Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

1

60 A.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1920 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
för år 1921 i avseende å post- och telegrafverken
samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd ock behov under år 1921 har Kungl. Maj:t,
under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för
kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för
nämnda dag, punkt 1, föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier
för postverkets behov för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av
700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 5—13.

Förutom ovannämnda å riksstaten äskade anslag av 700,000 kronor,
begäres för ändamålet ytterligare 400,000 kronor å 1920 års tilläggsstat.
Jämte det av 1919 års lagtima riksdag för år 1920 anvisade
anslaget, 300,000 kronor, skulle alltså för innevarande år finnas tillgängligt
tillhopa 700,000 kronor, vilket belopp med 275,000 kronor
överstiger anslagen å 1919 års riksstat och tilläggsstat, som uppgingo
till sammanlagt 425,000 kronor.

Det å 1921 års riksstat erforderliga beloppet hade av generalpoststyrelsen
upptagits till 1,000,000 kronor, men har av departementschefen
nedsatts till ovannämnda belopp 700,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår att nyanskaffningen av inventarier
vid postverket, vilken under de senaste åren måst i väsentlig

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 37 käft. (Nr 60 A—B.) ii3G 20 1

Inköp av
inventarier.

[!•*]

Utskottets

yttrande.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Ombyggnad
ar centralposthuset
i
Stockholm.

[2.]

grad inskränkas, icke längre kan utan stor olägenhet i liknande omfattning
undanskjutas. Med hänsyn härtill och då vidare de nu äskade
anslagen äro avsedda att möjliggöra införande av maskinella anordningar
för utförandet av vissa arbeten, som hittills verkställts av den
anställda personalen, har utskottet, som väl fäst sin uppmärksamhet
vid att förevarande förslag innebär en avsevärd anslagsökning i jämförelse
med tidigare för ändamålet beviljade belopp, likväl ansett sig
böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda båda framställningar.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande liksom övriga å
riksstaten äskade anslag till utgifter för kapitalökning för ändamål
hörande under civildepartementet har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva att desamma finge utgå av lånemedel. Häremot har utskottet
intet att erinra.

Utskottet får alltså nu beträffande 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för inköp av inventarier för postverkets
behov för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor att utgå av lånemedel.

2:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 2) att för
ombyggnad av centralposthuset i Stockholm för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 250,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 14—18 av statsrådsprotokollet.

Av de av riksdagen åren 1914—1917 för till- och ombyggnad av
centralposthuset i Stockholm beviljade anslag om tillhopa 1,010,000
kronor beräknades ursprungligen 833,000 kronor belöpa på tillbyggnaden,
som redan färdigställts, och återstående 177,000 kronor på ombyggnaden
av den ankommande avdelningen. Av det sammanlagda
anslaget hava för tillbyggnaden använts 785,269 kronor 26 öre. Redan
vid 1919 års lagtima riksdag ansågos emellertid återstående 224,730
kronor 74 öre icke vara tillräckliga för utförande av ombyggnaden,
vilken enligt förnyade kostnadsberäkningar antogs komma att draga en
kostnad av i runt tal 523,000 kronor eller omkring 300,000 kronor utöver
det disponibla anslagsbeloppet. Generalpoststyrelsen hemställde därför
om anvisande för ändamålet av 300,000 kronor å tilläggsstat för år 1919.

Då ett framflyttande av tidpunkten för slutförande av dessa ombyggnadsarbeten
ansågs kunna äga rum, beviljade emellertid riksdagen,
i enlighet med Kungl. Majrts förslag, endast ett belopp av 100,000

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

3

kronor på riksstat^ för år 1920. Återstående 200,000 kronor förutsattes
böra framdeles anvisas.

Emellertid har ombyggnad jämväl utav avgående avdelningen nu
ansetts av behovet påkallad. Kostnaderna härför hava beräknats komma
att uppgå till 212,000 kronor.

Sammanlagt skulle således för ifrågavarande ombyggnadsarbeten
erfordras 412,000 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa
utgifterna för kapitalökning har dock en uppdelning av sistnämnda
belopp på två år ansetts böra äga rum. För år 1921 skulle för avslutande
av de förut beslutade samt för påbörjande av de nu förordade
ombyggnadsarbetena anvisas 250,000 kronor, medan återstoden, 162,000
kronor, ansetts böra uppföras å 1922 års stat.

Att lokalförhållandena å den avgående avdelningen av centralposthuset
äro mindre tillfredsställande i sitt nuvarande skick framgår av
den i ärendet lämnade utredningen och har ytterligare bestyrkts vid
av utskottet avlagt besök därstädes. De nuvarande lokalerna äro
olämpliga dels därigenom, att de i viss mån sönderdelas av en ljusgård,
och dels på grund av en till följd av rörelsens utveckling numera
otjänlig rumsindelning. För att arbetet inom avdelningen skall kunna
bedrivas på ändamålsenligt sätt, är det, såsom av departementschefen
framhållits, av stor betydelse att erhålla ett i möjligaste mån sammanhängande
utrymme inom lokalen, och för vinnande av detta mål erfordras
ifrågavarande ändringsarbeten, vilka i huvudsak innebära överbyggande
av förenämnda ljusgård ävensom borttagande i största möjliga
utsträckning av skiljeväggar samt dessas ersättande med bärpelare.

Med hänsyn till nu framhållna omständigheter anser sig utskottet
böra tillstyrka att ombyggnadsarbetena å centralposthuset utsträckas att
jämväl omfatta den avgående avdelningen.

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för ombyggnad av centralposthuset
i Stockholm för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor att utgå av lånemedel.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att dels för
uppförande av två byggnader för post- och telegrafverkens behov i
Gällivare för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 168,000 kronor;
dels ock medgiva, att för nämnda ändamål må användas de anslag, som

Utskottets

yttrande.

Posthusbyggnad

och bostadshus
i
Gällivare.

[3.]

4

Statsutsfcottets utlåtande Nr 60 A.

Utskottets

yttrande.

av riksdagen tidigare anvisats för uppförande därstädes av ett posthus,
inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets behov.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18—26 av statsrådsprotokollet.

För uppförande av posthus i Gällivare å viss staten tillhörig tomt
anvisade 1917 och 1918 års riksdagar sammanlagt 275,000 kronor, utgörande
den beräknade totalkostnaden. Fastigheten var avsedd att
jämväl innehålla lokaler för telegrafverket. Arbetet härå har emellertid
sedermera icke påbörjats. Sedan nämligen till 1919 års riksdag anmälts,
att byggnadskostnaden stigit till 595,000 kronor och att på grund härav
ytterligare anslag erfordrades, yttrade nämnda års riksdag, att riksdagen
funnit det vara lämpligast, att med uppförandet av ny posthusbyggnad
åtminstone tills vidare finge anstå samt att utredning verkställdes, om
icke postverkets behov av förbättrade tjänstelokaler samt bostäder för
personalen i Gällivare lämpligen kunde tillgodoses genom inköp av därför
lämpad, bebyggd fastighet.

Med anledning av detta riksdagens uttalande har inom byggnadsstyrelsen
verkställts utredning i syfte att förvärva bebyggd fastighet
för post- och telegrafverkens räkning i Gällivare, och har därvid fråga
uppkommit, huruvida icke det s. k. teaterhuset borde inköpas och användas
till huvudsakligen tjänstelokaler samt därjämte för tillgodoseende
av bostadsbehovet för post- och telegrafpersonalen förvärvas ytterligare
en bebyggd fastighet. Enligt senaste kostnadsberäkningar slutar detta
förslag å en summa av omkring 349,000 kronor. Förslaget är emellertid
behäftat med sådana olägenheter, att detsamma icke kunnat
förordas till utförande. Byggnadsstyrelsen har därför nödgats frångå
tanken på inköp av bebyggd fastighet och i stället ånyo undersökt olika
möjligheter för nybyggnad, helt eller delvis. Det enda antagliga förslaget
har därvid befunnits vara det nu för riksdagen framlagda, vilket
avser uppförande å den ursprungligen tänkta, kronan tillhöriga tomten
av två byggnader av trä, den ena för tjänstelokaler och den andra för
bostäder, i stället för såsom tidigare varit avsett en enda byggnad av
sten. Kostnaderna för dessa byggnader beräknas till 220,000 kronor
för expeditionsbyggnaden och 223,000 kronor för bostadshuset eller
tillhopa 443,000 kronor. Utöver tidigare anvisade 275,000 kronor skulle
alltså erfordras ett ytterligare belopp av 168,000 kronor.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen har utskottet
ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet vill därvid

Statsutskottets utlåtande Nr 00 A.

5

erinra, att, även om den av 1919 års riksdag uttalade förväntan att
någon redan bebyggd fastighet skulle kunna inköpas och användas för
ändamålet icke förverkligats, förevarande byggnadsfråga enligt den nu
framlagda planen dock skulle erhålla sin lösning för en totalkostnad,
väsentligt understigande det belopp, som uti statsverkspropositionen till
1919 års riksdag ansågs erforderligt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för uppförande av två byggnader för postoch
telegrafverkens behov i Gällivare för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 168,000 kronor att
utgå av lånemedel;

b) medgiva, att för nämnda ändamål må användas
de anslag, som av riksdagen tidigare anvisats för
uppförande därstädes av ett posthus, inrymmande jämväl
lokaler för telegrafverkets behov.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för upp- Uppförande
förande å statens järnvägar tillhörig mark i Krylbo av en posthus- *v xryibo.9
byggnad, för en beräknad kostnad av 350,000 kronor, för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26—28 av åberopade statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har äskats anslag å årets tilläggsstat
jämväl med 175,000 kronor.

Under erinran att ifrågavarande byggnad är avsedd att jämväl inrymma
bostäder för postverkets personal i orten ävensom överliggningsrum
för en del tjänstemän, anställda vid järn vägsposten, får utskottet,
som funnit sig böra tillstyrka förevarande förslag, beträffande anslag å
riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande å statens järnvägar
tillhörig mark i Krylbo av en posthusbyggnad,
för en beräknad kostnad av 350,000 kronor, för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor
att utgå av lånemedel.

5:o) Kungl. Magt har vidare (punkt 5) föreslagit riksdagen att för
inköp av fastigheten nr 44 i tredje kvarteret i Gävle för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

Inköp av
fastighet i
Gävle.

[5.]

6

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

För ändamålet har jämväl å tilläggsstat för år 1920 äskats ett
anslag av 10,000 kronor.

Av utredningen i ärendet, som återfinnes i statsrådsprotokollet sid.
29—31, framgår, att postverket inom en snar framtid torde komma att
stå inför nödvändigheten att anskaffa annat utrymme för postdirektionen
i mellersta distriktet, som nu disponerar lägenhet i telegrafverkets hus
i Gävle, ävensom att genom utflyttning av vissa avdelningar av postkontoret
från dess nuvarande lokaler i samma hus söka erhålla för
postarbetets bedrivande erforderligt utrymme. Genom det föreslagna
inköpet skulle annan i närheten belägen, lämplig lokal kunna anskaffas
för moderat pris. Med hänsyn härtill och då det icke torde kunna
anses uteslutet, att, om köpet nu ej kommer till stånd, lokalfrågans
ordnande skall vid senare tillfälle åsamka statsverket betydligt ökade
kostnader, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i ämnet
gjorda framställningar.

Utskottet får alltså nu beträffande 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för inköp av fastigheten nr 44
i tredje kvarteret i Gävle för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 260,000 kronor att utgå av lånemedel.

Inköp av. 6:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för inköp
HSlsing’-1 av fastigheten nr 15 i kvarteret Kärnan i Hälsingborg för år 1921
bor?. anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

[6.] Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—34 i åberopade stats rådsprotokollet.

Enär möjlighet synes böra beredas postverket, att redan nu, då
tillfälle därtill yppat sig, förvärva tomt för den utvidgning av postkontorslokalerna
i Hälsingborg, som i en framtid torde bliva erforderlig,
får utskottet, under erinran därjämte att ifrågavarande tomt till form
och läge utgör en sammanhängande del av det område, som redan för
närvarande tillhör postverket, nu hemställa,

att riksdagen må för inköp av fastigheten nr 15
i kvarteret Kärnan i Hälsingborg för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå av
lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

7

7:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 7) att för
inköp för postverkets räkning av en tomt om 1,500 kvadratmeter avsedd
att avsöndras från skogshemmanet Berg inom Hallsbergs köping för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 34—37.

Jämväl ifrågavarande fastighetsförvärv innebär inköp av lämplig
tomt för framtida posthusbyggnad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för inköp för postverkets räkning
av en tomt om 1,500 kvadratmeter, avsedd att
avsöndras från skogshemmanet Berg inom Hallsbergs
köping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

25,000 kronor att utgå av lånemedel.

8:o) Uti en den 19 mars 1920 till riksdagen avlåten proposition
(nr 300) har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen dels medgiva, att för postverkets räkning må inköpas
fastigheten nr 4 i kvarteret Laxen å Södermalm i Stockholm för en
köpeskilling av högst 350,000 kronor; dels för ändamålet för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 350,000 kronor, att utgå av lånemedel;
dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1921 års stat
bland inkomsterna under rubrik »I. Fast upplåning)) upptagna lånemedel
skola höjas med 350,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att behovet av
större och ändamålsenligare lokaler för postkontoret Stockholm 4 sedan
flera år tillbaka gjort sig så starkt gällande, att tillgodoseendet av detsamma
inom närmaste tiden torde bliva oundvikligt. Ett tillfälle
har nu erbjudits att till skäligt pris förvärva eu för ändamålet lämplig
bebyggd fastighet, belägen i hörnet av S:t Pauls- och Ragvaldsgatorna.

Särskilt för postverkets snickeriverkstads del skulle köpet medföra
stor fördel. Ny lokal måste nämligen beredas för denna verkstad; och
har det vid gjorda försök visat sig omöjligt att anskaffa annan lämpliglokal.
Då inom den till inköp nu ifrågasatta fastigheten finnes en särskild
verkstadsbyggnad, vilken för en lång tid framåt kunde lämna fullt
tillfredsställande utrymmen för snickeriverkstaden, skulle, därest köpet
bleve verklighet, denna lokalfråga på ett lämpligt sätt lösas.i

Inköp av
tomt i
Hallsberg.

[7-1

Inköp av
fastigheten
nr 4 i kvarteret,
Laxen
å Södermalm
i
Stockholm.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Förvärv av
ny fastighet
i Ystad.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för inköp för postverkets räkning
av fastigheten nr 4 i kvarteret Laxen å Södermalm
i Stockholm för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 350,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande framställningen om höjande av inkomsttiteln »fast
upplåning» kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

9:o) Uti en den 19 mars 1920 till riksdagen avlåten proposition
(nr 257) har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen dels medgiva, att de för om- och tillbyggnad av postverkets
fastighet nr 285 b och 286 inom kvarteret Kristina i Ystad, av
riksdagen anvisade anslag om sammanlagt 268,500 kronor måtte, i den
mån de icke redan tagits i anspråk för förarbeten till sagda byggnadsarbeten,
få användas till inköp för postverkets räkning av fastigheten
å tomterna nr 309, 310, 315, 316 och 317 inom kvarteret Frigga i
Ystad ävensom för ändringsarbeten inom samma fastighet; dels för sistnämnda
ändamål för år 1921 under utgifter för kapitalökning anvisa
ett reservationsanslag av 117,500 kronor, att utgå av lånemedel; dels
medgiva, att postverkets förenämnda fastighet inom kvarteret Kristina
i Ystad måtte få överlåtas till telegrafverket på de villkor Kungl. Maj:t
bestämmer; dels och, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta, att
de i förslaget till 1921 års riksstat bland inkomsterna under rubrik
»I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola höjas med 117,öOO.kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

För beredande av erforderligt ökat utrymme inom postverkets fastighet
nr 285 b och 286 i kvarteret Kristina i Ystad, i främsta rummet
för den däruti inrymda telegrafstationens räkning, hava med bifall till
av Kungl. Maj:t gjorda framställningar 1918 och 1919 års lagtima riksdagar
för om- och tillbyggnad av ifrågavarande fastighet anvisat anslag
om tillhopa 268,500 kronor. Av det sålunda anvisade anslaget har
redan ett belopp av 17,500 kronor förbrukats för uppgörande av ritningar.

Sedan byggnadsarbetena ifråga utbjudits på entreprenad, visade
det sig på grund av prisstegringar icke vara möjligt att få arbetena

Statsutskottets utlåtande Nr (10 A.

9

utförda inom ramen av de beviljade anslagsbeloppen. Efter av byggnadsstyrelsen
gjorda förnyade beräkningar antogos kostnaderna för
arbetenas utförande komma att uppgå till 304,416 kronor, eller inemot

100,000 kronor mera än de av riksdagen anvisade medlen. På grund
härav och i avvaktan på av generalpoststyrelsen igångsatt utredning,
huruvida icke post- och telegrafverkens lokalfråga i Ystad kunde lösas
på ett för statsverket fördelaktigare sätt än genom ovannämnda omoch
tillbyggnad, har med byggnadsarbetenas igångsättande fått tills
vidare anstå. För postkontoret har emellertid förhyrts en tillfällig lokal
inom fastighet, tillhörande Svenska sockerfabriksaktiebolaget, och
denna har nu erbjudits generalpoststyrelsen till inköp. Fastigheten är
bebyggd med ett stenhus, uppfört i tre våningar. Bottenvåningen
disponeras redan av postkontoret. Byggnadens återstående del upptager
en på. två våningar fördelad mycket stor bostadslägenhet, innehållande
16 rum jämte kök m. m. Om fastigheten förvärvas för postverkets
räkning, skulle sistnämnda lyxlägenhet uppdelas på mindre lägenheter,
avsedda att uthyras till postfunktionärer eller eventuellt andra statens
tjänstemän.

