänstgöring
om 130 dagar och två repetitionsövningar om 25 dagar, samt
vid intendenturtrupperna i en första tjänstgöring om 155
dagar och en repetitionsövning om 25 dagar;

7> marinen i allmän tjänst, sjötjänst och stationstjänst med 120 dagar
eller från 360 till 240 dagar, att fullgöras i en följd, samt
)> marinen i kustartilleritjänst med 125 dagar eller från 365 till 240
dagar, fördelade i en första tjänstgöring om 198 dagar och en
repetitionsövning om 42 dagar.

För underbefäl och fackmän:

vid fotfolket med 160 dagar eller från 400 till 240 dagar, fördelade i
en första tjänstgöring om 165 dagar och tre repetitionsövningar
om 25 dagar, samt

» trängen och intendenturtrupperna med 125 dagar eller från 365 till
240 dagar, likaledes fördelade i en första tjänstgöring om 165
dagar och tre repetitionsövningar om 25 dagar.

För vapenföra studenter och likställda:

vid hären med 120 dagar eller från 485 till 365 dagar, fördelade i en
första tjänstgöring om minst 323 dagar och en repetitionsövning
samt

» marinen med 135 dagar eller från 500 till 365 dagar, att fullgöras:
i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd, samt
i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 323 dagar
och en repetitionsövning om 42 dagar.

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

11

För icke vapenföra:

för icke vapenföra i allmänhet med 60 dagar eller från 240 till 180
dagar, att fullgöras antingen i en följd eller ock med en första
och en andra tjänstgöring, samt

» icke vapenföra student och likställda med 90 dagar (sjökaptener,
styrmän och maskinister 85 dagar) eller från 365 dagar (sjökaptener,
styrmän och maskinister 360 dagar) till 275 dagar, att fullgöras
i en följd.

Enligt revisionens förslag skulle så stor del av årsklassen, som vore
möjligt och lämpligt, sammandragas till den för utbildningen gynnsammaste
delen av året, d. v. s. under sommaren. Då det emellertid i och
för vakt- och vårdtjänstens upprätthållande ävensom med hänsyn till
befälets sysselsättning m. m. vore nödvändigt att hava vapenföra värnpliktiga
i tjänst året om, måste vissa kontingenter inkallas för fullgörande
av första tjänstgöringen under vinterhalvåret. För att dessa kontingenter
skulle kunna erhålla en någorlunda nöjaktig med sommavgruppen
jämförlig utbildning, föreslog revisionen, att första tjänstgöringen
(tjänstgöring i en följd) skulle för vinterkontingenterna ökas med 30
dagar.

I syfte att så långt möjligt vore befria de värnpliktiga vid rytteriet,
artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet från förekommande handräckningstjänst
föreslog revisionen vidare, att Kungl. Maj:t skulle äga
att, i den mån sådant funnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga
bedrivande samt nödig häst- och materielvård oundgängligen erforderligt,
beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga
att vid nämnda truppslag fullgöra sin värnplikt med 210 dagar
i en följd.

Då det för täckande av erforderliga delar av året i en del fall
bleve nödvändigt att under första tjänstgöringen (tjänstgöring i en
följd) hemförlova de värnpliktiga visst antal dagar, men det i vissa
fall möjligen kunde inträffa, att hemförlovningen ur de värnpliktigas synpunkt
skulle falla sig oläglig, föreslog revisionen slutligen, att det borde
medgivas de värnpliktiga, som sådant åstundade, att efter därom hos
vederbörande militärmyndighet gjord framställning kvarstanna i tjänstgöring
intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken de inkallats.

12

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Kungl. Maj:ts
förslag -

Förs var srevisionens förslag var icke enhälligt. Mot detsamma hade
avgivits icke mindre än fem särskilda reservationer, av vilka tre åsyftade
en längre gående nedsättning av övningstiden än revisionens
majoritet föreslagit. I anslutning till en av dessa senare reservationer har
det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget utarbetats. Kungl. Maj:ts förslag
innebär, att den sammanlagda utbildningstiden skall nedsättas

För vapenföra värnpliktiga i allmänhet:

vid fotfolket med 190 dagar eller från 340 till 150 dagar, fördelade i
en första tjänstgöring om 90 dagar och två repetitionsövningar
om 30 dagar;

''» rytteriet, artilleriet och ing enjörtr upp erna med 155 dagar eller från
365 till 210 dagar, fördelade i en första tjänstgöring om 150
dagar och två repetitionsövningar om 30 dagar;

» trängen och intendentur trupp erna med 90 dagar eller från 240 till
150 dagar, fördelade

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbår aHj dust i en
första tjänstgöring om 90 dagar och två repetitionsövningar om
30 dagar;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst i en första tjänstgöring
om 100 dagar och två repetitionsövningar om 25 dagar; samt
vid intendenturtrupperna i en första tjänstgöring om 120 dagar
och en repetitionsövning om 30 dagar;
y> vid marinen i allmän tjänst, sjötjänst och stationstjänst med 150 dagar
eller från 360 till 210 dagar, att fullgöras i en följd, samt
)) marinen i kustartilleritjänst med 155 dagar eller från 365 till 210
dagar, fördelade i en första tjänstgöring om 168 dagar och en
repetitionsövning om 42 dagar.

För underbefäl och fackmän:

vid fotfolket med 190 dagar eller från 400 till 210 dagar, fördelade i
en första tjänstgöring om 150 dagar och två repetitionsövningar
om 30 dagar, samt

» trängen och intendenturtrupperna med 155 dagar eller från 365 till
210 dagar, likaledes fördelade i en första tjänstgöring om 150
dagar och två repetitionsövningar om 30 dagar.

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

13

För vapenföra studenter och likställda:

vid hären med 155 dagar eller från 485 till 330 dagar, fördelade i en
första tjänstgöring om 300 dagar och en repetitionsövning om
30 dagar, samt

» marinen med 170 dagar eller från 500 till 330 dagar, att fullgöras:
i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd och
i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 300 dagar
och en repetitionsövning om 30 dagar.

För icke vapenföra:

för icke vapenföra i allmänhet med 90 dagar eller från 240 till 150
dagar, att fullgöras antingen i en följd eller ock med en första
och en andra tjänstgöring, samt

» icke vapenföra studenter och likställda med 90 dagar (sjökaptener,
styrmän och maskinister 85 dagar) eller från 365 dagar (sjökaptener,
styrmän och maskinister 360 dagar) till 275 dagar, att
fullgöras i en följd.

Med hänsyn till behovet av att hava vapenföra värnpliktiga inne i
tjänstgöring under hela året föreslår Kungl. Maj:t, att inkallelsen av de
värnpliktiga äger rum vid infanteriet och intendenturtrupperna i tre omgångar
samt vid kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och flottan i
två omgångar. Härvid bör ordnas så, att den stora huvudmassan värnpliktiga
fullgör sin tjänstgöring under sommarmånaderna. I motsats
till vad försvarsrevisionen föreslagit skulle någon utökning av tjänstgöringstiden
för vinterkontingenterna icke äga rum. Vid trängen och
kustartilleriet skulle alla värnpliktiga samtidigt undergå utbildning.

Jämväl enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle erforderligt antal fotfolket
tilldelade vapenföra värnpliktiga kunna beordras att vid annat
truppslag fullgöra dem åliggande tjänstgöring i en följd. I motsats till
vad försvarsrevisionen föreslagit skulle emellertid ett dylikt beordrande
kunna äga rum även till trängen, intendenturtrupperna och flottan.

