Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1920 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till
socialdepartementet. (3:dje avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen Departements
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å femte chefen
huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet, har Kungl.

Maj:t för beredande av avlöning åt departementschefen i samma departement
under år 1921 upptagit det för närvarande under riksstatens sjätte
huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till departementschefen med oförändrat
belopp, 17,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöning åt
departementschefen i socialdepartementet från och med
år 1921 upptaga det för närvarande under riksstatens
sjätte huvudtitel uppförda ordinarie anslaget med
oförändrat belopp, 17,000 kronor.

2:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Kungl. Maj:t^ upptagit Socialdeparteanslagen
till socialdepartementets egna arbetskrafter i övrigt på följande mentet.
sätt, nämligen

departementets avdelning av Kung]. Maj:ts kansli, ordinarie anslag,

182,900 kronor;

Bihang till riksdagms protokoll 1920. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.)

442 20 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande
av
riksförsäkringsanstaltens
verksamhet.

[1-] °)

Ersättning
till postverket
för bestyret
med uppbörd
och utbetalningar
för
riksförsäkrings
anstalten.

[SO

övergångsstat, ordinarie anslag, • förslagsanslag, högst, 15,600 kronor;
samt

upprätthållande av departementets verksamhet, utöver anslaget å
ordinarie stat, extra anslag, förslagsanslag, högst, 10,500 kronor.

Detta förslag grundar sig på _ Kungl. Maj:ts i den till riksdagen
den 7 januari 1920 avlåtna propositionen, nr 3, gjorda framställningen
om ändrad organisation av statsdepartementen och därav föranledda
anslagsbehov.

I denna fråga har riksdagen numera fattat beslut; varom utskottet
velat här

erinra.

Sociala verk och inrättningar.

3.o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning och under åberopande av punkt 1 i det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari 1920 får
utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt ruin, för upprätthållande av riksförsäkrinqsanstaltens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å
extra stat för ar 1921 anvisa ett förslagsanslag" å

1,123,400 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för ersättning
till postverket för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för
riksförsäkringsanstalten på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 11,700 kronor.

Enligt hittills gällande bestämmelser har särskild ersättning utgått
till viss personal vid postverket ävensom viss personal vid statens järnvägar
för förrättande av göromål, avseende postsparbanken, riksförsäklingsanstalten,
barnmorskornas pensionsanstalt, folkpensioneringen samt
civilstatens änke- och pupillkassa. Genom den av Kungl. Maj:t och
riksdagen föregående år beslutade löneregleringen för tjänstemän vid

*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.

Statsutslcottets utlåtande Nr 5. 3

kommunikationsverken, som träder i kraft den 1 juli 1920, komma
emellertid dessa förmåner, såvitt avser den ordinarie personalen, att
från och med sistnämnda dag bortfalla. Nuvarande föreståndare för
poststationer, som icke äro förenade med statsbanestationer, samt för
brevsamlingsställen beröras däremot ej i förevarande hänseende av de
nya lönevillkoren.

I samband med utfärdande av nytt avlöningsreglemente för kommunikationsverkens
tjänstemän den 19 juni 1919 anbefallde Kungl.
Maj:t styrelsen för postsparbanken att inkomma med förslag ifråga om
de ändringar av gällande grunder för ersättning åt postsparbanken och
postverket för bestyret med ifrågavarande göromål, som kunde av
nämnda lönereglering föranledas, och anmodades styrelsen jämväl att
taga under övervägande ej mindre, huruvida nu tillämpade beräkningsgrunder
beträffande nämnda ersättning skulle kunna förenklas, än även
om och i vad mån postverket borde åtnjuta gottgörelse för de bestyr,
det genom sina tjänstemän utförde för postsparbankens räkning, dill
fullgörande av detta uppdrag har styrelsen för postsparbanken i skrivelse
den 30 augusti 1919 avgivit förslag i ämnet, över detta förslag
hava yttranden avgivits av generalpoststyrelsen den 22 oktober 1919,
av riksförsäkringsanstalten den 23 oktober 1919, av pensionsstyrelsen
den 21 oktober 1919 samt av styrelsen över civilstatens änke- och
pupillkassa den 18 oktober 1919. Sedermera har styrelsen för postsparbanken
den 20 november 1919 inkommit med förnyat utlåtande.

Nu gällande bestämmelser beträffande ifrågavarande ersättning åt
personer vid postverket och statens järnvägar äro i huvudsak följande:

För handläggning av göromål avseende postsparbanken utgår ersättning
till posttjänstemän och till viss personal vid statens järnvägar
enligt grunder, som finnas angivna i brev av den 31 december 1917,
med visst belopp för varje insättning eller utbetalning ävensom med
viss provision å insatta medel. Ersättningarna utbetalas från ett å
postsparbankens stat uppfört förslagsanslag å 50,000 kronor. till ersättning
åt befattningshavare hos generalpoststyrelsen och vid postverkets
lokalförvaltningar för handläggning av postsparbanksgöromål.

Beträffande postsparbankens bestyr för riksför säkring sanstaltens
räkning återfinnes en redogörelse under punkt 76 under sjätte huvudtiteln
i den till 1919 års lagtima riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
till vilken redogörelse här torde få hänvisas.

Grunderna för postsparbankens ersättning för dessa bestyr finnas
angivna i brev den 11 oktober 1918. För bestridande av ifrågavarande
ersättning, som utgår med visst belopp för varje inbetalning

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

och utbetalning ävensom med viss procent å förvaltade eller uppburna
försäkringsmedel, bar under sjätte huvudtiteln sedan en följd av år
anvisats ett förslagsanslag, för år 1920 bestämt till 47,740 kronor.
Postsparbanken har emellertid i sin ordning att till de posttjänstemän,
vilka för postsparbankens räkning utföra ifrågavarande bestyr, utbetala
ersättning enligt vissa jämväl i nämnda brev angivna grunder. Skillnaden
avser att betäcka postsparbankens egna kostnader i anledning
av ifrågavarande bestyr.

\ad vidare angår den obligatoriska folkpensioneringen, så utbetalas
pensioner eller understöd, som utgå på grund av bestämmelserna i lagen
om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913, vid vederbörande postanstalt
genom postsparbankens förmedling. Ersättning härför utgår till
postsparbanken och postverket enligt brev den 27 juni 1914 med vissa
belopp för varje utbetalt eller utanordna! pensionsbelopp. Av den postverket
tillkommande ersättningen skall viss del tillfalla föreståndare
för poststationer, under det att den övriga delen kommer postkassan
till . godo. Beträffande postsparbankens bestyr med den frivilliga försäkringen
finnas föreskrifter meddelade i kungörelse den 31 december
1917 (sv. förf. saml. nr 957). Ersättning för sistnämnda bestyr utgår
till postsparbanken med visst belopp för varje utlämnad försäkrin^sbok
med bättre utstyrsel samt för varje inbetalning å försäkringsbok
ävensom med viss procent å inkasserade försäkringsavgifter. Av postsparbanken
således tillkommande ersättning utbetalar banken viss gottgörelse
till postanstalternas tjänstemän. Bestämmelserna härom återfinnas
uti brev av den 25 oktober 1918.

Nu berörda ersättningar för bestyr avseende folkpensioneringen
bestridas från ett sedan en följd av år under sjätte huvudtiteln anvisat
förslagsanslag, för år 1920 fastställt till 140,000 kronor.

Utbetalning av pensioner för civilstatens änke- och pupillkassas räkning
ombestyres enligt bestämmelser i kungörelse den 18 september 1918
genom förmedling av postsparbanken, och utgår ersättning härför enligt
i särskilda kungl. brev fastställda grunder. Postsparbanken bar att av
den uppburna ersättningen utbetala vissa belopp till postanstalternas
tjänstemän. Kostnaderna för nu berörda ersättningar bestridas från ett
i kassans stat uppfört förslagsanslag till »övriga erforderliga utgifter»,
stort 12,000 kronor. 6 6 ’

Utöver i det föregående berörda ersättningar, vilka grunda sig på
statsmakternas beslut, bär enligt av postsparbanksstyrelsen utfärdade
bestämmelser viss ersättning utgått till postanstalternas tjänstemän för
försäljning till allmänheten av s. k. ficksparbössor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

5

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:

»Såsom generalpoststyrelsen framhållit, hava statsmakterna i princip
godtagit den ståndpunkten, att de affärsdrivande verken böra erhålla
gottgörelse för bestyr, som utföras ej blott för allmänhetens räkning
utan även för andra statsinstitutioner. Med hänsyn härtill synes riktigt,
att såväl postverket som postsparbanken beredas gottgörelse för ifrågavarande
göromål, motsvarande vartdera verkets självkostnader. För fastställandet
av dessa kostnader torde dock ytterligare utredning vara erforderlig,
därvid givetvis samtliga de av frågan berörda verken böra
lämnas tillfälle att medverka. I avvaktan på en dylik utredning synes
postsparbanksstyrelsens förslag, vilket bygger på de nuvarande principerna
för ersättningens beredande, i huvudsak kunna läggas till grund
för frågans lösning. Det torde böra framhållas, att det ekonomiska
resultatet för statsförvaltningen i dess helhet icke röner inverkan av,
huruvida de föreslagna ersättningsbeloppen äro tillräckliga att betäcka
verkens kostnader eller ej, utan att detta närmast är att betrakta såsom
en bokföringsfråga. Chefen för finansdepartementet, med vilken jag i
detta ärende samrått, har även biträtt min nu angivna ståndpunkt.

Ehuru jag sålunda anser, att frågan tills vidare i huvudsak kan
ordnas i enlighet med postsparbanksstyrelsens förslag, torde dock en avvikelse
härifrån böra ske så till vida, att den särskilda ersättning, som
fortfarande må tillkomma vissa föreståndare för poststationer och brevsamlingsställen,
synes böra utbetalas genom postverkets försorg och
sålunda hänsyn härtill tagas vid beräkning av den gottgörelse, som
skulle tillkomma detta verk. Härigenom kommer bestämmandet av berörda
ersättning att närmast bliva en lönefråga, som det ankommer på
postverket självt att reglera.

Enligt ''postsparbanksstyrelsens förslag skulle ersättning för göromål,
avseende riksförsäkringsanstalten, för år 1921 utgå till postverket
med 11,000 kronor och till postsparbanken med 40,000 kronor. Av
sistnämnda belopp beräknades omkring 700 kronor belöpa å ersättningsberättigade
poststationsföreståndare och föreståndare för brevsamlingsställen.
För bestyret med pensionsutbetalningar skulle enligt samma
förslag utgå till postverket 34,500 kronor och till postsparbanken 194,000
kronor, därav 26,000 kronor skulle belöpa å ersättningsberättigade postfunktionärer.
För dessa befattningshavare beräknade belopp skulle enligt
mitt förslag tilläggas postverket, varför ersättningsbeloppen, så vitt
avser riksförsäkringsanstalten och folkpensioneringen, torde kunna beräknas
på följande sätt:

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

för bestyret för riksför säkring sanstalten:

till postverket ........................................................................ kronor 11,700: —

)) postsparbanken............................................................... 2> 39,300:_

för bestyret för pensionsutbetalning ar:

till postverket ........................................................................ kronor 60,500: —

» postsparbanken ........................ » 168,000:_

För bestridande av dessa ersättningar torde, på sätt postsparbanksstyrelsen
föreslagit, för år 1921 i riksstaten bestämda anslag kunna
uppföras, så vitt avser dels samtliga ersättningar till postverket,
dels ock gottgörelse för postsparbankens bestyr för riksförsäkringsanstalten.
För bestridande av ersättningar till postsparbanken för
bestyret med pensionsutbetalningar torde åter böra uppföras ett förslagsanslag
å förenämnda belopp, 168,000 kronor, att utgå efter följande
grunder, nämligen med dels 100 kronor för biträde med den frivilliga
pensionsförsäkringens genomförande och dels 7 öre för varje utbetalning,
avseende den obligatoriska pensionsförsäkringen. Givetvis
bör, därest ändrade bestämmelser kunna komma att meddelas beträffande
sättet för pensionsutbetalningarna, det nu ifrågasatta anslaget få tagas
i anspråk för bestridande av bärför erforderliga kostnader. I sådant
fall lära emellertid de ändrade bestämmelserna böra bringas till riksdagens
kännedom.

Ersättningen till postverket för postsparbanksgöromålen har av styrelsen
för postsparbanken beräknats till 78,000 kronor, vilket belopp
enligt styrelsens förslag skulle uppföras å postsparbankens stat. Därest
i enlighet med mitt förslag den särskilda gottgörelse, som kan komma
att utgå till vissa postfunktionärer, skall utbetalas av postverket, torde
emellertid sistnämnda belopp böra höjas med i runt tal 9,000 kronor,
motsvarande den ersättning, som enligt postsparbanksstyrelsens beräkning
för år 1921 skulle belöpa å nämnda funktionärer. Ifrågavarande
anslag å postsparbankens stat skulle alltså i enlighet härmed bestämmas
till 87,000 kronor.

Vad åter angår civilstatens änke- och pupillkassa så äro de utbetalningar,
som verkställas av föreståndare för poststationer, av så ringa
antal, att dessa helt kunna lämnas ur räkningen.

Då de nya avlöningsbestämmelserna för kommunikationsverken
träda i kraft den 1 juli 1920, kunde det ifrågasättas, att de nu
föreslagna nya bestämmelserna skola tillämpas även under sista halv -

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 7

året 1920. Emellertid torde utan nämnvärd olägenhet nu gällande
bestämmelser i fråga om ersättning till postsparbanken för ifrågavarande
göromål kunna tillämpas även för sista halvåret 1920, dock
med den ändring, att den ersättning, som därförut utgått till vissa befattningshavare
vid postverket och statens järnvägar, i stället skola under
denna tid tillfalla postverket. Det skulle då redan från och med
den 1 juli 1920 ankomma på postverket att gottgöra de befattningshavare,
som fortfarande må vara berättigade till särskild gottgörelse.
Någon ändring beträffande de under sjätte huvudtiteln för år 1920
för ifrågavarande ändamål anvisade anslagen skulle alltså ej behöva
ifrågasättas.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad sålunda föreslagits,
får alltså beträffande förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må för ersättning till postverket för
dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten
på extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 11,700 kronor.

5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt
3) och under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må för ersättning åt postsparbanken
för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar m. m. för
riksförsäkringsanstalten på extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 39,300 kronor.

6:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 17) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för upprätthållande av försäkringsrådets
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag
av 55,000 kronor.

*

Nytt anslag.

Ersättning
till postsparbanken
för
dess bestyr
med uppbörd
och utbetalningar
m. m.
för riksförsäkHngsanstalten.

[3.]

Minskat

anslag.

Upprätthållande
av
försäkringsrådets
verksamhet.

[4.J

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Anslag till
socialstyrelsen.

[5.]

*

7:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)
dels fastställa sådan ändring i den ordinarie staten för socialstyrelsen,
att därå från och med år 1921 uppföres ytterligare en tjänsteman i
andra lönegraden (förste byråingenjör) med en årlig avlöning av 5,800
kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar
och 400 kronor ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg till
lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra med likaledes
500 kronor efter ytterligare fem år;

dels förklara, att för denne befattningshavare skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som enligt
kungörelse den 27 juni 1914 äro gällande för åtnjutande av avlöningsförmåner
från socialstyrelsens ordinarie stat, ävensom att, därest den
nu å extra stat anställde förste byråingenjören med ikraftträdandet av
berörda ändring i socialstyrelsens stat tillträder ifrågavarande befattning
å ordinarie stat, honom må tillerkännas rätt att för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart
dessförinnan på grund av stadigvarande förordnande bestritt befattningen
å extra stat;

dels medgiva, att sjökaptenen Erik Axel Fredrik Eggert må från
och med år 1920, så länge han fortfarande tjänstgör i sin befattning
som extra byråassistent för sjöfartsärenden, komma i åtnjutande av
ett personligt ålderstillägg av 500 kronor, att utgå från vederbörande
förslagsanslag till ålderstillägg;

dels ock från och med år 1921 höja det ordinarie anslaget till socialstyrelsen
med 5,800 kronor eller till 207,900 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 18
—21 i åberopade statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av en förste byråingenjörsbefattning å socialstyrelsens
arbetarskyddsbyrå beviljade sistlidet års lagtima riksdag å
extra stat för år 1920 ett belopp av 5,600 kronor, vilket belopp ingick
i det för upprätthållande av socialstyrelsens ''verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, anvisade anslaget, 83,900 kronor.

Då det med hänsyn till den avsevärda ökning av arbetarskyddsbyråns
arbetsuppgifter, som föranletts av de under år 1919 utfärdade
nya lagarna å arbetarskyddslagstiftningens område, numera kan tagas
för visst, att ett stadigvarande behov förefinnes av befattningen ifråga,
har departementschefen ansett, att densamma bör uppföras å ordinarie
stat, helst svårigheter eljest föreligga att ernå kontinuitet vid befattningens
uppehållande. Vid bifall till förslaget härutinnan skulle det or -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

9

dinarie anslaget till socialstyrelsen, nu 202,100 kronor, ökas med 5,800
kronor eller till 207,900 kronor, varemot det extra anslaget kan nedsättas
med 5,600 kronor till 78,300 kronor.

I fråga om Kungl. Maj:ts framställning om rätt för sjökaptenen
Eggert att komma i åtnjutande av ålderstillägg åberopas, att tidigare
förekommit, att riksdagen medgivit sådan rätt för befattningshavare
å extra stat, då med befattningens uppförande å ordinarie stat måst
på grund av särskilda förhållanden anstå.

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av ytterligare en tjänsteman
av andra lönegraden å socialstyrelsens ordinarie stat har utskottet funnit
sig böra biträda. Då utskottet ej heller i övrigt funnit skäl till erinran
mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får
utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa sådan ändring i den ordinarie staten
för socialstyrelsen, att därå från och med år 1921 uppföres
ytterligare en tjänsteman i andra lönegraden

- (förste byråingenjör) med en årlig avlöning av 5,800

kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar
och 400 kronor ortstillägg, vartill
kunna komma två ålderstillägg till lönen, det ena med
500 kronor efter fem år och det andra med likaledes
500 kronor efter ytterligare fem år;

b) förklara, att för denne befattningshavare
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse de villkor
och bestämmelser, som enligt kungörelse den 27
juni 1914 äro gällande för åtnjutande av avlöningsförmåner
från socialstyrelsens ordinarie stat ävensom att,
därest den nu å extra stat anställde förste byråingenjören
med ikraftträdandet av berörda ändring i socialstyrelsens
stat tillträder ifrågavarande befattning å

. ordinarie stat, honom må tillerkännas rätt att för åt njutande

av löneförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid, han omedelbart dessförinnan
på grund av stadigvarande förordnande bestritt befattningen
å extra stat;

c) medgiva, att sjökaptenen Erik Axel Fredrik
Eggert må från och med år 1920, så länge han fort Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) m 20 2

Utskottets

yttrande.

Ökat anslag.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande
av
socialstyrelsens
verksamhet.

[6.]

Minskat

anslag.

Allmän

bostads räkning.

[7-]

farande tjänstgör i sin befattning som extra byråassistent
för sjöfartsärenden, komma i åtnjutande av
ett personligt ålderstillägg av 500 kronor, att utgå
från vederbörande förslagsanslag till ålderstillägg;

d) från och med år 1921 höja det ordinarie anslaget
till socialstyrelsen med 5,800 kronor eller till
207,900 kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 6) och under hänvisning till vad under nästföregående punkt
anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 78,300 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för anordnande
av en allmän bostadsräkning vid årsskiftet 1920—1921 i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den
7 januari 1920 angivna grunder på extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 75,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet (sid. 23—26).

För åstadkommande av en bostadsräkning enligt en av kommerskollegium
i samråd med de för utredning av de mindre bemedlade
klassernas bostadsförhållanden inom civildepartementet tillkallade sakkunniga
uppgjord plan förordnade Kungl. Maj:t genom kungörelse den
18 oktober 1912 (sv. förf.-saml. nr 210) om skyldighet för den, som
inom vissa orter ägde, besutte eller brukade fast egendom, att vid
mantalsskrivningen för år 1913 avgiva bostadsuppgift enligt fastställt
formulär. Genom kungörelse den 12 september 1913 (nr 222) fastställdes
skyldighet att vid mantalsskrivningen för år 1914 avlämna dylik, uppgift
å ytterligare ett antal orter. Den till följd härav företagna första
allmänna bostadsräkningen i vårt land omfattade 230 orter med tillhopa

1,411,000 invånare, därav 51 städer, 19 köpingar, 51 municipalsamhällen
och 109 landskommuner. Det erhållna materialet gjordes inom
socialstyrelsen till föremål för en ingående bearbetning, varigenom ernåtts
detaljerad kunskap om och ingående inblick i de bostadsförhål -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

11

landen, som voro rådande åren närmast före den under senare delen
av år 1914 begynnande krisen.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning om anordnande av en
allmän bostadsräkning vid årsskiftet 1920—1921 grundar sig på ett av
socialstyrelsen i frågan avgivet förslag. Enligt detta skulle bostadsräkningen
omfatta endast städer — dock icke Stockholm och Göteborg,
där kommunala bostadsräkningar enligt fastställd plan och efter utförligt
program under år 1920 komma till utförande — köpingar och
municipalsamhällen med ett invånarantal av över 5,000. Departementschefen
har emellertid ifrågasatt, huruvida icke i vissa fall bostadsräkningen
borde utsträckas jämväl till församhällena utom städernas område.

Vad beträffar kostnaderna för en bostadsräkning av anförda omfattning
hava dessa beräknats till cirka 75,000 kronor, under förutsättning
att dels bostadsuppgifternas insamling och granskning ombesörjes
av vederbörande kommuner utan kostnad för staten, dels utgifterna
för tryckning av frågeformulär, berättelse över undersökning
m. m. finge bestridas av vederbörande huvudtitels anslag till extra utgifter.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet
till behandling förehaft en inom första kammaren av herr
P. Nilsson m. fl. väckt motion (nr 167), vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
om ett förslagsanslag av 75,000 kronor för verkställande av en bostadsräkning
i städer och större samhällen med ett invånarantal över 5,000
personer.

I likhet med departementschefen anser utskottet det vara ett allmänt
intresse, att en bostadsräkning, avseende städer och stadsliknande
samhällen, med vissa mellanrum kommer till stånd, då härigenom en
mera tillförlitlig och ingående kunskap om förhållandena på bostadsmarknaden
vinnes. Huruvida den av Kungl. Maj:t föreslagna tidpunkten
för bostadsräkningens företagande kan anses vara den i alla avseenden
lämpligaste, har utskottet dock, särskilt på grund av de nu rådande av
hyresreglering m. m. beroende bostadsförhållandena funnit kunna ifrågasättas.
Den omständigheten att de uppgifter rörande hyror å olika
orter, som vid undersökningen ifråga erhållas, måste anses vara av stort
värde för socialstyrelsens beräkningar rörande levnadskostnadernas förändringar
och sålunda av vikt för såväl statens som kommunal och
enskild lönepolitik talar emellertid för en skyndsam utredning i ifråga -

Utskottets

yttrande.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Nytt anslag.

Allmän levnadskostnadsunder
sökning.

[8.] ''

varande avseende. På grund härav och i betraktande av att dels allmän
folkräkning, dels kommunal bostadsräkning inom Stockholm och Göteborg
vid angivna tidpunkt äga rum, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag. Härav följer, att utskottet icke kan biträda
motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å herr Nilssons
in. fl. ovanberörda motion, för anordnande av en allmän
bostadsräkning vid årsskiftet 1920—1921 i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden
den 7 januari 1920 angivna grunder på extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 75,000
kronor.

10:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 8) att
för anordnade av en allmän levnadskostnadsundersökning i huvudsaklig
översstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari
1920 angivna grunder bevilja ett anslag av 80,000 kronor samt därav
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26—30 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 16 maj 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen
att anordna och utföra en allmän levnadskostnadsundersökning,
berörande sådana orter i Sverige, vilka själva bestrede kostnaderna
för primärmaterialets insamlande. Den sålunda anbefallda undersökningen
ägde rum under åren 1913—1914 och omfattade 39 orter,
därav 26 städer, 3 köpingar och 10 municipalsamhällen, representerande
samtliga rikets län med undantag av Kalmar, Blekinge, Skaraborgs och
Västerbottens län. Resultatet av densamma finnes framlagt i av socialstyrelsen
utgivna lokalmonografier över de mindre bemedlades levnadskostnader
å vissa viktigare undersökningsorter, varjämte en sammanfattande
och jämförande redogörelse över dessa förhållanden å samtliga
av undersökningen berörda orter är under utarbetande.

Till komplettering av denna undersökning har Kungl. Maj:t den
17 mars 1916 uppdragit åt socialstyrelsen att omedelbart verkställa utredning
rörande den omfattning, i vilken den betydande prisstegringen
å vissa livsmedel efter krigsutbrottet medfört en omläggning av för -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

13

brukningen särskilt bland de mindre bemedlade samhällsklasserna. Sistnämnda
undersökning, som omfattade 27 av de i den allmänna levnadskostnadsundersökningen
deltagande orterna, upptog eu tid av fyra
veckor med början i april eller maj 1916. Huvudresultaten av densamma
äro offentliggjorda i den av socialstyrelsen år 1917 utgivna
publikationen »Livsmedelsförbrukningen inom mindre bemedlade hushåll
åren 1914 och 1916».

Åven för åren 1917 och 1918 hava, jämlikt kungl. brev den
1 juni 1917 och den 3 maj 1918, kompletterande undersökningar i
ungefär samma omfattning ägt rum. Resultaten av desamma äro publicerade
i »Sociala meddelanden».

Den av Kungl. Maj:t nu ifrågasatta levnadskostnadsundersökningen
är avsedd att taga sin början under hösten 1920. I olikhet med den
föregående undersökningen, som omfattade uteslutande arbetares och
lägre tjänstemäns hushåll samt var begränsad till städer och stadsliknande
samhällen, skulle den nu föreslagna omfatta jämväl arbetarehushåll
vid industriföretag å landsbyggden samt hushåll med högre
inkomst än arbetareklassens.

Att den under åren 1913—1914 företagna levnadskostnadsimdersökningen
kommit till stort gagn därigenom, att densamma lagts till
grund för socialstyrelsens beräkningar rörande levnadskostnadernas förändringar
samt till följd därav också använts till ledning såväl för staten
vid bestämmandet av dyrtids- och ortstillägg för dess befattningshavare
som med avseende å avlöningsförhållandena inom kommunal och enskild
verksamhet, synes utskottet obestridligt. Då emellertid denna undersöknings
resultat med hänsyn till de under krisåren försiggångna förändringarna
av konsumtionen numera torde hava förlorat sin praktiska
användbarhet, synes en ny allmän levnadskostnadsundersökning vara av
behovet påkallad. Utskottet, som sålunda anser sig böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag, vill emellertid, i betraktande av den avgörande inverkan,
ifrågavarande undersökning kommer att utöva på avlöningsförhållandena
för flertalet löntagare i samhället, betona nödvändigheten av. att insamlingen
av det behövliga materialet sker på ett såväl allsidigt som
objektivt sätt och att vid insamlingen användas personer, vilkas omdöme,
såvitt möjligt är, icke påverkas av egna, med prisbildningen förbundna
intressen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

TJtskottets

yttrande.

Nytt anslag.

Levnadskostnadsundersökning

bland de
mindre bemedlade

klasseima av
landsbygdens
befolkning.

[9.]

Utskottets

yttrande.

Nytt anslag.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må för anordnande av en allmän
levnadskostnadsundersökning i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet över civilärenden den
7 januari 1920 angivna grunder bevilja ett anslag av

80,000 kronor samt därav på extra stat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för en
undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna
bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning på
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
31—35 i statsrådsprotokollet.

Den 10 oktober 1919 beslöt Kungl. Maj:t uppdraga åt socialstyrelsen
att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av styrelsen
angivna grunder och arbetsplan omedelbart igångsätta och skyndsammast
möjligt utföra undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna
bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens
befolkning, därvid Kungl. Maj:t ställde till styrelsens förfogande
dels från sjätte huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst

4,000 kronor att i mån av behov, mot redovisningsskyldighet, användas
till bestridande av de under år 1919 med ifrågavarande undersökning
förenade kostnader, som icke vore att hänföra till tryckningskostnader,
dels ock från sjätte huvudtitelns förslagsanslag till tryckningskostnader
vad som erfordrades till bestridande av de av undersökningen
föranledda tryckningskostnader.

Av de för ändamålet ytterligare erforderliga medel eller 50,000
kronor äskas 30,000 kronor på tilläggsstat för år 1920 och 20,000
kronor på 1921 års stat. I

I likhet med de av socialstyrelsen tillkallade sakkunniga, vilka
representerat, bland annat landtbruksstyrelsen, folkhushållningskommissionen,
Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Svenska lantarbetsgivareföreningens
fullmäktige och Svenska lantarbetareförbundet, anser utskottet
ifrågavarande undersökning böra slutföras och får alltså hemställa,

att riksdagen må för en undersökning rörande livsmedelsförbrukningen
och levnadskostnaderna bland de
mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 20,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

15

12:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 10)
ifråga om anslag till ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling i ''j”1*,

arbetstvister kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva ^ ■-*

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att på extra Understödstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor att för jun^"t^aen
befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i arbetsförriket
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder. medh^n Utredningen

i ämnet återfinnes å sid. 36—40 i statsrådsprotokollet. L1UJ

Till befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket har riksdagen sedan ett antal år tillbaka å extra stat
anvisat förslagsanslag, vilka tid efter annan förhöjts, för år 1919 till

100,000 kronor och för år 1920 till 140,000 kronor.

Närmare föreskrifter att lända till efterrättelse med avseende å omförmälda
anslag hava meddelats genom särskilda kungörelser, senast
den 30 juni 1916 (sv. förf.-saml. nr 320) med viss däri genom kungörelse
den 16 maj 1918 (sv. förf.-saml. nr 278) skedd ändring.

Enligt vad vid beviljande av anslagen för 1917—1920 blivit förutsatt,
skulle desamma användas — förutom till understöd åt de offentliga
arbetsförmedlingsanstalterna — jämväl för avlönande av dels en
extra byråassistent å socialstyrelsens första byrå för handläggning av
arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor, dels ock en med praktiska
arbetsförhållanden förtrogen biträdande tjänsteman.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning om höjning av anslaget
till den offentliga arbetsförmedlingen föranledes dels av genomförda
porto- och taxeförhöjningar samt av de ökade omkostnader i allmänhet,
såsom för trycksaker in. in., vilka uppkommit på grund av den stegrade
prisnivån, dels ock av arbetsförmedlingens planerade utvidgning till
vissa nya verksamhetsområden. Arbetsförmedlingen skulle sålunda
komma att övertaga den förhyrningsverksamhet för sjöfolk, som hittills
övervägande handhafts av redar föreningen samt jämväl omfatta personer,
vilka på grund av vanförhet eller sjukdom äro allenast partiellt
arbetsdugliga.

Då utskottet funnit Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillräckligt Utskottets
motiverat samt icke haft något att erinra mot storleken av det för yttrande.
ändamålet ifråga äskade anslagsbeloppet, får utskottet alltså hemställa,

ökat anslag.

Medellösa arbetssökandes

resor.

[12.]

Bekämpande
av arbetslösheten.

[13.]

Internationella
föreningen
för
arbetslöshetens
bekämpande.

[14.]

Det mellanfolkliga
arbetsamtet
i
Basel.

[15.]

16 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må på extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag av 200,000 kronor att för
befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder.

14:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 12) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 40)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag av 30,000 kronor att i huvudsaklig
enlighet med nu gällande grunder utgå såsom bidrag
till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av
arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort än
där de vistas.

15:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag för bekämpande
av arbetslösheten (punkt 13) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

16:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 14)
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till internationella
föreningen för arbetslöshetens bekämpande på extra stat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 750
kronor.

17:o) I anledning av Kungl. Maj:ts gjorda framställning (punkt 15)
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till det mellanfolkliga
arbetsamtet i Basel på extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr

17

18:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdag-en (punkt 16) att Anslag till

dels fastställa sådan ändring i den ordinarie staten för yrkesmspek- tionen.
tionen, att ortstillägget för yrkesinspektrisen skall från och med år [16.]
1921 utgå med ett till 300 kronor förhöjt belopp samt hennes sammanlagda
avlöning sålunda utgöra 3,900 kronor;

dels, vid bifall härtill, från och med år 1921 höja det ordinarie
anslaget till yrkesinspektionen med 100 kronor till 164,100 kronor;

dels ock till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin
Hesselgren å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

1,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 42—46
i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har
1919 års lagtima riksdag dels godkänt ny ordinarie stat för yrkesinspektionen,
att tillämpas från och med år 1920, dels från och med
samma år bestämt det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen till 164,000
kronor, dels ock till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin
Hesselgren å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst,

1,000 kronor.

Enligt den nya staten för yrkesinspektionen utgår yrkesinspektrisens
avlöning med samma belopp som förut eller 3,800 kronor, varav 2,400
kronor lön, 1,200 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg.
I Kungl. Maj:ts förslag till 1919 års lagtima riksdag hade avlöningen
föreslagits till 4,800 kronor, därav 300 kronor ortstillägg.
Riksdagen fann emellertid ej tillräckliga skäl anförda för befattningens
uppförande i högre lönegrad, men ansåg sig däremot, enligt vad redan
antytts, böra medgiva en personlig löneförbättring å 1,000 kronor till
befattningens nuvarande innehavare.

I anledning av Kungl. Maj:ts framställning uppfördes vidare å staten
två kvinnliga assistenter med en avlöning av 2,800 kronor, därav 1,600
kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag är föranlett därav, att yrkesinspektrisen
ansetts rimligtvis icke böra åtnjuta lägre ortstillägg än de
henne underlydande assistenterna.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5)

442 20 3

ökat anslag.

Upprätthållande
av
yrkesinspektionens
verksamhet.

[17.]

Ökat anslag.

Bidrag till
föreningen för
arbetarskydd
i Stockholm.

[18.]

18 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må

a) fastställa sådan ändring i den ordinarie staten
för yrkesinspektionen, att ortstillägget för yrkesinspektrisen
skall från och med år 1921 utgå med
ett till 300 kronor förhöjt belopp samt hennes sammanlagda
avlöning sålunda utgöra 3,900 kronor;

b) vid bifall härtill, från och med år 1921 höja
det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen med 100
kronor till 164,],00 kronor;

c) till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen
Kerstin Hesselgren å extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 17) att
för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 54,050 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 42—46 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, har riksdagen på extra stat för år 1920 anvisat
ett förslagsanslag av 53,200 kronor.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är påkallad därav, att
den för vikariatsersättningar avsedda delen av detsamma visat sig otillräcklig.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen har
icke givit utskottet anledning till erinran och får utskottet sålunda
hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 54,050 kronor.

l

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd
i Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

10

Från och mod år 1907 liar riksdagen, enligt framställning av Kungl.
Maj:t, på extra stat anvisat anslag såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för den av föreningen anordnade permanenta utställningen av
skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbete. Detta anslag har
senast för vart och ett av åren 1912—1920 utgått med ett belopp av

4,000 kronor.

Den av Kungl. Magt nu äskade förhöjningen av anslaget är påkallad
av föreningens till följd nv kristiden ökade omkostnader samt
önskvärdheten av en fortsatt utveckling av föreningens verksamhet.

Utskottet, som icke funnit skäl motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd i
Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000
kronor.

21:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till statens tvångsarbetsanstalter
å Svartsjö och i Landskrona (punkt 19) samt till en ny
statsanstalt för alkoholistvården (punkt 20) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen

anmäla.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att på extra
stat för år 1921 anvisa dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt
befattningshavare vid statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister ett
förslagsanslag, högst, 21,885 kronor dels ock till bidrag för driftkostnaderna
i övrigt för samma anstalt ett förslagsanslag av 69,940 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 54
— 68 i statsrådsprotokollet.

Till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid
statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister har 1919 års lagtima
riksdag beviljat på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,
18,450 kronor och å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst,
500 kronor. Vidare har riksdagen till bidrag för driftkostnaderna
i övrigt för samma anstalt på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag
av 49,225 kronor.

Ökat anslag.

Statens

tvångsarbets anstalter.

[19.]

Anordnande
av ny statsanstalt
för
alkoholistvården.

[20.]

Driftkostnader
för
statens vårdanstalt
å Salbohed
för
alkoholister.
[21.]

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beträffande till en början anslaget till avlöningar och vikariatsersättning
ar har Kungl. Maj:t den 13 juni 1919 fastställt följande avlöningsstat
för anstalten för år 1920:

Lön

Tjänst-

Pensions-

görings-

Summa.

Oreda-

avgift

Reducerat

cerat

motsva-

pon

belopp.

rande

belopp.

belopp.

niugar.

(Efter 5 år kan
{ 500 kronor ocl

lönen höjas med

1 föreståndare......

2,700

100

2,600

1,300

3,900

efter 10 år med

1 assistent och rä-

[ ytterligare 500 kronor.

kenskapsförare...

1,200

50

1,150

900

2,050

[Efter 5 år kan lönen höjas med
| • 200 kronor och efter 10 år med

1 husfader .........

1,000

50

950

750

1,700

| ytterligare 200 kronor.

1 befallningsman...

1,000

50

950

750

1,700

)

fEfter 5 år kan
l 100 kronor ocl

lönen höjas med

1 vårdare ............

800

25

775

500

1,275

efter 10 år med

l ytterligare 100 kronor.

Efter 5 år kan

1 d:o ............

500

15

485

250

735

Därjämte fri kost

lönen höjas

2 d:o

1,000

30 •

970

500

1,470

> och möblerad.

med 75 kronor
och efter 10 år

bostad.

1 hushållerska.....

350

15

335

250

585

j

med ytterligare
75 kronor.

Läkare, arvode......

—

_

2,000

Fria resor.

Predikant, arvode...

—

—

600

D:o.

Summa kronor

—

-

-

16,015

Anm. Med undantag av läkare och predikant erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle), eventuellt
elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur
och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren. Vårdare bekommer
beklädnadsersättning med 100 kronor. Befattningshavare må kunna tilldelas trädgårds- eller planteringsland
(enligt styrelsens bestämmande).

Därest föreståndaren tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens göromål, må honom
kunna tilläggas härför upptaget arvode.

För det fall att föreståndaren åtnjuter för befattningen uppfört ål der stillägg, skall det pensionsavgift
motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 150 kronor.

Befattningshavare vid anstalten må tillåtas att i fråga om rätt till ålderstillägg räkna sig till
godo tid, varunder han varit innehavare av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens vårdanstalt
för alkoholister vid Venngarn.

Därest läkare och predikant icke enligt avtal med styrelsen äga att genom anstaltens försorg
åtnjuta fria resor, erhålla de resekostnadsersättning, läkaren enligt tredje klassen och predikanten
enligt fjärde klassen i resereglementet, att utgå från det såsom bidrag till driftkostnader för anstalten
beviljade förslagsanslaget.

Därjämte har Kung). Maj:t bemyndigat styrelsen för anstalten att
under år 1920 använda ett belopp av högst 2,435 kronor till ersättningar
åt extra personal och vikariatsersättningar vid anstalten.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

21

Vild angår anslaget till avlöningar och vikariatsersättningai vid
Salbohedsanstalten för år 1921, innebär det nu föreliggande förslaget,
att ytterligare en vårdare skulle anställas vid anstalten samt att ogifta
vårdare skulle i avlöningshänseeude jämställas med den nu vid anstalten
varande gifta vårdaren. _ ?

Vid bifall till förslaget härutinnan skulle avlöningsstaten för ar
1921 — med iakttagande jämväl, att enligt vad av styrelsen för anstalten
ifrågasatts, den å staten uppförda hushållerskan i stället benämnes
husmoder — erhålla följande lydelse:

L ö n.

Tjänst-

Pensions-

Kedu-

görings-

Summa.

Orcdu-

avgift

pen-

cerat

mot-

cerat

belopp.

svarande

belopp.

belopp.

ningar.

(Efter 5 år kan lönen höjas med

1 föreståndare......

1 assistent och

2,700

100

2,600

1,300

3,900

| 500 kronor och efter 10 år med

1 ytterligare 500 kronor.

räkenskapsförare

1,200

50

1,150

900

2,050

[Efter 5 år kan lönen höjas med

1,000

1,000

50

950

750

1,700

i 200 kronor och efter 10 år med
ytterligare 200 kronor.

1 befallningsman...

50

950

750

1,700

1 vårdare ............

800

25

775

500

1,275

[Efter 5 år kan lönen höjas med

4 d:o ............

3,200

100

3,100

2,000

5,100

[ ytterligare 100 kronor.

/Därjämte fri kost och möblerad

bostad.

350

15

335

250

585

< Efter 5 år kan lönen höjas med

I 75 kronor och efter 10 år med

1

l ytterligare 75 kronor.

Läkare, arvode.....

—

—

—

—

2,000

Fria resor.

Predikant, arvode.

—

—

—

1

600

D:o.

Summa kronor

—

|

—

| _

18,910

Anm.

kled undantag av läkare och predikant ernanu ana in uv^au., —o "

elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sugning av bränsle ävensom armatur
och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren Värdare bekombeklädnadsersättning
med 100 kronor. Befattningshavare må kunna tilldelas trädgårds- eller

mer

planteringsland (enligt styrelsens bestämmande). g , Vn___

Därest föreståndaren tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens göromål, må honom kunna

tilläggas härför upptaget arvode. Bi, , „ , , Ä

För det fall att föreståndaren åtnjuter för befattningen uppfört ålderstillagg, skall det pensionsavgift
motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 150 kronor.

.tigao a iuuvu) uvo

Befattningshavare vid anstalten må tillåtas att i fråga om rätt till ålderstiUägg räkna sig till
godo tid, varunder han varit innehavare av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens vårdanstalt
för alkoholister vid Yenngarn. .... , __

Därest läkare och predikant icke enligt avtal med styrelsen aga att genom anstaltens försorg
åtnjuta fria resor, erhålla de resekostnads ersättning, läkaren enligt tredje klassen och predikanten
enligt fjärde klassen i resereglemente^ att utgå från det såsom bidrag till driftkostnader for anstalten
beviljade förslagsanslaget.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beträffande anslagsposten till extra personal och vikariatsersättningar
äi den av Kung!. Maj:t föreslagna förhöjningen av densamma
påkallad därav, att de till en extra vårdare utgående avlöningsförmånerna
ansetts höra ökas. Denties lön, som nu utgör 585 kronor jämte
fri kost och möblerad bostad, har föreslagits till 1,125 kronor, därvid
emellertid angivna naturaförmåner skulle bortfalla.

För att möjliggöra de för år 1921 ifrågasatta ytterligare lönebeloppens
utgående under senare halvåret av år 1920 har Kungl. Maj:t
å tillläggsstat för sistsagda år äskat ett anslag å 1,800 kronor.

Förutom avlöningsstat för anstalten har Kungl. Maj:t den 13 juni
1919 fastställt stat beträffande driftkostnaderna i övrigt för anstalten
för år 1920; och är sistnämnda stat av följande lydelse:

Utgifter:

Utspisning för personal, 8 k kronor 2:50 pr dag, förslagsvis kronor
Utspisning för å anstalten intagna, 35 a kronor 2: — per dag,

förslagsvis................................................................................’ s

Beklädnad för vissa å anstalten intagna, förslagsvis .................. »

Beklädnad för utskrivna, förslagsvis ............................................. »

Beklädnadsersättning för personal, förslagsvis .......................... »

Värme och lyse, förslagsvis........................................................... »

Tvätt och renhållning, förslagsvis...................................................

Onera och arrende, förslagsvis ...................................................... ;>

Fastighetens underhåll, förslagsvis ............................................... »

Underhåll och anskaffning av inre inventarier, förslagsvis......... »

Inköp av arbetsmateriel, förslagsvis ............................................ »

Underhåll och anskaffning av jordbruksinventarier, inköp av utsäde,
foder etc., förslagsvis .................................................. »

Flitpenningar, förslagsvis .............................................................. ,

Läkemedel och instrument, förslagsvis......................................... »

Nyodlings- och täckdikningsarbeten, förslagsvis........................... »

Allmänna omkostnader, förslagsvis............................................... »

7,300: —

25,550: —
500: —
5,000: —
500: —
8,000: —
1,750: -2,000: —
3,500: —
2,000: —
1,500: —

2.500

4.000

1.500

2.000
2,400

Summa kronor 70,000

Inkomster:

Avgift för 35 intagna ä kronor 1: — per dag, förslagsvis .........

Inkomst av de intagnas arbete inom anstalten, förslagsvis ......

Inkomst av jordbruk och trädgård m. m., förslagsvis ...............

Statens tillskott, förslagsvis...................................................

kronor 12,775
» 2,000

» 6,000

» 49,225

Summa kronor 70,000

Den av styrelsen för vårdanstalten å Salbohed nu föreslagna, av
departementschefen tillstyrkta staten i fråga om driftkostnaderna för
anstalten år 1921 är av följande utseende:

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

23

Utgifter:

1. Utspisning för (i personal ocli 44 intagna ä 2: 50, förslagsvis

2. Beklädnad för vissa å anstalten intagna, förslagsvis............

3. Beklädnadsersättning för 6 vårdare, förslagsvis .................

4. Värme och lyse, förslagsvis ..................................................

5. Tvätt och renhållning, förslagsvis ................................;.........

6. Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis......

7. Fastighetens underhåll, förslagsvis..........................................

8. Underhåll och anskaffning av anstaltsinventarier, förslagsvis

9. Underhåll och anskaffning av jordbruksinventaner, för slagsvis

............■ •••■.................................................................

10. Sjukvård, förslagsvis.........................................•.......................

11. hfyodlings- och täckdikningsarbeten, förslagsvis .................

12. Expeditionen, förslagsvis .........................................••••■.......

13. Besekostnader och skjutsar för personal m. fl., förslagsvis

14. Frakter och skjutsar för diverse ändamål, förslagsvis.........

15. Övriga allmänna omkostnader, förslagsvis ......■ —

kronor 45,625
» 500

» 600

> 10,000

» 5,000

» 2,800

» 5,000

» 2,000

» 2,500

» 3,000

» 2,000

» 4,000

» 3,000

» 1,500

» 2,475

Summa kronor 90,000

1.

2.

3.

4.