Därest det av generalpoststyrelsen framlagda förslaget kommer att
vinna bifall, skulle postverkets nuvarande fastighet i Ystad, där telegrafverket
för närvarande disponerar två våningar, överlåtas på telegrafverket
under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer.

Genom ifrågavarande plans förverkligande synes postverket kunna
erhålla sin lokalfråga i Ystad tillfredsställande ordnad för eu längre
tid framåt. Beaktas må ock det tillskott av bostäder, som skulle kunna
beredas genom uppdelning av ovannämnda inom den till inköp föreslagna
fastigheten befintliga bostadslägenheten om 16 rum, vars innehavare
är skyldig med nästa september månads utgång frånträda lägenheten,
men förklarat sig villig att redan tidigare ställa större delen av
densamma till förfogande. Då härtill kommer, att genom den ifrågasatta
överlåtelsen av postverkets nuvarande fastighet till telegrafverket,
sistnämnda verk skulle kunna erhålla tillräckliga lokalutrymmen för
omkring åtta år framåt, har utskottet ansett sig böra tillstyrka förevarande
förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må,

a) medgiva, att de för om- och tillbyggnad av
postverkets fastighet nr 285 b och 286 inom kvarteret
Bihang till riksdagens protokoll 1820. 6 samt. 37 höft. (Nr 60 A—B.) n3G so 2

Utskottets

yttrande.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Anslag till
inköp ar
fastigheter.

[8.]

Kristina i Ystad av riksdagen anvisade anslag om
sammanlagt 268,500 kronor må, i den mån de icke
redan tagits i anspråk för förarbeten till sagda byggnadsarbeten,
få användas till inköp för postverkets
räkning av fastigheten å tomterna nr 309, 310, 315,
316 och 317 inom kvarteret Frigga i Ystad ävensom
för ändringsarbeten inom samma fastighet;

b) för sistnämnda ändamål för år 1921 under
utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag
av 117,500 kronor att utgå av lånemedel;

c) medgiva, att postverkets förenämnda fastighet
inom kvarteret Kristina i Ystad måtte få överlåtas
till telegrafverket på de villkor Kungl. Maj:t bestämmer.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjande av inkomsttiteln
»fast upplåning» kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) dels medgiva,
att för inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt
riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande disponeras
ett belopp av högst 200,000 kronor, dels ock för ändamålet för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 37—41.

Under erinran att anslag för ifrågavarande ändamål jämväl för
innevarande år utgår med samma belopp som nu äskade, 200,000
kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att för inköp av fastigher för postverkets
räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må efter Kungl. Maj:ts prövning och
avgörande disponeras ett belopp av högst 200,000
kronor;

b) för ändamålet för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

11

ll:o) Uti t på likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren (nr £8) av herr A. C. Lindblad in. fl. och den andra inom
andra kammaren (nr 64) av herr E. P. W. Ilning in. fl., har hemställts,
att riksdagen måtte för fortsatt uppförande å det för postverkets räkning
inköpta område om 5,583.1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i
Göteborgs stads tolvte rote av ett centralposthus anvisa å tilläggsstat
för år 1920 990,000 kronor och för år 1921 ett reservationsanslag av

3,350,000 kronor.

1 fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.

För ifrågavarande posthusbyggnad, vars uppförande beslöts av 1914
års senare riksdag, har hittills anvisats sammanlagt 3,710,000 kronor,
därav 2,998,695 kronor 69 öre för själva byggnadsföretaget. Då frågan
förehades till prövning vid 1919 års lagtima riksdag, meddelade byggnadsstyrelsen,
att kostnaderna för byggnadsföretaget, som ursprungligen
fixerats till 2,400,000 kronor, enligt de senast verkställda beräkningarna
uppginge till omkring 9,450,000 kronor. Riksdagen ansåg sig med anledning
härav böra uttala, att den sålunda inträffade kostnadsökningen
vore anmärkningsvärt hög, samt att det borde tagas under övervägande,
om icke, trots de olägenheter för postverket, som därav skulle följa,
byggnadsarbetet tillfälligt borde avbrytas i avvaktan på inträdande gynsammare
ekonomiska förhållanden. Därest ett sådant avbrott skulle ske,
borde detta, enligt ett av byggnadsstyrelsen avgivet utlåtande, göras,
sedan byggnadens stensockel blivit uppförd samt en provisorisk bläckning
av byggnaden verkställts. Med en sådan begränsning av byggnadsarbetet
skulle, utöver av riksdagen tidigare för byggnadsföretaget
anvisade medel, erfordras 700,000 kronor, vilket belopp anvisades av
riksdagen.

Bland sina äskanden, avsedda att framläggas för innevarande års
riksdag, hade generalpoststyrelsen jämväl upptagit anslag till Göteborgs
posthus. Av statsfinansiella skäl fann emellertid departementschefen
denna fråga böra anstå.

Med hänsvn till de otillfredsställande lokalförhållandena vid huvudpostkontoret
i Göteborg, vilka numera ytterligare försämrats och som
göra åstadkommandet av en snar förbättring så gott som oundvikligt,
har utskottet ansett sig böra taga under övervägande, huruvida icke,
oaktat föregående års riksdags i ämnet fattade beslut om uppskov med
nybyggnaden, denna dock bör inom den närmaste tiden bringas till full -

Poslhusbyggnad
i
(iöteborg.

Utskottets

yttrande.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

bordan. Av upplysningar, som utskottet i anledning därav inhämtat
från byggnadsstyrelsen, framgår, att det beslutade provisoriska intäckandet
ännu icke påbörjats och att, detta således icke utgör hinder för ett beslut
om arbetenas omedelbara fortsättande.

Då vidare det synes ovisst, huruvida de förhoppningar om en prissänkning
på byggnadsområdet, som åtminstone delvis torde hava legat till
grund för föregående års riksdags beslut om uppskov med byggnadens
slutförande kunna komma att inom den närmaste framtiden förverkligas,
har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att riksdagen nu anvisar anslagför
arbetenas omedelbara fortsättande.

I fråga om anslagsbehovet lämnas i en från byggnadsstyrelsen
härom införskaffad tablå bland annat följande uppgifter:

Beviljat anslag t. o. m. 1919............... kr. 2,300,000: —

Beräknade medel att utgå till 1919

års slut ..............,.................................... » 1,136,100: —

Återstod av 1919 års anslag vid årets

slut......................................................... kr. 1,163,900: —

Beviljat anslag för år 1920................ )) 700,000: —

Återstod av beviljade anslag t. o. m. 1920kr. 1,863,900: —-

För år 1920 beräknas åtgå ...................................................

Återstod av beviljade anslag t. o. m. år 1920 ...............

För år 1920 erforderliga medel utöver redan beviljade

» » 1921 » » » » »

» » 1922 » » » » »

y> y> 1923 » » » » j)

Tillsammans med redan beviljade medel ...........................

utgör således den beräknade totalkostnaden.....................

kr. 2,850,000: —
» 1,863,900: —

» 986,100: —

» 2,950,000: —
» 1,550,000: —
» 811,500: —

» 3,000,000: —

kr. 9,297,600: —

Såsom härav framgår, skulle för byggnadsarbetenas fortsättande
utan avbrott erfordras för år 1920 ett belopp av 986,100 kronor och
för år 1921 2,950,000 kronor. Utskottet anser sig böra tillstyrka, att
dessa belopp beviljas å årets tilläggsstat respektive 1921 års riksstat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av de av herrar Lindblads
m. fl. och E. P. W. Röings m. fl. i ämnet väckta
motioner, må för fortsättande av uppförandet av ett
centralposthus i Göteborg för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 2,950,000 kronor att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

13

Telegrafverket.

12:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för fortsättande
och avslutande av arbetet med utvidgning av telegraf byggnaden
i Sundsvall för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 270,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—47 i åberopade statsrådsprotokollet.

Vid framläggande av förslag till 1918 års lagtima riksdag i fråga
om utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall anfördes, att det
för det dåvarande icke med säkerhet syntes kunna bedömas, huruvida
de då verkställda kostnadsberäkningarna för byggnadsföretaget, slutande
å 450,000 kronor, komme att visa sig hållbara. Det har nu visat sig,
att byggnadsföretaget torde komma att draga en sammanlagd kostnad
av 770,000 kronor. Då redan förut för ändamålet anvisats 300,000
kronor, skulle sålunda erfordras ytterligare 470,000 kronor för arbetets
fortsättande och avslutande. Om härav, såsom i statsverkspropositionen
föreslagits, 200,000 kronor anvisas å tillläggsstat. för år 1920, skulle
för byggnadsarbetets försättande under nämnda år, jämte förut för
samma år anvisat anslag av 200,000 kronor, finnas disponibelt ett belopp
av 400,000 kronor, vilket ansetts vara tillräckligt. Återstoden, 270,000
kronor, skulle beviljas å 1921 års stat.

Utskottet, som med hänsyn till de under senaste åren inträffade
ytterligare prisstegringarna å byggnadsområdet, ansett Kungl. Maj:ts
framställning om ökat anslag för ändamålet icke giva anledning till
erinran, får alltså nu beträffande anslag å 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för fortsättande och avslutande
av arbetet med utvidgning av telegrafbyggnaden i
Sundsvall för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

270,000 kronor att utgå av lånemedel.

13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att för fortsättande
och avslutande av arbetet med uppförande av en telegrafstationsbyggnad
i Strömsunds municipalsamhälle för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 82,000 kronor.

Utvidgning
nv telegrafbyggnaden
i
Sundsvall.

[9-1

Stationsbyggnad
i
Strömsund

[10.1

14

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en den 13 februari 1920 till riksdagen
avlåten proposition (nr 113), under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen, dels, med ändring av sina i ämnet åren 1918 och
1919 fattade beslut, medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas
en i hörnet av Stortorget och Zakrisvägen i Strömsunds municipalsamhälle
belägen tomt med en areal av omkring 900 kvadratmeter för
en köpeskilling av högst 6,000 kronor; att å berörda tomt må uppföras
en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av 122,000 kronor;
samt att för gäldande av en del av köpeskillingen för samma tomt må
användas det av riksdagen för inköp av vissa angivna tomter i Strömsunds
munieipalsamhälle för år 1919 anvisade reservationsanslaget av
1,500 kronor; dels för gäldande av återstoden av berörda köpeskilling
på tilläggsstat för år 1920 under utgifter för kapitalökning anvisa ett
reservationsanslag av 4,500 kronor, att utgå av lånemedel; dels och, vid
bifall härtill, besluta, att de i förslaget till nämnda tilläggsstat bland
inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola
höjas med 4,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollen.

För inköp för telegrafverkets räkning av tomterna Boda nr 2 och 5
i Strömsunds munieipalsamhälle anvisades å 1919 års riksstat ett belopp
av 1,500 kronor.

1919 års lagtima riksdag har sedermera medgivit att å dessa tomter
finge uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av

122,000 kronor, varav ett belopp av 40,000 kronor anvisats å 1920
års riksstat.

På grund av tvist med vederbörande säljare hava nu svårigheter
yppat sig att erhålla tillträde till ifrågavarande markområde. För att
lokalfrågans lösning icke må fördröjas har telegrafstyrelsen därför gått
i författning om anskaffande av viss annan tomt, vilken emellertid skulle
betinga ett pris av 6,000 kronor. Förutom tidigare anvisade 1,500
kronor skulle alltså för själva markförvärvet erfordras ytterligare 4,500
kronor, vilket belopp nu äskats på tilläggsstat.

Då stationsbyggnaden å den nya tomten skulle bliva av samma
storlek och beskaffenhet som den byggnad, vilken varit avsedd att förläggas
å tomterna Boda nr 2 och 5, erfordras ej för själva byggnadsarbetena
något anslag utöver vad tidigare beviljats och det nu å 1921
års riksstat äskade beloppet av 82,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

15

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag. Beträffande
anslag å tilläggsstaten för själva tomtinköpet avgiver utskottet
förslag i sitt utlåtande nr 60 B.

Utskottet hemställer alltså nu,

att riksdagen må

A) med ändring av sina i ämnet åren 1918 och
1919 lättade beslut, medgiva,

1) att för telegrafverkets räkning må inköpas en
i hörnet av Stortorget och Zakrisvägen i Strömsunds
municipalsamhälle belägen tomt med en areal av omkring
900 kvadratmeter för en köpeskilling av högst

6,000 kronor;

2) att å berörda tomt må uppföras en telegrafstationsbyggnad
för en beräknad kostnad av 122,000
kronor;

3) att för gäldande av en del av köpeskillingen för
samma tomt må användas det av riksdagen för inköp
av vissa angivna tomter i Strömsunds municipalsamhälle
för år 1919 anvisade reservationsanslaget av
1,500 kronor;

B) för fortsättande och avslutande av arbetet med
uppförande av nämnda telegrafstationsbyggnad för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 82,000 kronor
att utgå av lånemedel.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att för inköp
för telegrafverkets räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt nr 335
i Nynäshamns köping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

33,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 48—50 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande fastighet, vilken för närvarande förhyres av telegrafverket
enligt kontrakt, som utgår den 1 oktober 1921, inrymmer redan
sedan flera år tillbaka telegrafverkstadens matservering för arbetare och
tjänstemän. Vid avlagt besök i Nynäshamn har utskottet funnit fastigheten
för sitt syfte fullt lämplig. Den är belägen intill verkstaden,
och genom omfattande inredningsarbeten har den redan apterats för
sitt ändamål.

Inköp av
fastighet för
matservering
i Nynäsliamn.

[11.]

16

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för inköp för telegrafverkets
räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt nr 335 i
Nynäshamns köping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 33,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stations. 15:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för upp fSspång.

1 förande av telegrafstationsbyggnad i Finspång, för en beräknad kostri
c> i " nåd av 198,000 kronor, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

98,000 kronor.

Beträffande förevarande förslag kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen

anmäla.

Station»^ 16:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för upp1
förande å den för kronans räkning undantagna tomten nr 61 i Sveg
r^3 ] av en gemensam byggnad för telegraf- och postverkens behov, för en

L '' beräknad kostnad av 424,000 kronor, för år 1921 anvisa ett reserva tionsanslag

av 50,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
53—56 av åberopade statsrådsprotokollet.

Den av telegrafstyrelsen verkställda utredningen giver vid handen,
att den nuvarande för telegrafverkets rörelse i Sveg förhyrda lokalen
sedan länge varit otillfredsställande i avseende å såväl utrymme som ,
även i övrigt. Annan lämplig lokal finnes ej heller att förhyra i
samhället. Jämväl postverkets lokal i Sveg är i flera avseenden mindre
lämplig. Då tomt redan finnes reserverad, varå ändamålsenliga lokaler
kunna anordnas ej blott för telegrafverkets utan även för postverkets t
behov, och då generalpoststyrelsen jämväl ansett tiden lämplig för en
dylik åtgärd, har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att en
gemensam byggnad för telegraf- och postverkens räkning uppföres i
Sveg, varmed även en lättnad i den rådande bostadsnöden på platsen
skulle ernås.

Den för byggnaden uppgjorda planen slutar å en beräknad byggnadskostnad
av omkring 420,000 kronor eller 63 kronor 30 öre för
kubikmeter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande å den för kronans
räkning undantagna tomten nr 61 i Sveg av en

Statsutskottets utlåtande Nr CO A.

17

gemensam byggnad för telegraf- och postverkens behov,
för en beräknad kostnad av 424,000 kronor, för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor
att utgå av lånemedel.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att för uppförande
å den telegrafverket tillhöriga tomten nr 4 i kvadraten nr 19
i Motala av en stationsbyggnad, inrymmande jämväl lokaler lör postverkets
behov, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 57—01 av åberopade statsrådsprotokollet.

Kostnaden för ifrågavarande telegrafbyggnad, som jämväl skulle
inrymma lokaler för postverket, har beräknats komma att uppgå till
000,000 kronor, varav ett belopp av 100,000 kronor, vilket ansetts erforderligt
för år 1921, nu skulle anvisas.

Tomt har redan inköpts med av riksdagen för detta ändamål tidigare
beviljat anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande å den telegrafverket
tillhöriga tomten nr 4 i kvadraten nr 19 i Motala
av en stationsbyggnad, inrymmande jämväl lokaler
för postverkets behov, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 160,000 kronor att utgå av lånemedel.

18:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 15) och under hänvisning till den i statsrådsprotokollet sid.
61—64 lämnade utredningen i ärendet får utskottet hemställa,

att riksdagen må för tillbyggnad av den telegrafverket
tillhöriga byggnaden å fastigheten nr 20 i Söderhamns
första kvarter, för en beräknad kostnad av 170,000
kronor, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

85,000 kronor att utgå av lånemedel.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för uppförande
av stationsbyggnad i Vilhelmina för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 82,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 65—66.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 37 höft. (Nr BO A—B.) 113020 3

Stationsbyggnad
i
Motala.

[14.]

Tillbyggnad
av
stationshuset
i
Söderhamn.

[15.]

Stationsbyggnad
i
Vilhelmina.

[16.]

18

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Inköp och
bebyggande
av fastigheter
för
telefonstationer
i
Stockholm.

[17.]