Beträffande värnpliktigas rätt att under förekommande hemförlovningsperioder
få kvarstanna i tjänstgöring ansluter Kungl. Maj:t sig
till försvarsrevisionens förslag.

Det av herrar Ekman, Kvarnzelius och Jönsson i deras motioner
framställda förslaget sammanfaller i allo med det av försvarsrevisionen
framlagda.

Motionerna.

14

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Utskottets

yttrande.

Av den i det föregående lämnade sammanfattande redogörelsen
framgår, att avsikten med Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda
förslag är att, i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna
revisionen av vårt försvarsväsende, åstadkomma en av förhållandena
påkallad inskränkning av övningstiden för de värnpliktiga.
Förslaget innebär alltså en provisorisk anordning, avsedd att tillämpas,
intill dess en ny härordning kan varda av statsmakterna antagen. Vid
sådant förhållande är det tydligt, att detsamma icke kan eller bör bedömas
fristående för sig utan framför allt måste ses nr synpunkten av
dess inverkan på den nya försvarsorganisation, som kan komma att
träda i stället för den nuvarande. Det ligger nämligen i sakens natur,
att då man står inför uppgiften att inom den närmaste framtiden uppbygga
en efter inträdda ändrade förhållanden anpassad försvarsorganisation,
man icke bör vidtaga sådana åtgärder, som äro ägnade att försvåra
denna uppgift. Den ledande synpunkten vid ordnandet av värnpliktstjänstgöringen
under provisorietiden måste därför vara, att nämnda
tjänstgöring icke inskränkes i större omfattning, än att den nuvarande
försvarsorganisationen kan nödtorfteligen upprätthållas, intill dess den
nya kan börja tillämpas.

Med beaktande av nyssnämnda synpunkt har försvarsrevisionen
uppgjort sitt förslag till värnpliktstjänstgöringens avkortning. Såsom
förut nämnts, har revisionen för sin del funnit sig böra föreslå en sammanlagd
utbildningstid av

180 dagar för vapenföra värnpliktiga i allmänhet, tilldelade fotfolket,
trängen och intendenturtruppema, ävensom för icke vapenföra
värnpliktiga i allmänhet,

240 dagar för vapenföra värnpliktiga i allmänhet, tilldelade rytteriet,
artilleriet, ingenjörtrupperna och marinen, ävensom för underbefäl
och fackmän vid fotfolket, trängen och intendenturtruppema, samt

365 dagar för vapenföra och 275 dagar för icke vapenföra studenter
och likställda.

Därjämte har revisionen ansett, att den sålunda bestämda tjänstgöringstiden
bör för vapenföra värnpliktiga i allmänhet, vilka fullgöra
tjänstgöring under vinterhalvåret, utökas med 30 dagar.

Slutligen har revisionen föreslagit, att Kungl. Maj:t skall äga att
för utbildningsarbetets underlättande samt vakt- och vårdtjänstens upprätthållande
beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga
att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet
fullgöra sin värnplikt med 210 dagar i en följd.

Uti det av försvarsrevisionen sålunda uppgjorda förslaget har nu

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3. 15

Kungl. Maj:t vidtagit den ändringen, att — med undantag för icke
vapenföra studenter och likställda — den sammanlagda tjänstgöringstiden
ytterligare minskats nämligen med 35 dagar för vapenföra studenter
och likställda samt med 30 dagar för övriga värnpliktskategorier.
I sammanhang härmed har antalet repetitionsövningar vid fotfolket samt
trängen i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst ävensom för underbefäl
och fackmän minskats från tre till två. Vidare har den av försvarsrevisionen
föreslagna ökade tjänstgöringstiden för vinterkontingenterna
borttagits. Slutligen har Kungl. Maj:t ansett ett beordrande av
vapenföra värnpliktiga från fotfolket böra kunna äga rum jämväl till
trängen, intendenturtrupperna och flottan. Tjänstgöringen för de sålunda
beordrade skulle, oaktat den finge fullgöras i en följd, omfatta
samma dagantal som vid fotfolket eller 150 dagar.

Av nedan intagna sammanställning framgå närmare skiljaktigheterna
mellan försvarsrevisionens och Kungl. Maj:ts förslag beträffande
ordnandet av tjänstgöringen för vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

Truppslag.

Första tjänstgöring

Repetitions-

övningar

Summa

Sommar-

gruppen.

Vinter-

gruppen.

(antal och
längd).

dagar.

fFörsvarsrevisionen

105

105 + 30

3 x 25

180 (210)

Fotfolket ....................•

jKungl. Maj:t......

DO

—

2 x 30

150

Rytteriet och artilleriet fFörsvarsrevisionen
utom Bodens artilleri-!

156

156 + 30

2 x 42

240 (270)

reg:te........................|Kungl. Maja......

150

--

2 x 30

210

Bodens artillerireg:te och | Försvarsrevisionen

170

170 + 30

2 x 35

240 (270)

ingenjörtruppema......(Kungl. Maj:t......

150

—

2 x 30

210

Trängen i egentlig träng-1 Försvarsrevisionen

105

105 + 30

3 x 25

180 (210)

tjänst och sjukbärar-! , .

90

2 x 30

tjänst.......... ............|Kungl. Maj:t......

"

150

Trängen i egentlig sjuk-J försvarsrevisionen

130

130 + 30

2 x 25

180 (210)

vårdstjänst ..............(Kungl. Maj:t......

100

—

2 x 25

150

| Försvarsrevisionen

155

155 + 30

1 x 25

180 (210)

Intendenturtrupperna ...<* , „ . ,

1 Kungl. Maj :t......

120

—

1 x 30

150

I Försvarsrevisionen

240

240 + 30

__

240 (270)

Flottan ........................•;

(Kungl. Maj:t......

210

—

—

210

(Försvarsrevisionen

Kustartilleriet..............

198

198 + 30

1 x 42

240 (270)

168

1 X 42

(Kungl. Maj:t......

—

210

16 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Innan utskottet ingår på en granskning av de för de särskilda
vapenslagen föreslagna tjänstgöringstiderna, tillåter sig utskottet framhålla
vissa allmänna synpunkter, vilka äga tillämplighet på samtliga
vapenslag.

Såsom av ovan intagna sammanställning framgår, är den sammanlagda
tjänstgöringstiden för vapenföra värnpliktiga i allmänhet enligt
Kungl. Maj:ts förslag 30 dagar (för vintergrupperna 60 dagar) kortare
än enligt försvarsrevisionens förslag. Denna skillnad kan vid ett mera
ytligt betraktande förefalla vara av mindre betydelse. Detta är emellertid
ingalunda förhållandet. Med en så starkt begränsad övningstid, som
försvarsrevisionen föreslagit, är det tydligt, att ett borttagande av ytterligare
30 dagar måste ur utbildningssynpunkt framstå såsom en synnerligen
betänklig åtgärd. Man måste nämligen ihågkomma, att det är
först sedan den grundläggande utbildningen bibringats de värnpliktiga,
som övningstiden kan på ett fullt rationellt och resultatgivande sätt utnyttjas.
De ifrågavarande 30 dagarna måste därför tillmätas ett avsevärt
större värde än som framgår endast av förhållandet mellan sammanlagda
antalet tjänstgöringsdagar enligt Kungl. Maj:ts förslag och försvarsrevisionens.
Såsom nedan under respektive truppslag närmare påvisas,
kommer också det militära utbytet av värnpliktstjänstgöringen enligt
försvarsrevisionens förslag att bliva avsevärt överlägset det, som skulle
vinnas med den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen. Härtill bidrager
givetvis även den omständigheten, att den av försvarsrevisionen
föreslagna längre tjänstgöringen medgiver en ur utbildnings- och övningssynpunkt
mera tillfredsställande uppdelning av tjänstgöringstiden på första
tjänstgöring och repetitionsövningar.