Inkomster:

Avgifter för 44 intagna a t krona per dag, förslagsvis............ kronor 16,060

Nettoinkomst av verkstadsarbetet, förslagsvis .................... » kOOO

Nettoinkomst av jordbruket och trädgården, förslagsvis ... » 3,000

Statens tillskott, förslagsvis .............................. >:i 69,940

Summa kronor 90,000

Den ifrågasatta ökningen i förhållande till 1920 års stat föranledes
huvudsakligen av beräknad stegring i antalet å anstalten intagna samt
av de allmänna prisstegringarna.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anställande vid Salbohedsanstalten
av ytterligare en vårdare samt de ogifta vardarnas jämställande
i avlöningshänseende med den gifte vårdaren, bär utskottet
ansett sig böra tillstyrka. Likaså har utskottet icke funnit skäl till
erinran mot förslaget om förhöjning av den extra vårdarens lön.

Vad däremot beträffar det av Kungl. Maj:t äskade anslaget för
anstaltens drift, har utskottet funnit vissa av anstaltsstyrelsen beräknade
utgiftsposter vara väl högt tilltagna, och synes det utskottet likaledes,
att inkomsten av till anstalten hörande jordbruk och trädgård bör
vid rationell skötsel kunna uppbringas till något högre belopp än vad
styrelsen beräknat. Utskottet anser sålunda, att en nedsättning i det
äskade anslagsbeloppet bör kunna äga rum med omkring 4,000 kronor,
och får utskottet förorda, att detsamma begränsas till 66,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

O

Utskottets

yttrande.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ökat anslag.

Ökat anslag.

Flissa övriga
anslag till
alkoholistvården.

[22.]

att riksdagen må på extra stat för år 1921
anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättning ar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Salbohed för
alkoholister ett förslagsanslag, högst, 21,885 kronor,

b) till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma
anstalt ett förslagsanslag av 66,000 kronor.

23:o) Med tillstyrkande av Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 22) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
68—69) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum,

I) på extra stat för år 1921 anvisa

a) ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom
bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,

b) ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande
av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittnesed'' sättning ar m. in.,

c) . ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom
bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,

d) ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till
sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården,

II) medgiva,

att. jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller som tillhör någon av de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmännmgar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits
. till förenade mötespassevolanskassornas fond,
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kung]. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning- till kronan på de villkor
i övrigt, Kung]. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller
annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

25

24:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 23) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 70—73) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, medgiva, att av det på extra stat
för år 1920 upptagna förslagsanslaget av 100,000
kronor till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må, utöver enligt kungörelsen
den 27 oktober 1916 angående statsbidrag till driftkostnaderna
vid alkoholistanstalter utgående statsbidrag,
beträffande år 1920 utgå dels till erkända och enskilda
alkoholistanstalter ett tilläggsbidrag med högst en
krona för vårddag, dels ock till erkända sådana anstalter
ett extra garantibidrag med högst en krona för
dag och vårdplats, allt enligt de villkor, som Kungl.
Maj: t bestämmer.

25:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt
24) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 73—74) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum,

I) till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskap ens följder på extra stat för år 1921 anvisa
ett belopp av 25,750 kronor, därav ett förslagsanslag,
högst, 22,750 kronor, och ett reservationsanslag
å 3,000 kronor;

II) besluta, att av nämnda förslagsanslag, högst,
22,750 kronor, skola under de villkor, som av Kungl.
Maj:t prövas lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska sällskapets
för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade
nykterhetssällskapets verk -

samhet ................................................ kronor 10,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens
helnykterhetsförbunds verksamhet.
.............................................. » 2,000: —

Transport kronor 12,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 44220 4

Förhöjt statsbidrag
till
vissa alkoholistanstalter
under
år 1920.

[23.]

Främjande av
nykterhet och
motarbetande
av dryckenskapens

följder.

[24.]

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Allmän sjukförsäkring.

[25.]

Extra statsbidrag
för år
1920 åt registrerade

sjukkassor.

[26.]

Anslag till
sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.

[27.]

Tillsyn över
understödsföreningar.

[28.]

Transport kronor 12,000: —

c) till främjande av Sveriges nyk terhetssällskaps

representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet.
............................................. » 10,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande

av internationella byråns i Lausanne
för alkoholismens bekämpande
verksamhet.......................... »_750: —

Summa kronor 22,750: —

III) besluta, att ovannämnda reservationsanslag
å 3,000 kronor skall ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för främjande på annat sätt av nykterhet och
motarbetande av dryckenskapens följder.

26:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till
vidtagande av vissa förberedande åtgärder för genomförandet av allmän
sjukförsäkring (punkt 25) dels för beredande av extra statsbidrag åt
sjukkassor, som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910
(punkt 26) dels ock för understöd av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd
(punkt 27), kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

27:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 28) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 77) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor, att ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande under
nämnda år av tillsyn över understödsföreningarna.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

27

28:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående gäldande av kostnader
för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.
(punkt 29), kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

29:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för
upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver anslaget
på ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag å

586,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 86
—93 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m. har
riksdagen, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för åy 1920
anvisat ett förslagsanslag å 465,000 kronor.

I det statsrådsprotokoll över civilärenden, som finnes bifogat statsverkspropositionen
till 1919 års lagtima riksdag angående anslag under
sjätte huvudtiteln, har ifrågavarande förslagsanslag beräknats på följande
sätt:

lönetillägg till generaldirektören...................................................

ersättning till sakkunniga hos pensionsstyrelsen........................

avlöning åt extra och tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän och
amanuenser samt andra extra biträden ävensom extra vaktmästare,
förslagsvis ..............................................................

ersättning till en överläkare samt medicinskt biträde i övrigt

hos styrelsen, förslagsvis ......................................................

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis.................................

resekostnadsersättning åt nämnda ombud, förslagsvis...............

resekostnadsersättning åt styrelsen samt dess sakkunniga,

högst .......................................................................................

städning av ämbetslokalen, värme och belysning, förslagsvis ...
skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis ................................................................

tryckningskostnader, förslagsvis ..................................................

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, förslagsvis
....................................................................................

vakthållning nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för fastigheterna
samt diverse utgifter, förslagsvis..........................

kronor

»

»

»

»

»

»

»

»

»

4,000: —
12,000: —

175,000

18,000

65.000

70.000

5,000

16.000

25.000

50.000

15.000

10.000

Summa kronor 465,000

Den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd
dels av ifrågasatt ökning av den extra och tillfälliga personalen

Kostnader för
tillämpning
av lagen om
arbetstidens
begränsning
m. m.

[29.]

Upprätthållande
av
pensionsstyrelsens

verksamhet.

[30.]

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Ökat anslag.

hos styrelsen, dels av behovet av ökade arvoden för styrelsens ombud,
dels av ökade kostnader för städning, värme och belysning, dels ock
slutligen av inköp av möbler m. m. till de ämbetslokaler, styrelsen från
och med år 1920 disponerar i den för styrelsens räkning inköpta fastigheten
nr 5 vid Engelbrektsgatan.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget till upprätthållande
av pensionsstyrelsens verksamhet för år 1921 beräknas sålunda:

lönetillägg till generaldirektören.................................................. kronor 4,000: —

ersättning till sakkunniga hos pensionsstyrelsen........................ » 12,000: —

avlöning åt extra och tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän och
amanuenser samt andra extra biträden ävensom extra

vaktmästare, förslagsvis........................................................ » 245,000: —

ersättning till en överläkare samt medicinskt biträde i övrigt hos

styrelsen, förslagsvis ........................................................... » 18,000: —

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis................................. » 100,000: —

resekostnadsersättning åt nämnda ombud, förslagvis ............... » 70,000: —

resekostnadsersättning åt styrelsen samt dess sakkunniga,

högst ..................................................................................» 5,000: —

städning av ämbetslokalen, värme och belysning, förslagsvis » 22,000: —

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis................................................................... » 25,000: —

tryckningskostnader, förslagsvis ....... » 50,000: —

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, förslagsvis
............................................................................... » 15,000: —

anskaffande av inventarier för fastigheten nr 5 vid Engelbrektsgatan,
förslagsvis................................................................... » 10,000: —

vakthållning nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för fastigheterna
samt diverse utgifter, förslagsvis ..... > 10,000: —

Summa kronor 586,000: —

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig i huvudsak
kunna tillstyrka. Dock har utskottet icke ansett sig kunna biträda
en så avsevärd förhöjning av maximiarvodet till pensionsstyrelsens ombud,
som Kungl. Maj:t ifrågasatt, eller från 1,200 kronor till 2,000 kronor,
utan synes enligt utskottets förmenande högsta arvodet till ombuden
böra bestämmas till 1,800 kronor. Någon minskning i det av
Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslagsbeloppet torde emellertid av
denna anledning icke böra vidtagas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet in. m., utöver anslaget på ordinarie
stat, på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag
å 586,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

29

30:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till pen- m

sionsförsäkringens genomförande (punkt 31) samt vidtagande av åtgår- säkring ens
der till förebyggande och hävande av invaliditet (punkt 32) kommer »»omutskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket ut- ^” *''

skottet skolat härigenom för riksdagen

Vidlagande av
åtgärder till

anmäla. förebyggande

och hävande
av invaliditet.

1.32.]

31:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning Ersättning till
(punkt 33) och under hänvisning till vad utskottet under punkt 4 an- vhestyret „fe(i
fort, får utskottet hemställa, *#5?''

m. m.

att riksdagen må för ersättning till postverket för p33 -j
dess bestyr med pensionsutbetalning ar m. m. på extra Nyft anslag
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 60,500
kronor.

32:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 34)
hemställer utskottet, banken för be .

0 7 7 styret med

att riksdagen må för ersättning åt postsparbanken pensionsutbeför
dess bestyr med pensionsutbetalning ar m. m. på talffnffr
extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag av ^\

168,000 kronor att utgå enligt i statsrådsprotokollet ^
angivna grunder.

33:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) och under Erhsffffjrfl

åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 105—107) i ämnet inne- varna förupjphåller,
får utskottet hemställa,

pensionsför att

riksdagen må, i likhet med vad för inne- säkringslagen
varande år ägt rum, för beredande av ersättning till
häradsskrivarna för upprättande av de i 14 § av lagen [35.]
om allmän pensionsförsäkring omförmäla förteckningar
på extra stat för ''år 1921 bevilja ett förslagsanslag
å 50,000 kronor.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Fattigvården
i allmänhet.

[36.]

Ökat anslag.

Svenska

fattigvårds förbundet.

[37.]

Statsinspektion
av fattigvården.

[38.]

Bidrag för
driftkostnaderna
vid
arbetshem.

[39.]

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att från
och med år 1921 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till fattigvården i allmänhet från 400,000 kronor med 300,000 kronor
till 700,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat hava utgifterna från ifrågavarande
anslag under år 1919 uppgått till 706,278 kronor 97 öre.

Utskottet, som funnit den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen
av förevarande anslag erforderlig, får alltså hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 höja det
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till fattigvården
i allmänhet från 400,000 kronor med 300,000
kronor till 700,000 kronor.

35:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning
(punkt 37) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 108
—111) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 19,400 kronor, därav 3,000 kronor såsom
bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.

36:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 38) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 111
—112) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för statsinspektion av fattigvården å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
49,650 kronor.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till
beredande av statsbidrag, enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder,
till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvård avsedda arbetshem å
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag om 100,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

31

Beträffande utredningen i ämnet lår utskottet hänvisa till sid. 112
—117 i statsrådsprotokollet.

Enligt den nya fattigvårdslagen skall — förutom de anstalter
(ålderdomshem, försörjningshem, vårdhem), som skola finnas inom fattigvårdssamhällena
för mottagande av understödstagare - för varje landstingsområde
genom landstingets försorg upprättas nödigt antal arbetshem
(33 §). För stad, som ej deltager i landsting, skall arbetshem
upprättas genom stadsfullmäktiges försorg. Två eller flera landsting
eller landsting och nu nämnda stadsfullmäktige må förena sig om gemensamt
arbetshem. Arbetshem må jämväl kunna upprättas av annan
än landsting eller stad, som nu är nämnd; och ma landsting eller dylik
stad kunna av Konungen befrias från skyldighet att upprätta arbetshem,
därest sådana i tillräckligt antal i annan ordning komma till stånd.

Arbetshemmen äro (33 §) avsedda för omhändertagande av dels i
någon mån arbetsföra behövande, vilka äro i behov av anstaltsvård, men ej
lämpligen kunna emottagas eller behållas å de vanliga fattigvårdsanstalterna,
dels ock sådana försumliga försörjningspliktiga,. vilka enligt
föreläggande av fattigvårdsstyrelsen skola fullgöra arbete å fattigvårdsanstalt.
° För de å landsting tillhörigt arbetshem intagna försörjningspliktiga
erlägges av fattigvårdssamhälle ingen avgift.

För uppförande av arbetshem skall uppgöras plan,, vilken skall
underställas vederbörande länsstyrelse, som prövar, huruvida anstalten
är så inrättad, att den uppfyller det ändamål, som därmed avses. Plan till
arbetshem skall underställas Konungens prövning (34 §). Arbetshem skall
stå under ledning av en styrelse, som har att besluta om intagning i
hemmet, samt vara försett med av Konungen fastställt reglemente (33 §).

Enligt övergångsbestämmelserna i fattigvård slagen (90 §) må med
fullständigt ordnande av arbetshemmen —. liksom med övriga fattigvårdsanstalter
— anstå under en tid av tio ar från fattigvardslagens
ikraftträdande, d. v. s. till den 1 januari 1929.

Direkta statsbidrag för fattigvårdsanstalter hava ifrågasatts endast
beträffande arbetshemmen. I samband med antagandet av fattigvårdslagen''fastslogs
i princip, att statsbidrag skulle utgå till såväl uppförande
som driften av arbetshemmen. I sådant hänseende yttrade föredragande
departementschefen vid lagens framläggande (prop. 135/1918 sid. 199), att
stora svårigheter mötte mot att redan da framlägga förslag om statsbidrag.
Anstalterna kunde nämligen bliva av mycket växlande beskaffenhet; på ett
håll kunde större anstalter befinnas ändamålsenliga, på ett annat kunde
småhem för något tiotal personer vara att föredraga. Det syntes där -

32

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Nytt anslag.

för lämpligast att avvakta de förslag och planer till anstalter, som
komme att av landstingen uppgöras. Först därefter syntes frågan om
statsbidragens storlek och villkoren därför kunna vinna sin slutliga lösning,
men vore det emellertid av vikt, att statsmakterna i princip uttalade,
att statsbidrag till arbetshemmens uppförande och drift skulle
utgå.

I sitt i riksdagens skrivelse den 29 maj 1918, nr 265, sedermera
åberopade utlåtande i ämnet yttrade riksdagens vederbörande utskott
(andra särskilda utskottet nr i sid. 20), att utskottet till alla delar instämde
i departementschefens uttalande rörande behovet av statsbidrag
till arbetshemmens uppförande och drift och för sin del ville betona
angelägenheten av att Kungl. Maj:t så snart ske kunde läte verkställa
utredning rörande utgående av sådant bidrag samt för riksdagen framlade
förslag därom.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle statsbidraget bestämmas
till 500 kronor om året för varje å arbetshemmet intagen.
Om någon är intagen endast under en tid av året, har bidraget ansetts
böra avpassas därefter och bör likaledes, enligt departementschefens
förmenande, föreskrift lämnas om, att, därest å arbetshem intagen
tillerkänts pensionstillägg eller understöd enligt lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring, vilket anstalten enligt 9 § samma lag
äger uppbära, statsunderstödet skall minskas med ett belopp, motsvarande
vad enligt nämnda lag å staten belöper av kostnaden för ifrågavarande
pensionstillägg eller understöd eller, där statsunderstödet bil
beloppet ej överstiger statens andel av berörda kostnad, icke till någon
del utgå.

De närmare bestämmelserna om statsbidragets utbetalande in. m.
ha ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran vare sig mot storleken
av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet eller mot de av departe- •
mentschefen för statsbidragets i fråga åtnjutande förordade grunderna,
får alltså .hemställa,

att riksdagen må till beredande av statsbidrag,
enligt i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7
januari 1920 angivna grunder, till driftkostnaderna vid
i lagen om fattigvård avsedda arbetshem å extra stat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag om 100,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr

33

38:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av det ordinarie
anslaget till Allmänna Barnhuset i Stockholm (punkt 40) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

39:o) 1 förslaget till riksstat för år 1921 har Kungl. Maj:t under
femte huvudtiteln upptagit anslaget till Frimurarbarnhuset, 2,750 kronor,
samt anslaget till Barnhusen i landsorten, 28,380 kronor, med oförändrade
belopp. Ifrågavarande anslag äro för närvarande uppförda
under åttonde huvudtiteln.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för år 1921 under
femte huvudtiteln med oförändrade belopp uppföra

a) ordinarie anslaget till Frimurarbarnhuset, 2,750
kronor; samt

b) ordinarie anslaget till Barnhusen i landsorten,
28,380 kronor.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att för understödjande
av nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på
extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Utskottet, som tagit del av den av centralstyrelsen för nationalföreningen
mot emigrationen avgivna berättelsen över föreningens verksamhet
under år 1918 ävensom av en ingiven statistik över handlagda
ärenden å föreningens byråer under de tre första kvartalen sistlidet år,
har ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag och får
alltså hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för understödjande av nationalföreningens
mot emigrationen verksamhet på extra stat för
år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

41:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 42) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet sid. 119
—120) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt stiftelsen Hemmet
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 5 haft. (Nr 5.) 412 20 5

Allmänna
Barnhuset
i Stockholm.

[40.]

Anslag till
nationalföreningen
mot
emigrationen.

[41.]

Utskottets

yttrande.

Anslag till
Hemmet
Fristad.

[42.]

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Anslag till
småbrukskolonin
Emaus
i Norrtälje.

[43.]

Utskottets

yttrande.

Minskat

anslag.

Anslag till
Drottning
Sophias
skyddshem.

[44.]

Fristad på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 20,000 kronor, att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t bestämmer.

42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till uppehållande
av verksamheten vid småbrukskolonin Emaus i Norrtälje på
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor,
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 120—124 i statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av den av kristliga föreningen av unga kvinnor
bedrivna verksamheten vid småbrukskolonin Emaus i Norrtälje bär
riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1919 och 1920 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t bestämde.

Av den i ämnet lämnade utredningen framgår, att verksamheten
vid småbrukskolonin Emaus under år 1919 torde komma att lämna ett
överskott av inemot 1,000 kronor. Vid sådant förhållande har utskottet,
i likhet med departementschefen, ansett det kunna ifrågasättas,
huruvida kolonins ekonomi icke numera kan anses så god, att statsbidrag
icke borde beviljas. Då emellertid en omedelbar indragning
av hela statsunderstödet torde kunna vålla viss rubbning i verksamhetens
fortgång, har utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts
förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten
vid småbrukskolonin Emaus i Norrtälje på extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500
kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

43:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 44) att
till understöd åt Drottning Sophias skyddshem på extra stat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor, att utgå under de villkor,
Kung]. Maj:t bestämmer.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 124
—125 i åberopade statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

35

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet har riksdagen
till understöd åt Drottning Sophias skyddshem på extra stat anvisat för
vart och ett av åren 1917 och 1918 2,500 kronor, samt lör vart och ett
av åren 1919 och 1920 4,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t bestämde.

Av en till utskottet överlämnad revisionsberättelse framgår, att antalet
skyddslingar vid hemmet uppgick till tretton vid 1918 års början
och slut. Inalles hade å Hemmet vårdats 19 skyddslingar under 4,375
dagar, varjämte f. d. skyddslingar gästat Hemmet under 72 dagar. Den
totala dagskostnaden för varje skyddsling hade uppgått till 4 kronor 7
öre. (1 detta belopp ingick emellertid icke utgifter för egendomen, inventarier
och husdjur).

Anstaltens utgifter under år 1918 överstego inkomsterna -med omkring
2,600 kronor, ehuru ett på frivillighetens väg insamlat gåvobelopp
av|cirka 13,800 kronor tagits i anspråk. |f-j]

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får sålunda hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt Drottning Sophias skyddshem
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t bestämmer.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att från och Medidnaimed
år 1921 höja den å medicinalstyrelsens ordinarie stat upptagna st''Jrelsenanslagsposten
till vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersätt- [^^•1
ningar och extra tjänstemän m. m., nu 51,700 kronor, med 23,930 kronor
till 75,630 kronor samt, vid bifall härtill, från och med år 1921
höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen
med 23,930 kronor till 240,730 kronor, därav 4,900 kronor å övergångsstat.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid» 126
—138 i statsrådsprotokollet. 1

1 den vid 1914 års senare riksdag antagna och sedermera av Kungl.

Maj:t den 1 oktober 1914 fastställda ordinarie staten för medicinalsty -

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

relsen upptogs under posten x>till vetenskapligs, rådet, veteiinärradet,
vikariatsersättningar och extra tjänstemän m. m.)> ett belopp av 49,900
kronor. Detta belopp har sedermera i enlighet med riksdagens beslut
vid flera tillfällen höjts, dels enligt kungl. brev den 30 juni 1916 med
1,300 kronor, varav 312 kronor 50 öre för arvode åt semestervikarie,
för den då å styrelsens stat uppförde statsinspektören över köttkontrollen
i riket samt 987 kronor 50 öre för gäldande av kostnaderna för
den nämnd, som tillsatts för avgivande av yttrande angående sökande
av apoteksprivilegier, dels enligt kungl. brev den 29 juni 1917 med
250 kronor för avlönande av semestervikarier för ytterligare tre å styrelsens
stat uppförda kvinnliga biträden och dels enligt kungl. brev den
28 juni 1918 med 250 kronor för avlönande av semestervikarier för å
styrelsens stat uppförda ytterligare två tjänstemän i första lönegraden.
För år 1919 är således sagda utgiftspost, liksom för år 1920, uppförd
till ett belopp av 51,700 kronor.

Såsom framgår av bilagorna till 1914 års senare statsverksproposition,
sjätte huvudtiteln, skulle det då föreslagna beloppet för ifrågavarande
anslagspost 49,900 kronor fördelas enligt följande beräknings -

Till

T>

vetenskapliga rådet .....................................

veterinärrådet..................................................

två medicinalrådsasisstenter........................

en läkaramannens.........................................

» » ..........................................

» veterinäramanuens ................................

fyra juridiskt bildade amanuenser...............

vikarier för medicinalrådsassistenter m. fl.
» » juridiskt bildade amanuenser

kronor 6,000: —

» 2,000: —

» 1,500: —

» 1,200: —

» 7,200: —

» 1,800: —

» 1,800: —

kronor

»

» en statistiker.............................................................................

» ett biblioteksbiträde...................-..............................................

> medikamentsräkningars granskning..........................................

» flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare

och ersättning åt andra tillfälliga biträden ävensom till
bestridande av extra kostnader för renskrivningsarbete ...

> apoteksinspektioner samt visitationer och avsyningar av

apotek i Stockholm .............................................................

