12

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1920 kl. *''2 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset
i Uppsala.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 65) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående ytterligare anslag till
ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala, för ändamålet
beräkna på extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 2,615,000
kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i den till riksdagen samma dag avlåfna
propositionen angående tilläggsstat för år 1920 under åttonde huvudtiteln
(punkt 23) föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition i
enahanda fråga, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1920 ett
reservationsanslag av 2,525,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 19 mars 1920 till riksdagen
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 388, under åberopande
av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att till ny- och ombyggnad vid
akademiska sjukhuset i Uppsala såsom särskilda reservationsanslag anvisa
dels på tilläggsstat för år 1920 ett belopp av 2,525,000 kronor,
därav 689,666 kronor såsom återstod av de för ifrågavarande ändamål
av riksdagen redan beviljade statsanslag å tillhopa 1,764,666 kronor,
dels ock på extra stat för år 1921 ett belopp av 2,000,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

13

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

År 1914 förelädes denna byggnadsfråga första gången riksdagen.
Den då beräknade kostnadssurnman, 1,868,000 kronor, därav 100,000
kronor för lös inredning och inventarieutrustning, skulle fyllas dels genom
ett av Uppsala läns landsting under vissa betingelser beviljat räntefritt lån
å 775,000 kronor — därav 25,000 kronor till utrustning av sjukhuslokalerna
— dels genom ett av Regnellska donationsnämnden beviljat bidrag
av 100,000 kronor, avsett till uppförande av eu pediatrisk klinik vid sjukhuset
och utgående i vissa terminer, och dels genom ett statsanslag å
993,000 kronor. 1914 års senare riksdag beviljade sistnämnda belopp
och anvisade på extra stat för år 1915 ett anslag av 150,000 kronor.

Av det beviljade anslaget anvisades vidare av riksdagen ar 1915
på extra stat för år 1916 125,000 kronor och år 1916 på extra stat för
år 1917 200,000 kronor.

Till följd av inträffade stegringar i materialpriser och arbetslöner
befunnos emellertid de för byggnadsföretagets utförande tillgängliga
medlen otillräckliga, och sommaren 1916 lät o vederbörande byggnadskommitterade
uppgöra nya kostnadsberäkningar, slutande å sammanlagt
2,972,670 kronor.

Såsom bidrag till täckande av den sålunda uppkomna bristen i
byggnadsanslaget beviljade 1916 års landsting under vissa villkor såsom
räntefritt lån, utöver förut anslagna medel, 472,626 kronor 94 öre; återstående
belopp 632,043 kronor 6 öre begärde universitetet i statsanslag.

Sedan dåvarande överintendentsämbetet yttrat sig och därvid uttalat,
att den beräknade merkostnaden — 1,104,670 kronor — borde
förhöjas med 292,000 kronor eller till 1,396,670 kronor, gjorde Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen till 1917 års riksdag framställning om
beviljande av ytterligare 771,666 kronor. Återstående 625,004 kronor
skulle, på sätt närmare inhämtas av vederbörande departementschefs
yttrande under punkt 54 i bilagan till åttonde huvudtiteln i statsverkspropositionen,
tillskjutas av landstinget och universitetet.

Riksdagens beslut i ämnet innehöll, enligt vad riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anmälde, att riksdagen

dels till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
utöver för ändamålet av riksdagen tidigare beviljat anslag å 993,000
kronor ytterligare beviljat ett belopp av 771,666 kronor under villkor,
att Uppsala läns landsting, utöver av landstinget redan beviljat anslag
å 775,000 kronor, bidroge med ytterligare 625,004 kronor, att, därest

14

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

behållning uppkörande å det sammanlagda belopp, som beräknats för
arbetets utförande, denna behållning skulle anses hava uppstått å de
nu ifrågasatta tillskotten från å ena sidan staten, å andra sidan landstinget
i förhållande till tillskottens storlek samt att landstinget utfästa
sig att, därest brist i ifrågavarande anslag skulle uppstå, bidraga till
täckande av denna brist efter samma grunder, som gällde för det nu
beviljade bidragets utgående till omförmälda byggnadsföretag;

dels ock av de sammanlagda statsanslagen för ifrågavarande ändamål,
1,764,666 kronor, såsom reservationsanslag anvisat på extra stat
för år 1918 ett belopp av 250,000 kronor.