Enligt försvarsrevisionens förslag skola vapenföra värnpliktiga vara
inne i tjänstgöring året om. Detta är jämväl förhållandet enligt Kungl.
Maj:ts förslag, utom vad angår trängen och eventuellt även kustartilleriet.
Mellan de båda förslagen föreligger emellertid den principiella skillnaden,
att medan försvarsrevisionen anser, att vinterkontingenterna skola erhålla
en någorlunda nöjaktig med sommargrupperna jämförlig utbildning,
nämnda kontingenter enligt Kungl. Maj:ts förslag äro avsedda uteslutande
för vakt- och vårdtjänst. Mot detta Kungl. Maj:ts förslag, varigenom en
hel del värnpliktiga praktiskt taget skulle gå förlorade för försvaret, kan
givetvis först och främst göras den invändningen, att ett inkallande av
vapenföra värnpliktiga utan att meddela dem någon utbildning i vapentjänst
måste anses stå i uppenbar strid med hela värnpliktstjänstgöringens syfte,
och att en dylik anordning därför icke bör ifrågakomma, även om det
nu endast gäller ett provisorium i avvaktan på en ny härordnings antagande.
Frånsett denna principiella invändning är det emellertid på -

17

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

tågligt, att försvarsrevisionens förslag innebär bestämda fördelar framför
den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle sålunda all vinterutbildning för de
värnpliktiga bortfalla. För ett land med sådana klimatiska förhållanden
som Sverige, och där man alltid måste räkna med möjligheten av ett
vinterfälttåg, innebär detta givetvis en olägenhet av mycket allvarlig art.
Genom att vidhålla kravet på att de under vinterhalvåret inkallade
kontingenterna skola erhålla militär utbildning och, på sätt längre fram
närmare omförmäles, bereda möjlighet att förlägga en repetitionsövning
till vintern har försvarsrevisionen åter sökt att, så långt med den begränsade
övningstiden är möjligt, tillgodose kravet på att de värnpliktiga
skola utbildas jämväl med hänsyn till under vintertid rådande förhållanden.

Den omständigheten, att enligt Kungl. Maj:ts förslag vapenföra värnpliktiga
under vintern icke skola inkallas i större utsträckning än som
erfordras för vakt- och vårdtjänsten, kommer jämväl att medföra, att för
det fast anställda manskapets utbildning erforderlig trupp saknas. Följden
härav bliver, att nämnda utbildning, vilken med hänsyn till värnpliktstjänstgöringens
avkortning måste tillmätas särskilt stor betydelse, kommer
att i hög grad försvåras. Då en god utbildning av det fast anställda
manskapet städse ansetts vara av synnerlig betydelse för rekryteringen,
är det att befara, att denna genom ett antagande av Kungl. Maj:ts förslag
skall komma att få kämpa med än ytterligare svårigheter. Vidare kommer
avsaknaden under större delen av året av erforderlig trupp att medföra,
att erforderlig sysselsättning icke kan beredas befälspersonalen, något som
givetvis är ägnat att verka i hög grad desorganiserande på hela organisationen.
Därest i enlighet med försvarsrevisionens förslag, värnpliktiga
i för utbildnings bedrivande erforderlig utsträckning inkallas under
vinterhalvåret, komma däremot såväl underbefäl som ett betydande antal
underofficerare och yngre officerare ävensom ett antal äldre officerare att
med säkerhet få sysselsättning vid trupp året om. För dem som icke
hava trupptjänst kan åter tiden i lämplig utsträckning utfyllas genom
befälsövningar m. m. Slutligen torde jämväl böra framhållas, att det
med hänsyn till de för närvarande rådande stora vakanserna bland befälet,
är en stor fördel, därest utbildningen kan i enlighet med försvarsrevisionens
förslag äga rum i omgångar, särskilt då fråga är om den
onormalt stora årsklassen 1920.1)

'') Orsakerna till den stora ökningen av 1920 års värnpliktskontingent torde vara att söka
dels i den minskade emigrationen, dels däri att många värnpliktiga i avvaktan på tjänstgöringstidens
minskning tidigare erhållit uppskov, dels i fastställandet av ett nytt besiktningsregleinente,
dels och slutligen i det stora antalet vakanser vid truppförbanden (f. n. omkring 6,000), vilka medföra
en ökning av vämpliktskontingenton av omkring 2,000 man.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 3 avd. 2 käft. (Nr 3—(i.) 172120 3

18

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Uti sitt till statsrådsprotokollet avgivna yttrande i ämnet tiar chefen
för lantförsvarsdepartementet anfört, att genom ett rationellt utnyttjande
av övningstiden och genom utmönstring ur utbildningsprogrammen av
en del mindre väsentligt till fördel för det mera väsentliga ett gott utbildningsresultat
bör kunna vinnas under avsevärt kortare tid än den nu
i värnpliktslagen fastställda. Utskottet tillåter sig framhålla, att försvarsrevisionen
vid uppgörandet av sitt förslag redan räknat med att
en dylik omläggning av utbildningsprogrammen måste äga rum.

Utskottet övergår härefter till en granskning av Kungl. Maj:ts
förslag i vad det avser tjänstgöringstidens längd och fördelning för de
olika värnpliktskategorierna.

Vad då först fotfolket angår, skulle tiden för första tjänstgöringen
för detta truppslag tilldelade vapenföra värnpliktiga utgöra enligt Kungl.
Maj:ts förslag 90 dagar och enligt försvarsrevisionens förslag 105 dagar
(för vintergruppen 135 dagar). Skillnaden mellan de båda förslagen är
således ifråga om dagantalet icke stor, men med hänsyn till vad utskottet
förut anfört beträffande värdet av de dagar, som tillkomma
efter den grundläggande utbildningens meddelande, ingalunda betydelselös.
Det kan därför utan tvekan sägas, att försvarsrevisionens förslag
i förevarande hänseende är Kungl. Maj:ts överlägset. Vad den 30 dagar
längre tjänstgöringstiden för vintergruppen beträffar, betingas denna
därav, att utbildningen under vintern med dess korta dagar kräver
längre tid än under sommaren. Såsom försvarsrevisionen framhållit,
måste det emellertid för alla sådana värnpliktiga, exempelvis jordbruksarbetare
oeh vissa säsongarbetare, vilka hava sin mest inkomstbringande
sysselsättning förlagd till sommarhalvåret, givetvis innebära en bestämd
fördel att få fullgöra första tjänstgöringen under vintern, även om tjänstgöringstiden
därigenom skulle bliva något förlängd.

Därest, på sätt Kungl. Maj:t föreslår, första tjänstgöringen bestämmes
endast till 90 dagar, måste såsom departementschefen jämväl
framhåller, de värnpliktiga inkallas i tre omgångar, därav huvudmassan
på sommaren och de båda för uteslutande vakt- och vårdtjänst avsedda
omgångarna under övriga delar av året. Frånsett den synnerligen störande
inverkan på den inre tjänstens ordnande, som en dylik uppdelning
av årsklassen i tre omgångar kommer att medföra, skulle, såsom
förut nämnts, de för vakt- och vårdtjänsten avsedda båda grupperna
icke erhålla någon som helst militär utbildning. Enligt vad utskottet
inhämtat torde för vardera vintergruppen krävas minst G0 man per
regemente. Då antalet infanteriregementen utgör 28, skulle alltså
— frånsett de kontingenter, som enligt såväl försvarsrevisionens som i

19

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

än större omfattning Kungl. Maj:ts förslag äro avsedda att beordras till
tjänstgöring vid andra vapenslag — minst (2 x 60 x 28 =) 3,360 man
praktiskt taget gå förlorade för härens viktigaste vapenslag. Att en
dylik anordning icke kan av utskottet förordas, ligger i öppen dag.