* vikariatsersättningar ................................... kronor 7,600: —

9,250: —
1,250: —

21,500: —
2,000: —
600: —
1,200: —

3,000: —
3,500: —

Enligt ovannämnda kungl. brev den 30
juni 1916, den 29 juni 1917 och den
28 juni 1918 skulle tillkomma till:

vikariatsersättningar........................................... *_812: oO , 8,412: 50

apotekarbefordringsnämnden........................................................ _987: 50

Summa kronor 51,700: —

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

37

Kungl. Mai:t framställning om höjning från och med år 19-1
av anslagsposten »till vetenskapliga rådet, veteriuärrådet, vikariatsersättningar
och extra tjänstemän in. m.» innebar i korthet följande.
Anslaget till vetenskapliga rådet — vars medlemmar i allmänhet enligt
kungl brev den 6 december 1912 åtnjuta ersättning för värjo inställelse
till tjänstgöring hos styrelsen med 25 kronor, samt för varje särskild
utredning eller föredragning gottgörelse med därutöver högst 7o kronor
— höies med 1,000 kronor till 10,250 kronor for tackande av kostnaden''
för de nya medlemmar av detsamma, vilka tillkommit sedan 1914.
Ytterligare ett arvode om 1,500 kronor beräknas till en lakaramanuens,
vilken°sedan flera år inom styrelsen handlagt ärenden angående tuberkulossiukvården.
Antalet juridiskt bildade amanuenser okas från fyra
till fem och beräknas arvodena till 13,500 kronor (fyra amanuenser
med ett arvode å 3,000 kronor om året och en amauens med ett arvode
å 1 500 kronor om året). För vikarier å amanuenstjänsterna hojes beloppet,
i proportion till ökningen av amanuensarvodena, och beraknas
för de fem tjänsterna till 3,250 kronor. A kameralbyran ans allés
en bokföringstekniskt utbildad extra tjänsteman mot ett arvode av 1,800
kronor för år. Arvodet till biblioteksbiträdet hojes från 600 till
900 kronor för år. Arvodet för medikamentsräkningars granskning
höjes på grund av det avsevärt ökade arbetet med 1,200 kronor till

2,400 kronor för år. Från utgiftstiteln »flitpenningar åt extra tjänstemän
och extra vaktmästare och ersättning åt andra tillfälliga bitraden
ävensom till bestridande av extra kostnader för renskrivningsarbete»,
varifrån hittills utgått bland annat arvoden åt en telefonist och eu
ordonnans med numera resp. 1,080 och 900 kronor för ar, särskiljas
nämnda arvoden ävensom arvode med 1,200 kronor för ar till ett extra
kvinnligt biträde å registratorskontoret och uppforas för sig, v ärja me
till flitpenningar m. m. beräknas ett från 3,000 till 7,000 kronor hojt
belopp. Till inspektioner av apoteksinrättmngar samt ^sitationer och
avsymngar av apotek i Stockholm beräknas ett belopp av 5,000 i stallet
för nu fastställda 3,500 kronor, i syfte att dels möjliggöra någon ökning
av ifrågavarande förrättningars antal, dels.ock bereda vederbörande forrättningsman
höjning av arvodet för varje förrättning från 40 i .
kronor, på sätt redan under år 1919 varit fallet. \ad slutligen angar
utgiftstiteln »vikariatsersättningar», nu 8,412 kronor oO ore, skulle
densamma höjas med 1,300 kronor,_ att fördelas med 300 kronor
till höjd ersättning åt vikarier å nio kvinnliga bitradesbelattnmgar,
med 100 kronor till motsvarande höjning åt vikarier å tre vaktmästare
änster samt med återstående 900 kronor till beredande av

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

dagarvoden å 20 kronor utöver tjänstgöringspenningarna åt tjänsteläkare,
bosatta utanför Stockholm, vilka förordnas att under ordinarie
medicinalråds ledighet uppehålla medicinalrådstjänst.

Till ersättning åt den läkare, som utför granskning av till medicinalstyrelsen
insända berättelser över av barnmorskor utförda förlossningsoperationer,
som det författningsenligt åligger styrelsen att verkställa,
har Kungl. Maj:t slutligen äskat ett belopp å 400 kronor.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagsposten Dtill vetenskapliga
rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar och extra tjänstemän
m. m.» från och med år 1921 sålunda höjas med 23,930 kronor att
i huvudsak fördelas på följande utgiftstitlar:

Till vetenskapliga rådet

» veterinärrådet .........................................................

* två medicinalrådsassistenter ........................................... 6 000:_

* en läkaramanuens............................................................... 2 000- __

s * * ...........................................................’ 1,500: —

* » » ............................................................ j 500-_

9 » veterinäramanuens.......................................... 1200-_

» fem juridiskt bildade amanuenser.................................... 13^500:_

* en bokföringstekniskt utbildad e. o. tjänsteman............ 1*800:_

* vikarier för medicinalrådsassistenter m. fl...................... 1*800:

* » » juridiskt bildade amanuenser .................... 3,250:

» en statistiker ................................................................. g qqq.

» ett biblioteksbiträde ...................................................''900-_

* medikamentsräkningars granskning................................. 2 400:_

* granskning av barnmorskors operationsberättelser......... ’400- —

> ett extra skrivbiträde........................................................ 1 200''_

» en telefonist........................................................................ 1080''_

» » ordonnans .......................................... ''om -

* flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare

och ersättningar åt andra tillfälliga bilräden ävensom
till bestridande av extra kostnader för renskrivningsarbeten.
..............................................................

* apoteksinspektioner samt visitationer och avsynincar

av apotek i Stockholm ......................................

» vikariatsersättningar.............................................

» apotekarbefordringsnämnden.............................................

10,250: —
1,250: —

32,550: —

8,880:

—

7,000:

—

5,000:

__

9,712:

50

987:

50

Summa kronor 75,630

^ Samma belopp, varmed ifrågavarande anslagspost föreslagits ökad
tran och med år 1921, har ansetts böra utgå redan under år 1920, då
skalen för anslagsökningen i lika mån gälla sistnämnda år. Å tilläo-o-sstat
för år 1920 har Kungl. Maj:t härjämte äskat ett belopp av 12,000

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

39

kronor för täckande av brist, som väntas uppkomma å det för år 1919
tillgängliga anslagsbeloppet. Denna brist är beroende därpå, att medicinalstyrelsen
för mötande av ökade eller nya arbetsuppgifter nödgats
att under sagda år anlita extra personal i större omfattning än vanligt.
På 1920 års tilläggsstat har sålunda till förstärkning av ifrågavarande
anslagspost äskats sammanlagt 35,930 kronor eller i avrundat tal

36,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra biträda, vad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit riksdagen och får bekräftande 1921 års stat alltså hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 höja den
å medicinalstyrelsens ordinarie stat upptagna anslagsposten
till vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar
och extra tjänstemän m. m., nu 51,700
kronor, med 23,930 kronor till 75,630 kronor samt, vid
bifall härtill, från och med år 1921 höja det å riksstaten
uppförda ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen med
23,930 kronor till 240,730 kronor, därav 4,900 kronor
å övergångsstat.

45:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 46) att
för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,
25,650 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 138—147 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag är påkallat därav, att det visat
sig vara förenat med stora svårigheter att på en enda byrå hos medicinalstyrelsen,
den s. k. allmänna byrån, handlägga samtliga de ärenden
från skilda delar av medicinalväsendet, som åligga byrån ifråga (ärenden,
som angå länslasarett, sanatorier, tuberkulos- och sjukvårdsanstalter,
apoteksväsendet ochjäkemedelshandelu m. m.j. Mångfalden och den olika
arten av ärenden ha gjort beredningen och föredragningen av desamma
betungande för byråns chef, särskilt då något av de områden,
som falla under byråns verksamhet, behövt bliva föremål för mera ingående
behandling. Vad som framför allt vållat svårigheter har varit
skyldigheten för föredraganden att jämte handläggning av övriga ärenden
bereda och föredraga apoteksärenden, vilka utgöra en högst väsentlig

Ökat anslag -

Upprätthållande
av medicinalstyrelsens
verksamhet.

[46.]

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

del av antalet ärenden å byrån och ofta fordra en på praktisk erfarenhet
å apoteksväsendets område grundad sakkunskap, som måste i viss mån
ligga utanför den sakkunskap å sagda område, byråchefen i egenskap
av legitimerad läkare besitter. Möjligheten att vid förefallande behov
tillkalla den medlem av vetenskapliga rådet, som representerar apoteksväsendet,
har visat sig icke vara tillfyllest för avhjälpande av sagda
brist, beroende dels på mängden av förekommande apoteksärenden, dels
ock på den tidsutdräkt, som ofta måste bliva en följd av ärendenas
överlämnande till medlem av sagda råd för yttrande.

För övervinnande av de svårigheter, som handläggningen av apoteksärendena
å allmänna byrån medfört, har det redan tidigare visat
sig nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder. Frånsett den extra byrå,
som under kristiden hatt att handlägga ärenden angående export och
import av vissa apoteksvaror m. m., har sålunda särskild föredragande
i styrelsen för apoteksärenden varit anställd under större delen av år
1919. Till en början bemyndigades sålunda styrelsen enligt kung!
brev den 4 februari 1919 att förordna dylik föredragande vid de tillfällen,
då ordinarie byråchefen å allmänna byrån åtnjöte semester, eller
tjänstledighet, eller vore stadd på tjänsteresa; för tiden den 1 september
1919—SO juni 1920 har förordnande av stadigvarande karaktär som
föredragande blivit meddelat.

Under den närmaste tiden har emellertid en förstärkning av arbetskrafterna
för handläggning av apoteksärenden ansetts vara av behov
påkallat. Vid bitall till departementschefens härutinnan framlagda förslag
skulle för år 1921 erfordras ett anslag av 21,850 kronor, fördelat
på följande utgiftstitlar:

till

en extra byråchef ................

............ kronor

7,800

_

)>

en byråapotekare................................................

............. »

5,600

—

)>

en juridiskt bildad amanuens

7)

3,000

2,400

).>

en farmaceutiskt utbildad amanuens .........

........... »

_

»

ett extra kvinnligt biträde.........

))

1,550

1,500

»

vikaria tsersättningar..............................

............. »

—

Summa kronor 21,850: —

Nyssnämnda två amanuenser äro redan nu anställda. Det för ifrågavarande
avdelning erforderliga anslaget för år 1920 har därför ansetts böra
utmätas så, att för dessa amanuenser upptagna arvoden kunna utgå under
hela detta år. Då anslaget i övrigt beräknas för tiden från och med
den 1 juli, har detsamma upptagits i avrundat tal till 13,700 kronor.
Förslag härom har framlagts å tilläggsstat.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

41

Till ifrågavarande anslagsrubrik har vidare ansetts böra hänföras
kostnaden för anställande i medicinalstyrelsen av en inspektris över
sjuksköterskeväsendet. För omförmälda ändamål har riksdagen på extra
stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,800 kronor, och
har motsvarande belopp beräknats jämväl för år 1921.

Utskottet har funnit den i ärendet lämnade utredningen ådagalägga, utskottets
att en förstärkning av medicinalstyrelsens arbetskrafter för handlägg- yttrande.
ning av apoteksärenden är påkallad, ej endast av önskvärdheten att för
föredragning av och biträde med desamma kunna påräkna personer
med farmaceutisk utbildning utan även av den betydande ökning i antalet
ärenden å allmänna byrån, som under senaste åren ägt rum och
alltjämt torde vara att förvänta. Då utskottet jämväl funnit de föreslagna
nya tjänsterna vara tillfyllest motiverade samt icke haft något
att erinra mot vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av medicinal- Nytt anslag,
styrelsens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 25,650 kronor.

46:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ- Personligt
ning (punkt 47) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

147) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, In befäst ningshavare att

riksdagen må, i likhet med vad för inneva- *styrelsen1
rande år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa [47.]
ett förslagsanslag, högst, 1,300 .kronor, för beredande
av personligt avlöning stillägg uncler nämnda år för en å
övergångsstat uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen
i enlighet med de för provisorisk lönereglering
för befattningshavare i styrelsen för år 1914
fastställda grunder och villkor.

47:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 48) och Förstärkning
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 147—148), i ämnet avdet Td*''
innehåller, får utskottet hemställa, n<m Statens1

rättskemiska

att riksdagen må, i likhet med vad för inneva- laior^r™,nrande
år ägt rum, till förstärkning av det ordinarie L

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 442 20 6

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

Statens farmaceutiska

laboratorium.

[49.]

Ökat anslag.

Förste ''provinsialläkare

ochprovinsialläkare.

[50.]

Flyttningsbidrag
åt vissa
provinsialläkare.

;[5i.]

anslaget till statens rättskemiska laboratorium på extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

2,500 kronor.

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att för
upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium a extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,700 kronor.

För upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium
har anslag på extra stat utgått från och med år 1915. För år
1920 utgör anslagets belopp 20,100 kronor.

Med den föreslagna höjningen av anslagsposten är avsett att bereda
det vid laboratoriet anställda tillfälliga vetenskapliga biträdet arvode
efter 2,400 kronor per år i stället för nu utgående 1,800 kronor
för år.

Utskottet, som funnit ifrågavarande framställning väl motiverad,
får alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av driften
vid statens farmaceutiska laboratorium å extra stat för
år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,700
kronor.

49:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av det ordinarie
anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

50:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 51) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 151) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag å 4,000 kronor att i enlighet med
av riksdagen godkända grunder användas till beredande
av flyttningsbidrag åt vissa giro vinst alläkare.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

43

51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att från
och med år 1921 höja det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
åt förste provinsialläkare m. fl. från 2,500 kronor till 8,000
kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 151
—152 i statsrådsprotokollet.

Under »Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården» hava tidigare
i riksstaten såsom ordinarie reservationsanslag varit uppförda till resestipendier
dels åt förste provinsialläkare, provinsialläkare, extra provinsialläkare,
biträdande provinsialläkare och stadsläkare 2,500 kronor, dels
åt vid rikets hospital och asyler anställda läkare 500 kronor, dels åt
ordinarie läkare vid länslasarett och därmed likställda sjukhus 1,500
kronor, dels ock åt läkare, som anmäla sig vilja i utlandet studera
tuberkulosens igenkännande, behandling eller hygien, 1,000 kronor.

Samtliga ifrågavarande stipendier utgå med högst 500 kronor. Stipendieresan
skall upptaga en tid av minst en månad samt företagas
inom eller utom riket, dock att ifråga om stipendier åt vid hospital och
asyler anställda läkare samt stipendier för tuberkulosstudier gäller, att
resan skall förläggas till utlandet. Under kristiden hava stipendierna ej
utdelats, varför ifrågavarande fyra reservationsanslag, med hänsyn även
till därå befintliga reservationer, jämlikt riksdagens beslut uteslutits ur
riksstaten för åren 1916—1920.

Kung]. Maj:ts nu föreliggande framställning innebär sådan ändring
av de för stipendiernas åtnjutande stadgade bestämmelser, att dels stipendiernas
belopp höjes till det dubbla eller högst 1,000 kronor, dels ock
att stipendiat medgives rätt att förlägga sina studier även inom landet
i sådana fall, där sådan rätt ej nu är medgiven. I fråga om resestipendier
till förste provinsialläkare m. fl. har Kungl. Maj:t därjämte föreslagit,
att stipendiernas antal måtte ökas från 5 till 8, samt att stipendierna även
måtte få tilldelas köpingsläkare och municipalläkare.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagen för ifrågavarande
ändamål höjas till följande belopp, nämligen till stipendier åt
förste provinsialläkare m. fl. 8,000 kronor, åt vid rikets hospital och
asyler anställda läkare 1,000 kronor, åt ordinarie läkare vid länslasarett
och därmed likställda sjukhus 3,000 kronor samt åt läkare, som anmäla
sig vilja studera tuberkulosens igenkännande, behandling eller hygien,

2,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag om höjning av resestipendiernas belopp till
högst 1,000 kronor har utskottet funnit sig böra tillstyrka och har

Resestipendier
åt
förste provinsialläkare

m. fl.

[52.]

Utskottets

yttrande.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ökat anslag.

Hospitals

underhåll.

[53.]

likaledes icke haft något att erinra emot, att stipendiat må medgivas
rätt att förlägga sina studier även inom landet i sådana fall, där sådan
rätt ej nu är medgiven. Däremot har utskottet icke ansett skäl föreligga
att nu öka antalet resestipendier till förste provinsialläkare m. fl.
från 5 till 8. En dylik ökning synes utan olägenhet kunna anstå, till
dess närmare erfarenhet vunnits om behovet därav.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordar, kan nu förevarande
anslag bestämmas till 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må från och med år 1921 höja det
ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt förste
provinsialläkare m. fl. från 2,500 kronor till 5,000
kronor.

52:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att
dels från och med år 1921 godkänna sådan ändring i avlöningsstaten
för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler, att å
staten för Göteborgs hospital i stället för en biträdande läkare uppföres
en hospitalsläkare med en avlöning av 6,000 kronor, varav 4,000 kronor
lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, ävensom förordna,
att nämnde hospitalsläkare skall åtnjuta de förmåner i övrigt samt i
tillämpliga delar vara underkastad de bestämmelser och villkor, som
gälla för läkar- och kontorspersonalefi vid statens hospital och asyler;

dels ock besluta de ändringar i avlöningsreglementet för sjukvårdsoch
ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka den 28
juni 1918 samt kungörelsen samma dag angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och med år
1919 gällande avlöningsstat för läkar- och kontorspersonalen vid statens
hospital och asyler, som i statsrådsprotokollet angivits.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 153
—163 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
av löneregleringskommittén tillstyrkta förslag, får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) från och med år 1921 godkänna sådan ändring
i avlöningsstaten för läkar- och kontorspersonalen
vid statens hospital och asyler, att å staten för

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 4J

Göteborgs hospital i stället för eu biträdande läkare
uppföres en hospitalsläkare med en avlöning av 6,000
kronor, varav 4,000 kronor lön och 2,000 kronor
tiänsto-öringspenningar, ävensom förordna, att nämnde
hospitalsläkare skall äga åtnjuta de förmåner i övrigt samt
i tillämpliga delar vara underkastad de bestämmelser
och villkor, som gälla för läkar-och kontorspersonalen
vid statens hospital och asyler;

b) besluta de ändringar i avlömngsreglementet
för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens
anstalter för sinnessjuka den 28 juni 1918 samt
kungörelsen samma dag angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den
från och med ''år 1919 gällande avlöningssfat för läkaroch
kontorspersonalen vid statens hospital och asyler,
som i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7
januari 1920 angivits.

53:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits därom gjorda
framställning (punkt 54) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet
(sid. 163—164) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år äo-t rum, av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade
anslaget å .230,000 kronor såsom bidrag till de
befordring savgifter, vilka befattningshavare, tillhöt ande
sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital och
asyler, hava att, därest de frän och med år 1919 tillträda
befattning å ordinarie stat, enligt reglementet för
civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda kassa erlägga,
på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag,
högst, anvisa ett belopp av 45,000 kronor.

54:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 51 anfört,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 höja det
ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vid
rikets hospital och asyler anställda läkare med 500 kronor
till 1,000 kronor.

Bidrag till
befor äring savgifter
för
vissa befattningshavare

vid statens
hospital och

asyler.

[54.]

Resestipendier
åt vid
rikets hospital
och asyler
anställda
läkare.

[55.]

Ökat anslag•

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

Anläggning
av hospital
vid Hälsingbor
q.

[56.]

Motion ang.
ny- och ombyggnad
av
Växjö
hospital.

55:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för
uppförande av nytt hospital vid Hälsingborg på extra stat för år 1921
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

kollet^tredn^n8en 1 ämn6t återfinnes å sid'' 165~166 i. statsrådsproto I

anledning av Kung! Majrts proposition i ämnet har 1917 års
beslutat, att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta
o bildbar smnesslöa avsett hospital skulle, i huvudsaklig överensstämmelse
medgav arkitekten C. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar,
uppforas pa ett av Hälsingborgs stad för ändamålet upplåtet, vid stadens
norra gräns mom staden och å Läröd beläget område för en beräknad
kostnad av 9,100,000 kronor, dels och för påbörjande av berörda bvo-g 10010006

kfonor ^ ^ ^ ^ 1918 reservationsaaslag av

Sedermera bär 1918 års lagtima riksdag för fortsättande av arbetena
med hospitalets uppförande på extra stat för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

, J den tidl9J9 års lagtima riksdag avlåtna statsverkspropositionen
framhölls av föredragande departementschefen, att arbetena å hospitalsan
aggnmgen för det dåvarande i endast ringa omfattning tagit sin
början, och att med hänsyn härtill det ej torde möta några avsevärda
svårigheter att förskjuta arbetena på sådant sätt, att de dittills anvisade
anslagen räckte jämväl för år 1920. På grund av det statsfinansiella
laget blev därför något anslag för år 1920 icke äskat av riksdagen.

De förberedande arbetena för byggnadsföretagets igångsättande
hava emellertid numera fortskridit så långt, att vissa byggnadsarbeten
Kunnat utbjudas på entreprenad.

ln°m första kammaren av berrar A. Petrén och G. H. von
Kock vackt motion, nr 67, har hemställts, att riksdagen, i enlighet med
vad medicinalstyrelsen i underdånig skrivelse den 30 augusti 1919
öreslagit, ville medgiva, att ny- och ombyggnad av Växjö hospital i
uvudsaklig överensstämmelse med det av kommissionen för utvidgning
av Växjö hospital den 20 juni 1917 avgivna förslag utföras för en beräknad
kostnad av 6,928,000 kronor, ävensom för påbörjande av sagda
arbeten pa extra stat för år 1921 anvisa ett anslag av 1,000,000 kronor.

1 fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag
far utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Med hänsyn till det sammanhang förevarande motion äger med
Kungl. Maj:ts ovanberörda framställning, har utskottet ansett lämpligt att
behandla förslagen i fråga i samband med varandra.

Vid anmälan av frågan om anslag för uppförande av nytt hospital
vid Hälsingborg har departementschefen anfört i huvudsak följande:

»I särskild skrivelse den 30 augusti 1919 har medicinalstyrelsen
hemställt om anslag för påbörjande av arbeten med ny- och ombyggnad
av Växjö hospital för ökning av anstaltens sjukplatser till ett antal
av 716. Kostnaden för företaget beräknas till i runt tal 6,928,000

Frågan om en utvidgning av detta hospital har sedan flera år tillbaka
stått på dagordningen och senast varit föremål för prövning vid
1918 års lagtima riksdag. Därvid ansågs visserligen en dylik utvidgning
med hänsyn till de dryga byggnadskostnaderna samt den statsfinansiella
situationen icke för det dåvarande omedelbart kunna företagas,
men godkände riksdagen för sin del av Kungl. Maj:t framlagt
förslag om inköp av vissa markområden för möjliggörande av en 1 ramtid
a utvidgning av hospitalet. Att en tillbyggnad bör komma till stånd
är sålunda av statsmakterna i princip fastslaget. Det torde emellertid
icke kunna ifrågasättas att nu omedelbart påbörja -två så störa företag
som anläggningen av hospitalet vid Hälsingborg, vilket arbete praktiskt
taget ännu icke igångsatts, samt den ifrågasatta utvidgningen vid Vaxjo.
Vid valet mellan dessa två företag torde den förra anläggningen hora
givas företräde såsom ägnad att medföra en mera betydande tillökning
av antalet hospitalsplatser. Uppförandet av hospitalet vid Hälsingborg
lärer även komma att draga eu avsevärd tid, varför dess snara påbörjande
är önskvärt.»

Att, såsom motionärerna framhållit, behovet av anstaltsplatser för sinnessjuka
uti riket sedan lång tid tillbaka varit i hög grad trängande, torde
vara obestridligt. På sätt departementschefen anfört, synes det emellertid
icke kunna ifrågasättas att jämsides påbörja två så stora företag
som anläggningen av hospitalet vid Hälsingborg och den föreslagna
utvidgningen av Växjöhospitalet. Vid valet mellan dessa synes Hälsmgborgsanstalten
böra givas företräde, enär dels densamma redan påbörjats,
dels ock denna anstalt, fullbordad, lämnar ett betydligt större
antal vårdplatser än som erhålles genom utvidningen vid Växjö Utskottet
finner sig sålunda icke kunna tillstyrka motionärernas yrkan e.