I följd av riksdagens sålunda fattade beslut blev det nödigt att
ånyo hänskjuta ärendet tilll landstinget. _ .

Landstinget, som vid lagtima möte år 1917 förehade ärendet, tillmötesgick,
med vidhållande av vissa förut av detsamma uppställda villkor,
de av riksdagen för beviljande av ytterligare statsanslag uppställda
kraven, och Kungl. Maj:t faun, enligt beslut den 14 december 1917,
landstinget genom åren 1916 och 1917 fattade beslut hava vederbörligen
iklätt sig fullgörandet av de av riksdagen år 1917 uppställda villkoren
för utgående av då beviljat tilläggsanslag å 771,666 kronor och att
förty hinder ej mötte för ifrågavarande byggnadsföretags igångsättande.

Byggnadskommitterade infordrade med anledning härav entreprenadanbud,
och på grundval av dessa beräknade byggnadskommitterade
kostnnderna för byggnadslöretaget i dess helhet dåmera komma att uppgå
till 7,315,000 kronor. Men när fråga blev om antagande av ett av entreprenadanbuden,
gällande grundläggningsarbetena, vägrade 19! 8 års lagtima
landsting att lämna sitt medgivande till byggnadsarbetets igångsättande.
Landstinget kunde därvid stödja sig på ett av detsamma vid
dess anslags beviljande uppställt vilkor, som innebar, att för entreprenadanbudens
antagande fordrades medgivande av landstinget eller dess
förvaltningsnämnd.

Sedan anmälan om frågans sålunda iråkade läge ingått till Kungl.
Maj:t, därvid samtidigt framkommit spörsmål om ändring i vissa delar
av de uppställda villkoren för de beviljade anslagen till ny- och ombyggnad
vid akademiska sjukhuset, förordnade Kungl. Maj:t den 8 november
1918, att landstinget skulle sammankallas till urtima möte för handläggning
av de sålunda väckta frågorna.

Det i följd härav sammankallade urtima landstinget beslöt den 28
januari 1919 att — därest det av 1917 års riksdag för statsanslags beviljande
till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset fastställda
villkoret, att landstinget, för den händelse brist i anslaget uppstode,

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

15

skulle bidraga till täckande av denna brist efter samma grunder, som
gällde det till byggnadsföretaget då beviljade bidragets utgående, ändrades
därhän, att landstingets andel i eventuell brist i byggnadsanslaget
skulle begränsas till ett belopp, som tillhopa med av landstinget förut
beviljade anslag ej skulle överskrida 3,000,000 kronor — frånträda sin
såsom villkor för de åren 1916 och 1917 till samma byggnadsföretag
beviljade anslags utgående förbehållna rätt att slutligt besluta om antagande
av entreprenaubud å byggnadsarbetenas utförande samt angående
tiden för desammas igångsättande.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl.
Maj:t genom proposition nr 188 1919 års lagtima riksdag att

dels medgiva, att det av riksdagen år 1917 för beviljande av ytterligare
anslag å 771,666 kronor till ny- och ombyggnad vid akademiska
sjukhuset i Uppsala uppställda villkoret, att landstinget skulle utfästa
sig att, därest brist skulle uppstå i de för arbetets utförande beviljade
anslagen, bidraga till täckande av donna brist efter samma grunder,
som gällde för det då beviljade bidragets utgående till omförmälda
byggnadsföretag, må ändras därhän, att landstingets andel i eventuell
brist i byggnadsanslaget begränsas till ett belopp, som tillhopa med av
landstinget förut beviljade anslag ej överskrider 3,000,000 kronor;

dels ock av de tidigare beviljade statsanslagen för ifrågavarande
ändamål, sammanlagt 1,764,666 kronor, anvisa på extra stat lör år 1920
såsom reservationsanslag ett belopp av 350,000 kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit blev av riksdagen bifallet.