Med avseende å repetitionsövningarna har försvarsrevisionen föreslagit,
att dessa bibehållas vid samma antal som för närvarande, eller
tre, men att dagantalet minskas för varje övning från 30 dagar till 25
dagar. Huvudskälen för revisionens förslag om bibehållandet av tre
repetitionsövningar har varit, dels den stora betydelse för såväl truppförbandens
som befälets utbildning, som repetitionsövningarna av den
militära sakkunskapen tillmätas, dels att underlätta en sådan övnings
förläggning till vintertiden, varigenom vinterutbildning i viss utsträckning
kan ernås. Enligt Kung]. Maj:ts förslag skulle repetitionsövningarnas
antal minskas till två, vardera om 30 dagar såsom hittills.
Såsom skäl för minskningen av repetitionsövningarnas antal har föredragande
departementschefen anfört, att på, grund av den starka ökning
av årsklasserna som inträtt, sedan man först framställde kravet på att
tre årsklasser skulle deltaga i dessa övningar, två repetitionsövningar
syntes vara tillräckligt med hänsyn till vad som vore oundgängligen
nödvändigt för att möjliggöra bedrivandet av övningar i större förband.

Med avseende å vad departementschefen sålunda anfört är det visserligen
riktigt, att värnpliktsklasserna under de senare åren väsentligt
ökats, men att därav draga den slutsatsen, att två årsklasser värnpliktiga
skulle vara tillräckliga för anordnande av övningar i större förband,
är icke med förhållandena överensstämmande. I 1914 års härordningsproposition
framhölls, att det för erhållande av tillräckligt
starka förband och ur andra synpunkter vore synnerligen önskvärt, om
antalet repetitionsövningar kunde ökas från tre till fyra. Med hänsyn
till därmed förknippade sociala olägenheter syntes dock en sådan ökning
icke böra ifrågasättas. Sedan dess har emellertid behovet av manskap
under repetitionsövningarna väsentligt ökats, i det granatkastar- och
pion] är formationer tillkommit och ökat personalbehov för kulsprute- och
signalformationerna gjort sig gällande. Enligt de beräkningsgrunder,
vilka lågo till grund för 1914 års kärordningsproposition, skulle på
varje regemente under repetitionsövningarna med tre årsklasser komma
i medeltal 1,600 man, ett antal vilket torde vara det minsta för att
verkliga tillämpningsövningar i större förband skola kunna bedrivas.
Med tillämpning av samma beräkningsgrunder skulle två årsklasser,

20 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

lika stora som årsklassen 1920, tillföra varje regemente en kontingent
av 1,700 man. Härifrån måste emellertid avdrag göras dels för vintergrupperna,
vilka antagas fullgöra en repetitionsövning i följd med första
tjänstgöringen, dels för de kontingenter, som avses att beordras till
tjänstgöring vid specialvapnen och marinen, dels för erforderliga kontingenter
till Svea och Göta livgarden ävensom till de för Bodens samt
Karlskrona och Vaxholms fästningar avsedda regementena, vilka kontingenter
antagas fullgöra en repetitionsövning i anslutning till första
tjänstgöringen, dels ock slutligen för vapenföra studenter och likställda,
vilka fullgöra endast en repetitionsövning. Enligt verkställda beräkningar
minskas på grund av dessa avdrag ovannämnda siffra till 1,360
man. Häri ingå emellertid minst 100 man, vilka, såsom tillhörande
vintergrupperna, icke erhållit någon som helst utbildning och följaktligen
icke heller böra. medräknas. I betraktande härav och med hänsyn
därtill att vid beräkningen av förenämnda avdrag räknats med minimisiffror
ävensom i betraktande av det stora antalet volontärvakanser, torde
i verkligheten den för repetitionsövningarna disponibla kontingenten icke
komma att överstiga 1,200 man per regemente, d. v. s. 400 man mindre
än som redan år 1914 ansågs vara det minsta erforderliga. En granskning
av Kungl. Maj:ts förslag leder således till det resultatet, att därest
repetitionsövningarna över huvud taget skola kunna fylla sitt ändamål,
det icke är tillräckligt att för dem avse endast två årsklasser utan måste,
i enlighet med vad försvarsrevisionen föreslår, härför tagas i anspråk
samma antal årsklasser som för närvarande.

Aven om det ur militär synpunkt sett måste medgivas, att Kungl.
Maj:ts förslag beträffande dagantalet för varje repetitionsövning äger
företräde framför försvarsrevisionens, står det dock för utskottet klart,
att det sätt, varpå revisionen ansett repetitionsövningarna vid infanteriet
böra anordnas, är betydligt överlägset det i den kungl. propositionen
framställda förslaget. Utskottet anser sig i detta sammanhang böra särskilt
framhålla det nära samband, som äger rum mellan första tjänstgöringens
längd och antalet repetitionsövningar. I samma mån som
första tjänstgöringen minskas och tillfällena att därunder bedriva tillämpningsövningar
i kompani- och högre förband inskränkas, i samma
mån framträder behovet av tillräckligt antal repetitionsövningar med
ökad styrka. Också har man i länder, vilkas härordningar bygga på
det s. k. milissystemet, sökt kompensera de med den korta tjänstgöringen
förenade olägenheterna genom ett flertal repetitionsövningar. I Schweiz
uppgår sålunda antalet dylika övningar till icke mindre än åtta.

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

21

Såsom i det föregående omnämnts har försvarsrevisionen genom att
föreslå repetitionsövningarnas bibehållande vid nuvarande antal jämväl
velat underlätta en sådan övnings förläggande till vintertiden, varigenom
vinterutbildning i viss utsträckning skulle kunna ernås. Häremot har
föredragande de.partementschefen anfört, att starka skäl syntes honom
tala mot sammandragande till repetitionsövning under vintern av värnpliktiga,
vilka dessförinnan icke erhållit någon särskild vinterutbildning,
och att det med en avsevärd förkortning av övningstiden vore nödvändigt
att definitivt övergiva »vinterlinjen» även i den starkt modifierade form
försvarsrevisionen tänkt sig densamma. Mot vad sålunda anförts vill
utskottet endast framhålla, att med hänsyn till den synnerligen stora
betydelse som vinterutbildningen tillmätes icke blott av den militära
sakkunskapen utan jämväl av samtliga civila personer, som tidigare deltagit
i utredningar angående försvarsväsendets ordnande, än starkare
skäl tala mot en anordning, enligt vilken mobilisering vintertid, därest
en sådan skulle inträffa, skulle äga rum med värnpliktiga, vilka icke erhållit
någon som helst vinterutbildning. Visserligen anser sig departementschefen,
i anslutning till vad vissa reservanter inom försvarsrevisionen
uttalat, icke böra under provisorieåren räkna med »en krigsmobilisering
för här ifrågavarande värnpliktiga», men han synes här helt
förbise det faktum, att dessa värnpliktiga ända till år 1935 kvarstå i
beväringen och följaktligen måste kunna tagas i anspråk, därest mobilisering
under denna tid skulle inträffa. I övrigt vill utskottet framhålla,
att vinterrepetitionsövning, på sätt försvarsrevisionen tänkt sig, torde
utan särskild våda för de värnpliktiga kunna äga rum, därest övningen
ordnas på ett ändamålsenligt sätt och bedrives med den försiktighet förhållandena
påkalla. Genom att begränsa dessa övningar till två arméfördelningar
årligen torde den ur hygienisk synpunkt viktiga förläggningsfrågan
kunna på ett tillfredsställande sätt lösas.