TJiskottets
yttrande.

48

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för uppförande av nytt hospital vid Hälsingborg
på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor;

b) avslå herrar Petréns och von Kochs ovanberörda
motion.

h7onåuner'' SöoTkronOT eXtra Stat fÖr år 1921 anvisa ett reservationsail8lag av

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 167
—168 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning har 1919
års lagtima riksdag medgivit, att 20 bostadshus för hospitalspersonal
darav 10 inrymmande vartdera fyra och 10 inrymmande vartdera två
bostadslägenheter, finge i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
C. Westman i juli 1918 och arkitekten G. Wickman i februari
1914 uppgjorda ritningar uppföras vid statens anstalter för sinnessjuka
enligt plan, som av Kungl. Majrt kunde komma att fastställas, för en
beräknad kostnad av 863,500 kronor; varjämte riksdagen för påbörjande
av berörda byggnadsföretag på extra stat för år 1920 anvisat ett
reservationsanslag av 300,000 kronor.

Då framställningen i fråga av läts till riksdagen, förutsattes, att hela
det för arbetenas fullbordande erforderliga anslaget skulle fördelas på

t.vå n r *

. Kung!- Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning
till erinran, och får utskottet sålunda hemställa,

Uppförande

:if''t förän..

uooiauouuo IU1 IlU»DliaiNnerRfVn»l vin såta tana onclol + A-H

Nytt anslag.

att riksdagen må för uppförande av bostadshus
föi hospitalspersonal vid statens anstalter för sinnessjuka
på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 563,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49

57:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 58) att för uppförande
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman
i januari 1919 uppgjorda ritningar av ett bostadshus för personal vid
Stockholms hospital på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 157,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 169
—172 i åberopade statsrådsprotokollet.

Enligt vad som utvisas av de i ärendet ingivna ritningarna och kostnadsförslagen,
av vilka utskottet tagit del, skulle det bostadshus, varom nu
är fråga, uppföras i två våningar med källar- och vindsvåning samt inrymma
följande lägenheter, nämligen två familjebostäder, innehållande vardera
tre rum och kök — för uppsyningsman och förste bokhållare — samt tio
rum för personal, avsedda för 8 manliga och 10 kvinnliga befattningshavare,
samt i källarvåningen mat- och vedkällare. Vinden, vilken för
närvarande icke skulle inredas, skulle emellertid lämna möjlighet till framtida
anordnande av ytterligare tre bostadsrum för personal.

Kostnaderna för husets uppförande hava av arkitekten Westman
i uppgjorda kostnadsberäkningar upptagits sålunda:

Byggnadskostnad, enligt beräkning av ingenjören

Ernst Rignér den 24 januari 1919........................ kronor 105,000: —

Invändiga vatten- och avloppsledningar med W. C.

m. m. enligt beräkning av ingenjören H. Theo-rell den 5 februari 1919...................................

»

5,000: —

Elektriska belysningsanläggningar inom byggnaden,
exclusive armatur och servisledningar, enligt
beräkning av elektriska prövningsanstalten den

4 februari 1919 ........................................

»

4,700: —

Utvändiga ledningar för vatten och avlopp enligt
beräkning av ingenjören Theorell...........................

1,500: —

Schaktnings- och sprängningsarbeten m. m...............

»

9,500: —

Utvändiga elektriska ledningar enligt beräkning av
elektriska prövningsanstalten...................................

»

800: —

Arkitekt- och kontrollantarvode.....................................

6,000: —

Summa kronor 132,500: —

Över arkitekt Westmans ifrågavarande förslag, mot vilket medicinalstyrelsen
förklarat sig för egen del ej hava någon anmärkning att framställa,
har styrelsen inhämtat yttrande från hospitalsdirektionen, som,
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) u2 20 7

Bostadshus
för personal
vid

Stockholms

hospital.

[58.]

Utskottets

yttrande.

Nytt anslag.

Bostadshus
för personal
vid Uppsala
hospital och
asyl.

[59.]

50 Statsutskottets utlåtande Nr t>.

enligt vad styrelsen meddelat, förklarat sig icke kava något att erinra
mot detsamma.

Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 13 november 1919
avgivit utlåtande i ärendet och därvid icke käft annat att erinra mot
medicinalstyrelsens framställning än att det begärda anslagsbeloppet
befunnits för lågt beräknat. En inom byggnadsstyrelsen verkställd
approximativ kostnadsberäkning, vid vilken styrelsen utgått från ett
enhetspris av 75 kronor per kubikmeter, både nämligen givit vid
banden,, att ifrågavarande byggnadsföretag torde komma att draga en
kostnad av 157,500 kronor.

Utskottet bar funnit den av Kungl. Maj:t föreslagna utvägen förordnande
av personalens vid Stockholms hospital bostadsfråga tillfredsställande
och får utskottet sålunda tillstyrka, att medel till byggnadens
uppförande anvisas. Planläggningen av densamma bar icke givit utskottet
anledning till annan erinran än att utskottet ansett det kunna
ifrågasättas, huruvida icke vindsvåningen, så snart ske kan, bör inredas
till bostadsrum, då bristen på dylika även efter ifrågavarande byggnadsföretags
fullbordande icke synes bliva till fullo avhjälpt.

Beträffande de av Kungl. Maj:t framlagda kostnadsberäkningarna
bar utskottet emellertid ansett, att det för bostadshusets uppförande
äskade anslaget bör kunna begränsas till 132,500 kronor, eller det
belopp, som enligt arkitekten Westmans, av medicinalstyrelsen och
bospitalsdirektionen tillstyrkta förslag skulle för ändamålet erfordras.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för uppförande i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten C. Westman i
januari 1919 uppgjorda ritningar av ett bostadshus för
personal vid Stockholms hospital på extra stat för år
1921 anvisa ett reservationsanslag av 132,500 kronor.

58:o) Vidare bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 59) dels
medgiva, att tre bostadshus för personal vid Uppsala hospital och asyl
må, i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman i september
1919 uppgjorda ritningar, uppföras för en beräknad kostnad av
330,800 kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på
extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 172—17G i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr ,r>.

51

Då utskottet funnit de till uppförande föreslagna bostadshusen vara
av behovet påkallade för avhjälpande av den förefintliga bristen på
familjebostäder vid Uppsala hospital samt icke haft något att erinra
mot de i ärendet ingivna kostnadsberäkningarna, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att tre bostadshus för personal vid
Uppsala hospital och asyl må, i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten G. Westman i september
1919 uppgjorda ritningar, uppföras för en beräknad
kostnad av 330,800 kronor,

b) för påbörjande av berörda byggnadsföretag
på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) dels besluta
anläggandet av ett reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds
hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören J. Bergström
i augusti 1918 och september 1919 uppgjort förslag för en
beräknad kostnad av 265,000 kronor, dels ock för ändamålet på extra
stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag å 100,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 176—182 i statsrådsprotokollet.

Östersunds hospital, som xxppfördes under åren 1911—1915, är beläget
på Frösöns södra strand. Det för hospitalets behov erforderliga
vattnet tages för närvarande genom en vattenledning direkt från Storsjön
utan särskild reningsanordning. Vid den slutliga planläggningen
av hospitalets vattenledning ansågs nämligen dylik anordning tills vidare
obehövlig. I

I skrivelse den 5 oktober 1918 gjorde medicinalstyrelsen emellertid
framställning om anslag för anläggandet av ett reningsverk för vattenledningsvattnet
vid hospitalet. Såsom skäl härför framhölls i huvudsak,
att alltsedan kort tid efter hospitalets öppnande i slutet av år 1915 därstädes
tid efter annan förekommit såväl epidemier som mera enstaka
fall av tyfus, paratyfus och dysenteri, varjämte antalet diarréfall varit
påfallande stort, samt att, ehuru genom verkställda undersökningar icke
kunnat direkt påvisas, att orsaken till berörda sjuklighet läge i det för

Vt skottets
yttrande.

Nytt anslag.

Reningsanläggning

för vattenledningsvattnet
vid
Östersunds
hospital.

[60.]

52

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

hospitalet använda vattnets beskaffenhet, starka skäl dock talade för att
infektion genom vattenledningsvattnet förekommit.

Medicinalstyrelsens framställning hade föregåtts av ingående utredning
angående lämpliga åtgärder för vattnets renande, därav framgått,
att man för vinnande av nämnda ändamål hade att välja mellan eu
anläggning för långsamfil trering genom sand och en ozonreningsanläggning.
Ehuru en anläggning av sistnämnda slag ur vissa synpunkter
måhända vore den för ändamålet bästa, hade emellertid medicinalstvrelscn
med hänsyn till dess dyrbarhet ansett, att en dylik anläggning ickc
borde ifrågakomma. Styrelsens förslag avsåg därför utförandet av eu
långsamfiltreranläggning, vartill förslag och ritningar i augusti 1918
uppgjorts av ingenjören J. Bergström, samt omfattade filtrerbassänger,
renvattenbehållare, pumpverk för råvatten samt vatten- och avloppsledningar.
Kostnaderna härför beräknades med dåvarande priser till 235,000
kronor. Anläggningens storlek betingades av den vattenmängd, som
beräknats åtgå till hospitalet samt för Hornsbergs municipalsamhälle,
vilket samhälle enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 19 maj 1916 erhåller
sitt vatten från anstaltens ledning. På grund av mellan samhället
och medicinalstyrelsen träffat kontrakt skulle emellertid avgiften för den
till samhället levererade vattenmängden kunna höjas på sådant sätt, att
hospitalet icke skulle behöva belastas med större del av anläggningskostnaderna
än som motsvarade detsammas vattenbehov.

Med anledning av medicinalstyrelsens framställning och sedan
byggnadsstyrelsens yttrande inhämtats, föreslog Kungl. Maj:t 1919 års
lagtima riksdag att besluta anläggandet av det ifrågasatta reningsverket.

Kungl. Maj:ts framställning vann emellertid icke riksdagens bifall.
Riksdagen hade nämligen icke funnit sig övertygad om, att den sjuklighet,
som rått vid hospitalet, varit förorsaktid av smitta från vattenledningsvattnet,
utan ifrågasatte, huruvida icke orsaken härtill vore att söka
på annat håll. Riksdagen hade inhämtat, att på grund av bristande
dränering i åratal under större delen av hospitalet stått samlat stillastående
vatten, vilket till och med trängt upp genom väggar och golv
i sammanbindningsgångarna och även inom byggnaderna, varav torde
hava följt, att väggarna i hospitalets lokaler varit fuktiga och luften rå
och ohälsosam. Enligt riksdagens mening borde man därför, då en förklaring
till den rådande ohälsan kunde ligga i nu berörda förhållande,
avvakta, huruvida icke, efter verkställande av .dräneringsarbeten, hälso -

Statsutskottets utlåtande Nr n.

53

förhållandena vid hospitalet, undergått förändring till det bättre, innan
en så dyrbar åtgärd som den av Kungl. Maj:t föreslagna vidtoges.

Med anledning härav och på grund av vad under ärendets behandling
i riksdagen anförts, uppdrog medicinalstyrelsen åt föreståndaren
ior° statens bakteriologiska laboratorium att etter undersökningar pa
platsen inkomma med yttrande, huruvida de upprepade fallen av epide
miska sjukdomar vid hospitalet kunde vara beroende pa förekomsten.av
någon bacillbärare vid anstalten, ävensom med det utlåtande ovri t
vartill undersökningen vid hospitalet i hygieniskt och häkte iiolo
avseende kunde giva anledning. Vidare uppdrogs av medicinalstyrelsen
åt föreståndaren för Stockholms stads vattenledningsverks laboratorium,
filosofie doktorn Harald fluss att anordna systematiska bakteriologiska
undersökningar av vattnet vid hospitalet, dels i Storsjon dels ock i
anstaltens vattenledning, samt att till styrelsen inkomma med redogörelse
för undersökningens resultat ävensom med det yttrande ovi ,
vartill undersökningen kunde giva anledning sarski t med avseende
fästat på vad under ärendets behandling i riksdagen blivit aT“olt,

Med stöd av de sålunda verkställda undersökningarna har doktor
Huss såsom sin åsikt uttalat, att det vatten, varmed hospital^ vattenledning
matas, måste betraktas som sanitart misstänkt och darfor i
kan godkännas i och för användning till dryck, matlagning eller andra
hushållsändamål utan föregående rening, och har han till följd harav
ansett, att ett reningsverk vid hospitalet vore en oundgänglig nodvan f.

föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium hai
sammanfattat resultatet av sina undersökningar sålunda:

att det epidemiologiska studiet av de vid hospitalet och Hornsbergs
municipalsamhälle åren 1917-1919 förekommande nervfeberfallen med
all sannolikhet visade, att hospitalets vattenledningsvatten spelat den

största rollen vid smittans överföring, .

att i hospitalets vattenledningsvatten påträffats en bakterie, som

visade tyfusbacillens alla viktiga egenskaper, samt

att även paratyfusepidemien och många av diarrefallen med stora
skäl kunde antagas hava sin orsak i infekterat vatten.

Ingenjören Bergström, som vidtagit omräkning av kostnaderna
för anläggningen i dess helhet, har därvid kommit till det resultat, att
den tidigare beräknade kostnaden något ökats. Kostnaden för armeia
betong hade visserligen minskats något, men motvagdes dettai av^okade
kostnader för övriga poster genom stegrade arbets- och fraktkostna .

Utskottets

yttrande.

Nytt anslag.

54

Statsutskottets utlåtande Nr- 5.

De ökade kostnaderna framgå av följande tabell:

A. 3 filtrerbassänger:

jordschaktning med spåntning och transporter

grundplattor av grovbetong ...........................

armerad betong..............................

cementslipning, putsning och slamning.............

silbotten av tegel, sand och singel ..........

rör, rördelar, ventiler m. m..................

överbyggnader av trä.............................

1918.

5,400: —
7,500: —
69,750: —
7,500: —
22,500: —
7.200: —
27,000: —

B. Benvattenbehållare:

jordschaktning med spåntning och transporter

grundplattor av grovbetöng .....................

armerad betong................................

cementslipning, putsning, slamning................. .

strykning med asfalttjära och siderosten.........

överbyggnad till nedgångöppning och ventiikammare

påfyllning av jord och planering ...............................

ror, rördelar, avstängningsventiler, vattenståndsvisarapparater
m. m............................

4,400: —
1,500: —
17,875: •—
2,000: —
1,500: —
1,000: —
1,500: —

2,000: —

C. Pumpverk:

2 st. centrifugalpumpar med elektromotorer, ledningar
och pumphus av sten.........................................

-D. Vatten- och avloppsledningar:

utvandra vatten- och avloppsledningar med avstäng .

mngsyöntiler, brunnar, ventiikammare m. m.......... 13 500_

ritningar, tillsyn, diverse och oförutsedda utgifter ......... 17!875''-_

Summa kronor 235,000: —

1919.

8,000: —
8,250: —
65,250: —
9,600: —
26,000: —
7,500: —
36,000: —

5,500: —
1,500: -16,500: —
2,500: —
1,500: —
1,500: —
1,500: —

2,500: —

28,000:

18,000: —
20,400: —

260,000: —

Da utskottet,.! likhet med departementschefen, funnit den numera
forebrakta utredningen ådagalägga, att kravet på anläggning av ett
reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds hospital icke

t°rdeiklTaiaVVIT’ fär utskottet> som ej funnit skäl till erinran
mot de framlagda kostnadsberäkningarna, alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta anläggandet av ett reningsverk för vattenledning
svattnet vid Östersunds hospital i huvudsaklig överensstämmelse
med av ingenjören J. Bergström i augusti

Statsutskottets utlåtande tfr 6. 00

1918 och september 1919 uppgjort förslag för eu beräknad
kostnad av 205,000 kronor;

b) för ändamålet på extra stat for år 1921 anvisa
ett reservationsanslag å 100,000 kronor.

60:o) På
(punkt 01) och
förevarande

grund

Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning

av -----0- „

under hänvisning till vad utskottet under
utlåtande anfört, hemställer utskottet,

punkt

51 av

att riksdagen må från och med år 1921 höja det
ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt ordinarie
läkare vid länslasarett och därmed likställda sjukhus
med 1,500 kronor till 3,000 kronor.

Resestipendier
åt ordinarie
läkare
vid länslasarett
m. fl [ÖL] Ökal

anslag.

6 Ilo) Kungl. Maj:t

Täckande av

l»,.u har föreslagit riksdagen (punkt 62) att tlU brist å anslag
täckande'' av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Jarvso sjukhus m underhåu

för spetälska på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

i cffA 1 r\ r\t» spetälska•

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 183—184 i statsrådsproto- [02.]
kollet.

Förevarande anslag är påkallat av de stegrade prisen pa livsförnödenheter
och bränsle m. in. , • , , _

Till täckande av brist å ordinarie anslaget till berörda sjukhus
under åren 1919 och 1920 har Kungl. Maj:t därjämte föreslagit riksdagen
att på tilläggsstat för sistnämnda år anvisa ett anslag a 20,bUU

kronor.

Utskottet som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
sålunda föreslagit, får alltså under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till täckande av brist å ordinarie
anslaqet till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 16,500 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att för uppförande
av ett spetälskesjukhus i Mora-Noret på extra stat for ar 1921
anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor. .

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 184

—187 i statsrådsprotokollet.

Uppförande
av ett
spetälskasjukhus
i
Mora-Noret.

[63.]

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

„ 05ter f^mställning av Kung], Magt har rikadagen för uppförande
av ett epetalskesjukhns i Dalarna anvisat dels på extra stat föf år 1<11 7
ett belopp av 40,000 kronor, dels ook pä extra stat för 4r 1918 ett re
servationsanslag av 70,900 kronor. På grund av att de „,,|L
erhaIhts vid byggnadens utbjudande på ent?epren< vant alh för’hTa
;/?S?de ti 1 deri beräknade kostnadssumman, har emellertid nå-on
a gäld for sjukhusets uppförande ännu icke kunnat vidtagas. °

behaml!m™bförehaff enimg1'' ?revarande förshS har utskottet till

Denandlmg torehaft en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Mora

m. fl vackt motion, nr 162, däri hemställts, Mora

»auK-'' «~ä

b) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Makt anhålla om utredning
och förslag! fråga om dels skärpta bestämmelser rörande intonering
av spetalskesjuka, dels beredande av understöd av statsmedel åt
sadana internerade spetälskesjukas familjer, vilka prövas vara T behov

^1n,j8tod för “n framställning hava motionärerna anfört kliande ■

,o dan ar 1905 anhöll kungl. medicinalstyrelsen om propositions
AntaS^ f -]r!,ksdafen y°raade uppförande av ett spetälskesjukhus i Mora

yttrade iP8tnlnom ^alama. var då 21, och medicinalstyrelsen
y e sm framställning till regeringen, att man svårligen kunde få
annan uppfattning an att sjukdomen i Dalarna hotade att tilltag

domeuThidol’ SH Ö ? hfigaI? bet™P»°dö av spetäfskesjukit”
1 ™ ~ bland annat uppförande av ett spetälskesjukhus i Daiaina
— bragtes sedan genom motion under riksdagens prövning år 19D>

fodt rttfesjuka ™ då

socken dai det nya spetalskesjukhuset tänktes förlagt 9

Riksdagen anhöll om utredning och förslag angående åtgärder
borde vidtagas för kraftigt bekämpande av spetälskesjukdomen i landet

SS frslll SÄ\OCh Vid. 1916 på Kung!:

Maj.ts förslag 40,000 kronor pa extra stat för år 1917 för uppförande
av ett spetälskesjukhus i Dalarna. I den utredning, som låo- till o-rund

<914Kut?datMatfnPr0P0Sltl01t ^ medif aalstyrelsen den 2! december
, 4 uttalat, att någon minskning av sjukdomsfallens antal icke kunnat

r?,fUnde; de „senaste 9 åren- Verkligt nya sjukdomsfall uppträdde
allt fortfarande sa gott som årligen såväl i Kopparbergs som V Gävle -

57

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

borgs län. Av rent humanitära skäl men även, och det i lika grad,
av sanitära skäl ansåg medicinalstyrelsen, att ett verkligt och stort behov
av en sjnkvårdsanstalt i Dalarna för spetälskesjuka förelåge.

Mot medicinalstyrelsens utredning skulle möjligen kunna invändas,
att eu tendens till minskning av antalet spetälskesjuka inom Dalarna redan
år 1914 kunde iakttagas. Med utsträckande ett eller två år av
styrelsens statistiska jämförelse för de senaste nio åren kunde nämligen
fastslås, att antalet spetälskesjuka inom Kopparbergs län nedgått från
23 år 1904 eller 21 år 1905 till 17 år 1914. År 1907 var siffran uppe
i 26 och utgjorde år 1915 18 samt 1916 19.

Det förslag, vari utredningen utmynnade, liksom riksdagens år 1916
fattade beslut, må dock gärna erkännas ha varit i stort sett väl motiverade
vid den tidpunkt, då beslutet tillkom.

Sedan dess synes emellertid frågan om spetälskesjukvården i Dalarna
ha kommit i ett väsentligt förändrat läge.

Detta framgår kanske allra bäst av följande statistiska uppgifter
rörande antalet spetälskesjuke inom Kopparbergs län:

År.

Antal sjuka.

År.

Antal sii

1904 ..................

................... 23

1912 ...............

....................... 20

1905 ..................

................... 21

1913 ...............

....................... 21

1906 ..................

................... 20

1914 ..............

....................... 17

1907 ..................

.................... 26

1915 ...............

....................... 18

1908 .................

................... 23

1916 ...............

....................... 19

1909 ..................

.................... 23

1917 ...............

...................... 18

1910 ..................

.................... 22

1918 ...............

....................... 15

1911 .................

................... 19

1919 ...............

....................... 13

Minskningen av antalet sjuka är påfallande. Sedan rapporten för
år 1919 avgavs, har för övrigt ännu en av länets spetälskesjuka avlidit.
Antalet spetälskesjuka inom Dalarna utgör alltså för närvarande 12.
Inom Mora socken, där de spetälskesjuka år 1912 voro 9, har antalet
nedgått till 4. Av länets samtliga 12 spetälskesjuka äro jämt hälften
intagna på sjukhuset i Järvsö. År 1912, då endast 43 procent av
Dalarnas spetälskesjuka vårdades därstädes, yttrade medicinalstyrelsen,
att kunde man räkna på att denna interneringsprocent skulle bevaras,
vore ett hastigt avtagande av sjukdomen att vänta. Procenten har icke
blott bevarats utan ytterligare förbättrats, och styrelsen har fått rätt i
fråga om interneringens gynnsamma verkan. — Åv de 6 på sjukhuset
i Järvsö intagna dalapatienterna, vilka uppnått en medelålder av omkring
64 år, ha 4 vårdats där flera år och med sannolikhet vant sig
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 442 20 8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

58

vid förhållandena på denna anstalt. Av de övriga 6 spetälskesjuka inom
länet, vilka hittills motsatt sig internering, har en uppnått 69 år, eu 68
år och två vardera 64 år. Ytterligt få av dessa, om ens några, torde
kunna förmås att frivilligt söka vård på ett spetälskesjukhus, även om
sådan vård bereddes inom länet.

De anförda förhållandena — vartill kan läggas, att under de två
senaste åren inga nya spetälskefall konstaterats inom Dalarna — synas
utgöra starka skäl för ett ytterligare uppskov med uppförandet av
spetälskesjukhuset i Mora-Noret.