Sedan telegrafstation inrättats i Vilhelmina samt rikstelefonnätets
växelstation därstädes förändrats till centralstation, har behovet av
ändamålsenligare lokaler för telegrafverkets verksamhet å nämnda ort
blivit alltmera trängande. För fyllande av detta behov har nu föreslagits
uppförande av stationsbyggnad på en tomt, som kommunen utfäst
sig att kostnadsfritt tillhandahålla för ändamålet. Därigenom skulle
erhållas icke blott tillfredsställande tjänstelokaler utan jämväl ett antal
bostadslägenheter för telegrafverkets personal i Vilhelmina, varest bostadsnöden
är mycket stor. Med hänsyn till angelägenheten av att
ifrågavarande byggnad, vars uppförande beräknats draga en kostnad
av 182,000 kronor, färdigställes snarast möjligt, har ett belopp av

100,000 kronor ansetts böra för ändamålet uppföras å tilläggsstaten
för år 1920. Återstoden, 82,000 kronor, skulle anvisas å 1921 års stat.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka förevarande framställning,
får alltså beträffande anslag för år 1921 nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av stationsbyggnad
i Vilhelmina för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 82,000 kronor att utgå av lånemedel.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att dels för
inköp av fastigheten nr 13 i kvarteret Pelarbacken större i Stockholm
med adressnummer 22 vid Östgötagatau samt för påbörjande därstädes
av en telefonstationsbyggnad för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 351,000 kronor; dels ock för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret
Morellträdet i Stockholm med adressnummer 33 vid Bergsgatan samt
för påbörjande därstädes av en telefonstationsbyggnad för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 67—84.

Telegrafverkets telefonnät i Stockholm utgöres numera av två skilda
nät, nämligen det ursprungliga rikstelefonnätet och det genom 1918 års
riksdagsbeslut från aktiebolaget Stockholmstelefon övertagna nätet.
Abonnentledningarna hos vart och ett av dessa nät äro fördelade å en
centralt belägen huvudstation och understationer i vissa stadsdelar. I de
stadsdelar, där understation finnes, äro emellertid av trafiktekniska skäl
ej alla abonnentledningar indragna till nnderstationen, utan eu stor del
av dem — liksom samtliga abonnentledningar i stadsdelar, där understation
icke är anordnad — äro, särskilt inom rikstelefonnätet, indragna
till huvudstationen eller en i samma fastighet som huvudstationen inrymd
understation. Härigenom draga dessa abonnentledningar på grund av

Statsutskottets utlåtande Nr (JO A.

1!»

den större längd, desamma måste erhålla, betydligt högre kostnad än
om de kunde anslutas till i vederbörande stadsdel belägen understation.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår nu, att de Hosta av de
skilda telefonstationerna i Stockholm för närvarande äro så överbelastade,
att do kunna mottaga nya abonnenter endast några år framåt. Man star
alltså inför nödvändigheten att efter hand verkställa avsevärda utvidgningar
eller nybyggnader av telefonstationerna. Ej minst efter sammanslagning
av de båda telefonnäten gäller det därvid att framgå efter eu
från början uppgjord plan för ett antal år framåt, så att stationerna för
framtiden bliva lämpligt belägna och därmed största möjliga besparing
i fråga om ledningslängd kan erhållas. Denna plan bör så vitt möjligt
grundas på att direkt förbindelse mellan do båda telefonnätens
abonnenter skall kunna äga rum, varigenom den länge eftersträvade
och med förvärvet av aktiebolaget Stockholmstelefons nät avsedda enhetligheten
i Stockholms telefonväsende skulle ernås.

Den av telegrafstyrelsen nu framlagda planen omfattar utvecklingen
av telefonnätet i Stockholm under de närmast följande tjugu åren.
Enligt denna plan skulle nätet innefatta åtta större sinsemellan förbundna
stationer med en kapacitet av — utom beträffande en station för

10,000 abonnentleduingar — mellan 25,000 och 40,000 abonnentledningar
eller tillhopa omkring 200,000 abonnentledningar. Genom att
sålunda fördela telefonnätet på olika, i de skilda stadsdelarna lämpligt
belägna stationer skulle en avsevärd besparing i kostnader vinnas, då
en stor mängd abonnentledningar skulle kunna indragas till en station,
som i många fall läge abonnenten betydligt närmare än den nuvarande
stationen.

Vid genomförande av den nu framlagda planen har telegrafstyrelsen
för avsikt att vidtaga en viktig förändring i tekniskt avseende beträffande
de nya telefonstationerna. Styrelsen har nämligen tänkt sig
att övergå från det nu använda manuella systemet till ett automatiskt
system.

Anordnandet av de nya telefonstationerna kräver naturligen stora
lokalutrymmen, som icke kunna erhållas inom de nuvarande stationsfastiglieterna.
I första hand har ordnandet av telefonstationsfrågan å
Södermalm och Kungsholmen ansetts vara av behovet påkallat.

Å Södermalm finnes endast en telefonstation, nämligen den från
aktiebolaget Stockholmstelefon övertagna understationen i fastigheten
nr 33 och 35 vid Högbergsgatan med 17,000 abonnenter. Rikstelefonnätets
Södermalmsabonnenters ledningar åter äro indragna i centralstationen
i huset nr 2 vid Skeppsbron eller i den däri belägna under -

20

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

stationen. Icke i någon av nu angivna stationer kunna emellertid nja
abonnenter mottagas längre än några år framåt. Det liar därför synts
nödvändigt att anordna större stationslokaler å Södermalm, därvid
borde tillses, att alla abonnentledningar i denna stadsdel i enlighet
med den stora planen indragas till därstädes belägen station. En anordning
med utvidgning av stationen vid Högbergsgatan har visat sig
medföra kostnader, som i förhållande till anordningens nytta och varaktighet
äro orimligt höga. Det har därför nu föreslagits, att för telegrafverkets
räkning skulle inköpas eu telegrafverkets pensionsansialter
tillhörig tomt nr 22 vid Östgötagatan om 713 kvadratmeter, vilken
tomt kan erhållas för självkostnadspriset eller 101,000 kronor. Å denna
tomt skulle därefter uppföras en stationsbyggnad, som beräknas draga
en kostnad av 1,120,000 kronor, varav ett belopp av 250,000 kronor
nu begäres å 1921 års stat.

Telefonförhållandena å Kungsholmen likna mycket dem, som äro
rådande å Södermalm. I förstnämnda stadsdel finnes endast en från
aktiebolaget Stockholmstelefon övertagen understation i huset nr 32 vid
Polhemsgatan, rymmande 5,430 abonnenter, varemot övriga f. d. Stockholmstelefons
och samtliga rikstelefonnätets Kungsholmsabonnenters
ledningar äro indragna till respektive centralstationer vid Malmskillnadsgatan
och Skeppsbron. Lokalförhållandena för telefonväsendet å
Kungsholmen äro emellertid, enligt vad departementschefen framhåller,
sådana, att avsevärda utvidgningar om några år bliva påkallade.
Då en utvidgning av telefonstationen vid Polhemsgatan blir i lika hög
grad kostsam som en påtänkt dylik, här ovan omförmäld anordning å
Södermalm, har det ansetts förmånligast att söka förvärva fastigheten
nr 33 vid Bergsgatan om 803 kvadratmeter, vilken äges av telegrafverkets
pensionsanstalter och kan erhållas för pensionsanstalternas inköpspris,
150,000 kronor. Å denna tomt skulle uppföras eu stationsbyggnad
för en beräknad kostnad av 1,064,000 kronor. För byggnadens
påbörjande under 1921 begäres nu anslag med 250,000 kronor.

Utskottet, som med hänsyn till den i ärendet lämnade utredning
ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må

a) för inköp av fastigheten nr 13 i kvarteret Pelarbacken
större i Stockholm med adressnummer 22 vid
Östgötagatan samt för påbörjande därstädes av en
telefonstationsbyggnad för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 351,000 kronor att utgå av lånemedel;

Statsutskottets utlåtande Nr HO A.

21

b) för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Morellträdet
i Stockholm med adressnummer 33 vid Bergsgalan
samt för påbörjande därstädes av eu telefonstationsbyggnad
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor att utgå av lånemedel.

21:o) Kung], Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 18) alt för uppförande
av arbetarbostäder i Norrköping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 76,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 84—86 av åberopade statsrådsprotokollet.

Förevarande förslag avser uppförande av ytterligare eu nybyggnad,
inrymmande 4 lägenheter om 2 rum och kök, å de tomter, som enligt
beslut av 1919 års riksdag inköpts och redan i stor utsträckning börjat
bebyggas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder
i Norrköping för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 76,000 kronor att utgå av lånemedel.

22:o) Vidare har Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 19) att
för uppförande av arbetarbostäder i Östersund för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 116,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
86—89 av statsrådsprotokollet.

Enligt det under denna punkt framställda förslaget skulle efter
inköp av lämplig, redan erbjuden tomt i Östersund, å densamma uppföras
bostäder för telegrafverkets arbetare därstädes. I första hand
skulle två byggnader komma till utförande. Den ena, huvusakligen avsedd
för linjeunderbefäl, skulle innehålla 6 lägenheter om 2 rum och
kök samt 3 enkelrum och betinga ett pris av 110,000 kronor och den
andra, huvudsakligen avsedd för reparatörer och andra arbetare, skulle
innehålla 8 lägenheter om 1 rum och kök samt 3 enkelrum och draga
en kostnad av 100,000 kronor. Av totalkostnaden för själva bebyggandet,
vilken, inberäknat ett belopp av 6,000 kronor för planering och
inhägnad m. m., således skulle komma att uppgå till 216,000 kronor,
har 100,000 kronor ansetts böra uppföras å tilläggsstat för år 1920.

Uppförande
av arbetarbostäder
i
Norrköping’.

[18.]

Arbetarbostäder
i
ÖstersHiid.

[19.]

22

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Arbetarbostäder
i
Malmö.

[20.]

Arbetarbostäder
i
Sundsvall.

[21.]

Jämväl anslag för täckandet av kostnaden för inköpet av själva
tomten, 18,900 kronor, har befunnits erforderligt under år 1920.

Då trängande behov av bostäder för telegrafverkets arbetare i
Östersund synes föreligga, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
förevarande förslag. Utskottet får alltså beträffande anslag för år 1921
nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder
i Östersund för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 116,000 kronor att utgå av lånemedel.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att för uppförande
av arbetarbostäder i Malmö för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
89—91 av åberopade statsrådsprotokollet.

I likhet med vad fallet är i större städer och industricentra i allmänhet
har i Malmö svårigheten att erhålla bostäder gjort sig särdeles
kännbar, icke minst för telegrafverkets personal. Enligt telegrafstyrelsens
föreliggande förslag skulle för en köpeskilling av 40,376 kronor
inköpas kvarteret nr 6 inom egnahemsområdet nr 3 i östra förstaden
i Malmö samt i nämnda kvarter till en början uppföras två byggnader,
innehållande 31 lägenheter med tillhopa 72 eldstäder. Efter en beräknad
byggnadskostnad av något mera än 5,600 kronor för eldstad
skulle byggnaderna betinga en sammanlagd kostnad av 407,000 kronor.

Av totala kostnadsbeloppet 447,376 kronor skulle 200,000 kronor
uppföras å riksstaten, medan återstoden med hänsyn till det trängande
bostadsbehovet ansetts erforderlig redan under år 1920.

Utskottet, som ausett sig böra tillstyrka förevarande förslag, får
alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder
i Malmö för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor att utgå av lånemedel.

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att för uppförande
av arbetarbostäder i Sundsvall för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 212,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 91 och 92 av åberopade
statsrådsprotokollet

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

23

Enligt förevarande förslag skulle kvarteret Kronan i Sundsvall inköpas
för ett belopp av 39,200 kronor. Å detta område skulle eu första
utbyggnad omedelbart verkställas och omfatta två byggnader om vardera
28 eldstäder eller tillhopa 50 eldstäder. Denna utbyggnad skulle betinga
en sammanlagd kostnad av 312,000 kronor. Då Kungl. Maj:ts
tillstånd till markköpet erfordras före den 1 oktober 1920 och med
hänsyn till nödvändigheten av de ifrågasatta bostadshusens skyndsamma
färdigställande har ett belopp av 140,000 kronor ansetts böra anvisas
redan å 1920 års tilläggsstat.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder
i Sundsvall för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 212,000 kronor att utgå av lånemedel.

25:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 22) dels
medgiva, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas
förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på
särskilt riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 93 — 96 av åberopade statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål finnes å innevarande års riksstat uppfört
ett motsvarande anslag å 200,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må,

a) medgiva, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets
räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt
riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och
avgörande disponeras ett belopp av högst 200,000
kronor;

b) för ändamålet för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

Anslag till
inköp av
fastigheter.

[22.]

24

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Fortsatt utveckling
av
statens telefon-
och
telegrafväsende.

[23.]

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) dels att för
fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor; dels ock att i avbidan
på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för
anläggning av en kabel för riksledningar mellan Stockholm och Göteborg
för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

UtredniDgen i ärendet återfinnes å sid. 99—114 av åberopade statsrådsprotokollet.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 16 januari 1920 till riksdagen
avlåten proposition (nr 48) föreslagit riksdagen att för anläggning
av .ovanberörda kabel för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

10,000,000 kronor. Denna proposition har av riksdagen bifallits.

För utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har anvisats
dels för år 1919 av 1918 års lagtima riksdag 10,000,000 kronor samt
av 1919 års lagtima riksdag, å tilläggsstat, 15,000,000 kronor, dels
ock för år 1920 av sistnämnda riksdag 15,000,000 kronor.

Telegrafstyrelsens utredning i ämnet upptager ett anslagsbehov
för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende under år
1920 av 51,800,000 kronor, vilken summa förslagsvis skulle disponeras
på följande sätt:

I. Riksnätet.

Nya riksledningar av koppartråd.........

» » » järntråd ............

» stolplinjer och kablar .................

» stationsinredningar m. ra.............

Interurbankabel Stockholm—Göteborg

II. Lokala telefonnäten.

Nya kabelvägar m. m..........................

Anläggning av nya abonnentledningar

under år 1920 .................................

Nya växelstationer.................................

Nya landsledningar ..............................

III. Tdegrafnätet.

Nya telegrafledningar med härför behövliga
stolplinjer..........................

Fartygsradiostationer..............................

kronor 10,000,000: —

» 1,500,000: —

» 2,900,000: —

» 1,900,000: —

» 10,000,000: — kronor 26,300,000: —

kronor 9,000,000: —

» 9,000,000: —

» 1,500,000: —

_» 1,500,000: — » 21,000,000: —

kronor 3,000,000: —

» 1,500,000: — , 4,500,000: —

Summa kronor 51,800,000: -—

Om ifrån denna slutsumma dragés det av 1919 års riksdag å
årets riksstat för ändamålet anvisade beloppet 15,000,000 kronor, uppgår
det anslag, som styrelsen ansett böra ställas till förfogande för ar

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

25

1920 till 36,800,000 kronor. Uti sistnämnda summa ingår emellertid
anslag för rikskabel Stockholm—Göteborg med 10,000,000 kronor, vilket
anslag, såsom ovan erinrats, redan av riksdagen anvisats, dock först å

1921 års stat.

För år 1921 bär styrelsen upptagit såsom erforderligt ett belopp
av 52,000,000 kronor.

Dessa styrelsens anslagsäskanden hava av Kungl. Maj:t nedsatts
till 15,000,000 kronor för vartdera av åren 1920 och 1921.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har redan av departementschefen
företagits en avsevärd nedsättning i de belopp, som telegrafstyrelsen
funnit böra för ifrågavarande ändamål anvisas för åren
1920 och 1921.

I betraktande härav och med hänsyn jämväl till den stora betydelse
den fortsatta utvecklingen av statens telefon- och telegrafväsende
äger för landets samfärdsel och näringsliv, har utskottet ansett
någon ytterligare reduktion i de begärda anslagen icke kunna ifrågakomma.

Utskottet får alltså nu beträffande riksstaten för år 1921 hemställa,

att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av *15,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

Statens järnvägar.

27:o) Kungl. Maja har föreslagit riksdagen (punkt 24) att för anläggning
av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande
arbeten för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 127
och 128 av statsrådsprotokollet.

För påbörjande av anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg
jämte därmed sammanhängande arbeten, varför kostnaden i första utbyggnadsstadiet
ursprungligen beräknats till sammanlagt 3,502,000 kronor,
anvisade 1917 års riksdag för år 1918 ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor. Sedermera har 1918 års lagtima riksdag för fortsättande
av arbetena anvisat sammanlagt 2,150,000 kronor samt 1919 års
lagtima riksdag för år 1920 800,000 kronor.

Enligt senast uppgjorda beräkningar skulle, trots vissa reduktioner
i den ursprungliga planen, för arbetenas slutförande erfordras ytterBihang
till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 37 höft. (Nr 60 A—B.) ii36 so 4

Utskottets

yttrande.

Anläggning
av huvudrangerbangård
vid
Hallsberg.

[24.]

26

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Ombyggnad
av bangården
vid
Storvik.

[25.]

inordnande
av nya
stationer
och mötesplatser.

[26.]

ligare anslag med 1,900,000 kronor, varav 1,000,000 kronor ansetts
böra anvisas för år 1921.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggning av liuvudrangerbangård
vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande
arbeten för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

28:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för ombyggnad
av bangården vid Storvik för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 128—130.