Vad härefter rytteriet, artilleriet och ingenjör trupp erna angår, är skillnaden
mellan den för dessa truppslag tilldelade vapenföra värnpliktiga
av försvarsrevisionen och Kungl. Majd föreslagna tiden för första tjänstgöringen
icke så stor — den utgör för rytteriet och attilleriet utom
Bodens artilleriregemente 6 dagar (för vintergrupperna 36 dagar) samt
för sistnämnda regemente och ingenjörtrupperna 20 dagar (för vintergrupperna
50 dagar). Med hänsyn såväl till den något längre tiden
som framför allt till det sätt, varpå tjänstgöringen är avsedd att ordnas,
måste dock det av försvarsrevisionen framställda förslaget anses fördelaktigare
än Kungl. Maj ds. Utskottet anser sig endast böra framhålla,
att sistnämnda förslag icke medgiver någon som helst vinterutbildning,

22 Sammansatta stats- och andra lagutsJcotiets nr 1 utlåtande Nr 3.

försvårar det fast anställda manskapets utbildning och bereder icke
möjlighet att utnyttja befälet under eu stor del av året.

Antalet repetitionsövningar vid nu ifrågavarande vapenslag skulle
enligt såväl försvarsrevisionens som Kungl. Maj:ts förslag bliva detsamma
som för närvarande. Däremot skulle antalet. dagar för varje
övning enligt Kungl. Maj:ts förslag minskas med 12 dagar för rytteriet
och artilleriet utom Bodens artilleriregemente samt med 5 dagar för
sistnämnda regemente och ingenjörtrupperna. Med hänsyn därtill att
det visat sig förenat med avsevärda svårigheter att under den nu
bestämda tiden medhinna vad som under repetitionsövningarna bör
genomgås och i betraktande av repetitionsövningarnas ökade betydelse
efter första tjänstgöringens avkortande, har utskottet icke ansett sig
kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag. Ett ytterligare skäl härtill är, att
enligt sistnämnda förslag vintergruppen skulle göra en repetitionsövning
i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen, en anordning vilken
skulle hava till följd, att den för repetitionsövningarna disponibla styrkan,
vilken redan nu torde vara den minsta möjliga för att verkliga tillämpningsövningar
skola kunna bedrivas, komme att ytterligare reduceras.

Med avseende å det sätt, varpå tjänstgöringen vid tvungen enligt
Kungl. Maj:ts förslag är avsedd att ordnas, vill utskottet framhålla, att
enligt 1914 års härordning värnpliktiga vid trängen i egentlig trängtjänst
och sjukbärartjänst varit inkallade till tjänstgöring på en gång under
sommaren, under det att de egentlig sjukvårdstjänst tilldelade värnpliktiga
legat inne under vinterhalvåret. Därjämte hava underbefäl och fackmän
praktiskt taget varit i tjänstgöring under hela året. Genom denna
anordning har vakt- och vårdtjänsten kunnat upprätthållas och utbildningen
av det fast anställda manskapet tillfredsställande bedrivas.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle däremot under tiden.från början av
december, då underbefäl och fackmän fullgjort sin tjänstgöring, till slutet
av maj icke några som helst vapenföra värnpliktiga befinna sig i tjänstgöring.
Genom en dylik anordning kommer givetvis icke blott vaktoch
vårdtjänsten utan jämväl det fast anställda manskapets utbildning
att i hög grad försvåras eller omöjliggöras. Enda sättet att råda bot på
dessa svårigheter torde vara att beordra ett jämförelsevis stort antal
värnpliktiga från fotfolket till tjänstgöring vid trängen, en anordning
vilken ur infanteriets synpunkt icke kan vara annat än ofördelaktig.
Att märka är även, att antalet dagar för repetitionsövningarna av Kungl.
Maj:t föreslagits till 30 för trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst
men endast till 25 dagar för trängen i egentlig sjukvårdstjänst.
Att på detta sätt bestämma dagantalet olika för de särskilda

23

Sammansatta stats■ och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

tjänsterna vid ett och samma vapenslag är givetvis ägnat att vålla oreda
och måste därför såsom olämpligt avstyrkas. Beträffande antalet repetitionsövningar
vid trängen i egentlig trängstjänst och i sjukbärartjänst
gäller i tillämpliga delar vad utskottet anfört i fråga om repetionsövningarnas
antal vid infanteriet.

Den av Kungl. Maj:t för intendenturtrupperna föreslagna övningstiden
förutsätter, att de värnpliktiga måste uppdelas i tre särskilda omgångar.
Härigenom kommer utbildningen att avsevärt försvåras, varjämte
den föreslagna anordningen i och för intendenturförrådens skötsel
nödvändiggör anställandet av civil arbetskraft och därmed följande
kostnader.

Med avseende å underbefäl och fackmän vid fotfolket, trängen och
intendenturtrupperna överensstämma försvarsrevisionens och Kungl.
Maj:ts förslag därutinuan, att de båda utöka den för övriga värnpliktiga
föreslagna första tjänstgöringen med 60 dagar. Av vad förut anförts
rörande tjänstgöringsförhållandena vid dessa truppslag framgår, att ett
avsevärt bättre resultat erhålles med den av försvarsrevisionen föreslagna
utbildningstiden. Såsom en alldeles särskild brist hos Kungl.
Maj:ts förslag måste framhållas, att underbefäl och fackmän icke erhålla
någon som helst vinterutbildning. Detta är givetvis så mycket
mera betänkligt, som ifrågavarande värnpliktiga utgöra föregångsmän
för de övriga.

Enligt försvarsrevisionens förslag skola underbefäl och fackmän
uttagas av båda tjänstgöringsomgångarna. Detta förslag har departementschefen
icke ansett sig kunna biträda, utan synes han förutsätta, att
underbefäl och fackmän skola uttagas endast av sommargrupperna. En
dylik anordning skulle emellertid medföra, att exempelvis vid intendenturtrupperna
icke mindre än (3 x 14 =) 42 procent skulle uttagas av
sommargruppen, vilket näppeligen kan anses vara rättvist mot de värnpliktiga
och dessutom omöjliggör uttagandet av de för ändamålet lämpligaste
bland årsklassen i dess helhet. Liknande synpunkter göra sig
gällande ifråga om uttagningen vid infanteriet.

Med avseende å tjänstgöringstiden för flottan tilldelade värnpliktiga
tillåter sig utskottet hänvisa till vad chefen för marinstaben därom uti
sitt i ärende avgivna yttrande anfört, nämligen att det av försvarsrevisionen
framlagda förslaget vållar de minsta rubbningarna i flottans nuvarande
organisation och synes ägnat att medgiva en tämligen tillfredsställande
utbildning av de värnpliktiga, under det att det inom revisionen
reservationsvis framlagda förslaget skulle vålla såväl stora rubbningar
i organisationen som ett väsentligt sämre utbildningsresultat och

24 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

därför måste på det allvarligaste avstyrkas. Den omständigheten, att
Kungl. Maj:t icke ansett sig kunna i denna del godtaga reservanternas
förslag utan ökat detsamma med 30 dagar bestyrker enligt utskottets
uppfattning marinstabschefens sålunda gjorda uttalande.