De väsentligt ökade byggnadskostnaderna och hänsynen till de
statsfinansiella svårigheterna peka i samma riktning. År 1905 beräknades
det då ifrågasatta spetälskesjukhuset kräva en kostnad av 55,000
kronor. År 1916 räknade riksdagen med en byggnadskostnad av 81,020
kronor och 1917 beräknades samma kostnad till 110,900 kronor. Nu
anses totalkostnaden för sjukhusanläggningen komma att uppgå till

364,000 kronor.

Då uppskov ifrågasättes med denna anläggning, synes det emellertid
ej rådligt att fortfarande undanskjuta de två övriga åtgärder, som
av motionären vid 1912 års riksdag föreslogos till ett effektivare bekämpande
av spetälskan, men vilka av riksdagen med en välvillig motivering
uppskjutits i avvaktan på erfarenheter från verksamheten vid det
beslutade spetälskesjukhuset i Dalarna. Den ena av dessa åtgärder avser
skärpta bestämmelser i fråga om internering av spetälskesjuka. Den
andra, som utgör ett oundgängligt komplement till den förra, avser
beredande av ekonomiskt understöd av statsmedel åt sådana internerade
spetälskesjukas familjer, vilka äro i behov härav. Ett enda exempel ur
verkligheten må belysa behovet av båda åtgärderna. Det är å ena
sidan en fullkomligt missriktad humanitet, att en fattig spetälskesjuk
arbetarhustru kan få sköta sju små barn. Å andra sidan är det orimligt
att begära, att hon skall lämna sina små och söka vård på ett spetälskesjukhus,
så länge hon icke kan erhålla ett understöd, med vilket
hennes arbetskraft inom hemmet kan ersättas.» 1

1 likhet med motionärerna finner utskottet, att den konstaterade
minskningen av antalet spetälskesjuka i Dalarna utgör särskild anledning
att ifrågasätta, huruvida det tidigare fattade beslutet om byggandet
av ett spetälskesjukhus i Mora bör fullföljas. Och detta så mycket
hellre som de ursprungligen kalkylerade byggnadskostnaderna nu stegrats
till en sådan höjd, att utgifterna per vårdplats mer än tredubblats.
Därest nämligen det skulle befinnas möjligt att, under avvaktan på eu
närmare undersökning av de sjukes antal och vårdförhållanden, genom

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

59

ett, annat och mindre kostsamt statsingripande förhjälpa de spetälskesjuke
till erforderlig isolering och vård, så synas goda skäl för åtminstone
ett uppskov med beviljandet av nytt byggnadsanslag föreligga.
En dylik utväg synes också erbjuda sig i en på denna sjukdom inriktad,
lokalt understödd dispensärvård jämto ett beviljande av bidrag för
vissa sjukes individuella vård och isolering. Utskottet får sålunda förorda,
att eu undersökning i berörda hänseenden kommer till stånd.
Att på sätt motionärerna hemställt, undersökningen ifråga jämväl skulle
omfatta förslag till skärpta bestämmelser rörande internering av spetälskesjuka
synes däremot icke böra från riksdagens sida i detta sammanhang
påkallas. Därest sådana bestämmelser visa sig behövliga, lära
vederbörande myndigheter icke underlåta att taga initiativ i frågan.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen med anledning av herr Olssons i
Mora m. fl. ovanberörda motion och med avslag å Kungl.
Maj:ts förslag må

a) besluta, att med uppförandet av ett spetälskesjukhus
i Mora-Noret skall tillsvidare anstå;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa dels förnyad utredning
angående behovet av ifrågavarande sjukhus, åtminstone
i dess nu planerade storlek, dels ock utredning beträffande
frågan om och i vad mån statsmedel böra anvisas
för beredande av vård åt spetälskesjuka, som
icke äro å vårdanstalt intagna samt för understöd åt
de sjukes familjer, ävensom för riksdagen framlägga
de förslag, vartill dessa utredningar må föranleda.

63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att från och
med år 1921 höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 2,400,000 kronor, med

100,000 kronor till 2,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 189—190 i statsrådsprotokollet.

För ett vart av åren 1910—1917 har riksdagen beviljat anslag på
extra stat till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

Från och med år 1918 har för samma ändamål utgått ordinarie
förslagsanslag, vilkas belopp utgjort för år 1918 650,000 kronor, för
år 1919 1,200,000 kronor och för år 1920 2,400,000 kronor.

Anslag till
driftkostnader
vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

[64.]

60

Statsutskottets utlåtande Nr 5-

I överensstämmelse med riksdagens i ämnet fattade beslut har
Kungl. Maj:t genom kungörelser den 28 juni 1918 (sv. förf.-samling nr
494) och den 12 september 1919 (sv. förf.-samling nr 589) fastställt
villkor och bestämmelser för åtnjutande av bidrag från anslaget ifråga.

Omförmälda kungörelser innehålla följande:

Statsbidrag utgår allenast till sådan anstalt, som prövas vara på tillfredsställande
sätt anordnad och där avgiften för vårdplats i allmän sjuksal icke utgår
med högre belopp än 1 krona för dag, dock att, där anstalt är avsedd för personer,
tillhörande viss kommun eller landstingsområde, hinder för statsbidrags
åtnjutande ej må föranledas av den omständigheten, att avgiften för vård av person
från annan ort utgår med högre belopp.

Från och med år 1920 utgör bidragets belopp för tuberkulossjukhus 2 kronor,
för tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar å lasarett 1 krona 50 öre
samt för kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn 1 krona 75 öre, allt
för dag och patient, för vilken avgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock
med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting, statsbidrag
ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på varje tusental av
länets eller stadens invånare, däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser å kustsjukhus
och kustsanatorier för skrofulösa barn eller tuberkulossjukvårdsanstalt,
som är avsedd för vård av sjuka från hela riket utan företräde för sjuka från
visst län eller viss stad, samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och
Norrbottens län, där statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning
i förhållande till invånarantalet. I

I skrivelse den 21 augusti 1919 har medicinalstyrelsen yttrat sig
angående behovet av anslag för omförmälda ändamål under år 1921.
Under åberopande av detaljuppgifter i en skrivelsen bifogad tablå kar
styrelsen funnit det högsta belopp, som kan bliva erforderligt att bevilja
under iakttagande av nu gällande grunder för bidragets utgående,
utgöra 3,037,955 kronor 25 öre. I detta belopp kan emellertid, framhåller
styrelsen, med all säkerhet en reducering äga rum, beroende dels
på att det är ganska ovisst, huruvida tre i tablån upptagna anstalter
verkligen under år 1921 äro i verksamhet och sålunda berättigade till
statsbidrag för driften, dels ock att på högsta för varje anstalt tillåtna
patientantalet med all sannolikhet icke under alla dagar av året är fyllt.
Styrelsen bär därför hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för år
1921 beräknas till högst 2,600,000 kronor.

Vid anmälan av ifrågavarande anslagsyrkande har departementschefen
anfört följande:

»Såsom vid föredragning av motsvarande anslagsfråga i 1918 års
statsverksproposition nämnts, har erfarenheten ådagalagt, att de för
ifrågavarande ändamål under senaste åren ntanordnade medlen ej oväsentligt
understigit de maximibelopp, som medicinalstyrelsen beräknat

Statsutskottets utlåtande, Nr ö. "1

erforderliga enligt gällande grunder. De huvudsakliga anledningarna
härtill torde hava varit, dels att icke alla de beräknade platserna blivit
färdiga på angiven tid, dels att åtskilliga platser tidvis ej vant belagda
eller ock belagda med högre avgift än för statsbidrag ar medgivet.
Med hänsyn till nu berörda -förhållanden har jämväl eu reducering agt
mm av anslagen för åren 1917—1920 till respektive 78 Vs, 83, 7 < och
83 % av det utav styrelsen beräknade maximala anslagsbehovet.

Om för år 1921 anslagets belopp sättes till 2,500,000 kronor eller
omkring 82 % av det för samma år beräknade maximibeloppet, 3,037,955
kronor*25 öre, torde anslaget därför med all sannolikhet bliva tillräckligt.
Vid bifall därtill skulle sålunda anslaget ökas med 100,000 kronor,
vilken ökning är beroende på att det för år 1921 beräknade maximibeloppet
överstiger motsvarande summa för år 1920.»

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot den av Kungl.
Maj:t föreslagna ökningen av förevarande anslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 höja
det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvdrdsanstaltei’, nu 2,400,000
kronor, med 100,000 kronor till 2,500,000 kronor.

64:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda hemställan (punkt
65) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 191) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, pa extra stat för ar 1921 bevilja
ett förslagsanslag å 15,000 kronor för beredande av
bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för
resor1 till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda
kustsanatorierna, att utgå under de villkor Kungl.
Maj:t bestämmer.

65:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 51 anfört,
hemställer utskottet,

att riksdagen må från och med år 1921 höja det
ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt läkare,
som anmäla sig vilja studera tuberkulosens igenkännande,
behandling eller hygien, från 1,000 kronor till 2,000
kronor.

Ökat anslag.

Rcsebidr a g
till vissa
patienter vid
kust sanatorierna.

[65.]

Resestipendier
åt läkare
för studier i
tuberkulossjukvård.

[66.]

Ökat an slag.

62

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Folksanatori
erna.

[67.]

66:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumstond
inrattade folksanatorierna på extra stat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att utgå under de i statsrådsprotokollet
over civilärenden den 7 januari 1920 angivna villkor

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 190—203 i statsrådsproto -

1. . 1 afledning av mom riksdagen väckta motioner har riksdagen år
1JU4 till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur
Konung Oscar Hus jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna, under
villkor att något^ lotteri till förmån för sanatoriernas verksamhet icke
anordnades, för år 1905 anvisat ett belopp av 400,000 kronor, varav

° inn,e er 200’d00 Cremor finge av tillgängliga medel förskjutas under
ar 1904. J

Genom beslut den 8 juli 1904 har Kungl. Maj:t rörande ifrågavarande
anslag meddelat bestämmelser, beträffande vilkas innehåll en
redogörelse återfinnes i det vid statsverkspropositionen till 1907 års
riksdag fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för den 12 ianuari
1907, punkt 32. J

På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har därefter riksdagen
för vart och ett av åren 1906-1917 för ifrågavarande ändamål
anslagit ett belopp av 200,000 kronor att användas i enlighet med av
Kung] Maj:t meddelade bestämmelser. För år 1918 har riksdagen för
andamålet anvisat ett förslagsanslag, högst, 300,000 kronor, med rätt
- ivungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år
1.117 utanordna 50,000 kronor. Sistnämnda belopp avsågs för täckande
av brist, som beräknats uppkomma i verksamheten under år 1917. Därefter
bär 1918 års lagtima riksdag för omförmälda ändamål anvisat dels
or ar 1919 ett förslagsanslag, högst, 250,000 kronor, dels ock på tilllaggsstat
for år 1918 ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor, vilket
anslag var avsett till bestridande av de ökade kostnader, som till följd
a vin träffade prisstegringar beräknades uppkomma vid folksanatoriernas
drift under år 1918. Slutligen har 1919 års lagtima riksdag för ifråga Innannn

®ndamål bevil.Jat dpIs år 1920 ett förslagsanslag, högst,
f00’?00. och de]s På tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

boSsU 300,000 kronor, varav hälften skulle täcka beräknad brist under
ar 1918 och hälften sådan brist under år 1919.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av förevarande anslagar
föranledd av de under de senaste åren oerhört stegrade kostnaderna

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

03

för personalens avlönande och för anskaffande av livsmedel och andra

förnödenheter. o

Trots riksdagen, enligt vad ovan nämnts, till täckande av brist a
1918 års anslag anvisat tillhopa 200,000 kronor, samt överstyrelsen för
fonden, såsom av utredningen framgår, iakttagit all omtanke och sparsamhet
vid sanatoriernas drift, hava de av riksdagen för sagda år anvisade
medlen icke varit till fyllest, utan har lör år 1918 uppstått eu
ytterligare brist av 220,739 kronor 72 öre. Med anledning härav både
överstyrelsen den 11 mars 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till
täckande av den brist, som sålunda uppstått, på tilläggsstat för år 1919
äska ett ytterligare anslag å berörda belopp. Med hänsyn emellertid
till att framställningen inkommit så sent under 1919 års riksdag, föranledde
den icke då någon framställning till riksdagen från Kungl.
Maj:ts sida.

Jämväl för åren 1919 och 1920 anvisade belopp, 400,000 kronor
för vartdera av året, beräknas icke vara tillfyllest, utan anses ett ytterligare
belopp av 400,000 kronor vara erforderligt för att täcka den
brist, som väntas uppkomma under vart och ett av nämnda år.

Till täckande av dessa brister har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för
år 1920 äskat ett belopp av 1,021,000 kronor.

Då de ifrågasatta anslagen till upprätthållande av folksanatoriernas
verksamhet skulle bliva avsevärda icke blott i och för sig utan även i
förhållande till jubileumsfondens storlek — fondens tillgångar, inberäknat
värdet av fastigheter, utgjorde enligt senaste revisionsberättelse omkring

3,400,000 kronor — har det synts departementschefen böra tagas under
övervägande, huruvida icke statens inflytande på fondens förvaltning bor
ökas. ^Enligt nu gällande stadgar angående förvaltning av jubileumsfonden
består överstyrelsen för fonden av fem ledamöter och två suppleanter,
valda för fem år i sänder. Överstyrelsens ordförande utses av
Hans Maj:t Konungen och styrelsens övriga fyra ledamöter ävensom
suppleanterna av huvudmännen för fonden på årsmöte. Vidare välja
huvudmännen på årsmötet två revisorer jämte tva suppleantei föt dem
för granskning av det löpande arets räkenskaper och förvaltning. I
enlighet med vad 1904 års riksdag vid beviljande för första gången av
anslag till folksanatorierna förutsatte, har Kungl. Maj:t genom brev
den 8 juli 1904 förordnat bland annat, att en ledamot i överstyrelsen
skall utses av Kungl. Maj:t för en lid av fem ar i sänder, varjämte
Kungl. Maj:t samtidigt föreskrivit, att eu av Kungl. Maj:t utsedd revisor
skall deltaga i granskningen av jubileumsfondens räkenskaper och förvaltning.
Departementschefen föreslår, att Kungl. Maj:t skall utse ytterligare
"två ledamöter i överstyrelsen samt en revisor, vadan översty -

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

relsens ledamotsnumerär och revisorernas antal skulle sammanlagt bliva
respektive åtta och fyra. Vad departementschefen sålunda föreslagit
syntes böra av Kung]. Maj: t föreskrivas såsom villkor för ut anor duande
av de anslag för ifrågavarande ändamål, som av riksdagen beviljas för
år 1921 och följande år.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot vad Kung!. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, hemställer,

Ökai anslag'' att, riksdagen må till upprätthållande av verksam heten

vid de genom medel ur Konung Oscar ll:s
jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 750,000
kronor, att utgå under de av departementschefen i
statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari
1920 angivna villkor.

Sfaf ... .^iKungLMaft tar vidare föreslagit riksdagen att på extra stat
dispensar- fyr ar 1“*1 bevilja ett förslagsanslag å 250,000 kronor att användas
verksamhet, till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet, under villkor
LOö.J i huvudsaklig överenstämmelse med de nu gällande.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 203—204 i åberopade statsrådsprotokollet.

För understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen på extra
stat beviljat särskilda förslagsanslag, för vart och ett av åren 1915
— 1917 å 60,000 kronor, för vart och ett av åren 1918 och 1919 å

70,000 kronor samt för år 1920 å 150,000 kronor.

Den av Kung!. Maj:t nu föreslagna ökningen av anslaget är föranledd
av att dispensärverksamheten alltjämt befinner sig i kraftig utveckling
samt att tillämpning av gällande grunder för anslaget kräver
en betydande höjning av detsamma.

Då utskottet av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygat
om, att den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av anslaget är
av behovet påkallad, får utskottet hemställa,

ökat antlaä'' _ att riksdagen må på extra stat för år 1921 be vilja

ett förslagsanslag å 250,000 kronor att användas
till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet
under villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de
nu gällande.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 65

68:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att från och
med år 1921 under riksstatens femte huvudtitel uppföra ett ordinarie
förslagsanslag av 30,000 kronor att enligt därom av Kungl. Maj;f meddelade
bestämmelser användas till bekostande av behandling enligt den
b. k. ljusmetoden av medellösa, med sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade
personer från landsorten, under villkor att genom bidrag från
vederbörande landsting eller kommuner eller annorledes bestridas de
belopp, som erfordras för patientens resor fram och åter emellan hemorten
och den anstalt, där behandlingen äger rum, ävensom för hans
underhåll, så länge behandlingen, vare sig densamma sker i en eller
flera tidsperioder, varar.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 205
—208 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat anvisat
anslag alltsedan år 1904, då riksdagen efter därom av Kungl. Maj:t
gjord framställning för ändamålet beviljade ett belopp av 7,000 kronor.

Anslaget utgick därefter under följande år med successivt vidtagna
ökningar, så att detsamma för år 1909 utgjorde 12,000 kronor. Vid
samma års riksdag förändrades dess karaktär från fast anslag till förslagsanslag,
i samband varmed beloppet höjdes till 15,000 kronor.
Denna summa var oförändrad till och med 1917, men från och med
år 1918 har anslaget utgått med 30,000 kronor för år.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen,
har utskottet funnit sig böra biträda. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må från och med år 1921 under riksstatens
femte huvudtitel uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 30,000 kronor att enligt därom av Kungl.
Maj:t meddelade bestämmelser användas till bekostande
av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa
med sjukdomen ''»lupus vulgarisD behäftade personer från
landsorten, under villkor att genom bidrag från vederbörande
landsting eller kommuner eller annorledes bestridas
de belopp, som erfordras för patientens resor
fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där
behandlingen äger rum, ävensom för hans underhåll,
så länge behandlingen, vare sig densamma sker i en
eller flera tidsperioder, varar.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr o.)

Behandling
av medellösa
lupuspatienter.

[69.]

442 20 9

66

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Resebidrag
till vissa patienter
vid
radiumhemmet
i
Stockholm.

[70.]

Statsbidrag
för uppförande
och
drift av epidemisjukhus.

[71.]

Lindring i

mindre
bemedlade
patienters å
landsbygden
sjukvårdskostnader.

[72.]

Statsbidrag
för anställning
av distriktssköterskor
m. m.

[73.]

69:o) Beträffande Kung! Maj:ts förslag om resebidrag till vissa
patienter vid radiumhemmet i Stockholm (punkt 70) samt om statsbidrag
för uppförande och övertagande av epidemisjukhus m. m. (punkt
71) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

70:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 72) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till beredande av bidrag, i enlighet
med av 1918 års lagtima riksdag godkända grunder,
för lindring i mindre bemedlade ''patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader å extra stat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag av 230,000 kronor.

71:o) På grund av vad Kuogl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 73)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 211—212) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt ruin, på extra stat för år 1921 anvisa

a) till bestridande av kostnaderna för anordnande
i Stockholm av en statens skola för utbildning
av distriktssköterskor ett förslagsanslag å 8,000 kronor;

b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående
av nämnda statens skola för utbildning av
distriktssköterskor ett förslagsanslag, högst, 20,000
kronor;

c) för beredande av statsbidrag för anställning
av distriktssköterskor i enlighet med de i riksdagens
skrivelse den 13 juni 1919 angivna grunder ett förslagsanslag
å 250,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande, Nr 5. 67

72:o) Med anledning av Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 74) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av statsbidrag till avlöning
åt distriktsbarnmorskor på extra stat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

73:o) 1 förslaget till riksstat för år 1921 har Kung!. Maj:t under
femte huvudtiteln med oförändrat belopp eller 63,533 kronor upptagit
det hittills under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till
barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

Enligt Kungl. Maj:ts i proposition nr 3 till innevarande års riksdag
framlagda, av riksdagen numera godkända förslag skall emellertid det
för allmänna barnbördshuset i Stockholm beräknade anslaget eller 24,853
kronor, fortfarande upptagas under åttonde huvudtiteln, vilket ävenledes
skett. Vid sådant förhållande bör det under förevarande huvudtitel
uppförda anslaget minskas med sagda belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten för år 1921 under
femte huvudtiteln uppföra ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen med 38,680
kronor.

74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att till anordnande
i Stockholm, Göteborg och Lund av fortbildningskurser för
barnmorskor på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

4,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 213—215 i statsrådsprotokollet.

Från och med år 1899 hava av riksdagen på extra stat anvisade
medel stått till förfogande för fortsatt utbildning av barnmorskor.

Sedan nya stater för barnmorskeundervisningsanstalterna år 1910
fastställts, och överlärarna vid dessa från och med år 1911 blivit pliktiga
att utan särskild ersättning såsom ett tjänsteåliggande bestrida
ifrågavarande undervisning, sattes det extra anslaget för åren 1911 —
1917 till 2,000 kronor. För år 1918 — då kursen i Lund blev inställd
— utgick anslaget med 1,400 kronor.

Statsbidrag
till avlöning
åt distriktsbarnmorskor.

[74.]

Barnmorskeundervisningen
och
barnbördshusen.

Minskat

anslag.

Fortbildning
skur ser
för barnmorskor.

[75.]

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

För år 1919, då kurser skulle uppehållas såväl i Stockholm och
Göteborg som i Lund, beviljade 1918 års lagtima riksdag å extra stat

2,000 kronor. Härtill kom ett lika stort belopp å tilläggsstat, beviljat
av 1919 års lagtima riksdag, som desslikes på extra stat för år 1920
anvisade ett anslag av 2,800 kronor för det årets kurser i Stockholm
och Göteborg.

Enligt nu gällande grunder för beräknandet av kostnaderna för
ifrågavarande kurser erfordras för år 1921 ett anslag å 4,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande i Stockholm,
Göteborg och Lund av fortbildningskurser för barnmorskor
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor.

Karantäns -

75:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

anstalten på (punkt 76) får utskottet hemställa,

Känsö för

skötseln av
koloxidapparaten.

[76.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för bestridande av kostnaderna
för skötseln av den å karantänsanstalten på Känsö befintliga
koloxidapparaten på extra stat för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

Personligt 76:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit

d/teS,riksdagei1 (Punkt 77) hemställer utskottet,

läkaren O. E.

Hjortzberg. att riksdagen må, i likhet med vad för inneva L77-]

varande år ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 500 kronor, till personligt
lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på?
Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg att utgå, så länge han
under år 1921 på grund av Kungl. Maj:ts förordnande
uppehåller ifrågavarande karantänsläkarbefattning.

Understöd åt 77:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 78)
för^odiing*av ock under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 217) i ämnet inmedicinai-
nehåller, får utskottet hemställa,

växter m. m.

[78.]

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 69

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, som bidrag till skolföreståndaren

J. Henrikssons i Rostock verksamhet för odling av
frön för uppdragande av medicinalväxter in. in. på extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

3.000 kronor.

78:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till stipendier
för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare
för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm in. m.
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 12,000
kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 218
—219 i statsrådsprotokollet.