Av den i ärendet lämnade utredningen framgår, att bangårdsförhållandena
vid Storvik för närvarande icke äro tillfredsställande. På
grund av den egentliga godstågsbangårdens läge mellan statens järnvägars
och Gävle—Dala järnvägs persontågsspår måste sålunda allt
utbyte av resande och gods mellan persontågen ske över godstågsspåren,
vilket givetvis ur trafiksäkerhetssynpunkt är olämpligt samt dessutom
inverkar störande på rangeringsarbetet. Ej heller motsvara anordningarna
för växlingsarbetet å godstågsbangården den nuvarande trafikens
krav. Till avhjälpande av berörda missförhållanden har järnvägsstyrelsen
nu föreslagit ombyggnad och utvidgning av stationen. Dessa arbeten
hava med nu gällande pris beräknats draga en kostnad — inklusive
det bidrag, som den enskilda järnvägen enligt gällande överenskommelse
är skyldig att lämna —'' av 540,000 kronor, därav enligt förevarande
förslag 480,000 kronor skulle utgå av anslagsmedel att fördelas på två
år, nämligen 200,000 kronor för år 1921 samt återstoden för år 1922.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ombyggnad av bangården vid
Storvik för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor att utgå av lånemedel.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att för anordnande
av nya stationer och mötesplatser för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 185,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
130 —134 av åberopade statsrådsprotokollet.

Härjämte har å tilläggsstat för år 1920 för enahanda ändamål äskats
ett anslag av 98,900 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

27

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom första kammaren av herr G. Rosén väckt motion (nr 27) däri
hemställts, att riksdagen måtte besluta att till kostnad för anläggande
mellan Vännäs och Hörnsjö stationer av håll- och lastplats vid London
beräknad till 119,000 kronor, höja anslaget för år 1921 till anordnande
av nya stationer och mötesplatser från av Kungl. Maj:t begärda 185,000
kronor till 304,000 kronor.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.

Av järnvägsstyrelsen hade för ifrågavarande ändamål, förutom ovannämnda
anslag å tilläggsstat, å riksstaten för år 1921 äskats ett belopp
av 419,000 kronor, varav 119,000 kronor för den uti motionen
omförmälda hållplatsen London. Departementschefen har emellertid
icke funnit sig kunna tillstyrka detta järnvägsstyrelsens anslagsäskande
i vidare mån än att ett belopp av 185,000 kronor begärts för anläggande
av en mötesplats vid Ope å linjen Brunflo—Östersund. Beträffande
den ifrågasatta mötesplatsen vid London har departementschefen
på grund av det statsfinansiella läget ansett sig nödsakad föreslå, att
med sistnämnda anläggning får anstå till ett följande år.

Mot inrättande av den med Kungl. Maj:ts framställning avsedda
mötesplatsen vid Ope samt den därför beräknade kostnaden liksom
beträffande anslaget å tilläggsstat, har utskottet icke haft något att
erinra. Vidkommande ovan berörda motion får utskottet anföra, att utredningen
i ärendet visserligen giver vid handen att behov av den föreslagna
hållplatsen vid London föreligger. Emellertid har utskottet icke
funnit denna fråga vara av sådan trängande beskaffenhet, att utskottet
under rådande statsfinansiella situation ansett sig böra för detta ändamål
företaga en höjning i det av Kungl. Maj:t under denna punkt äskade
anslagsbeloppet. Utskottet, som sålunda icke kan tillstyrka motionen,
får alltså beträffande 1921 års stat nu hemställa,

att riksdagen må, med avslag å den av herr
Rosén i ämnet väckta motionen, för anordnande av nya
stationer och mötesplatser för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 185,000 kronor att utgå av lånemedel.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att för utförande
av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 842,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—140 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Spårauordningar
i
anslutning:
till förefintliga

spårsystem.

[27.J

28

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Förutom ovan angivna belopp 842,000 kronor, har vidare för samma
ändamål å 1920 års tilläggsstat äskats ett anslag å 645,600 kronor,
varav ett belopp av 300,000 kronor är avsett för nya spåranläggningar
samt 345,600 kronor beräknats såsom erforderligt konjunkturtillägg för
täckandet av kostnaderna för vissa tidigare beslutade arbeten.

Den avsedda fördelningen av den för nya arbeten beräknade totalsumman,
1,142,000 kronor, framgår av följande tabell:

Plats

Förlängning av
mötesspår (m)
och utläggning
av ett tredje
tågspår (t)

Utdrags-,
frilastnings- ocb
uppställnings-spår

kronor

kronor

I distriktet.

Stockholm—Gnesta.

Värtan ...........................................................................

58,000: —

Hagalund orre .....................................................................

—

50,000: —

Tullinge (t)..........................................................................

174,000: —

—

Stockholm— Uppsala-

Väsby.................................................................................

129,000: -

II distriktet.

Göteborg—Alingsås.

Göteborg.............................................................................

92,000: -

Laxå—Kil.

Björneborg (m).....................................................................

50,000: -

Ill distriktet.

Nässjö—Hässleholm.

Moheda (t).........................................................................

27,000: —

Osby (t) ..............................................................................

125,000: -

-

Halmstad—Hälsingborg F.

Labolm (t)...........................................................................

104,000: —

—

Malmö—Ängelholm.

Kävlinge..............................................................................

—

75,000: —

Hälsingborg F.—Ängelholm.

i Kattarp .............................................................................

27,000: -

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

29

Plats

Förlängning av
mötesspår (m)
och utläggning
av ett tredje
tågspår (t)

Utdrags-,
frilastnings- och
uppställniugs-spår

kronor

kronor

IV distriktet.

Ange—Sundsvall.

Vattjom (m) .......................................................................

51,000: -

Bräckt— Östersund.

Östersund ........................................................................

—

33,000: —

V distriktet.

Luleå—Boden.

Boden ..............................................................................

29,000: -

Luleå— Gällivare.

Kilvo .................................................................................

45,500: —

Nuortikon ...........................................................................

—

37,500: —

Harrträsk ........... ...............................................................

—

35.000: —

Summa

531,000: —

611,000: —

1,142,000: —

Den del av det å tilläggsstat begärda anslaget, som är avsedd
för ovannämnda nyutvidgningar, eller 300,000 kronor, skulle komma
till användning dels för arbetena vid Boden, Kilvo, Nuortikon och Harrträsk,
vilka arbeten borde utföras i samband med den tillämnade elektrifieringen
av linjen Kiruna—Svartön, dels arbetena vid Göteborg och
Vattjom, vilkas verkställande sammanhör med vissa åtagna förpliktelser.

Av den i ärendet lämnade utredningen framgår att de till utförande
föreslagna arbetena erfordras för att trafikdriften skall kunna
försiggå på ett tillfredsställande sätt. Förlängningen av mötesspåren
å vissa stationer har nödvändiggjorts i och med införandet av lokomotiv
av kraftigare typ, varigenom det blivit möjligt att tillkoppla
längre tågsätt. Vidkommande utläggningen av tredje tågspår har
erfarenheten givit vid handen, att med den ständiga stegring i tågrörelsen,
som alltmer framträder å vissa järnvägslinjer, befintliga tvenne
tågspår å stationer icke äro tillräckliga för trafikens behöriga skötande.

Utskottets

yttrande.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Anläggningar
rid
kol- och
vattenstationer.

[28.]

Speciella

anlägg ningar.

[29.]

Jämväl de föreslagna anordningarna av utdragsspår samt bättre utrymmen
för frilastning och uppställning av vagnar synas avse trafikbehov,
vilkas tillgodoseende icke bör tillbakavisas.

Utskottet har därför funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag. Utskottet får alltså beträffande anslag å riksstaten nu
hemställa,

att riksdagen må för utförande av spåranordningar
i anslutning till förefintliga sparsystem för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 842,000 kronor att utgå
av lånemedel.

31:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under
hänvisning till den i statsrådsprotokollet sid. 140—142 i ärendet lämnade
utredningen får utskottet hemställa

att riksdagen må för utförande av anläggningar
vid kol- och vattenstationer för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 178,000 kronor att utgå av lånemedel.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för utförande
av speciella anläggningar å bangårdar för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 114,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 144—146.

Ifrågavarande anslag är avsett bland annat för anordnande av
plattformstak vid en del större stationer.

Såsom konjunkturtillägg å det av 1919 års riksdag för liknande
ändamål beviljade anslaget erfordras å tilläggsstat för år 1920 ett belopp
av 5,000 kronor.

Med tillstyrkande av de i ämnet gjorda framställningarna får utskottet
beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för utförande av speciella anläggningar
å hangårdar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 114,000 kronor att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr (10 A.

31

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för anläggande
av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till
Laxå för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 147 och 148 av stadsrådsprotokollet.

Till ifrågavarande dubbelspårsanläggning, som år 1917, då den
beslutades, beräknades draga en kostnad av omkring 6,000,000 kronor,
har anvisats sammanlagt 4,550,000 kronor. På grund av de sedermera
inträffade prisstegringarna anses nu omkring dubbla beloppet av det
ursprungligen upptagna komma att åtgå för att bringa företaget till
fullbordan. Med det nu äskade beloppet skulle dubbelspåret å sträckan
Örebro—Hallsberg kunna färdigställas, varjämte vissa terrasseringsarbeten
m. m. skulle kunna utföras å linjen Hallsberg—Laxå.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggande av ytterligare ett
järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor att utgå av lånemedel.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att för
anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås till Aneby och
från Sandsjö till Sävsjö för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 150—152.

För anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås till Aneby
och från Sandsjö till Sävsjö har riksdagen anvisat ett belopp för år
1919 av 1,520,000 kronor. För år 1920 har något anslag till anläggningarna
ej anvisats.

I enlighet med vad 1919 års lagtima riksdag uttalat, har järnvägsstyrelsen
bemyndigats att använda det för ifrågavarande anläggningar
anvisade anslaget till fullbordande av dubbelspåret mellan Aneby och
Sandsjö. Härvid har emellertid förutsatts, att de redan påbörjade arbetena
å dubbelspårsanläggningarna Tranås—Aneby och Sandsjö—Sävsjö
skulle i viss utsträckning pågå. Att helt avbryta dessa arbeten har
av arbetstekniska skäl icke ansetts lämpligt. Sedan dubbelspåret mellan
Aneby och Sandsjö blivit färdigställt, vilket beräknats kunna äga rum
under 1920, borde arbetena på de under nu ifrågavarande punkt om -

Anläggande
av ytterligare
ett
järnvägs.
.spår från
Örebro över
Hallsberg
till Laxå.

[30.]

Dubbelspårsbyggnaderna

Tranås—
Aneby och
Sandsjö—
Sävsjö.

[31.]

32

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Omläggning
av linjen
Kållered—
Lindome.

[32.]

Ny malmvagnsverkstad
vid
Notviken.

[33.]

förmälda bansträckorna mellan Tranås och Aneby samt Sandsjö och
Sävsjö upptagas i större utsträckning. Det belopp, som under år 1921
skulle erfordras härför, bar beräknats till 1,500,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggande av ytterligare ett
järnvägsspår från Tranås till Aneby och från Sandsjö
till Sävsjö för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor att utgå av lånemedel.

35:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 32) att för omläggning
av statsbanelinjen Kållered—Lindome för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 153—155 av statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till de svaga och otillförlitliga grundförhållandena å
Västkustbanan mellan Kållered och Lindome har en omläggning över
annan sträckning av denna del Utav banan ansetts böra företagas.

Kostnaderna för den ifrågasatta linjeomläggningen har med gällande
priser uppskattats till 1,200,000 kronor, därvid jämväl inberäknats
utgifter för markförvärv till den omfattning, som erfordras för dubbelspårig
linje. De erforderliga anslagsbeloppen skulle fördelas på åren
1920—1922 med respektive 100,000 kronor, 600,000 kronor och 500,000
kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för omläggning av statsbanelinjen
Kållered—Lindome för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 600,000 kronor att utgå av lånemedel.

36:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till anläggande
av malmvagnsverkstad vid Notviken (punkt 33) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr GO A.

33

37:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 34) att för anordnande
av innertak i vissa verkstadslokaler vid huvudverkstäderna i
Örebro och Bollnäs för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 400,000
kronor.

Utredningeu i ärendet återfinnes å sid. 159 och 1G0 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Genom anordnandet av de ifrågasatta innertaken skulle kunna påräknas
en avsevärd besparing i de särskilt under nuvarande förhållanden
höga uppvärmningskostnaderna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anordnande av innertak i
vissa verkstadslokaler vid huvudverkstäderna i Örebro och
Bollnäs för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

400,000 kronor att utgå av lånemedel.

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att för uppförande
av ny lokomotivstation vid Örebro för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 685,000 kronor.

Då vid 1917 års riksdag medel till uppförande av ifrågavarande
lokomotivverkstad första gången beviljades, upptogs det belopp, som
ansågs böra täckas med särskilda anslagsmedel till 500,000 kronor.
På grund av de sedermera inträffade stora prisstegringarna beräknar
nu järnvägsstyrelsen, att kostnaderna för anläggningen skola uppgå till
sammanlagt 1,210,000 kronor att täckas av anslagsmedel. Avdrages
från sistnämnda belopp de av riksdagen hittills anvisade anslagen å
sammanlagt 525,000 kronor, återstå sålunda nu erforderliga 685,000
kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande av ny lokomotivstation
vid Örebro för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 685,000 kronor att utgå av lånemedel.

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att för
uppförande av en ny lokomotivstation vid Charlottenberg för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

För påbörjande av arbetet med uppförande av en ny lokomotivstation
vid Charlottenberg har för år 1919 anvisats ett reservationsanslag
Bihang till riksdagens protokoll 1920. G samt. 37 käft. (Nr 60 A—B.) usg so 5

lullertuk i
fissil verkstadslokaler

vid huvudverkstol.
. döma i
Örebro och
ISollniis.

[34.]

Ny lokomotivstation
vid
Örebro.

[35.]

Ny lokomotivstation
vid
Charlottenberg.

[36.]

34

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Tillbyggnad
av och
diverse anläggningar

vid vissa
lokomotivstationer.

[37.]

Husbygg nader.

[38.]

av 200,000 kronor. Härvid beräknades kostnaderna av anslagsmedel för
lokomotivstationsanläggningen till 360,000 kronor. Vid 1919 års riksdag
beviljades icke något anslag för ändamålet.

Järnvägsstyrelsen har nu meddelat, att kostnaderna av anslagsmedel
för lokomotivstationen med nu gällande priser beräknats till
sammanlagt 650,000 kronor, varför sålunda ytterligare ett auslagsbelopp
av 450,000 kronor skulle erfordras för dess färdigställande.

Av detta belopp har 200,000 kronor ansetts nu böra äskas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande av en ny lokomotivstation
vid Charlottenberg för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 250,000 kronor att utgå av lånemedel.

40:o) 1 enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 37) och under
erinran att för ändamålet jämväl å tilläggsstaten äskats ett anslag av

97,000 kronor, får utskottet beträffande 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för utförande av anordningar för
förbättrad driftsekonomi vid vissa lokomotivstationer
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor att utgå av lånemedel.

41:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att för husbyggnader
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 3,361,300 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 164—176 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Uti en inom andra kammaren av herr H. Bäcklund väckt motion
(n:r 234) har hemställts, att riksdagen måtte avslå det under förevarande
punkt framställda förslaget om inköp av en fastighet vid Falköping—Kanten
och att riksdagen i stället måtte anslå 120,000 kronor till
uppförande därstädes för statens järnvägars räkning av två boställshus,
vartdera om 4 lägenheter om 2 rum och kök.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.

För utförande av nya husbyggnader och inköp av vissa redan bebyggda
fastigheter har av Kungl. Maj:t äskats ett belopp av tillhopa
3,675,300 kronor, sålunda fördelat:

Statsutskottets utlåtande Nr 110 A.

35

för boställshus................................................................

» manskaps- och överliggningshus ........................

» stationshusbyggnader ..............................................

» godsmagasinsbyggnader ........................................

x> beredande av tvårumslägenheter åt den lägst
avlönade tjänstemannagruppen av den
ordinarie statsbanepersonalen ..

» övriga husbyggnader ............................

kronor

»

»

»

2,696,300

50.000
128,000

35.000

.............. »

175,000: —

................ )>

591,000: —

Summa kronor

3,675,300: —

Av nyssnämnda belopp, 3,675,300 kronor, har 3,361,300 kronor
begärts på 1921 års riksstat, medan återstoden 314,000 kronor skulle
anvisas på tilläggsstat för år 1920.