Beträffande tjänstgöringstiden vid kustartilleriet göra sig i stort sett
enahanda synpunkter gällande som i fråga om härens specialvapen. Ur
såväl utbildnings- som krigsberedskapssynpunkt måste ett bestämt företräde
givas åt försvarsrevisionens förslag.

Vad härefter vapenföra studenter och likställda angår, har försvarsrevisionen
för dessa föreslagit en sammanlagd tjänstgöringstid av 365
dagar. Kungl. Maj:t åter har ansett tjänstgöringstiden böra bestämmas
till endast 330 dagar. Därjämte är att märka, att enligt Kungl. Maj ds
förslag den senare perioden av första tjänstgöringen skulle så utsträckas,
att den lämnar rum för en hemförlovningstid av 20 dagar. Uti det av
försvarsrevisionen upprättade diagrammet över tjänstgöringen finnes
däremot icke några hemförlovningsdagar inlagda, utan har revisionen
synbarligen tänkt sig, att de värnpliktiga i stället skulle erhålla viss
tids tjänstledighet. Beräknas denna uppgå till sammanlagt 20 dagar,
skulle den effektiva tjänstgöringstiden uppgå till 245 dagar eller 15 dagar
mera än enligt Kungl. Maj ds förslag. Ehuru skillnaden mellan de
båda förslagen icke är stor, torde dock med hänsyn till den längre
tjänstgöringstiden ett bättre utbildningsresultat kunna påräknas med
försvarsrevisionens förslag än med Kungl. Maj ds.

Enligt såväl försvarsrevisionens som Kungl. Majds förslag skulle
första tjänstgöringen för studenter och likställda uppdelas på två skilda
perioder, den ena under första årets sommarmånader och den andra
under andra årets vinter- och sommarmånader. Denna anordoing torde
emellertid icke böra utesluta, att de värnpliktiga, som sådant åstunda,
må, i enlighet med vad de militära myndigheterna framhållit, efter
Kungl. Majds beprövande fullgöra första tjänstgöringen i en följd. Någon
ändring i lagens avfattning är icke härav påkallad.

Beträffande slutligen tjänstgöringstiden för icke vapenföra i allmänhet
skulle denna utgöra enligt försvarsrevisionens förslag 180 dagar och
enligt Kungl. Maj ds förslag 150 dagar. Med hänsyn till den vid truppförbanden
förekommande stora mängden av liandräckningsgöromål av
olika slag är det tydligt, att försvarsrevisionens är det ur militär synpunkt
fördelaktigare, då möjlighet därigenom beredes att på ett bättre
sätt än enligt Kungl. Majds förslag utnyttja den korta övningstiden för
vapen tjänsten.

25

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Av den granskning utskottet underkastat Kungl. Maj:ts förslag torde
framgå, att trots skiljaktigheten med avseende å tjänstgöringstiden mellan
detsamma och försvarsrevisionens förslag i allmänhet inskränker sig till
endast 30 dagar, det förrå dock lider av så väsentliga brister, att det
icke kan av utskottet tillstyrkas. En ingående jämförelse mellan de båda
förslagen bestyrker oförtydbart det av motionärerna i ämnet gjorda uttalandet,
att försvarsrevisionens förslag tillvaratager möjligheterna till
inskränkningar i de värnpliktigas tjänstgöringstid så långt det är förenligt
med ett fasthållande av det ledmotiv, som bör vara normerande för provisoriets
ordnande, nämligen att bevara den förefintliga organisationen,
intill dess frågan om det framtida ordnandet av vårt försvarsväsende i
dess helhet föreligger. Att därutöver gå till ett försvagande, som på
vissa punkter närmar sig desorganisation, synes, såsom motionärerna
framhållit, icke vara av sakliga hänsyn tillrådligt eller påkallat.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 430 framlagda förslag icke kunnat
av riksdagen i oförändrat skick antagas, må med anledning
av den av herrar Ekman och Kvarnzelius i
första kammaren avgivna motionen nr 312 och den av
herr Johan Jönsson i Revinge i andra kammaren avgivna
motionen nr 458, för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag’

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas
härigenom som följer:

§ I Vapenföra

värnpliktiga av 1920 års klass, med undantag av dem,
som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2
denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för
sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. G samt. 3 avd. 2 käft. (Nr 3—6.) 172120 4

26

Sammansatta stats- och andra lagutskottet Nr 1 utlåtande Nr 3.

a) vid fotfolket i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 105 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästning sartilleriet
å Karlsborg i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 156 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

c) vid fästning sartilleriet i Boden och fästning singenjör trupp erna i sammanlagt
240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av tredje och fjärde åren;

d) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna i sammanlagt 240 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras
:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och
ett av andra och tredje åren;

e) vid träng en och intendenturtrupperna i sammanlagt 180 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras
:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbär artjänst:
med en första tjänstgöring om 105 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 130 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vartdera
av andra och fjärde åren, samt

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

27

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 155 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde

året;

f) vid marinen i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna i en
följd med början under första eller andra året, samt
av de i kustartilleritjänst inskrivna:

med en första tjänstgöring om 198 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året.

§ 2-

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna
i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och
intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,
äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 240 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras
:

vid fotfolket:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde året, samt

vid trängen och intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,
före utgången av fjärde eller femte året.

§ 3.

Oavsett vad ovan i §§ 1 och 2 stadgas angående utbildningstidens
längd och fördelning, skall för vapenföra värnpliktiga, som påbörja första
tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) under första året, denna ökas
med 30 dagar.

28 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

§ 4.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som omnämnas i § 27
mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga
att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar,
som nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst 323 dagar, som uppdelas på
första och andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning under andra året;

b) vid marinen i 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under
första året, samt

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 323 dagar, som
tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)
övning om 42 dagar under tredje året.

§ 5.

Icke vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass äro, sedan de blivit
inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:

a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,
i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen
i en följd med början under första eller andra året eller ock med
en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,
i 275 dagar i en följd med början under första eller andra
året.

§ 6.

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande
samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt,
må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra
värnpliktiga att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet
fullgöra dem enligt § 1 a) åliggande tjänstgöring med 210 dagar
i en följd.

29

Sammansatta stats- och andra lagutskottets Nr 1 utlåtande Nr 3.

§ r

Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av
värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger
värnpliktig, som sådant åstunda!'', efter därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, tvärstanna i tjänstgöring intill utgången
av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm den 6 juni 1920.

På det sammansatta utskottets vägnar:
LUDVIG WIDELL.

Reservation:

av herrar Johan Nilsson, Sigfrid Hansson, Anderson i Råstock och
Johansson i Stockholm, vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava
följande lydelse:

»Av den i det föregående lämnade sammanfattande redogörelsen
framgår, att avsikten med Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda
förslag är att, i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna
revisionen av vårt försvarsväsende, åstadkomma en av förhållandena påkallad
inskränkning av övningstiden för de värnpliktiga. Förslaget innebär
alltså en provisorisk anordning. I fråga om längden och förläggningen
av övningstiden under detta provisorium har till utskottets omprövning
förelegat, förutom Kungl. Maj:ts förslag, det av herrar C. G.
Ekman, S. H. Kvarnzelius och doh. Jönsson i Revinge först inom försvarsrevisionen
och sedermera genom motionerna nr 312 i första och nr
458 i andra kammaren framlagda förslaget.