Till stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda
läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm
har av riksdagen på extra stat anvisats för år 1915 4,500 kronor
samt för vartdera av åren 1917 och 1919 6,000 kronor. Närmare bestämmelser
angående stipendiernas åtnjutande hava meddelats av Kungl.
Maj:t, senast genom brev den 24 oktober 1916 (Sv. förf.-saml. nr 534).
Stipendiebeloppen hava därvid fastställts till högst 300 kronor.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning skulle
.stipendiernas antal ökas från 20 till 28 samt deras belopp höjas från
förut fastställda högst 300 kronor till högst 400 kronor, varjämte
högst 800 kronor skulle få användas som bidrag till resekostnader för
provinsialläkare i övre Norrland, som deltoge i sådan kurs.

Vad Kungl. Maj:t sålimda föreslagit, har utskottet ansett sig böra
biträda, och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till stipendier för i statens, landstings
eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande
av medicinska fortsättningskurser i Stockholm m. m. på
extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

12.000 kronor.

Stipendier för
deltagande i
medicinska
fortsättningskurser
m. rrv.

[79.]

Ökat anslag.

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Överståt liållarämbetet.

[80.]

Utgivande av
»Polisunderrättelser».

[81-]

Ökat anslag.

Inrättande av
en centralbyrå
för
fingeravtryck.

[82.]

Ö verståth å llaräin betet.

79:o) Beträffande Kung!. Maj:ts förslag om höjning av det ordinarie
anslaget till överståthållareämbetet kommer utskottet att framdeles under
riksdagen att avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen

anmäla.

80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att till fortsatt
utgivande av tidningen »Polisunderrättelser)) på extra stat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 95,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 221—222 i statsrådsprokollet.

Under en följd av år har riksdagen på extra stat beviljat anslag
till utgivande av tidningen »Polisunderrättelser». För år 1920 har för
ändamålet anvisats ett förslagsanslag, högst, 78,000 kronor.

Den av Kung! Maj:t nu ifrågasatta höjningen av anslaget är föranledd
av stegrade bokbinderi kostnader samt den ökning av arbetslönerna,
som ägt rum inom typografyrket till följd av det senaste löneavtalet.

För täckande av brist, som uppkommit i det av riksdagen för år
1920 beviljade anslaget, har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för samma år
äskat ett belopp av 17,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså beträffande framställningen under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till fortsatt utgivande av
tidningen T>Polisunderrättelsern> på extra stat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 95,000 kronor.

81:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 82) att till bestridande
av utgifter för inrättande av en centralbyrå för fingeravtryck
på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

71

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 222
—236 i statsrådsprotokollet.

Sedan början av år IDOG bär fmgeravtryckssystemet (daktyloskopien)
varit infört vid Stockholms detektivavdelning (jämsides med »Bertillonska
förbrytaremätningarna») och tillämpats vid identifiering av brottslingar.

Fmgeravtryckssystemet har sedermera även införts vid polisinrättningar
i ett 15-tal andra städer i riket. Genom att efter överenskommelse
mellan ett flertal polismyndigheter signalementsbyrån vid kriminalavdelningen
i Stockholm kommit att för landet i dess helhet tjänstgöra
såsom en centralbyrå, där fingeravtryck, som inkommit från de
olika polisinrättningarna, samlats, registrerats och klassificerats, har man
till en del vunnit samma resultat, som skulle hava uppstått genom statliga
åtgärder på detta område. Tiden har emellertid, enligt departementschefens
förmenande, nu ansetts vara inne att staten tager saken
om hand och för landet i dess helhet fullföljer det uppslag, som i
mera begränsad omfattning tagits och därvid visat gynnsamma resultat.

Av utredningen i ärendet framgår, att daktyloskopien eller fin ge ravtryckssystemet
visat sig vara till stort gagn för identifierandet av brottslingar.
För att systemet ifråga skall kunna verka fullt effektivt, torde
emellertid, på sätt i ett flertal stater är fallet, en för hela riket gemensam
centralbyrå med lmvudregistratur för fingeravtryck böra upprättas,
varjämte departementschefen ifrågasatt, att det bör åligga vederbörande
polis- och åklagarmyndighet, ävensom i förekommande fall fängelsemyndighet,
att upptaga fingeravtryck och översända desamma till centralbyrån.
Att kostnaderna för centralbyråns inrättande bestridas av statsmedel,
har utskottet funnit sig böra tillstyrka, och har det av Kungl.
Maj:t äskade anslagsbeloppet ej heller givit utskottet anledning till
erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av utgifter förorättande
av en centralbyrå för fingeravtryck på extra
stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000
kronor.

Utskottets

■yttrande.

Nytt anslag.

72

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ersättning åt
landshövdingarna
för
vissa tjänsteresor
inom
länet.

[83.]

Utskottets

yttrande.

Angående
statsverkets
övertagande
av tre

fjärdedelar av
kostnaden för
landshövdingresidensens

uppvärmning.

[84].

Landsstaten.

82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83) medgiva,
att landshövding må från och med den 1 juli 1920 äga att vid resor
för besökande av olika orter inom länet för inhämtande av underrättelse
om nämnda orters tillstånd och behov av statsverket åtnjuta resekostnads-
och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 237—241 i statsrådsprotokollet.

För de resor, som landshövdingarna jämlikt § 40 i gällande landshövdinginstruktion
äro skyldiga att företaga för att söka vinna förtrogenhet
med förhållandena inom länet, utgår ingen ersättning i
vidare mån, än att landshövdingarna åtnjuta fria resor å statens järnvägar
inom länet, samt att landshövdingarna i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län uppbära ersättning för kostnad för användning av
automobil, för skjuts eller båtlega samt anlitande av vägvisare och bärare.
Övrig resekostnad samt utgifterna för husrum och mat under resan
måste landshövdingarna bekosta av egna medel.

Utskottet, som funnit den av departementschefen förebragta utredningen
ådagalägga rättmätigheten och billigheten uti Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får alltså hemställa;

att riksdagen må medgiva, att landshövding må
från och med den 1 juli 1920 äga att vid resor för
besökande av olika orter inom länet för inhämtande
av underrättelse om nämnda orters tillstånd och behov
av statsverket åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente.

83:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 84) att
tre fjärdedelar av kostnaden för uppvärmning av landshövding tillagd
boställslägenhet må från och med den 1 september 1920 övertagas av
statsverket.

1 fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 241
—244 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 73

Enligt nu gällande bestämmelser bidrager statsverket med hälften
av de kostnader, landshövding har att vidkännas för uppvärmning av
honom tillagd boställslägenhet.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava kostnaderna för uppvärmning
av landshövdingarnas boställslägenheter under de två senaste
eldningsåren ökats i sådan grad, att landshövdingarna numera i de
flesta fall gälda nästan lika mycket som eller mera än vad de hade att
för ändamålet vidkännas år 1916, då kostnaderna i sin helhet drabbade
dem. I betraktande härav och med hänsyn; till att någon utsikt till
avsevärd ändring i detta förhållande icke torde vara att emotse under
den närmaste framtiden har utskottet ansett skäligt, att statsverket övertager
ytterligare en del av berörda kostnader. I fråga om omfattningen
av statsverkets bidragsskyldighet härutinnan har utskottet funnit sig
böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t i ifrågavarande avseende föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att tre fjärdedelar av
kostnaden för uppvärmning av landshövding tillagd
boställslägenhet må från och med den 1 september
1920 övertagas av statsverket.

84:o) Kungl. Maj t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att
l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921
uppföra

dels för Södermanlands län 1 länsbokhållare av första lönegraden
med en årlig avlöning av 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och

1,400 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Ålvsborgs län 1 länsnotarie
och 1 länsbokhållare, båda av andra lönegraden och med en årlig
avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor
tjänstgöringspenningar, varjämte för samtliga ifrågavarande befattningshavare
kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg,
vart och ett å 500 kronor;

dels ock för Stockholms län 1 landskontorist med en årlig avlöning
av 2,600 kronor, därav 1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg, för Södermanlands län 1 landskanslist
med en årlig avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor
lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Jämtlands län
likaledes en landskanslist med en årlig avlöning av 2,500 kronor, därav
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 442 20 10

Utskottets

yttrande.

Tjänstemän
och betjänte
vid länsstyrelserna.

[85.]

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 100 kronor
ortstillägg, varjämte för samtliga berörda belattningskavare kunna efter
respektive 5, iO och 15 år komma tre ålderstillägg till lönen, vart och
ett å 400 kronor;

2:o) föreskriva, att för de nya befattningshavare, som på grund
av vad ovan föreslagits må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga
delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse
den 14 juni 1917 äro stadgade för åtnjutande av de från 1918
års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;

3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921
uppföra

dels 26 kvinnliga biträden av andra lönegraden, därav 2 för vart
och ett av Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs,
Kopparbergs och Västernorrlands län samt 1 för vart och ett av Södermanlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Kristianstads,
Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län;

dels ock 13 kvinnliga biträden av första graden, därav 2 för Malmöhus
län samt 1 för vart och ett av Stockholms, Östergötlands, Jönköpings,
Blekinge, Ålvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län;

4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka må varda uppförda
å ordinarie staten för landstaten, skola åtnjuta avlöning enligt de bestämmelser
som av 1919 års lagtima riksdag blivit fastställda att gälla
från och med år 1920 för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar, dock
att i dessa bestämmelser må vidtagas sådan ändring att biträde av
andra graden vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län må komma i åtnjutande av, förutom de
för biträden av andra graden i landsorten bestämda avlöningsförmåner,
jämväl ortstillägg å 100 kronor, ävensom besluta, att de å ordinarie
staten för landsstaten nu uppförda skrivbiträden skola från och med år
1921 benämnas kvinnliga biträden av första graden;

5:o) besluta sådan ändring i de utav 1917 års riksdag godkända
villkor och bestämmelser för åtnjutande .av de från 1918 års början
fastställda avlöningsförmåner för landsstaten, att beträffande rätt för
kvinnliga biträden att räkna sig viss tjänstgöring till godo för åtnjutande
av ålderstillägg skall gälla, att den, som från och med eller efter
den 1 januari 1921 befordras till ordinarie biträde hos länsstyrelse,
skall äga att för åtnjutande av avlöningsförhöjning räkna sig till godo
den tid, biträdet omedelbart före uppförandet å ordinarie stat av

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 75

vederbörande befattning med stadigvarande anställning hos länsstyrelsen
utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, samt
6:o) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid
länsstyrelserna, nu 1,354,450 kronor, med 83,^00 kronor till i,438,250
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 245—263 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna,
vilket av 1917 års riksdag bestämdes till 1,296,650 kronor, är i 1920
års riksstat upptaget till 1,354,450 kronor. Höjningen är till väsentlig
del att hänföra till skedda avlöningsförbättringar för kvinnliga skrivbiträden
samt vaktmästare vid länsstyrelserna, ökning av antalet tjänster
bär emellertid jämväl ägt ram, i det att dels, i stället för 4 indragna
lanti äntmästarbefattningar, a ordinarie staten för landsstaten uppförts 4
länsbokhållartjänster, därav 2 av första lönegraden och 2 av andra
lönegraden, dels ock ytterligare 4 kvinnliga skrivbiträdesbefattningar
uppförts å ordinarie stat.

^Den verkliga ökningen av personalantalet vid länsstyrelserna efter
1917 års omorganisation inskränker sig alltså till nämnda skrivbiträdesbefattningar.
En mera betydande utökning av antalet tjänster har emellertid
numera icke ansetts kunna undvikas, framförallt på grund av den ökning
i arbetet å landskontoren, vilket inträtt till följd av fögderiförvaltningens
omorganisation och kronouppbördens verkställande genom postverket.
Behovet av ytterligare arbetskrafter har dock i väsentlig mån synts
kunna tillgodoses genom anställande hos länsstyrelserna i ökad omfattning
av kvinnlig personal.

Uppförandet å ordinarie stat av de utav Kungl. Maj:t föreslagna
befattningarna skulle medföra en ökning av det ordinarie anslaget till
tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna med 83,800 kronor, varav

17,500 kronor för de manliga tjänsterna och 66,300 kronor för de
kvinnliga befattningarna. Att oaktat denna höjning av nu förevarande
anslag någon minskning av anslaget till arvoden åt extra länsnotarier
m. m._ icke föreslagits är i huvudsak föranlett därav, att detta anslag
visat sig alltför knappt tilltaget samt att höjning av arvodena till vissa
extra tjänstemän och kvinnliga biträden vid länsstyrelserna är av behovet
påkallad. Däremot har anslaget till övergångsstaten ansetts
kunna minskas med 15,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å den ordinarie avlöningsstaten
för landsstaten av en länsbokhållare av första lönegraden för

Utskottets

yttrande.

76

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Södermanlands län samt en länsnotarie och en länsbokhållare, båda av
andra lönegraden, för Ålvsborgs län har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Ej heller har utskottet funnit något att erinra emot att å
ordinarie stat uppföras ytterligare eu landskontorist i Stockholms län
samt en landskanslist i vart och ett av Södermanlands och Jämtlands län.
Då utskottet jämväl funnit sig böra biträda förslaget om uppförande å
ordinarie stat av 26 kvinnliga biträden av andra och. 13 kvinnliga, biträden
av första lönegraden samt ej heller i övrigt haft något att erinra
mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må

l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och
med år 1921 uppföra

a) för Södermanlands län 1 länsbokhållare av
första lönegraden med en årlig avlöning av 3,600
kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor
tjänstgöringspenningar, samt för Ålvsborgs län 1 länsnotarie
och 1 länsbokhållare, bada av andra lönegraden
och med en årlig avlöning av 3,200 kronor,
därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
varjämte för samtliga ifrågavarande
befattningshavare kunna efter respektive 5, 10 och
15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 500
kronor;

b) för Stockholms län 1 landskontorist med en
årlig avlöning av 2,600 kronor, därav 1,500 kronor
lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor
ortstillägg, för Södermanlands län 1 landskanslist med
en årlig avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor
lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar, samt för
Jämtlands län likaledes 1 landskanslist med en årlig
avlöning av 2,500 kronor, därav 1,500 kronor lön,
900 kronor tjänstgöringspenningar och 100 kronor ortstillägg,
varjämte för samtliga berörda befattningshavare
kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre
ålderstillägg till lönen, vart och ett å 400 kronor;

2:o) föreskriva, att för de nya befattningshavare,
som på grund av vad ovan föreslagits må varda uppförda
å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla
de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse

Statsutskottets utlåtande Nr

i t

den 14 juni 1917 äro stadgade för åtnjutande av de
från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner lör

landsstaten; A , e . „ i

3:o) å ordinarie staten för landsstaten tran och.

med år 1921 uppföra ... ,

a) 26 kvinnliga biträden av andra lönegraden,
därav 2 för vart och ett av Stockholms, Östergötlands,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Kopparbergs och
Västernorrlands län samt 1 för vart och ett av Södermanlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gottlands,
Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands,
Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län;

b) 13 kvinnliga biträden av första graden, darav
2 för Malmöhus län samt 1 för vart och ett av
Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Alvsboro-s,
Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands och Västerbottens län,

Ö4-o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka
må varda uppförda å ordinarie staten för landsstaten,
skola åtnjuta avlöning enligt de bestämmelser, som av
1919 års lagtima riksdag blivit fastställda att galla
från och med år 1920 för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar,
dock att i dessa bestämmelser ma
vidtagas sådan ändring, att biträde av andra graden
vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jamtlands, Västerbottens
och Norrbottens län må komma i åtnjutande
av förutom de för biträden av andra graden i landsorten
bestämda avlöningsförmåner, jämväl ortstillagg
å 100 kronor, ävensom besluta, att .de å ordinarie
staten för landsstaten nu uppförda skrivbiträden skola
från och med år 1921 benämnas kvinnliga bitraden av

första graden; 1Q17

5:o) besluta sådan ändring i de utav 1917 ais
riksdag godkända villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner
för landsstaten, att beträffande ratt
för kvinnliga biträden att räkna sig viss tjänstgöring
till o-odo för åtnjutande av ålderstillägg skall, galla,
att *den, som från och med eller efter den 1 januari

78

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1921 befordras till ordinarie biträde bos länsstyrelse,
skall äga att för åtnjutande av avlöningsförhöining
räkna sig till godo den tid, biträdet omedelbart före
uppförandet å ordinarie stat av vederbörande befattning
med stadigvarande anställning hos länsstyrelsen
utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet;
samt

6:o) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän
och betjänte vid länsstyrelserna, nu 1,354,450 kronor
med 83,800 kronor till 1.438,250 kronor

Arvoden åt
extra länsnotarier
m. ra.

85:o) I . förslaget till riksstat för år 1921 har Kungl. Makt upptagit
ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier
m. m. med oförändrat belopp, 383,000 kronor.

\ frj£a om den mverkan uppförandet å ordinarie stat av de under
föregående punkt omförmälta befattningarna måste utöva å nu förevarande
anslag har departementschefen anfört följande:

»Det^ ar självfallet, att uppförandet å ordinarie stat av de under
nästföregående punkt omhandlade befattningarna måste minska anspraken
pa anslaget till arvoden åt extra biträden såtillvida, som
et mindre antal befattningshavare behöver avlönas från sistnämnda ansla&-
(jrlv''etvisi_iår också, därest ifrågavarande befattningar komma att
uppforas a ordinarie stat, för år 1921 vidtagas reduktion särskilt i de
andelar av biträdesanslaget, som för år 1920 tillerkänts de länsstyrelser,
vilkas antal ordinarie befattningar skulle mera avsevärt ökas.

, „ et b°r emellertid ikågkommas, dels att de befattningar, som nu
skulle uppföras å ordinarie stat, såsom extra avlönats med lägre arvoden
dels ock att i regel arvodena till de extra skrivbiträdena pläga utgå
icke från biträdesanslaget utan från sjätte huvudtitelns anslag till skrivmaterialier
och expenser, ved in. m. Tages vidare hänsyn till att ersättning
till vikarie under semester för de nya ordinarie befattningshavarna
vid lansstyrelserna skall utgå från biträdesanslaget, torde den
verkliga avlastningen från detta anslag kunna uppskattas till mindre
an 4U,000 kronor.

Såsom skäl för att någon nedsättning av biträdesanslaget icke bör
aga rum har statskontoret bland annat framhållit behovet av höjning
etter viss tids anställning av maximiarvodena för de extra biträden hos
lansstyrelserna, vilka innehava juridisk universitetsutbildning. Statskontoret
har föreslagit slutarvodena till högst 3,000 kronor för extra

Statsutskottets utlåtande Nr 5. ''•

länsnotarie eller extra länsbokhållare samt till högst 2,300 kronor lör
annat extra biträde med juridisk utbildning.

Beträffande denna fråga vill jag till eu början erinra, att för närvarande
arvodena till de manliga extra biträdena vid lansstyrelserna
äro fastställda till för extra länsnotarie och extra länsbokhållare högst
2 500 kronor samt för annat biträde högst 2,000 kronor, vilket belopp
dock må utgå endast för den, som har juridisk universitetsutbildning
eller längre tids anställning. Vidare vill jag erinra därom, att statskontoret
år 1918 i utlåtande med anledning av utav länsstyrelsen i
Jämtlands län gjord framställning i ämnet före steg eu höjning av
nämnda maximiarvoden till 3,000 kronor, respektive 2,300 kronor Da
vid frågans behandling nästlidet år föredragande departementschefen
icke ansåg sig böra tillstyrka denna höjning, berodde detta darpå, att
arvodesförhöjning var avsedd att beredas ifrågavarande tjänsteman i
form av tillfällig löneförbättring. I likhet med befattningshavarna inom
den civila statsförvaltningen i övrigt hava också länsstyrelsernas extra
biträden blivit delaktiga av den tillfälliga löneförbättringen.

Då det nu, efter vad flera länsstyrelser meddelat, fortfarande visat
si o- svårt att trots den tillfälliga löneförbättringen erhålla kvalificerad
personal, synes den av statskontoret anvisade utvägen vara beaktansvärd.
Det torde ej kunna förnekas, att de extra biträden, vilka avlag
examen vid juridisk fakultet och som någon längre tid vant anstalta
hos länsstyrelse, intaga en ställning i arvodeshänseende, som knappast
står i rätt förhållande till arvodena för övrig extra personal Det ioreträde
i avseende å begynnelsearvodet, som nu ar tillerkänt de juridiskt
utbildade extra tjänstemännen, saknar sålunda motsvarighet i fråga om
arvodet efter längre tids anställning. Vid bedömandet av denna fråga
bör för övrigt ihågkommas, att de extra biträdena vid länsstyrelserna
hava full daglig tjänstgöringstid, varför den möjlighet att tjanstgora
hos olika verk och myndigheter, vilken står öppen for extra tjänstemän
i de centrala ämbetsverken, är stängd för länsstyrelsernas extra
biträden. Jag har med hänsyn till ovan berörda omständigheter ansett
mig böra i huvudsak tillstyrka statskontorets nu framlagda förslag,
vilket bör göra det i någon mån lättare för länsstyrelserna att tillgodose
behovet av biträden med juridisk examen. Jag håller emellertid före,
att en bestämd minimitid för anställningens varaktighet bor fastställa!!
såsom villkor för erhållande av nu ifrågavarande arvodeshojmng; och
svnes mig denna tid lämpligen kunna bestämmas till 3 år.. .

Statskontoret har även berört en annan fråga om höjning av arvodena
till extra biträden, nämligen för kvinnliga sådana biträden med

80

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

fast arvode, dock utan att statskontoret framlagt något bestämt förslag
härutinnan. I fråga om extra kvinnligt biträde, som förrättar mera
krävande arbete, har — i enlighet med den uppfattning, som uttalats
av 1917 års riksdag i samband med anmälan om riksdagens beslut
rörande omorganisation av fögderiförvaltningen — genom kuno-1. brev
den 21 december 1917 föreskrivits, att arvodet till dylikt biträde må
bestämmas till något högre belopp än 1,000 kronor för år. Av de
framställningar angående delaktighet i 1920 års anslag till arvoden åt
extra biträden m. m., som av länsstyrelserna ingivits till Kungl. Maj:t,
har framgått, att länsstyrelserna till dylika kvinnliga biträden ''utbetalat
arvoden av högst omkring 1,400 kronor för år samt att till extra skrivbiträden
i allmänhet utbetalats arvoden av högst omkring 1,100 kronor för år.
Med detta maximibelopp har statskontoret ock räknat i sitt förslag till fördelning
av nämnda anslag, varvid emellertid ämbetsverket utgått från
att tillfällig löneförbättring skulle få utgå å nämnda belopp. Statskontoret
har emellertid, då de ordinarie kvinnliga biträdena från och
med år 1920 erhållit definitiv lönereglering, nu ansett det vara riktigast,
att för framtiden grundarvodena för de kvinnliga biträdena höjas, så
att tillfällig löneförbättring icke behöver anlitas för biträdenas avlönande.

Jag delar denna statskontorets uppfattning. Vad själva avlöningsbeloppen
angår, synas dessa böra fastställas till högst i,700 kronor för
år för extra biträde, som utför mera kvalificerat arbete, samt till 1,300
kronor för år för annat biträde. Till dessa belopp böra emellertid liksom
för extra landskontorister och extra landskanslister är fallet kunna
komma ortstillägg till samma belopp som för ordinarie kvinnliga biträden.
Med ovan angivna maximibelopp skulle arvodena för de extra
bitradena komma att ligga minst 100 kronor lägre än avlöningen till
biträde å ordinarie stat vid samma länsstyrelse.