Det har emellertid befunnits, att de hitintills till byggnadsföretaget
beviljade medlen icke äro för ändamålet tillräckliga. Till byggnadsföretaget
äro att påräkna från Uppsala läns landsting 3,000,000 kronor
och från Regnellska fonden 100,000 kronor. Av statsmedel skulle enligt
verkställda beräkningar erfordras 5,954,349 kronor, av vilket beh pp
emellertid redan anvisats tillhopa 1,075,000 kronor. Ytterligare skulle
alltså erfordras ett belopp av 4.879,349 kronor av statsmedel. Med
nu nämnda siffror kommer man upp i eu totalsumma av 9,054,349 kronor.
Genom en vidare nådig befunnen ökning med 945,651 kronor skulle
kostnaden slutligen bringas upp till den jämna summan av 10,000.000
kronor. Sistnämnda summa har emellertid ansetts av viss anledning
kunna nedsättas till 9,600,000 kronor; dragas därifrån landstingets och
Regnellska fondens bidrag, tillhopa 3,100,000 kronor, skulle från statens
sida krävas anslag å tillhopa 6,500,000 kronor. Då nu riksdagen redan
anvisat 1,075,000 kronor, och å 1920 års tilläggsstat äskas 2,525.000
kronor samt å 1921 års extra stat 2,000,000 kronor, tillhopa 5,600,000

16

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Utskottets

yttrande.

kronor, skulle ytterligare krävas 900,000 kronor, varom framställning
ställes i utsikt till en kommande riksdag.

Utskottet kar vid prövning av den föreliggande frågan ej kunnat
undgå att ställa sig i hög grad tveksamt inför den oerhörda stegringen
av kostnaderna till ifrågavarande byggnadsföretag. Om utskottet
alltså från statsfinansiell synpunkt måste hysa vissa betänkligheter mot
förslaget, är utskottet emellertid å andra sidan övertygat om att ett
ytterligare uppskov med frågan näppeligen skulle vara ägnat att nedbringa
kostnaden och att över huvud med ett dylikt uppskov sådana
olägenheter och svårigheter för ej allenast sjukvården utan även den
medicinska undervisningen skulle vara förenade, att utskottet ej anser
sig kunna tillstyrka en åtgärd, som skulle ytterligare försvåra de redan
nu synnerligen otidsenliga och otillfredsställande lokala förhållandena
vid ifrågavarande sjukhus. Då utskottet sålunda anser sig böra förorda
Kungl. Maj:ts förslag, har utskottet emellertid velat med styrka
betona, att för vederbörande bör framhållas nödvändigheten av att under
arbetets gång besparingar och inskränkningar till nedbringande av
kostnaderna i möjligaste mån vidtagas; och anser sig utskottet kunna
förvänta, att Kungl. Maj:t låter utöva nödig tillsyn i sådant avseende.

Utskottet hemställer aliså,

att riksdagen må till ny- och ombyggnad vid
akademiska sjukhuset i Uppsala såsom reservationsanslag
anvisa

a) på tilläggsstat för år 1920 ett belopp av
2,525,000 kronor, därav 689,666 kronor såsom återstod
av de för ifrågavarande ändamål av riksdagen redan
beviljade statsanslag å tillhopa 1,764,666 kronor,

b) på extra stat för år 1921 ett belopp av
2,000,000 kronor.

Stockholm den 27 april 1920.

På utskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande- se under utlåtandet nr 79.

Reservationer

av herrar J. L. Widell och K. A. W. Björck mot utskottets motivering;
av herrar Ollas A. Ericsson och O. II. Waldén.