Vid uppgörandet av de båda förslagen ha utgångspunkterna varit
gemensamma. Kungl. Maj:t åberopar sålunda i sin proposition det av

SO Sammansatta stats- och andra lagutsJcottets nr 1 utlåtande Nr 3.

försvarsrevisionen gjorda uttalandet, att de efter världskrigets avslutande
inträdda utrikespolitiska förhållandena icke synas vara av beskaffenhet
att påkalla upprätthållande av någon högre grad av krigsberedskap samt
att en avkortning å de värnpliktigas övningstid måste anses erforderlig
såväl ur statsfinansiell synpunkt som med hänsyn till det rådande starka
behovet av att kunna åt det under nuvarande förhållanden mera än vanligt
viktiga produktiva arbetet ägna alla till buds stående krafter. Utskottet
delar den sålunda uttalade uppfattningen.

Det torde icke kunna förnekas, att dessa synpunkter blivit på ett
bättre sätt beaktade i Kungl. Maj:ts förslag än i det av motionärerna
framlagda förslaget. Motionärerna förorda nämligen en ökning av den
av Kungl. Maj:t föreslagna övningstiden med i allmänhet 30 dagar, men
för stora grupper värnpliktiga med ända upp till 60 dagar. Enligt uppgift
utgöra de under år 1920 inskrivna värnpliktiga omkring 48,000.
Motionärernas förslag torde sålunda innebära, att för dessa värnpliktigas
utbildning ytterligare omkring 1,500,000 dagar, som enligt Kungl. Mapts
förslag kunna besparas, gå förlorade för det produktiva arbetet. Det
är uppenbart, att en dylik ökning av tjänstgöringsdagarnas antal också
kommer att medföra en betydande direkt utgift för staten och alltså
icke rätt väl överensstämmande med de av försvarsrevisionen åberopade
statsfinansiella synpunkterna.

Kungl. Maj:ts förslag måste sålunda ur såväl statsfinansiell synpunkt
som med hänsyn till det starka behovet av arbetskrafter inom
produktionen bestämt förordas framför motionärernas. Det senare förslaget
synes icke heller ur andra synpunkter bjuda några fördelar framför
Kungl. Maj:ts förslag, som skulle kunna uppväga sparsamhetssynpunkterna.
Under ärendets behandling inom utskottet ha visserligen förespråkarna
för motionärernas förslag framhållit, att en mera omfattande
utbildning kan medhinnas om övningstiden är 30 resp. 60 dagar längre.
Motionärerna ha däremot icke lyckats ådagalägga, att en utbildningstid
på just 180 respektive 210 dagar för infanteriet, trängen och intendenturtrupperna
samt 240 respektive 270 dagar för övriga vapenslag är
den lämpligaste. De ha tvärtom redan inom försvarsrevisionen medgivit,
att genom deras förslag »utbildningsresultatets militära värde
kommer att minskas» och nöjt sig med den förmodan, att ändock »ett
utbildningsresultat av militärt värde skall kunna uppnås». Men även
departementschefen kan till stöd för Kungl. Maj:ts förslag anföra, »att
genom ett rationellt utnyttjande av övningstiden och genom utmönstring
ur utbildningsprogrammen av en del mindre väsentligt till fördel för
det mera väsentliga ett gott utbildningsresultat bör kunna vinnas under

Sammansatta stats- och andra lagutslcottets nr 1 utlåtande Nr 3. 31

avsevärt kortare tid än den nu i värnpliktslagen fastställda». Hur pass
tillfredsställande detta resultat i verkligheten kan bli, torde kunna avgöras
endast genom förslagets praktiska tillämpning. Med hänsyn till
att Kungl. Maj:t föreslagit, att den för 1920 års klass förordade övningstiden
skall för huvudmassan av de värnpliktiga tillämpas även i avseende
på 1919 års klass, kunna praktiska erfarenheter vinnas redan innan försvarsrevisionen
avgiver sina slutliga förslag. Aven ur denna synpunkt
torde det vara av stor betydelse, att av de nu föreliggande förslagen,
det som innefattar den kortaste övningstiden blir i praktiken prövat.

Mot Kungl. Maj:ts förslag ha motionärerna vidare anfört, att det
skulle »helt avstänga betydande delar av de vapenföra värnpliktiga från
all militär utbildning» och »avskriva all vinterutbildning». Påståendet
i dess första del innehåller påtagliga överdrifter. De värnpliktiga vid
infanteriet, som under höst- och vintermånaderna skulle inkallas väsentligen
för vård och vakttjänst, torde icke komma att uppgå till mer än
något över 3,000, vilket antal näppeligen kan rubriceras som »betydande
delar av de vapenföra värnpliktige». Men därjämte är det oriktigt att
påstå, det dessa värnpliktiga skulle »helt avstängas från all militär utbildning».
Motionärerna ha själva inom försvarsrevisionen framhållit,
att sådana göromål, som äro att hänföra till den egentliga vakttjänsten
ävensom till vissa delar av vårdtjänsten, ingå i de vapenföras utbildning.
Erfarenheten har också visat, att värnpliktiga av 1918 års klass, som
varit inkallade huvudsakligen för vård- och vakttjänst, kunnat erhålla
militär utbildning.

Yad angår vinterutbildningen, anser utskottet i likhet med departementschefen
»starka skäl tala mot sammandragandet till repetitionsövning
under vintern av värnpliktiga, vilka dessförinnan icke erhållit brågon
särskild vinterutbildning»; detta skulle nämligen även enligt motionärernas
förslag bli fallet beträffande den övervägande delen av de värnpliktiga.
När det häremot åberopas, att man måste räkna med möjligheten
av ett vinterfälttåg, så tyckas motionärerna ha förgätit innebörden
av sina egna uttalanden i försvarsrevisionen, att förhållandena icke synas
vara av beskaffenhet att påkalla upprätthållande av någon högre grad
av krigsberedskap. Dessa uttalanden måste nämligen, därest de skola
anses ha någon förnuftig mening, innebära, att man icke behöver under
de närmaste åren räkna med en mobilisering. Skulle återigen häremot
invändas, att de värnpliktiga tillhöra beväringen under 15 år, så synes
man vara berättigad att draga i tvivelsmål, att en vinterutbildning av
det begränsade slag, som motionärerna förorda, skall sträcka sina verkningar
flera år framåt i tiden. För övrigt åberopa motionärerna med

32 Sammansatta stats■ och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

orätt de militära experterna för sin linje. Dessa experter utdömde, som
man erinrar sig, för några år sedan en vinterlinje, som dock var väsentligt
mindre »delad» än den nu förordade skulle bli.

Slutligen ha motionärerna velat göra gällande, att Kungl. Maj:ts
förslag skulle »genom minskning i antalet och omfattningen av repetitionsövningarna
väsentligt reducera befälets mest givande och betydelsefulla
utbildningstillfällen». Motionärerna ha emellertid icke kunnat bestrida
departementschefens uttalade uppfattning, att på grund av de här
ifrågavarande årsklassernas storlek det är möjligt att även med tillgång
på endast två årsklasser uppsätta fältstarka förband. Därmed förfaller
första delen av deras anmärkning, tv då även enligt Kungl. Maj:ts
förslag repetitionsövningar skulle komma att äga rum varje år inträder
ju ingen minskning i antalet utbildningstillfällen för befälet. Vad åter
angår repetitionsövningarnas omfattning, drabbar motionärernas kritik i
första hand deras eget förslag, vilket innebär en minskning av dagantalet
i repetitionsövningarna för huvudmassan av de värnpliktiga från
30 till 25. Kungl. Maj:t har däremot förordat, att i avseende på huvudmassan
av de värnpliktiga repetitionsövningarnas dagantal skall bibehållas
vid 30, men ansett, att där för närvarande repetitionsövningen
omfattar mer än 30 dagar en reduktion i dagantalet kan ske.