Den uti ovanstående tabell upptagna första posten för boställshus,
är avsedd för följande ändamål:

Vid Krylbo, inköp av befintlig byggnad, avsedd att efter förändring
innehålla 3 lägenheter om 3 rum och kök samt 6 lägenheter
om 2 rum och kök eller alternativt 3 lägenheter om 4 rum och kök
samt 3 lägenheter om 2 rum och kök, beroende på vilket som vid
tidpunkten för ändringsarbetenas utförande kan bliva för statens
järnvägar fördelaktigast. Härtill kommer vissa affärs- och lagerlokaler

å nedre botten .......................................................................................... 150,000: —

Vid Nyköping, ett boställshus om 2 lägenheter om 2 rum och kök
med möjlighet att vid framtida behov inreda en ytterligare dylik å
vinden, för maskinavdelningens personal ................................................ 56,300: —

Vid Hallsberg, två boställshus, vardera om 4 lägenheter om 2
rum och kök, för maskin- och trafikavdelningens personal .................. 120,000: —

Vid Falköping-Banten, inköp av en fastighet, innehållande 8 lägenheter
om 2 rum och kök, 3 lägenheter om 1 rum och kök samt 1
enkelrum samt i uthusbyggnad 1 lägenhet om 2 rum och kök samt 1
enkelrum ............................... 75,000: —

Vid Dingle, ett boställshus om 6 lägenheter om 2 rum och kök,
för trafikavdelningens personal.................................................................. 102,000: —

Vid Båstad, en banmästarstuga med banvaktsbostad................ 55,000: —

Vid Sösdala, ett boställshus om 4 lägenheter om 2 rum och kök,
för trafikavdelningens personal................................................................. 77,000: —

Vid Kågeröd, ett boställshus om 4 lägenheter om 2 rum och kök,
för trafikavdelningens personal................................................................ 77,000: —

Vid Nässjö, fyra boställshus, vardera om 4 lägenheter om 2 rum
och kök, för trafik- och maskinavdelningens personal .......................... 248,000: —

Vid Generad, en banvaktstuga ......................................................... 33,000: —

36

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Å linjen Trönninge—Halmstad, en banvaktstuga ......................... 34,000: —

Vid Onnerup, påbyggnad av stationshuset för erhållande av 1
lägenhet för en stationskarl...................................................................... 25,000: —

Vid Ange, en banmästarstuga............................................................ 43,500: —

Vid StorviJc, ett boställshus om 8 lägenheter om 2 rum och kök,
för trafikavdelningens personal.................. 140,000: —

Vid Alby, ett boställhus om 3 lägenheter om 2 rum och kök, för
trafikavdelningens personal ....................................................................... 56,000: —

Vid Ulriksfors, ett boställshus om 4 lägenheter om 2 rum och
kök, för trafik- och maskinavdelningens personal................................... 70,000: —

Vid Hysjön, ett boställshus om 1 lägenhet om 3 rum och kök och
1 lägenhet om 2 rum och kök, för trafikavdelningens personal............ 48,500: —

Vid Sävast, ett boställshus, innehållande 1 lägenhet om 3 rum
och kök för stationsmästare och 1 lägenhet om 2 rum och kök för
stationskarl .................................................................................................. 58,000: —

Vid Koskivara, ett boställshus om 1 lägenhet om 3 rum och kök
för stationsmästare med möjlighet att vid framtida behov inreda 1
lägenhet om 2 rum och kök för stationskarl......................................... 48,000: —

Vid Örebro och Bollnäs för IiuvudYerkstäderna.

a) Vid Örebro, fortsatt uppförande av boställshus för

verkstadspersonalen om sammanlagt 332 eldstäder för en totalkostnad,
år 1918 beräknad till 2,598,000 kronor .................... kronor 900,000: —

b) Vid Bollnäs, uppförande av tvenne boställshus om

vardera 8 lägenheter om 2 rum och kök för verkstadspersonalen
......................................................................................... kronor 280,000: —

Summa kronor 2,696,300: —-

Av den uti det under ifrågavarande punkt upptagna totala kostnadsbeloppet
ingående sista posten å 591,000 kronor till övriga husbyggnader
skulle 210,000 kronor användas till anordnande av postlokaler
i vissa statens järnvägars byggnader, 100,000 kronor för uppförande
av matsalsbyggnad vid Charlottenberg och 281,000 kronor för
anordnande eller utvidgning av vissa utrustningsförråd.

Av ovannämnda totalbelopp 3,675,300 kronor har, såsom ovan
nämnts, 314,000 kronor ansetts böra anvisas redan för år 1920. Såsom
konjunkturtillägg till vissa av 1918 och 1919 års lagtima riksdag beviljade
anslag har därjämte å tilläggsstaten äskats 611,703 kronor; enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle alltså för ifrågavarande ändamål för
år 1920 anvisas sammanlagt 925,700 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

37

För nya husbyggnads- och fastighetsförvärv har 1918 års lagtima
riksdag beviljat 3,861,700 kronor, vartill kommer ett av 1919 ars lagtima
riksdag anvisat tilläggsanslag av 1,435,100 kronor.

1918 års lagtima riksdag har för samma ändamål anvisat tillhopa
6,836,100 kronor.

Såsom härav framgår och jämväl av departementschefen framhållits,
innebära de nu framlagda anslagsäskandena en avsevärd reduktion av
vad som under de senare åren begärts och blivit beviljat. Anledningen
härtill är delvis att söka i den omständigheten, att bostadsförhållandena
för den del av statens järnvägars personal, som bebor statens järnvägars
egna fastigheter, från och med den 1 juli 1920 bliva helt förändrade.
1 stället för att denna personalgrupp hittills erhållit bostaden såsom
naturaförmån, skall framdeles hyra erläggas för densamma. Under
sådana förhållanden får, såsom ock av järnvägsstyrelsen framhållits, det
anses välbetänkt att, tills erfarenhet om begärligheten av statens järnvägar
tillhöriga hus vunnits, inskränka uppförandet av bostäder endast
till sådana platser, där detta är oundgängligen nödvändigt. Utskottet
vill emellertid framhålla angelägenheten av att vid husbyggnadernas
planerande och uppförande iakttagas de möjligheter till inskränkningar
och förenklingar, som med tillgodoseende av vederbörande boställshavares
befogade önskemål kunna företagas. Icke minst ur synpunkten av personalens
eget intresse utav att erhålla så måttliga bostadshyror som
möjligt, synes detta vara av omständigheterna påkallat.

I fråga om anslaget till bostadshus vid Dingle, avsett för automobiltrafiken
å vägarna Dingle—Hunnebostrand och Dingle Jjällbäcka
anser utskottet, att möjlighet bör beredas järnvägsstyrelsen att förlägga
byggnaderna till annan plats, för det fall, att sådant med hänsyn till
trafikförhållandena befinnes lämpligt.

Beträffande särskilt det motionsvis väckta förslaget att uti Falköping-Ranten
behovet av bostäder för statens järnvägars därvarande
personal skulle tillgodoses genom nybyggnad i stället för genom det
planerade inköpet av viss bebyggd fastighet, vill utskottet framhålla,
att det i statsverkspropositionen förordade köpet torde ställa sig för
statens järnvägar så fördelaktigt att staten icke bör underlåta att fullfölja
detsamma. Därvid vill utskottet erinra, att enligt vad en från
järnvägsstyrelsen i ärendet införskaffad utredning utvisar, fastigheten
redan för närvarande är så gott som uteslutande bebodd av statens
järnvägars personal och att angelägenheten av att även framdeles
kunna disponera dessa bostäder för sådan personal gör förvärvandet av
fastigheten synnerligen önskligt.

Utakotteta

yttrande.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Egnahetnsbyggnader

vid Notviken.

[39.]

Anordnande
av skenfria
vägkorsningar.

[40.]

Telegrafoch
sektionstelefonledningar

samt kabelarbeten.

[41.]

Elektriska

belysnings anlägg ningar.

[42.]

Utskottet, som sålunda funnit sig höra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får beträffande anslag å riksstat^ alltså nu hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Majrts förslag
och med avslag å herr Bäcklunds ovanberörda motion
må för husbyggnader för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 3,361,300 kronor att utgå av lånemedel.

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) får utskottet
hemställa,

att riksdagen må medgiva,

a) att tomter må av statens järnvägar med tomträtt
upplåtas från det statens järnvägar tillhöriga
för egnahemsbyggnader avsedda område vid Notviken,

b) att av statens järnvägars förlagsmedel må, i
huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 7 januari 1920
angivna grunder, till vid statens järnvägar fast anställd
person, åt vilken dylik tomt upplåtes, utlämnas
lån till ett sammanlagt belopp av 200,000 kronor,
ävensom att med nämnda förlagsmedel må bestridas
ersättning för byggnad eller annan å tomt
verkställd anläggning, då sådan skall av statens järnvägar
från tomtinnehavare lösas.

43:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) får utskottet
hemställa,

att riksdagen må för. anordnande av skenfria
vägkorsningar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor att utgå av lånemedel.

44:o) På sätt Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 41) får utskottet
hemställa,

att riksdagen må för anläggande av telegraf- och
sektionstelef''anledningar samt för utförande av kabelarbeten
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

396,000 kronor att utgå av lånemedel.

45:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 42) får utskottet
hemställa,

att riksdagen må för utförande av elektriska belysning
sanläggningar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 350,000 kronor att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A. 39

46:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för utförande
av växel- och signalsäkerhetsanläggningar för år 192 L anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 185—189.

Utskottet, som med hänsyn till nödvändigheten att i möjligaste
mån tillgodose trafiksäkerheten å statens järnvägar ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må för utförande av växel- och
signalsäkerhetsanläggningar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor att utgå av
lånemedel.

47:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) och under
hänvisning till utredningen i ärendet (sid. 189 och 190), varav framgår,
att ifrågavarande åtgärder äro att anse som så gott som oundvikliga,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må för åtgärder till förhindrande
av störningar i svag strömsledning ärna vid handelen Kiruna
—Riksgränsen för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor att utgå av lånemedel.

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att för elektrifiering
av statsbanelinjen Kiruna—Svartön för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 8,700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 190 —195.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning samt
inom riksdagen väckta motioner beviljade 1917 års riksdag ett anslag
av 3,500,000 kronor för påbörjande av arbetena med elektrifiering av
statsbanelinjen Kiruna—Svartön. Vid beviljandet av detta anslag förutsatte
riksdagen, att elektrifieringen av ifrågavarande statsbanelinje
skulle i första hand ske genom införande av elektrisk drift å bandelen
Kiruna—Nattavara. Sedermera hava för arbetenas fortsättande anvisats
för år 1919 1,000,000 kronor samt för år 1920 likaledes 1,000,000 kronor.
De anvisade beloppen uppgå således till sammanlagt 5,500,000
kronor.

Växel- och
signalsiiker
hetsanläggningar.

[43.]

Åtgärder
till förhindrande
av
störningar i
svagströuisledningarna

vid'' bandelen
Kiruna
—Riksgränsen.

[44.]

Elektrifiering
av
statshanclinjen

Kiruna—
Svartön.

[45.]

40

Statsutskottets utlåtande Nr GOA.

Utskottets

yttrande.

Elektrifiering
av
statsbanelinjenStockliolm—

Göteborg.

[46.]

Arbeten å
bandelen
Kristinehamn
Mora
för ökande
av dess
trafikkapacitet.

[47.]

Totala kostnaderna för elektrifiering av ifrågavarande linje Kiruna
—Svartön, frånräkna! utgifterna för de elektriska lokomotiven, vilka
kostnader upptagas under »Rullande materiel», beräknas med nuvarande
priser komma att uppgå till 22,200,000 kronor, i vilket belopp även
ingå kostnader för åtgärder för förhindrande av störningar i svagströmsledningar
till följd av elektrifieringen. Några kostnader för ändring
eller förstärkning av spår- och broöverbyggnaderna på grund av elektrifieringen
erfordras däremot ej. Fråndrages det ovannämnda redan
beviljade beloppet av 5,500,000 kronor, återstår sålunda ett för ändamålet
erforderligt belopp av 16,700,000 kronor. Härav ha 8,000,000
kronor ansetts böra vara disponibla redan år 1920 samt återstående beloppet
år 1921.

Då utskottet, i likhet med departementschefen funnit utredningen
i ärendet giva vid handen, att det för vinnande av ett ekonomiskt
gynnsamt resultat av elektrifieringen av ifrågavarande bansträcka är av
stor betydelse, att dess fullbordande i möjligaste mån påskyndas, har
utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i ärendet framställda
förslag. Utskottet får alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för elektrifiering av statsbanelinjen
Kiruna—Svartön för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 8,700,000 kronor att utgå av lånemedel.

49:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för elektrifiering
av statsbanelinjen Stockholm—Göteborg (punkt 46) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härmed för riksdagen

anmäla.

50:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) och under
erinran att det under ifrågavarande punkt äskade beloppet 250,000 kronor
utgör begärt tilläggsanslag till tidigare för angivna förstärkningsarbeten
å bandelen Kristinehamn—Mora anvisade medel, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må för utförande av vissa arbeten ä
bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet
för år 1921 anvisa ett reservationslag av

250,000 kronor att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

41

51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för utförande
av vissa kompletteringsarbeten å bandelen Orsa—Sveg för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 480,000 kronor.

Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 197 —199 av åberopade
statsrådsprotokollet, framgår, att föreliggande förslag avser utförande
av oundgängligen erforderliga kompletteringsarbeten, bestående
i utvidgning av spårsystemet å en del stationer samt vissa husbyggnader
för expeditions- och bostadsändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av vissa komplettering
sarbeten å bandelen Orsa—Sveg för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 480,000 kronor att utgå
av lånemedel.

52:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 49) att för ordnande
av brandväsendet vid statens järnvägar för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 199—202 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Enahanda belopp, 50,000 kronor, är för ändamålet äskat jämväl
å tilläggsstat för år 1920.

Den numera avslutade utredningen rörande brandväsendets ordnande
vid statens järnvägar bar givit till resultat, att vissa arbeten och
anskaffningar erfordras för genomförande av dels ett enhetligt slangkopplingssystem,
dels förbättrad vattentillgång för eldsläckningsändamål
och dels modernisering av brandredskapen. Särskilda anslagsmedel
hava ansetts böra anvisas till utförande av förstnämnda grupp av arbeten,
under det kostnaderna för övriga erforderliga anordningar skulle
bestridas av till styrelsens disposition ställda medel eller av medel, som
anvisats till anskaffande eller utbytande av nya inventarier.

Utskottet, som icke funnit anledning till anmärkning mot Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, får alltså beträffande 1921 års stat hemställa,

att riksdagen må för ordnande av brandväsendet
vid statens järnvägar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor att utgå av lånemedel.

Konipletteringsarbeten
& ban(lelen
OrsaSreg.

[48.]

Ordnande
av brandyäsendet

vid statens
järnvägar.

[49.]

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 37 höft. (Nr 60 A—B.) näs so 6

42

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Disposi.
tionsanslngför
oförutsedda
och
mindre
arbeten.

[50.]

Statsbanan

Sveg—

Brnnflo.

[51.]

UtBkottets

yttrande.

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att såsom
dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 203—204.

Sedan en följd av år har anslag anvisats — tidigare under rubriken
»Diverse arbeten» — för ifrågavarande ändamål, och beviljade riksdagen
senast föregående år för ändamålet på tilläggsstat för år 1919

500,000 kronor samt för år 1920 1,000,000 kronor.

För åren 1920 och 1921 har nu av järnvägsstyrelsen äskats sammanlagt
2,500,000 kronor, varav 2,000,000 kronor på riksstaten och

500.000 kronor på tilläggsstat. Av sparsamhetsskäl har departementschefen
emellertid funnit 1921 års anslag böra begränsas till 1,500,000 kronor.

Med hänsyn till den under senare åren inträffade avsevärda höjningen
av prisnivån har därjämte föreslagits att dispositionsanslaget
måtte få anlitas för utförande av sådana mindre arbeten, för vilka
kostnaderna beräknas understiga 25,000 kronor mot förut stadgade

15.000 kronor.

Utskottet, som icke ansett någon ytterligare nedsättning av de
äskade beloppen böra ifrågakomma och ej heller funnit anledning till
erinran mot att järnvägsstyrelsens dispositionsrätt över ifrågavarande
anslag utsträckes på sätt ovan angivits, får beträffande anvisande av
medel å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arheten för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 1,500,000 kronor att utgå av
lånemedel.

54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att till fortsättning
av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 204—207 av åberopade
statsrådsprotokollet.

För statsbanan Sveg—Brunflo, vartill förut beviljats sammanlagt

17.373.000 kronor, har, förutom det å riksstaten begärda anslaget,
3,000,000 kronor, äskats anslag jämväl å årets tilläggsstat med

2.500.000 kronor, och är det avsett, att, därest de nu begärda anslagen,
tillhopa 5,500,000 kronor, beviljas, arbetena å denna sydligare del av

Statsutskottets utlåtande Nr (JO A.

43

förbindelselinjen mellan Dalarna och Jämtland skola kunna bedrivas så,
att banan skall kunna öppnas för trafik under år 1921.

Med hänsyn till önskvärdheten av, att det i företaget redan nedlagda
kapitalet snarast möjligt göres räntebärande, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Sveg—Brunflo för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

55:o) Uti två till statsutskottet för förberedande behandling hänvisade
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 87) av herrar J. Olofsson och J. P. Johansson och den andra (nr 168)
inom andra kammaren av herr C. Ericson i Funäsdalen m. fl., har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till fortsättning av statsbanan
Sveg—Hede för år 1921 bevilja ett anslag av 1,200,000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionerna.

För statsbanan Sveg—Hede, vars anläggande beslutades vid 1912
års riksdag, har hittills anvisats sammanlagt 2,450,000 kronor. Det
för år 1919 beviljade anslaget, 1,200,000 kronor, är ännu icke förbrukat,
utan har avsetts att komma till användning först under åren
1920 och 1921.

Utskottet finner det av motionärerna framförda önskemålet om
bättre kommunikationer för Härjedalen genom ett snabbare bedrivande
av arbetena å nämnda banbyggnad värt beaktande. Utskottet vill
erinra, att en avsevärd tid förflutit, sedan riksdagen fattade sitt beslut
om ifrågavarande järnvägsanläggning. Då, enligt vad som framgår
såväl av den i motionerna lämnade utredningen som av vad länsstyrelsen
i Jämtlands län i en utskottet tillhandakommen framställning i
ämnet anfört, för Härjedalens del stort behov av järnvägsförbindelser
föreligger, har utskottet funnit goda skäl tala för, att arbetena å statsbanan
Sveg—Hede bedrivas i raskare takt, än som förutsatts i den av
järnvägsstyrelsen i detta hänseende lämnade redogörelse.