Då utskottet sålunda finner de mot Kungl. Maj:ts utförligt motiverade
och i enlighet med de allmänna utgångspunkterna väl avvägda
förslag riktade anmärkningarna ogrundade, tillstyrker det Kungl. Maj:ts
förslag oförändrat. Endast i avseende på utbildningen av vapenföra
värnpliktiga studenter och anställda anser sig utskottet böra framhålla,
att därest vissa av dessa värnpliktiga skulle önska fullgöra första tjänstgöringen
i en följd och detta skulle befinnas ur utbildningssynpunkt
acceptabelt, Kungl. Maj:t bör taga under övervägande lämpligheten av
medgivande i denna riktning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med avslag å de i ämnet
väckta motionerna, bifalla Kungl. Maj:ts i proposition
430 framställda förslag.»

Sammansatta stats- och andra lagutskottets Nr 1 utlåtande Nr 3.

33

Särskilda yttranden:

av herrar Widell och Andersson i Knäppinge, vilka anfört:

»Enär det av försvarsrevisionen framlagda, av motionärerna upptagna
förslaget måste, såsom utskottet närmare utvecklat, anses äga
synnerligen stora företräden framför Kungl. Maj:ts proposition, hava vi
med hänsyn till det läge, vari förevarande fråga för närvarande befinner
:sig, ansett oss böra biträda utskottets hemställan.»

av herr Söderhielm, som anfört:

»Inom försvarsrevisionen hava herrar friherre Fleming och Hammarskjöld
beträffande revisionens förslag angående övningstiden för 1920 års
Idass avgivit särskilt yttrande och därvid anfört följande:

''Under arbetet inom försvarsrevisionen hava vi förklarat oss villiga att söka
nedbringa kostnaderna för landets försvars väsende. Inom revisionen har gjorts gällande,
.att den nuvarande organisationen bör bibehållas under den s. k. provisorietiden, d. v. s.
till dess förslag till en ny härordning blifvit utarbetat och antaget. För att vinna
detta mål måste man, enligt vår åsikt, även fasthålla vid att de åtgärder, vilka vidtagas
under provisorietiden, icke försvaga organisationen. De nu föreslagna åtgärderna
synas emellertid gå i motsatt riktning. På grund av ogynnsamma förhållanden och
riksdagens beslut hava under de senaste tvenne åren inskränkningar gjorts uti värnpliktstjänstgöringen
av sådan omfattning, att fredsorganisationen försvagats och mobiliseringsberedskapen
minskats. Vid sådant förhållande hade det, enligt vår mening,
varit angeläget att föreslå åtgärder för att bota de skador, freds- och krigsorganisationen
redan lidit. I alla händelser borde åtminstone allt undvikits, vilket är ägnat
att ytterligare försvaga organisationen. En dylik tanke kan visserligen återfinnas uti
försvarsrevisionens betänkande, men den är ingalunda den vägledande. Revisionen
utgår nämligen ifrån, att en minskning av utbildningstiden måste göras. Man synes
.emellertid bortse ifrån, att våra här- och marinorganisationer till så väsentlig del äro
byggda på den allmänna värnplikten, att längden av de värnpliktigas tjänstgöring och
sättet att anordna densamma på ett mycket kännbart sätt måste inverka på hela utbildningsresultatet
vid truppförbanden och på organisationens fasthet. För de värnpliktiga
bör icke heller bestämmas en så kort utbildningstid, att de icke kunna bibringas
de kunskaper och färdigheter, vilka erfordras för att de vid mobilisering
omedelbart skola kunna ingå uti operations- och stridsdugliga avdelningar, tillhörande
fälthären. Med hänsyn till att de värnpliktiga under femton år tillhöra beväringen
och under samma tid måste kunna tilldelas fälthären, får det nuvarande militärpolitiska
läget i detta avseende icke anses bestämmande. De av försvarsrevisionen
uppställda fordringarna, att »ett utbildningsresultat av militärt värde skall kunna
uppnås» och att »de värnpliktiga skola erhålla åtminstone någon om än icke ur
militär synpunkt fullt tillfredsställande utbildning», kunna icke heller anses tillfyllest.
Eu åtgärd, som enligt vår åsikt skulle varit ägnad att i avsevärd grad avhjälpa de
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 3 avd. 2 käft. (Kr 3—6.) 172120 5

34 Sammansatta stats- och andra lagutsJcottets Nr 1 utlåtande Nr 3.

nuvarande svårigheterna, skulle varit att, utöver vad som föreskrives uti § 26 värnpliktslagen,
bestämma för samtliga truppslag och tjänster uttagning av underbefäl
och fackmän i förhållande till antalet vakanta fast anställda. Revisionen har visserligen
i syfte att avhjälpa manskapsbristen föreslagit överföring av vapenföra värnpliktiga
från infanteriet till vissa specialtruppslag och till kustartilleriet. En dylik
åtgärd, som måste medföra olägenheter av skilda slag, kan dock icke fylla bristen
på mera kvalificerad personal. Försvarsrevisionens argumentering att med åberopande
av 1914 års värnpliktslag föreslå första tjänstgöringen för underbefäl och fackmän vid
fotfolket till endast 60 dagar längre än för övriga värnpliktiga, d. v. s. till 165 dagar,
kan icke godtagas. Tankegången i 1914 års värnpliktslag var icke, att underbefäl
och fackmän under alla förhållanden skulle erhålla 60 dagars längre första tjänstgöring
än övriga värnpliktiga vid samma truppslag, utan att tiden för första tjänstgöringen
och första repetitionsövningen för underbefäl och fackmän tillsammans skulle
uppgå till ett år med undantag av det till 3 å 4 veckor uppgående vapenövningsuppehållet
efter regementsövningarna, under vilket utbildningsarbetet i stort sett låg;
nere. Att nämnda skillnad i utbildningstid kom att uppgå till 60 dagar, berodde
också på att första tjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga vid fotfolket bestämdes.
60 dagar kortare än vad som ansågs erforderligt för underbefäl och fackmän. En
tillräcklig utbildningstid för underbefäl och fackmän måste under nuvarande förhållanden
anses särdeles betydelsefull icke endast med hänsyn till det stora antalet,
vakanser i volontärstyrkan utan även emedan det, såsom försvarsrevisionen framhåller,
är angeläget att redan under närmaste tiden anordna försök och utbildning med de
under världskriget tillkomna nya stridsmedlen, exempelvis granatkastare, handgranater
och lätta kulsprutor. Alla dessa anspråk på de värnpliktiga, vilka uttagas till underbefäl
och fackmän, kunna givetvis icke uppfyllas, om deras första tjänstgöring minskasfrån
310 till 165 dagar.

Då de inom försvarsrevisionen framkomna förslagen icke uppfylla ovan uppställda
fordringar, kunna vi icke godkänna desamma, men da framläggandet av ett
eget förslag icke synes oss kunna bidraga till en tillfredsställande lösning, enär ett
dylikt förslag påtagligen icke skulle kunna samla majoritet inom riksdagen, hava vi
icke ansett oss nu böra framlägga något sådant.’

I den kritik, som av de båda reservanterna sålunda riktats mot
försvarsrevisionens förslag, vartill utskottsmajoriteten anslutit sig, måste
jag tillfullo instämma. Å andra sidan har jag icke kunnat undgå att
linna utskottsmajoritetens förslag besitta så bestämda företräden framför
det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget, att jag, då någon utsikt nu
icke torde finnas att vinna riksdagens bil all till en ur försvarssynpunkt
mera tillfredsställande lösning, ansett mig böra biträda vad utskottets
majoritet föreslagit.»