Utskottet, som behjärtat vad länsstyrelsen i övrigt anfört i sin
ovannämnda framställning angående de för ortsbefolkningen uppkommande
svårigheter genom banbyggets fördröjande, har funnit sig böra

Motion ang.
statsbanan
STeg-Hede.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Inlandsbanan
mellan
Volgsjön
och Gällivare.

[52.]

i så måtto tillmötesgå motionärerna, att utskottet för ändamålet föreslår
uppförande av ett belopp av 500,000 kronor på 1921 års stat.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Sveg—HecLe för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor att utgå av lånemedel.

56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att till fortsättning
av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 207—213 av statsrådsprotokollet.

I sammanhang med denna anslagsfråga har utskottet till behandling
förehaft åtskilliga inom riksdagen väckta motioner angående inlandsbanan.
Uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren (nr 23) av herr O. Berg qvist m. fl. och den andra inom andra
kammaren (nr 53) av herrar N. E. Nilsson och K. Bergström har hemställts,
att riksdagen ville för fortsättande av inlandsbanan mellan Volgsjön
och Gällivare för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor, därav 1,600,000 kronor till dess norra del mellan Lule älv och
Jokkmokks kyrkoplats, samt att riksdagen ville för påbörjande av tvärbanan
Jörn—Gubblijaur å sträckan Jörn—Arvidsjaurs kyrkoby och för
renstakning av banan i dess helhet för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.

Vidare har herr E. Hage m. fl. uti en inom andra kammaren väckt
motion (nr 55) hemställt, att riksdagen måtte till fortsättande av inlandsbanan
mellan Volgsjön och Gällivare anslå ett reservationsanslag av

8,900,000 kronor, varav 1,900,000 kronor å tilläggsstaten för år 1920
och 7,000,000 kronor å staten för år 1921, samt att så stor del av
dessa summor måtte få användas till linjen Gällivare—Jokkmokk, att
denna linje fortast möjligt kan öppnas för trafik.

Slutligen har herr E. Hage m. fl. uti en annan inom samma kammare
väckt motion (nr 56) hemställt, att riksdagen måtte anslå ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor för påbörjandet av arbetet å linjen
Jörn—Arvidsjaur av den beslutade järnvägslinjen Jörn—Gubblijaure
och att av denna summja 1 miljon måtte upptagas å tilläggsstaten för
år 1920 samt 1 miljon å staten för år 1921.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

45

Till fortsättande av arbetena å inlandsbanan hade av järnvägsstyrelsen
äskats 1,900,000 kronor för år 1920 och 7,000,000 kronor
för år 1921. Det å tilläggsstaten begärda anslaget var avsett att fördelas
med 1,000,000 kronor å södra delen och med 900,000 kronor å
norra delen. Av det för år 1921 äskade anslaget, 7,000,000 kronor
skulle 800,000 kronor användas för arbetena å norra delen.

Med de sålunda för norra delen avsedda anslagsbeloppen skulle
enligt uppgjord plan bandelen Gällivare—Porjus kunna slutgiltigt
färdigställas under år 1920 och överbyggnaden till bron över Luleälven
uppsättas vintern 1920—1921, varjämte under sistnämnda år
rälsen skulle framdragas till Harsprångets trafikplats.

Vidkommande inlandsbanans södra del skall enligt järnvägsstyrelsens
plan arbetena under den närmaste framtiden omfatta banans
framdragande uppemot Storumans station strax norr om banans övergång
över Ume älv, varigenom därvarande såväl ur odlings- som skogsbrukssynpunkt
viktiga bygder skulle bliva satta i förbindelse med
järnväg.

Departementschefen har emellertid ansett sig böra företaga en
sänkning till 3,400,000 kronor i det av järnvägsstyrelsen för år 1921
begärda anslagsbeloppet 7,000,000 kronor. Det sålunda i statsverkspropositionen
äskade anslaget, 3,400,000 kronor, är avsett för inlandsbanans
södra del. Det belopp, som enligt järnvägsstyrelsens plan skulle
utgå för år 1920, har departementschefen däremot tillstyrkt oförändrat.

För den nordligaste av tvärbanorna till inlandsbanan, den beslutade,
men ännu icke påbörjade banan Jörn—Gubblijaur, har intet anslag begärts
av Kungl. Maj:t.

Utskottet har icke förbisett det behjärtansvärda i de av motionärerna
framförda önskemålen beträffande bättre järnvägsförbindelser
inom Norrbottens kommunikationsfattiga bygder. Men, såsom förut
framhållits, göra rådande dyrtid och statens hårt belastade budget det
nödvändigt att vid beviljandet av anslag till statens affärsdrivande verk
i huvudsak inskränka dessa anslag till sådana företag, som antingen
befinnas oundgängligen vara av behovet påkallade eller ock synas böra
företagas med hänsyn därtill, att desamma trots höga anläggningskostnader
kunna väntas giva god avkastning.

På grund härav och då, såsom av järnvägsstyrelsen anförts, det
måste anses oekonomiskt att utsträcka arbetena å de norrländska järnvägsanläggningarna
till alltför många arbetsplatser, varigenom arbetena
skulle komma att bedrivas med otillräckliga årliga anslag, har utskottet

Utskottets

yttrande.

46

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

funnit sig icke kunna biträda de av motionärerna gjorda framställningarna
i vidare mån än att utskottet ansett sig böra tillstyrka en
böjning av det å riksstaten äskade anslaget med 800,000 kronor, avsett
för fortsättande av arbetena å norra delen av inlandsbanan, i enlighet
med järnvägsstyrelsens i detta hänseende framlagda plan.

Mot Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har utskottet
i övrigt icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet
beträffande 1921 års stat hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och herrar Bergqvists samt N. E. Nilssons
och K. Bergströms ovanberörda motioner, i vad desamma
avse inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare,
ävensom herr Hages m. fl. motion nr 55, till
fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

4,200,000 kronor att utgå av lånemedel;

b) att herrar Bergqvists samt N. E. Nilssons och
K. Bergströms förenämnda motioner, i vad desamma
avse tvärbanan Jörn—Gubblijaure, ävensom herr Hages
m. fl. motion nr 56 icke må vinna riksdagens bifall.

Statsbanan
Forsmo—

Hoting.

[53.]

För arbetena å ifrågavarande banbyggnad har riksdagen för åren
1918—1920 anvisat 4,950,000 kronor.

Enligt planen för arbetenas bedrivande skulle sträckan Forsmo—
Ådalsliden redan hösten 1921 kunna öppnas för åtminstone provisorisk
trafik och rälsläggningen år 1923 framkomma till Backe. Utöver tidigare
beviljade anslag skulle härför erfordras ytterligare omkring 8,000,000
kronor att anvisas med ungefär 2,600,000 kronor för vart och ett av
åren 1921—1923.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Forsmo—Hoting för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 2,600,000 kronor att utgå av lånemedel.

57 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att till fortsättning
av statsbanan Forsmo—Hoting för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 2,600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 213 och 214 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

47

Statsbanan

Hilllniis—

Stensele.

[54.]

58:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 54) att till fortsättning
av statsbanan Hällnäs—Stensele för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 215 och 216.

Till denna banbyggnad bär hittills anvisats sammanlagt 1,075,000
kronor. Arbetena å banan skulle enligt järnvägsstyrelsens mening så
bedrivas, att den för lappmarken synnerligen viktiga knutpunkten Lycksele
kunde erhålla järnvägsförbindelse med Hällnäs under år 1924. För
sådant ändamål både av järnvägsstyrelsen äskats ett belopp av 3,000,000
kronor för år 1921. Departementschefen har emellertid av statsfinansiella
skäl nedsatt detta belopp till 2,000,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majtts
förevarande framställning, får hemställa,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Hällnäs—Stensele för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att till fort- Statsbanan
sättning av statsbanan Umeå—Holmsund för år 1921 anvisa ett reserva- Holmsund.
tionsanslag av 1,100,000 kronor. [-55^

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

216—220 av statsrådsprotokollet.

Enligt föreliggande approximativa beräkningar skulle ifrågavarande
banbyggnad komma att i sin helhet draga en kostnad av i runt tal

3,000,000 kronor. För dess fullbordande skulle — utöver förut anvisade
belopp — erfordras ytterligare 2,330,000 kronor.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, torde hamnanläggningen
vid Umeå bliva fullbordad redan under år 1921 eller under samma år,
då statsbanan enligt den ursprungligen framlagda byggnadsplanen beräknados
bliva färdigställd. Med hänsyn till från stadens sida gjorda
ekonomiska uppoffringar har det därför synts påkallat, att arbetena å
banan forceras så, att densamma åtminstone till huvudsaklig del blir
färdigbyggd under år 1921. För sådant ändamål skulle erfordras ett
tilläggsanslag för år 1920 av 900,000 kronor samt för år 1921 ett anslag
av 1,100,000 kronor.

Med tillstyrkande av förevarande förslag får utskottet beträffande
anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanaii
Umeå—Holmsund för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 1,100,000 kronor att utgå av lånemedel.

48

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Statsbana

Hultebo—

Riddar hyttans gruvfält.

Mark förvärv.

[57.]

Rullande

materiel.

[58.]

60:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för en
statsbana från Hultebo station å statsbanan Dagarn—Hultebo till Riddarhyttans
gruvfält (punkt 56) kommer utskottet framdeles under riksdagen
att avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härmed för riksdagen

anmäla.

61:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att för inköp
av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer
och för blivande dubbelspåranordningar, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 240 och 241.

Sedan en följd av år har av riksdagen beviljats anslag för inköp
av mark vid en del järnvägsstationer, där utvidgningar äro avsedda att
komma till stånd, liksom även av mark, behövlig för vissa dubbelspåranordningar.
Senast har för ändamålet av riksdagen föregående år
anvisats tillhopa 1,000,000 kronor, därav hälften å tilläggsstat för år 1919.

Av innevarande riksdag har nu för ändamålet begärts 300,000
kronor för år 1920 och 700,000 kronor för år 1921. Häremot har utskottet
intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså beträffande 1921 års stat,

att riksdagen må för inköp av mark, som erfordras
för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande
dubbelspår anordning ar, för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor att utgå av lånemedel.

62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för anskaffning
av rullande materiel vid statens järnvägar för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 241—245 av statsrådsprotokollet.

Den rullande materiel, som järnvägsstyrelsen nu ansett höra nyanskaffas
och vartill riksdagen icke förut anvisat anslag, utgöres av 20
ånglokomotiv, 16 elektriska lokomotiv, 106 person- och postvagnar,
370 godsvagnar för vanlig trafik samt 105 malmvagnar.

Anskaffningen av de elektriska lokomotiven motiveras huvudsakligen
av den forcerade elektrifieringen av bandelen Gällivare—Svartön.
Av de begärda 105 malmvagnarna erfordras 60, för vilka anslag redan
tidigare ifrågasatts, för utforsling av den malm, som i enlighet med
1918 års lagtima riksdags beslut är avsedd att brytas inom Luossa -

Statsutskottets utlåtande Nr CD A.

49

vaara gruvfält. Återstående 45 malmvagnar äro beräknade med hänsyn
till staten enligt äldre avtal åliggande malmtransporter.

Kostnaden för den sålunda till anskaffning föreslagna rullande
materielen liar beräknats till sammanlagt 26,000,000 kronor, därav

13.400.000 kronor skulle bestridas av anslagsmedel. Vid denna beräkning
förutsattes alltså, att järnvägsstyrelsen skulle hava till sitt förfogande
ett belopp av 12,600,000 kronor. Emellertid har styrelsen vid
avgivande av sitt förslag till kostnadsstat för år 1920 måst beräkna en
minskning med 2,000,000 kronor i tillgängliga förnyelsefondsmedel.

Trots denna minskning har departementschefen ansett sig böra föreslå
en avknappning av det begärda anslagsbeloppet för år 1921 med

4.400.000 kronor. Enligt vad chefen för statens järnvägar meddelat,
måste den i följd härav minskade anskaffningen fördelas att på minst
olägligt sätt drabba såväl lokomotiv som person- och godsvagnar.

Sammanlagda kostnaden av anslagsmedel för rullande materiel skulle
sålunda uppgå till 9,000,000 kronor, varav ett belopp av 2,000,000
kronor för anskaffning av elektriska lokomotiv borde anvisas på tilläggsstat
för år 1920.

Utskottet, som med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen
ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får beträffande
anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för anskaffning av rullande
materiel vid statens järnvägar för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 7,000,000 kronor att utgå av
lånemedel.

Införande
ar genomgående

tryckluftbroms.

63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att för införande
av genomgående tryckluftbroms beträffande statens järnvägars
rullande materiel för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 2,300,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 245—247.

Enligt den för 1919 års lagtima riksdag framlagda planen skulle
införandet av genomgående tryckluftbroms beträffande lokomotiv- och
personvagnsparken äga rum under perioden 1920—1925 samt beträffande
godsvagnsmaterielen under perioden 1920—1929. Vidare förutsattes, att
de härför erforderliga kostnaderna skulle bestridas genom årligen återkommande
anslag, så vitt avser redan befintlig materiel, under det åter,
beträffande nyanskaffad materiel, kostnaden skulle utgå som ökad kostnad
för materielen ifråga.

Totalkostnaden för det nya bromssystemets införande beräknades
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 37 käft. (Nr 60 A—B.) me 20 7

50

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Inventarier
vid statens
järnvägar.

[60.]

Förlag vid
statens
järnvägar.

[61.]

med tillämpning av 1915 års priser — oavsett vissa kostnader för
maskinella utrustuingar i verkstäderna m. m. — till 11,627,000 kronor,
och har nu med gällande priser antagits uppgå till 29,430,000 kronor.
Av järnvägsstyrelsens utredning framgår, att — trots denna högst avsevärda
ökning — bromssystemets införande, till följd av personalkostnadernas
hastigare stegring, skulle medföra ett ekonomiskt än mera
tillfredsställande resultat än vad tidigare beräknats. 1 vad mån den
ursprungliga utrustningsplanen bör frångås torde emellertid få bero på
vidare utredning.

För planens fullföljande skulle nu erfordras för år 1921 ett anslag
å 2,300,000 kronor, vartill kommer ett belopp av 300,000 kronor, utgörande
tilläggsanslag för år 1920.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda
föreslagits, får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för införande av genomgående
tryckluftbroms beträffande statens järnvägars rullande
materiel för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

2,300,000 kronor att utgå av lånemedel.

64:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) får utskottet
hemställa,

att riksdagen må för nya inventarier vid statens
järnvägar för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

65:o) Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 61) att för ökat
förlag vid statens järnvägar för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

2,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
249—253 i statsrådsprotokollet.

Av utskottet tillhandakomna upplysningar rörande den nuvarande
tillgången på förlagskapital vid statens järnvägar framgår, att en ökning
av detta kapital visserligen alltjämt synes önsklig, men att behovet
därav icke är större än att den nu föreslagna höjningen torde åtminstone
tillsvidare kunna undvikas. Med hänsyn härtill har utskottet
icke ansett det erforderligt, att det under ifrågavarande punkt äskade
anslagsbeloppet nu ställes till Kungl. Maj:ts förfogande. Vid sådant
förhållande får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av
riksdagen bifallas.

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

51

Statens vattenfallsverk.

66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att för fortsättande
av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 254—257 av statsrådsprotokollet.

Genomförandet av den av 1916 års riksdag beslutade utvidgningen
av Södertälje kanal från och med Brandalssund förbi Södertälje till och
med Linasund, oavsett de för utvidgning av viss sträcka av kanalen
mellan Maren och Saltsjön av riksdagen beviljade 550,000 kronor, har
med före kriget gällande pris beräknats kräva ett anslag av 6,785,000
kronor, däri jämväl ingår kostnaden för den nya slussen. Det förutsattes,
att arbetet med kanalens ombyggnad skulle vara färdigt år 1921.
Tillhopa hava för kanalens ombyggnad anvisats 4,700,000 kronor.

Enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelat, beräknas numera totalkostnaden
för ombyggnaden komma att uppgå till omkring 13,000,000
kronor. För arbetenas fortsättande åren 1920 och 1921 bar vattenfallsstyrelsen
begärt sammanlagt 5,600,000 kronor, därvid styrelsen
förutsatt, att arbetena å kanalen skulle så bedrivas, att desamma kunde
vara avslutade år 1923.

Enligt vad vattenfallsstyrelsen emellertid vidare meddelat, skulle för
bedrivande under åren 1920 och 1921 av enbart slussbyggnadsarbetena,
vilka för undvikande av förluster böra färdigställas å kortast möjliga tid,
erfordras, utöver för år 1920 tillgängliga medel, ett belopp av tillhopa
omkring 3,300,000 kronor. Departementschefen bar dock icke ansett
sig kunna förorda, att av 1920 års riksdag för kanalens ombyggnad
äskades högre belopp än 2,200,000 kronor, varav hälften på tilläggsstat
för år 1920 och hälften på 1921 års stat. Skulle förhållandena nästföljande
år så medgiva, kunde anvisande av det återstående för själva
slussbyggnadsarbetena erforderliga beloppet, 1,100,000 kronor, äga rum
å 1921 års tilläggsstat.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
angivna planen för lösningen av de genom dyrtiden uppkomna
svårigheterna att bringa detta företag till fullbordan, anser sig
utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag; och får utskottet sålunda
beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

Ombyggnaden
ar
SOdertälje
kanal.

[62.]

52

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Upprensning''
ar
Motala
ström m. in

[63.]

att riksdagen må för fortsättande av arbetena
med Södertälje kanals ombyggnad för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor att utgå av
lånemedel.

67:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna de avtal, som i huvudsaklig över.
ensstämmelse med i statsrådsprotokollet angivna grunder kunna träffas
med vederbörande intressenter angående reglering och upprensning av
Motala ström mellan sjöarna Roxen och Glan; dels ock till bestridande
av å kronan belöpande kostnader för påbörjande av ifrågavarande företag
för år 1921 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 100,000
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 257—271.

Det nu framlagda förslaget avser, såsom den i statsrådsprotokollet
lämnade utredningen utvisar, statens medverkan under vissa villkor till
upprensning av Motala ström mellan Roxen och Skärblacka samt uppförande
av en regleringsdamm vid Skärblacka av sådan höjd, att vattnet
i strömmen däremellan och Roxen på hela sträckan uppdämmes till
sjöns vattenstånd. Berörda upprensning skulle äga rum på sådant sätt,
att en farled för 3 meter djupgående fartyg uppkommer mellan Roxen
och Skärblacka. Farleden, som är avsedd att för närvarande utgöra
en grenkanal till Göta kanals östgötalinje, har planerats sålunda, att
de för densamma vidtagna anordningarna så gott som utan undantag
skulle kunna utnyttjas, därest Göta kanal framdeles kommer att framdragas
i denna sträckning.

Nu berörda förslag tillgodoser i första hand enskilda intressen.
Sålunda kommer strömmens upprensning och vattenkraftens samlande
i en kraftanläggning vid Skärblacka att för Fiskeby fabriks aktiebolag
såsom största vattenkraftägare möjliggöra utnyttjandet på ett ställe
av hela fallhöjden mellan Roxen och Glan. Genom farleden sättes
även industrierna utefter ifrågavarande de] av strömmen i förbindelse
med den genomgående vattenvägen mellan Östersjön och Kattegatt. För
Roxens strandägare innebär vattenavrinningens reglering, att betydande
areal av sådan kring sjön belägen mark, som nu vid högvatten utsättes
för översvämning, skulle kunna med större fördel brukas, och sålunda
ett sedan länge närt önskemål förverkligas. För ägare i allmänhet av >
vattenkraft i Motala ström nedanför Roxen, representerade av Motala

Statsutskottets utlåtande Nr (>0 A.

53

etröms regleringsförening, medför förslaget likaledes betydande vinstmöjligheter.

Med hänsyn till de betydande ekonomiska värden, som genom företaget
sålunda stå att vinna, är det enligt departementschefens mening
även av allmänt intresse, att en för samtliga parter gynnsam lösning
av föreliggande fråga kan genomföras. Ett mera direkt intresse för
staten representerar åter företaget, i vad det avser inrättande av allmän
farled mellan Roxen och Skärblacka, så mycket större som denna farled
kan komma till nytta vid en blivande ombyggnad av Göta kanal, om
nämligen för denna ombyggnad väljes ifrågavarande sträckning, för
vilken kanalkommissionen funnit starka skäl tala.

Kostnaderna för den ifrågasatta regleringen, därvid densamma så
planerats, att såväl farleds- som kraft- och jordbruksintressena skulle
tillgodoses, hava med före kriget gällande priser beräknats till 1,270,000
kronor. Med i mars 1919 gällande priser hava kostnaderna beräknats
uppgå till 2,705,000 kronor.

Fördelas de beräknade kostnaderna mellan intressenterna i proportion
till storleken av de arbeten, som skulle erfordras för tillgodoseende
av de särskilda parternas önskemål, blir enligt verkställda beräkningar
resultatet följande:

för Boxens för Fiskeby för Motala
för staten strand- fabriks ströms regl.-ägare aktiebolag förening

med före kriget gällande priser ...... 571,500

med i mars 1919 gällande priser...... 1,205,000

225,500 362,500 110,500

525,000 710,000 265,000

Det har emellertid ansetts icke kunna ifrågasättas, att staten för
närvarande skulle bidraga med hela det belopp, som enligt nyssnämnda
fördelningsgrund och med nuvarande priser skulle falla på staten. I allt
fall har det icke ansetts skäligt, att staten belastades med kostnader,
som avse uppförande av dammanläggningen vid Skärblacka; dessa borde
Fiskeby fabriksaktiebolag tills vidare bekosta utan statsbidrag. I fråga
om bidragsbeloppets storlek har förslag nu icke kunnat framläggas,
enär de påbörjade underhandlingarna mellan vederbörande intressenter
ännu icke i detta hänseende kommit till slutligt resultat. Redan nu har
dock fastslagits, bland annat, att bidragsbeloppet icke får bestämmas
högre, än att staten genom bindande avtal om utarrendering av den
ifrågasatta kanalen tillförsäkras sådan inkomst av farleden under en
avsevärd tid framåt, som kan anses representera skälig ränta å nämnda
belopp.

54

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

50-periodsutrustning''

för Trollhäfte

station.

[64.]

Prolllreglering
av Göta
älv mellan
Trollhättan
och Targön.

[65.]

Med hänsyn till de fördelar, icke minst för det allmänna, som synas
vara att vinna genom att staten i detta fall ingriper för att ena de i
planen intresserade till samverkan om det sålunda ifrågasatta företagets
utförande, har utskottet ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna de avtal,,
som i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 7 januari 1920
angivna grunder kunna träffas med vederbörande intressenter
angående reglering och upprensning av Motala
ström mellan sjöarna Roxen och Glan;

b) till bestridande av å kronan belöpande kostnader
för påbörjande av ifrågavarande företag för år
1921 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av

100,000 kronor att utgå av lånemedel.

68:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 64) att för elektrisk
50-periodsutrustning för Trollbätte kraftstation för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 275—277 av statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag är avsett för anskaffande av ytterligare en
50-periodig generator till Trollhätte kraftstation.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för elektrisk 50-periodsutrustning
för Trollhätte kraftstation för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor att utgå av lånemedel.

69:o) Vidare bar Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 65) att
för profilreglering av Göta älv mellan Trollhättan och Vargön på extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 277—279 av statsrådsprotokollet.

Avsikten med den föreslagna profilregleringen är, såsom av vattenfallsstyrelsen
framhållits, att åstadkomma en böjning av låg- och medel -

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

55

vattenstånden i älven ovanför dammen vid Trollhättan, så att vattenytan
vid dammen skall året om kunna hållas uppe vid nuvarande högvattenståndet,
d. v. s. -p 39,50 meter över havet. Därigenom överflyttas sålunda
eu del av fallhöjden från det högre belägna Vargön till Trollhättan
och kan utan vidare tillgodogöras av de i Trollhätte kraftstation
installerade maskinerna, som härigenom bättre utnyttjas. Men
därjämte medför uppdämningen genom tillskottet i vattensektionen eu
minskning av strömningshastigheten hos vattnet och därmed även av
fallförlusten såväl i den nämnda sträckan av älven som i synnerhet i
Trollhätte kraftstations tilloppskanaler. Denna vinst i fallhöjd kan likaledes
utnyttjas i det befintliga kraftverket, utan att nytt maskineri behöver
anskaffas. Den genom uppdämningen bildade bassängen kan utnyttjas
för dygnsreglering i avsikt att bättre hushålla med vattnet. De
befintliga maskinaggregaten kunna således i större utsträckning än hittills
användas för att tillgodose behovet av dagkraft, som betingar högre
försälj ningspris.

Genom anläggningens företagande skulle givetvis komma att uppstå
en del markskador, men å andra sidan kan, enligt vad utskottet
under sin behandling av ärendet inhämtat, det förväntas, att ifrågavarande
profilreglering skall möjliggöra uppodling av hittills obrukade markområden
i sådan omfattning, att detta vida uppväger de förorsakade
markskadorna.

Utskottet, som med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen
funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må för projUreglering av Göta älv
mellan Trollhättan och Vargön på extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor att
utgå av lånemedel.

70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att för andra
utbyggnaden av Porjus kraftstation för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 1,100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 282—285 av åberopade statsrådsprotokollet.

För ett genomförande av elektrifieringen av statsbanelinjen Kiruna—
Svartön, vartill utskottet förut i detta utlåtande tillstyrkt anvisande av
anslag, erfordras för den elektriska driftens införande å bandelen söder
om Nattavara installation av ett nytt enfasaggregat (nr 7) i Porjus kraft -

Andra utbyggnaden

ar kraftstationen

vid Porjus.

[66.]

56

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Kraftstationen
yid Harsprånget.

[67.]

station. Kostnaderna för den häri ingående generatorn med tillhörande
kablar och instrumentering äro avsedda att bestridas med de för järnvägselektrifieringen
äskade anslagen. Härutöver erfordras emellertid
medel för utförande av de för installationen nödvändiga arbeten i kraftstationen,
vilka arbeten av vattenfallsstyrelsen beräknats draga en kostnad
av 2,150,000 kronor.

Enligt planen för elektrifieringen skulle arbetena därmed bedrivas
så, att den elektriska driften å banan i sin helhet kunde taga sin början
i slutet av år 1921. Detta förutsätter emellertid, att installationen av
det nya aggregatet är fullbordad till samma tid.

Med hänsyn härtill har det för nu förevarande arbeten erforderliga
anslaget ansetts böra anvisas att utgå med 1,050,000 kronor under
år 1920 och 1,100,000 kronor under år 1921.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för andra utbyggnaden av Porjus
kraftstation för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 1,100,000 kronor att utgå av lånemedel.

71:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att för första
utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att användas enligt i statsrådsprotokollet
angivna grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 285—289 av statsrådsprotokollet.

För påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget
hava hittills av riksdagen följande belopp beviljats:

av 1918 års lagtima riksdag:

å tilläggsstat för år 1918 ................................................... kronor 500,000: —

å 1919 års stat.................................................................... » 1,000,000: —

av 1919 års lagtima riksdag:

å tilläggsstat för år 1919 ................................................... » 1,000,000: —

å 1920 års stat............................................... » 2,000,000: —

Summa kronor 4,500,000: —

Sedan omfattande förundersökningar för klarläggande av huvuddragen
av anläggningens plandisposition numera slutförts, hava enligt

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

57

<len i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen vissa förberedande
arbeten vidtagits, nämligen anordnande av vägar samt spårförbindelse
mellan byggnadsplatsen och den från Porjus söderut utförda delen av
inlandsbanan, ävensom uppförande av bostadshus och marketenteri för
den blivande arbetsstyrkan, inköp av arbetsmaskiner och materialier m. m.

En av huvudanledningarna, varför ifrågavarande utbyggnad ansetts
höra komma till stånd, har varit, att god avsättning av kraft för elektrokemiska
ändamål påräknats. I detta hänseende är ett under år 1918
mellan vattenfallsstyrelsen och aktiebolaget Elektrosalpeter ingånget
avtal av särskild betydelse. Såsom av departementschefen framhållits,
innebär detta avtal för vattenfallsstyrelsen den stora förmånen, att, så
snart första utbyggnaden av Harsprånget är färdigställd, avsättning kan
påräknas för mer än hälften av den då disponibla kraften för ett tillfredsställande
pris. Med nämnda avtal och genom vissa övriga försäljningar
av kraft från Harsprånget, som med sannolikhet torde kunna
förväntas, är grunden lagd för en tillfredsställande förräntning av den
första utbyggnaden av Harsprångets kraftstation. Redan från början
skulle sålunda god avkastning kunna erhållas å de större anläggningskostnader,
som äro förenade med en första utbyggnad. De kraftbelopp,
som därefter kunna vinna avsättning för andra behov, kunna åstadkommas
med relativt mindre kapitalutlägg, då de för första utbyggnaden
erforderliga anläggningar delvis komma följande utbyggnader till godo.

Ehuru för närvarande ej kan avgöras, om aktiebolaget Elektrosalpeter
kommer att begagna sin optionsrätt, har det av nu angivna
skäl ansetts vara med statens intressen förenligt, att första utbyggnaden
av Harsprånget så planeras, att om optionen begaguas och förenämnda
avtal angående leverans av kraft sålunda träder i tillämpning, utbyggnaden
kan vara färdig omkring den 1 juli 1924.

Om kraftstationen utan fördyrande forcering skall kunna färdigställas
till år 1924, erfordras emellertid betydande anslag för ändamålet redan
under åren 1920 och 1921. Vid sådant förhållande har departementschefen
tillstyrkt, att ett anslag av 3,000,000 kronor anvisas å tillläggsstat
för år 1920. För år 1921 har äskats ett anslag av 4,000,000
kronor varvid emellertid förutsatts, att, om avtalet komme i tillämpning,
anvisande av ytterligare belopp för sistnämnda år bleve erforderligt vid
1921 års riksdag.

Skulle aktiebolaget Elektrosalpeter icke komma att begagna sig av
•optionen, borde icke av de äskade beloppen ställas till styrelsens förfogande
mera^ än 1,000,000 kronor för år 1920 och 2,000,000 kronor
för år 1921. Återstoden skulle i så fall reserveras till ett kommande år.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 37 höft. (Nr GOA—B.) U30 so 8

58

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Utskottets

yttrande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgör förverkligandet
av aktiebolaget Elektrosalpeters planer på åstadkommande av en elektrokemisk
industrianläggning en avgörande förutsättning för beviljande av"
medel till ett första utbyggande av Harsprångets kraftstation inom den
jämförelsevis korta tid, varom alternativt här är fråga. Med hänsyn
till vad i ärendet upplysts rörande de goda möjligheter att avsätta kraft,
som tillförsäkrats staten för fall att bolagets anläggningar verkligen
komma till stånd, har utskottet ansett sig böra tillstyrka att under nu
angiven förutsättning medel för ändamålet beviljas med av Kungl. Maj:t
äskade belopp.

Skulle åter nämnda bolags ifrågavarande optionsrätt, som utgår
den 1 juli 1920, icke bliva begagnad, och bindande avtal om andra
ifrågasatta kraftleveraDser i tillräcklig utsträckning ej heller komma till
stånd, synas arbetena å ifrågavarande kraftstationsbyggnad böra bedrivas
i betydligt mindre omfattning. De böra då enligt utskottets meningbegränsas
till vissa sådana förberedande arbeten, vilkas utförande kan
beräknas draga lång tid. Härigenom bleve det nämligen möjligt att framdeles,
då med hänsyn till sannolikt uppkommande nya kraftbehov ett snabbt
utbyggande befinnes önskligt, åstadkomma detta jämförelsevis hastigt.

Beträffande storleken av de anslagsbelopp, som uti sistnämnda fall
kunna befinnas erforderliga, bör uppmärksammas, att utav redan för
kraftstationsanläggningen anvisade medel, sammanlagt 4,500,000 kronor,
ett avsevärt belopp före detta års ingång ännu icke kommit till användning.
Vid sådant förhållande och då sistnämnda för år 1920 disponibla
del, förstärkt med det i detta fall för år 1920 avsedda tilläggsanslaget
av 1,000,000 kronor, synes tillräcklig för bestridande av kostnaderna
för de förberedande arbeten, som, därest ovanberörda kraftleveranser
icke komma till stånd, under den närmaste tiden och intill dess 1921
års riksdag underkastat ärendet ny prövning, dock böra komma till
utförande, har utskottet icke ansett det erforderligt att i nu angivet fall
någon del av det å 1921 års riksstat upptagna beloppet av 4,000,000
kronor redan för närvarande ställes till förfogande för själva kraftstationsanläggningen.

Såsom utskottet under punkt 74:o) här nedan framhåller, har utskottet
emellertid, för att i möjligaste mån tillmötesgå kraven på ökat
anslag för åstadkommande av en utsträckt elektrifiering av landsbygden,
funnit sig böra föreslå, att det mindre belopp av 2,000,000
kronor, som departementschefen alternativt ansett böra för år 1921 beviljas
för Harsprångets utbyggande, i stället må användas för åstadkommande
av bygdenätens utvidgning. Återstoden, 2,000,000 kronor.,,

Statsutskottets utlåtande Nr 00 A.

r>(.)

av det å riksstaten anvisade beloppet, skulle därvid reserveras för att
■ett kommande år användas efter av riksdagen då godkända grunder.

Under åberopande av vad utskottet såhinda anfört får utskottet beträffande
anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för första utbyggnaden av en
kraftstation vid Har spräng ed för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att användas
enligt här ovan angivna grunder och att utgå av lånemedel.

72:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att för
■Störa Lule älvs reglering för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av
1,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 289—293 av statsrådsprotokollet.

Regleringen av Suorvasjöarna skulle huvudsakligen äga rum medelst
uppförande av två större dammar över Suorvajaures båda utlopp vid
Lilla Sjöfallet. Arbetet kan, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelar,
uppdelas i två byggnadsskeden, varvid genom den första utbyggnaden
av dammarna skulle möjliggöras sådan ökning av lågvattenföringen,
•som erfordras för rationellt utnyttjande av hittills beslutade maskininstallationer
i Porjus kraftstation och för den första utbyggnaden av
Harsprånget. Kostnaden härför beräknas till 6,600,000 kronor, varav
riksdagen hittills anvisat 2,200,000 kronor.

Förutom det nu å riksstat äskade anslaget, 1,500.000 kronor, har
för år 1920 begärts ett belopp av 1,400,000 kronor. Återstoden skulle
anvisas å 1922 års riksstat.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka förevarande förslag, får
beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för Stora Lule älvs reglering för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor att utgå av lånemedel.

73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att för första
utbyggnaden av statens kraftstation vid Motala för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 2,700,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i sid. 293—295 av statsrådsprotokollet.

Störa lulc
Hirs reglering.

[68.]

Kraftstation
rid Motala.

[69.]

60

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Distribution
sanläsrg''-ningar för
statens
kraftverk.

[70.]

För anläggande av en kraftstation vid Motala hava hittills av riksdagen
anvisats följande belopp:

av 1918 års lagtima riksdag för år 1919................................... kronor 700,000: —

» 1919 » » »på tilläggsstat för år 1919 ......... » 1,500,000: —

» » » » » för år 1920................................... » 2,800,000: —

Summa kronor 5,000,000

Totala anläggningskostnaden för denna utbyggnad, som tidigareberäknats
till 5,875,000 kronor, torde på grund av senare inträdda fördyringar
komma att stiga till 8,400,000 kronor. För byggnadsarbetenas
bedrivande under åren 1920 och 1921 i sådan takt, att kraftverket må
kunna tagas i drift vid slutet av sistnämnda år, erfordras på grund
härav ett ytterligare anslag för år 1920 av 700,000 kronor och för år
1921 av 2,700,000 kronor.

Utskottet, som funnit den i ärendet lämnade utredningen ådagalägga
angelägenheten av att ifrågavarande anläggning snarast färdigställes
och som förty ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förevarande
förslag, får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för första utbyggnaden av statens
kraftstation vid Motala för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 2,700,000 kronor att utgå av
lånemedel.

74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att för utförande
av distributionsanläggningar och därmed sammanhängandearbeten
för statens kraftverk för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 296 — 310 av åberopade statsrådsprotokollet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 90) av herr J. Pälsson och den andra (nr 150) inom andra kammaren
av herr P. H. Sjöblom, har hemställts, att riksdagen måtte för
distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för
statens kraftverk anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag
av 12,000,000 kronor och på 1921 års stat ett reservationsanslag
av 7,000,000 kronor eller, om detta ej kan bifallas, största möjliga belopp
utöver de av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen äskade.

StatsutsJeottets utlåtande Nr 60 A.

Öl

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionerna.

För anläggning av distributionsledningar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk har riksdagen sedan ett antal år
tillbaka anvisat anslag. Sålunda har för år 1919 anvisats av 1918 års
lagtima riksdag 3,000,000 kronor och av 1919 års lagtima riksdag, på
tilläggsstat, likaledes 3,000,000 kronor. För år 1920 har av riksdagen
anvisats 5,000,000 kronor.

Enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar skulle för åren 1920 och
1921 nu erfordras följande anslag:

År 1920. År 1921.

För bygdeanläggningar..................

kr.

4,500,000: —

kr.

4,500,000: —

» primärledningar och sekun-

därstationer ävensom för upp-trän sform eringsanläggningar

5,750,000: —

i Motala, Västerås och Porjus
» stamlinjeanläggningar ............

6,320,000: —

4,200,000: —

T)

4,200,000: —

Summa kr.

15,020,000: —

kr.

14,450,000: —

Av anslagsmedel för år 1920 fin-

nes disponibelt .......................

»

3,000,000: —

Av anslagsbehovet för år 1921

torde medels tilläggsanslag
kunna bestridas.....................

»

7,450,000: —

Under sådana förhållanden erfor-

dras följande anslag av 1920
års riksdag................................

kr.

12,020,000: —

kr.

7,000,000: —

eller avrundat..................................

kr.

12,000,000: —

resp

7,000,000: —

På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk måtte beredas anslag med dels

12,000,000 kronor å tilläggsstat för år 1920, dels 7,000,000 kronor å
1921 års stat.

De belopp, vattenfallsstyrelsen nu äskat för ifrågavarande ändamål,
äro enligt vad departementschefen framhållit osedvanligt stora. Att
medelsbehovet är så betydande, beror på det stora antal nya ledningar
och därtill hörande stationer, som under åren 1920 och 1921 beräknas

62

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

bliva erforderliga, därvid givetvis de höga arbets- och materialprisen
även avsevärt inverka. För nya bygdeanläggningar beräknar sålunda
vattenfallsstyrelsen tillhopa komma att krävas omkring 9,000,000 kronor,
därav halva beloppet för vartdera av åren 1920 och 1921. Härmed
torde visserligen konsumenternas efterfrågan på elektrisk kraft ingalunda
kunna i full omfattning tillgodoses, men skulle å andra sidan en
betydande del — inemot två tredjedelar — av de anläggningar av ifrågavarande
slag komma till utförande, som beräknas ännu återstå inom
Trollhätte, Älvkarleby och Motala kraftverks distributionsområden. De
för primärledningar och sekundärstationer m. m. erforderliga beloppen
skulle för åren 1920 och 1921 utgöra respektive 6,320,000 och 5,750,000
kronor. De erforderliga anläggningarna av detta slag äro till största
delen specifikt angivna i styrelsens skrivelse, varjämte för oförutsedda
sådana anläggningsarbeten i nämnda belopp inbegripits tillhopa 3,500,000
kronor. Slutligen komma tillhopa 8,400,000 kronor — därav hälften
för vartdera året — på stamlinjeanläggningar, varunder styrelsen i första
hand innefattar sammanbindningslinjen mellan Trollhätte och Älvkarleby
kraftverk. Den stora ekonomiska betydelsen av denna linje har ansetts
vara att möjlighet därmed beredes att utjämna belastningen å dessa
kraftverk samt att tillgodogöra Västerås ångkraftstation även för Trollhätteverket.

Styrelsen har sålunda beräknat det sammanlagda medelsbehovet
utgöra för år 1920 15,020,000 kronor och för år 1921 14,450,000
kronor. För år 1920 har av riksdagen till distributionsanläggningar redan
anvisats 5,000,000 kronor Då emellertid av skäl, som styrelsen i sin
skrivelse närmare utvecklat, anslagen för tidigare år visat sig otillräckliga
och av det för år 1920 anvisade beloppet på grund härav endast
omkring 3,000,000 kronor finnas disponibla för sistnämnda år, skulle å
tilläggsstat för år 1920 erfordras ett anslag å i runt tal 12,000,000
kronor. För år 1921 har styrelsen, under antagande att 7,450,000
kronor kunde i fall av behov anvisas å tilläggsstat för samma år, äskat
ett belopp av 7,000,000 kronor.

Då de ändamål, vartill ifrågavarande medel skulle användas, äro
för landet synnerligen betydelsefulla och genom ett tillgodoseende av
desamma behovet att från utlandet importera stenkol nedbringas, har
departementschefen funnit sig böra ifrågasätta endast sådan reducering
av styrelsens äskanden, att för ändamålet anvisas tillhopa 14,000,000
kronor, därav 8,000,000 kronor på tilläggsstaten.

I likhet med vad som ägt rum beträffande tidigare för ifrågavarande
ändamål beviljade medel, har vattenfallsstyrelsen ansetts böra få
i mån av behov själv fördela anslagen på de olika kraftverken.

Statsutskottets utlåtande Nr GOA. 63

Vid prövningen av förevarande fråga har utskottet ansett sig böra
särskilt uppmärksamma do motionsvis framförda kraven på ökade anslag
för ifrågavarande ändamål, därvid i synnerhet framhållits betydelsen av
en utsträckt elektrifiering av landsbygden. I sistnämnda hänseende
anser sig emellertid utskottet böra erinra att, enligt vad vattenfallsstyrelsen
själv anfört, de bygdeanläggningar som nu återstå, till stor del
avse områden med glesare befolkning och mindre kraftförbrukning, där
avkastningen på det nedlagda kapitalet under en tid framåt torde bliva
lägre än statens egna ränteutgifter samt att det därför ur ren ekonomisk
synpunkt icke kan anföras några skäl för en skyndsam fortsättning
utan tvärtom för utbyggnad i långsam takt.

Under sådana omständigheter har utskottet icke ansett sig kunna
för nu angivna särskilda ändamål föreslå någon höjning av anslagets
slutsumma.

Men då, såsom vattenfallsstyrelsen även framhållit, staten vid liandhavandet
av distributionen av elektrisk kraft icke bör tillämpa enbart
ekonomiska synpunkter utan jämväl fästa avseende vid det allmänna
gagn som en utsträckt elektrifiering medför, har utskottet ansett sig
böra i viss mån tillmötesgå de allmänt kända önskemålen om tillgodoseende
i största möjliga utsträckning av kraftbehovet i bygderna.
Såsom framgår av punkt 71:o här ovan, har utskottet nämligen funnit
sig böra föreslå, att medgivande lämnas Kungl. Maj:t att, därest det å
riksstaten till utbyggande av Harsprånget anvisade anslaget av 4,000,000
kronor på grund av att viss angiven förutsättning icke uppfylles, ej
kommer att tagas i anspråk för sitt egentliga ändamål, av nämnda anslag
ett belopp av 2,000,000 kronor i stället må disponeras för utsträckt
elektrifiering av landsbygden.

Vidare anser sig utskottet böra framhålla, att även utan höjning
i de av Kungl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppen möjlighet torde föreligga
att i större utsträckning, än de i propositionen framlagda beräkningarna
giva vid handen, tillmötesgå kraven på anslag till bygdenätens
utveckling. Enligt departementschefens förslag skulle nämligen vattenfallsstyrelsen
såsom tidigare varit fallet även nu medgivas rätt att i
mån av behov själv fördela anslagsbeloppen för olika ändamål, och då
enligt vad för utskottet uppgivits det numera torde vara synnerligen
ovisst huruvida de ekonomiska förutsättningar för anläggandet av kraftledning
mellan Porjus —Svartön, varmed man tidigare räknat, komma
att under den närmaste tiden föreligga, torde de för nämnda anläggning
avsedda beloppen, 1,900,000 kronor för vartdera av åren 1920

Utskottets

yttrande.

64

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

och 1921, bliva disponibla för andra ändamål. Likaså lärer det vara
att antaga att de för leverans av kraft till Norrköping reserverade
posterna, 350,000 kronor å riksstaten och samma belopp å tilläggsstaten,
på grund av förändrade förhållanden, som onödiggöra de avsedda anläggningarna,
jämväl skola stå till förfogande för andra ändamål.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört och under erinran
tillika, att redan ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag i oförändrat
skick innebär en betydande förhöjning av tidigare för ändamålet anvisade
belopp, får utskottet, som icke ansett sig kunna biträda de
motionsvis gjorda framställningarna i vidare mån än nu angivits och
som i övrigt icke funnit Kungl. Maj:ts förslag giva anledning till erinringar,
beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

a) att riksdagen må för utförande av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten för
statens kraftverk för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000,000 kronor att utgå av lånemedel,

b) att de av herrar Pålsson och Sjöblom i ämnet
väckta motionerna må anses besvarade genom vad
bär ovan blivit därom anfört.

Inköp av
vattenrall
och fastigheter samt

utförande
av
nyanlöggningar.

[71.]

75:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 71) att dels medgiva,
att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,
i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling
av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet kunna
uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av Kungl. Maj:t beslutas
till, utöver de av riksdagen förut medgivna summorna å tillhopa

8.000. 000 kronor, ett ytterligare belopp av 2,000,000 kronor; dels ock
för angivna ändamål för år 1921 såsom reservationsanslag anvisa

2.000. 000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 310—315 av statsrådsprotokollet.

Sedermera bar Kungl. Maj:t uti en till riksdagen den 19 mars
1920 avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition (nr 276), under
åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

1) medgiva, att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande
av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig
utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig

Statsutskottets utlåtande Nr (SO A.

65

olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av
Kungl. Maj:t beslutas till, utöver de av riksdagen förut medgivna summorna
å tillhopa 8,000,000 kronor och de i statsverkspropositionen till
innevarande riksdag begärda 2,000,000 kronor, ett ytterligare belopp av

4.000. 000 kronor; samt

2) för angivna ändamål under utgifter för kapitalökning anvisa dels
å tilläggsstat för år 1920 ett reservationsanslag å 2,500,000 kronor dels
och för år 1921 ett reservationsanslag å 1,500,000 kronor, båda
beloppen att utgå av lånemedel, ävensom, under förutsättning av bifall
till vad sålunda föreslagits, besluta, att de i förslagen till tilläggsstat
för år 1920 och 1921 års riksstat bland inkomsterna under rubriken
»I. Fast upplåning)) upptagna lånemedel skola höjas med motsvarande
belopp.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I den uti statsverkspropositionen åberopade, av vattenfallsstyrelsen
då avgivna framställningen om anslag för ifrågavarande ändamål anförde
styrelsen, att det närmaste behovet av ny vattenkraft visserligen vore
tryggat genom de under de senaste åren verkställda inköpen, men framhöll
därjämte, att statens andel i den allmänna kraftdistributionen i hög
grad ökats och tenderade att ytterligare ökas, särskilt med hänsyn till
behovet av krafttillskott inom stora delar av mellersta och södra Sverige.
Styrelsen ansåg det därför vara fullt befogat att alltjämt öka statens
vattenkraftinnehav, om gynnsamma tillfällen därtill erbjödo sig, så mycket
mera som järnvägselektrifieringen nu torde vara nära förestående.
Styrelsen framhöll ock, att det för ändamålet disponibla beloppet i betraktande
av det nuvarande låga penningvärdet utgjorde en ganska
anspråkslös summa, när det gällde att förvärva vattenfall av någon
större betydelse. Likväl inskränkte sig styrelsen då till att begära
ytterligare endast 2,000,000 kronor med hänsyn till de statsfinansiella
förhållandena och till att efterfrågan på vattenfall syntes i någon mån
minskad, varför någon större brådska med vidare statsinköp icke ansågs
föreligga.

I skrivelse den 5 mars 1920 har nu vattenfallsstyrelsen anfört, att
styrelsen kommit till den uppfattningen, att den begärda summan,

2.000. 000 kronor, icke kunde anses tillfyllest, utan att ett ytterligare
belopp av 5,000,000 kronor borde för ändamålet anvisas, därest staten
skulle kunna begagna sig av tilläventyrs uppkommande gynnsamma

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 37 käft. (Nr 60 A—B.) lisa 20 9

66

Statsutskottets utlåtande Nr 60 A.

Inventarier
för statens
vattenfallsverk.

[72.]

tillfällen till förvärv av lämpligt belägen vattenkraft. Hälften härav borde
göras tillgänglig redan under år 1920.

Till följd härav har departementschefen ansett sig böra på det sätt
tillstyrka bifall till vattenfallsstyrelsens framställning, att ytterligare

4,000,000 kronor äskas för ändamålet. Av detta belopp skulle 2,500,000
kronor erfordras å tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn jämväl till de
upplysningar rörande behovet av ökat anslag för ifrågavarande ändamål,
som utskottet under hand inhämtat, har utskottet ansett sig böra
tillstyrka förevarande förslag.

Utskottet får nu hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att inköp av vattenfall och fastighetei''
samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana
åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av
statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig
olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må av Kungl. Maj:t beslutas till, utöver
de av riksdagen förut medgivna summorna å tillhopa

8.000. 000 kronor, ett ytterligare belopp av tillhopa

6.000. 000 kronor;

b) för angivna ändamål för år 1921 såsom reservationsanslag
anvisa 3,500,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande Kuugl. Maj:ts förslag om höjning av inkomsttiteln »Fast
upplåning» kommer utskottet att avgiva utlåtande i annat sammanhang.

76:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72) och under
erinran att för nu ifrågavarande ändamål äskas anslag jämväl å tilläggsstaten
med 500,000 kronor, får utskottet, som med hänsyn till den i
ärendet lämnade utredningen ansett sig böra tillstyrka förevarande framställningar,
beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må till inventarier för statens vattenfallsverk
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

1.000. 000 kronor att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr (JO A.

67

77:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att för uppförande
av bostadshus åt statens vattenfalls verks personal för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Förutom ovannämnda å riksstaten äskade belopp av 200,000 kronor
har å tilläggsstaten begärts dels 250,000 kronor för tillgodoseende av
lokalbehoven för post, telegraf, polis, bank m. in. vid Porjus, dels
250,000 kronor för uppförande av tre bostadshus för personal vid
Porjus kraftverk.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag, får
beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för uppförande av bostadshus åt
statens vattenfallsverks personal för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 23 april 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Sivartz, J. Nilsson i
Skottlandshus, N. A. Nilsson, It. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, H. M. Bäckström, J. L.
Widell, G. G. Ekman, O. U. B. Olsson, O. Bergqvist och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd,
TF. Bäckström, J. Erlansson, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, E.
Andersson i Prästbol och S. E. Ljungkvist,
med undantag därav att

herr J. Olofsson i st. f. herr C. G. Ekman deltagit i behandlingen av punkt 55,
herr S. E. J. Liibeck deltagit i behandlingen av punkterna 55—70 i st. f. herr
P. Nilsson i Bonarp och av punkterna 71—77 i st. f. herr A. Wiklund, samt

herr O. Osberg i st. f. herr TF. Bäckström deltagit i behandlingen av punkt 41.

Bostadshus
åt''statens
vattenfallsverks

personal.

[73.]

68

Statsutskottets utlåtande Nr 68 A.

Reservationer:

vid punkt 5 (inköp av fastighet i Gävle) av herr A. J. Andersson
i Gävle;

vid punkt 55 (statsbanan Sveg—Hede) av herrar C. J. G. Swartz,
J. Nilsson i Skottlandshus, N. A. Nilsson i Kabbarp, H. F. Lamm,
J. Jeansson, P. B. Nilsson i Landeryd och J. Erlansson, vilka ansett
att utskottet bort hemställa,

att herrar J. Olofssons och J. P. Johanssons samt
C. Ericsons m. fl. i ämnet väckta motioner icke må
vinna riksdagens bifall;

vid punkt 56 (Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare) av herr
J. Bergqvist, som ansett, att utskottet bort tillstyrka den av honom m. fl.
i ämnet väckta motionen.