Tages hänsyn till de av mig förordade arvodeshöjningarna ävensom
till de. andra omständigheter, statskontoret framhållit såsom skäl
för att ej minska biträdesanslaget — behövligheten av att kunna efter
längre tids anställning höja arvodena inom de nuvarande maximibeloppen
samt önskvärdheten att överflytta avlöningarna till stadigvarande
extra skrivbiträden från sjätte huvudtitelns expensanslag till nu förevarande
anslag — synes det vara uppenbart, att någon nedsättning av
sistnämnda anslag icke kan tillrådas med anledning av överflyttandet
a. ordinarie stat av de under nästföregående punkt omhandlade befattningar.
»

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

81

Departementschefens förslag om höjning efter viss tids tjänst- utskottets
göring av maximiarvodena för de extra biträdena hos länsstyrelserna, y(trandl!-vilka innehava juridisk utbildning, har utskottet funnit sig böra tillstyrka.
Beträffande tiden, befattningshavarna i fråga böra hava tjänstgjort
hos länsstyrelse för att komma i åtnjutande av högsta arvode,
anser sig utskottet emellertid icke kunna förorda, att densamma bestämmes
till tre år, utan synes det utskottet, att minimitiden för anställningens
varaktighet bör vara fem år, därvid länsstyrelse efter
prövning i varje särskilt fall har att avgöra, huruvida vederbörande
bör tillerkännas arvodes förhöj ning eller icke.

Beträffande förslaget om höjning av arvodena till extra kvinnliga
biträden med fast arvode, har det synts utskottet, att det för extra
biträde, som utför mera kvalificerat arbete, föreslagna avloningsbeloppet
bör begränsas till 1,550 kronor. Vad departementschefen i övrigt föreslagit,
har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för år 1921 under
femte huvudtiteln uppföra ordinarie reservationsanslaget
till arvoden åt extra länsnotarier m. m. med oförändrat
belopp, 383,000 kronor.

. 86;°) I förslaget till riksstat för år 1921 har Kung!. Maj:t upptagit Fögderifsrordinarie
anslaget till fögderiförvaltningarna med oförändrat belopp vattningarna.
2,620,731 kronor. 1

I tvenne motioner, väckta den ena (nr 65) inom första kammaren av
herr O. Lind och den andra (nr 164) inom andra kammaren av herr

K. Kjellberg har framställning gjorts om förhöjning av landsfiskalernas
förvaltningsbidrag med därav föranledd ökning av förevarande anslag.

Häröver _ kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

87:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att från och vikariatsermed
år 1921 under femte huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslao-s- sättningar vid
anslag till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna å 25,000 Ilningarna
kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 271—272 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.)

442 20 11

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Nytt anslag.

Övergångs stat.

[87.]

Minskat
anslag.

Polisväsendet
på landsbygden
m. m.

[88.]

Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke givit utskottet
anledning till erinran, och får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 under
femte huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag
till vikariatser sättning av vid fögderiförvaltningarna å

25,000 kronor.

88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att nedsätta
det ordinarie anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu 55,000 kronor,
med 15,500 kronor till 39,500 kronor.

Förevarande förslag är föranlett av skedd indragning av lanträntmästarbefattningarna
i Uppsala, Östergötlands, Göteborgs och Bohus
samt Ålvsborgs län.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie anslaget
till överqångsstat för landsstaten, nu 55,000 kronor, med

15,500 kronor till 39,500 kronor.

89:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att på extra
stat för år 1921 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag
av 800,000 kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor för åtnjutande
av bidrag från anslaget, användas till avlöning och underhåll av särskild
polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas,
under medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt belopp
må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre brotts upptäckande
och misstänkta personers efterspanande och gripande, dels ock
att Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode
åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet biträda
ej mindre vid förande av register över den polisstyrka, som kan
komma att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfofogande
för beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd,
än ock vid beredning inom departementet av frågor om samma polisstyrkas
användning i förekommande fall.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 273
—275 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

83

För förevarande ändamål anvisade 1919 års lagtima riksdag på extra
stat för år 1920 ett förslagsanslag av 600,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd
av ökade avlöningar åt ifrågavarande polismän.

Enligt vad utskottet inhämtat hava utgifterna från anslaget under
år 1919 uppgått till 1,091,149 kronor 70 öre.

Utskottet, som förutsätter, att anslaget kommer till användning
efter samma principer som hittills varit tillämpade samt att vid beviljande
av bidrag från detsamma största möjliga sparsamhet iakttages, har
funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må på extra stat för år 1921 ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag av 800,000
kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor
för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till
avlöning och, underhåll av särskild polisstyrka på landet,
där sådan kan av förhållandena påkallas, under medgivande
tillika, dels att av detta anslag erforderligt
belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för
grövre brotts upptäckande och misstänkta personers
efterspanande och gripande, dels ock att Kungl. Maj:t
må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode
åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet
biträda ej mindre vid förande av register
över den polisstyrka, som kan komma att ur
vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande
för beredande av polisskydd vid oroligheter
å rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet
av frågor om samma polisstyrkas användning
i förekommande fall.

90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att till ersättning
åt lappfogdar m. m. på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 41,550 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 276—277 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande -

Ökat anslag.

Arvode åt
lappfogdar
in. m.

[89.]

84

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ökat anslag.

Extra lönetillägg.

[90.]

Till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge
samt till lappfogdar och lappförmän m. m. har riksdagen å extra stat
för år 1919 anvisat ett anslag av 31,300 kronor. För innevarande år
uppgår anslaget till 37,350 kronor. Den för år 1920 vidtagna ökningen
avsåg att bereda förhöjning av, bland annat, ersättningen
till ordningsmännen i lappbyarna inom Norrbottens och Västerbottens
län. I sistnämnda avseende gäller från och med år 1919, att
ordningsmännen, som förut åtnjutit ersättning, i Västerbottens län
med 150 kronor för år och i Norrbottens län med belopp, växlande
mellan 125 och 200 kronor för år, erhålla höjning härav med vardera
150 kronor för år räknat. För år 1919 hava medel härtill erhållits
genom anlitande av lappfondernas avkomstmedel, varemot för år 1920
samma kostnad skall bestridas av nu ifrågavarande anslag.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att arvodena till
ordningsmännen" i lappbyarna inom Jämtlands län jämväl skulle utgå
från förevarande anslag och icke, såsom för närvarande är fallet, från
jämtländska lappväsendets fond.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,

att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar
m. m. på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 41,550 kronor.

Diverse.

91:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 90) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till beredande, i enlighet med de
i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari

1920 angivna grunder, av extra lönetillägg åt en del
tjänstemän och betjänte i de till socialdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer på extra stat för år

1921 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 3,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

85

92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att från
och med år 1921 under femte huvudtiteln till ålderstillägg upptaga ett
ordinarie förslagsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 278—279 i statsrådsprotokollet.

Det under nuvarande sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg är i riksstaten för år 1920 bestämt till 375,000
kronor.

Med hänsyn till de utbetalningar, som ägt rum från anslaget ifråga
under åren 1917 och 1918, har anslagets belopp för år 1921 ansetts
böra för den nya femte huvudtiteln upptagas till 500,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning, hemställer,

att riksdagen må från och med år 1921 under
femte huvudtiteln till ålderstillägg upptaga ett ordinarie
förslagsanslag av 500,000 kronor.

93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att från
och med år 1921 under femte huvudtiteln till rese- och traktamentspenningar
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 400,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 279
—280 i statsrådsprotokollet.

Det under nuvarande sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar är i riksstaten för år 1920
bestämt till 300,000 kronor.

På grund av storleken av de utbetalningar från anslaget, som ägt
rum under åren 1917 och 1918, samt med hänsyn till det förslag om
rese- och traktamentsersättning åt landshövdingarna, som Kungl. Maj:t
här ovan under punkt 82 framlagt, har anslaget- under den nya femte
huvudtiteln ansetts böra uppföras med 400,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag bär utskottet ansett sig böra biträda,
och får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må från och med år 1921 under
femte huvudtiteln till rese- och traktamentspenningar
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 400,000 kronor.

Ålderstillägg.

[91-]

Ökat anslag.

Rese- och
traktamentspenningar.

[92.]

Ökat anslag.

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Kommittéer 94:o) Kung!. Maj:t har föreslagit, riksdagen (punkt 93) att från

och med år 1921 under femte huvudtiteln för bestridande av kostnader

ThZTI/UUr (JcTIOtH/ _ _

sakkunniga, för kommittéer och utredningar genom sakkunniga uppföra ett ordinarie
[93.] förslagsanslag av 225,000 kronor.

Det under nuvarande sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar är i riksstaten för år 1920
bestämt till 300,000 kronor.

Till följd av de stora utbetalningar från anslaget, som ägt rum
under åren 1917 och 1918 har detsamma ansetts böra för år 1921 upptagas
med 225,000 kronor å det nya socialdepartementets stat och med

80,000 kronor å kommunikationsdepartementets stat. Sistnämnda belopp
har ock redan av riksdageu anvisats.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,
hemställer,

att riksdagen må från och med år 1921 under
femte huvudtiteln för bestridande av kostnader för
kommittéer och utredningar genom sakkunniga uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 225,000 kronor.

Extra ut- 95:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att från

gifter. och med år 1921 under femte huvudtiteln till bestridande av extra
[94.] utgifter upptaga ett ordinarie reservationsanslag av 40,000 kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter är i riksstaten
för år 1920 under sjätte huvudtiteln upptaget med ett belopp av 32,000
kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att medel till extra utgifter ej
tillmätas alltför knappt har anslaget under femte huvudtiteln upptagits
med 40,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

ökat anslag. att riksdagen må från och med år 1921 under

femte huvudtiteln till bestridande av extra utgifter
upptaga ett ordinarie reservationsanslag av 40,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

87

9G:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 95) att Skrivmateriafrån
och med år 192i under femte huvudtiteln till skrivmaterialier och expenser, ved
expenser, ved m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag om 1,000,000 m. m.
kronor. t95-]

Till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. finnes å 1920 ars
stat under sjätte huvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag av
550,000. kronor. På grund av de under senare åren väsentligt stegrade
utbetalningarna från anslaget — för år 1917, 793,200 kronor
och för år 1918, 1,279,900 kronor — samt med hänsyn till den ökade
belastning av detsamma, som kommer att äga rum, därest Kungl. Maj:ts
förslag om statsverkets övertagande av tre fjärdedelar av kostnaden för
landshövdingresidensens uppvärmning vinner riksdagens bifall, har anslaget
ansetts böra för år 1921 upptagas till ett belopp av 1,000,000
kronor under femte huvudtiteln. Under sjätte huvudtiteln har riksdagen
för ändamålet i fråga anvisat 100,000 kronor.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen,
finner sig utskottet höra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må från och med år 1921 under ökat anslag.
femte huvudtiteln till skrivmaterialier och expenser, ved
m. in. uppföra ett ordinarie förslagsanslag om 1,000,000
kronor.

97:o) Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit riksdagen (punkt 96)
att från och med år 1921 under femte huvudtiteln till tryckningskosU U''

nader, som icke skola gäldas av andra medel, upptaga ett ordinarie L
förslagsanslag av 300,023 kronor.

Det hittills under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till
tryckningskostnader är i riksstaten för år 1920 uppfört med ett belopp
av 199,997 kronor.

På grund av den ökade belastningen av anslaget, som under senaste
åren förekommit, har ett belopp av omkring 300,000 kronor ansetts
böra för ändamålet upptagas under socialdepartementet.. För utjämnande
av huvudtitelns slutsumma har Kungl. Maj:t föreslagit anslagets upptagande
till 300,023 kronor.

Utskottet hemställer,

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Övriga ordinarie
anslag.

att riksdagen må från och med år 1921 under
femte huvudtiteln till tryckningskostnader, som icke skola
gäldas av andra medel, upptaga ett ordinarie förslagsanslag
av 300,023 kronor, dock att å anslaget må få
göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma.

98:o) Beträffande övriga å gällande riksstat under sjätte huvudtiteln,
civildepartementet, upptagna, nu till uppförande under femte huvudtiteln
föreslagna ordinarie anslag, har någon förändring icke ifrågasatts, utan
hava dessa föreslagits till upptagande med oförändrade belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för år 1921 under
femte huvudtiteln med oförändrade belopp uppföra
samtliga här ovan icke särskilt omförmälda, hittills
under sjätte huvudtiteln upptagna ordinarie anslag,
vilka icke enligt Kung!. Maj:ts förslag samt riksdagens
beslut skola till annan huvudtitel överföras.

Stockholm den 12 mars 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZEL1US.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. IL Kvarnzelius, C. J. G.j Swartz, A. G. Lindblad,
J. Nilsson i Skottlandshns, It. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, H. M. Bäckström, J. L.
Widell, G. G. Ekman, O. U. B. Olsson, O. Bergqvist och F. L. Lindqvist samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
J. Jönsson i Revinge, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, W. Bäckström,
J. Erlansson, A. J. Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, A. E. Åkesson och J. F>.
Norman,

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 61—98 deltagit herr A.
Pers i st. f. herr II. F. Lamm.

Reservation:

vid punkt 25 (främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder) av herr J. D. Norman.

Statsutskottets utlåtande Nr

89

Tabell över anslagen under riksstatens för år 1921 femte

huvudtitel.

Socialdepartementet.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Departementet.

Departementschefen ...................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli...........

Övergångsstat, förslagsanslag, högst ..............................

Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst...............

17,000
* 182,900
* 15,600

* 10,500

Säger för departementet

215,500

10,500

Sociala verk och inrättningar.

Iiiksförsäkringsanstalten:

Riksförsäkringsanstalten ..........................................

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag.........

Kostnader enligt 19 och 37 §$ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete, förslagsanslag ...........................

Ersättning till postverket för dess bestyr för riksförsäk-ringsanstalten, förslagsanslag, högst ............''...........

Ersättning åt postsparbanken för dess bestyr för riksför-säkringsanstalten, förslagsanslag. högst.....................

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag ......

113,600

50.000

34.000

1,123,400

11,700

39,300

197.600

1.174,400

Försäkringsrådet:

Försäkringsrådet ...................................................

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag..................

65,500

55,000

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen .....................................................

Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst............

Allmän bostadsräkning, förslagsanslag, högst..................

Allmän levnadskostnadsundersökning, förslagsanslag, högst
Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade
klasserna av landsbygdens befolkning, förslagsanslag,

207,900

78,300

75.000

40.000

: 20,000

Medling i arbetstvister, förslagsanslag ........................

Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag.........

Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag...............

i ** 75,000
1 200,000
30,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. JIaj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 4*s so

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst ......

Internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande,
förslagsanslag. högst ____

Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, förslagsanslag, högst...

*2.000,000

750

750

207.900

2,519,800

Arbetarskydd:

Yrkesinspektionen......

Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hessol-

gren, förslagsanslag, högst ....................................

Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, högst.........

Permanenta utställningen i Stockholm av skyddsanord-ningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet, förslags-anslag, högst ..................................................

164.100

1.000

54,050

8,000

164,100

68.050

å Svartsjö:

* 90,000
* 200.000

*40.000
* 130,000

Statens tvångsarbotsanstalter.

Statens

Bestämt anslag

Förslagsanslag...............................

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona:

Bestämt anslag ............................

Förslagsanslag...............................

N ykterhetsverksamhet:

Alkoholistyård:

Ny statsanstalt för alkoholistvården, remna t

länsanslag ......................................*500,000

Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Salbohcd
för alkoholister, förslagsanslag, högst 21,885

Driftkostnaderna i övrigt för statens vårdanstalt

å Salbohed för alkoholister, förslagsanslag 66,000

Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
förslagsanslag........................ 100.000

Statens kostnader för farliga alkoholister in. in.,

förslagsanslag .................................... 17,000

Anordnande av erkända alkoholistanstalter.

reservationsanslag.............. 10,000

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden
rörande alkoholistvården, förslagsanslag,
högst..............................‘................. 3,600

Främjande av nykterhet och motarbetande av drycken skapens

följder:

Förslagsanslag, högst .............................. 22,750

Reservationsanslag ................................. 3.000

Sjukförsäkring:

Allmän sjukförsäkring, förslagsanslag........................... |

Sjukkasscväsendets befrämjande, förslagsanslag...............

Extra statsbidrag för år 1920 åt registrerade sjukkassor,

förslagsanslag ................................................

Sjukkaesor, som meddela moderskapsunderatödv/or#l0,^>«<t?7i&?^
Tillsyn över understödsföreningarna, förslagsanslag, högst

290,000:

170,0001

460.000

1,700.000

718.485

| 25,750

i !

i *900,000!

744,235

*1.500,000

*110.000

6,000!

1,700,000 2,516.000

Av Kung]. Maj-.t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåt ande Nr

01

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

*

Arbotsrådet:

Kostnaderna för tillämpningen av lagen om arbetstidens

begränsning m. m., förslagsanslag ...........................

* 150,000

Allmänna pensionsförsäkringen :

Ponsionsstyrelsen ...................................................

Pcnsionsstyrclsens verksamhet in. m., förslagsanslag.........

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd åt de
personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om
allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen

405.900

586,000

den 8 juni 1915, förslagsanslag..............................

Bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen

16,075,000

den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pen-sionsförsäkringen, förslagsanslag, högst.....................

*5,850,000

Ersättning till postverket för bestyret med pensionsutbe-

talningar m. m., förslagsanslag, högst .....................

Ersättning till postsparbanken för bestyret med pensions-

60,500

utbetalningar m. m., förslagsanslag ........................

Ersättning till häradsskrivama för pension sförteckningar,

168,000

förslagsanslag ....................................................

50,000

405,900

22,789.500;

Fattigvård och barnavård:

Fattigvården i Stockholm och landsorten .....................

9,564

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .....................

Svenska fattigvårdsförbundet, för slag sanslag, högst .........

700.000

19,400

Statsinspektion av fattigvården, förslagsanslag, högst ......

49,650

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag
Allmänna barnhuset i Stockholm .............................

* 84.700

100,000

Frimurarbarnhu8et ............................................

2,750

Barnhusen i landsorten .........................................

28.380

825,394

169,050;

Diverse sociala ändamål:

Nationalföreningen mot emigrationen, förslagsanslag, högst

10.000

Stiftelsen »Hemmet Fristad», förslagsanslag, högst .........

20,000

Småbrukskolonin Emaus i Norrtälje, förslagsanslag, högst

2,500

Drottning Sophias skyddshem, förslagsanslag, högst.........

4,000

36,500

Sägor för sociala verk och inrättningar

4,026,394

30,217,535.

1

Medicinalstateu samt hälso- och

sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

MedicinalstyTelson......................................................

240.730

25.650

! Mcdicinalstvrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst .........

| Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare i inedi-

1,300

cinalstyrelsen, förslagsanslag, högst ...........................

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

92

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

-

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Statsmedicinska anstalten:

i

Statens bakteriologiska laboratorium ,
Statens rättskcmiska laboratorium ...
Förstärkning av anslaget till statens
rättskcmiska laboratorium, förslagsanslag,
högst ..............................

Statens farmaceutiska laboratorium, förslagsanslag,
högst............................

102,290

19,550

2.500

20,700

Förste provinsialläkare och provinsialläkare .....................

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, förslagsanslag
Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl., reservationsanslag
........................................................

Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservationsanslag
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, förslagsanslag

121,840,

*1,463,800;

5,000

31.000

10.000

23.200

4,000

1,002,370; 54,150

Sjukvdrdsanstalterna.

j Sinnessjuk vård såll stalteiTiil,:

Hospitals underhåll, förslagsanslag ... 8,100,000
Bidrag till befordringsavgifter för
vissa befattningshavare vid statens
hospital och asyler, förslagsanslag,

högst................................... 45,000

Resestipendier åt vid statens hospital
och asyler anställda läkare, reserva -

tionsanslag............................

Nytt hospital vid Hälsingborg, reserva-tionsanslag........................

Bostadshus för hospital spersonal, re-

1,000

1,000,000

servationsanslag........................

Bostadshus för personal vid Stock-

563,500

holins hospital, reservationsanslag
Bostadshus för personal vid Uppsala

132,500

hospital och asyl, reservationsanslag
Vattenreningsverk vid Öötersunds ho-

100,000

spital, reservationsanslag ..........

Anstalter för obildbara sinnesslöa,yor-

slag samlag............

Anstalter för bildbara sinneaslöa, som

450,000

100,000

icke äTo fallandesjuka, förslags-anslag .........................

700,000

Epiloptikeranstalter, förslagsanslag...

100,000

9.351,000 1.941,000

Omgå sjukvårdsanstalter:

Lasaretts underhåll ....................

Resestipendier åt ordinarie läkare vid

15,774

länslasarett m. fl., reservationsan-slag ....................................

3,000

Underhåll av Järvsö sjukhus för spe-tälska ........................

Täckande av brist å anslaget till

23,500

underhåll av Järvsö sjukhus för
spetälska, för slag sanslag, högst ...

16,500

* Av Kung!. Majit föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kominer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

93

Bidrag för driftkostnadorna vid tuborkulossjukvårdsanstaltcr,
förslagsanslag
.................................... *2.500,000

Kcsebidrag till vissa patienter vid

kustsanatoriorna, förslagsanslag ... 15,000

Resestipendier åt läkare för studier i
tuberkulossjukvård, reservationsanslag
.................................... 2,000

De genom medel ur Konung Oscar ll:s
jubileumsfond inrättade folksanatorierna,
förslagsanslag, högst ...... 750,000

Statsbidrag till dispensärvorksamhet,

förslagsanslag ......................... 250,000

Behandling av medellösa lupuspatienter

från landsorten, förslagsanslag ____ 30,000

Kcsebidrag till vissa patienter vid
radiumhemmet i Stockholm, förslagsanslag.
............................. * 8,000

Statsbidrag för uppförande och övertagande
av epidemisjukhus, förslagsanslag
................................. 2,000,000

Statsbidrag för drift av epidemisjukhus,
förslagsanslag .................. * 600,000

Vanföreväsendet:

Kliniker vid vanföreanstaltcrna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, förslagsanslag............ 179,500

Polikliniker vid vanföreanstaltema i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg, förslagsanslag...... 15,000

Underhåll av skol- och uppfostringsliem för vanföra,
förslagsanslag ................................. 131,400

Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, förslagsanslag
.......................................... 35,000

De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade
undervisningsanstalterna för vanföra
m. m., förslagsanslag .............................. 184,500

Hälsovård i allmänhet

Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag ....
Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader,
förslagsanslag....................................

Anordnande av en statens skola för utbildning av distriktssköterskor,
förslagsanslag ........................................

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av en statens
skola för utbildning av distriktssköterskor, förslagsanslag,

högst...................................................................

Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor, förslagsanslag
................................................................

Statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor, förslagsanlag

Barnmorskeundcrvisningen och barnbördshusen..................

Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst..

Ortopedi ska institutet ................................................

i Skyddskoppympningen, förslagsanslag..............................

| Karantänsanstaltcn på Känsö, förslagsanslag, högst............

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

2,574,274

3,630,500

545,400

275,000

38,680

8,250

240,000

16,600

230.000

8,000

20,000

250.000

500.000

4,000

12,470,674

5,580,500

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varövor särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

94

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Skötsel av den å karantänsanstalten på Kän6Ö befintliga kol-oxidapparaten, för slags anslag, högst ...........................

Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren på Känsö G. E.

Hjortzberg, förslagsanslag, högst ...............................

Bidrag till odling av frön för uppdragande av medicinal-växter m. m., förslagsanslag, högst ...........................

Svenska läkarsällskapet ............................................

Stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser

m. in., för slag samlag} högst ....................................

Resestipendier åt civila läkare .....................................

Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälso-vårdsbyrån i Paris, förslagsanslag.. ...........................

3.000

3,500

7.000

1,000

500

3,000

12,000

•

592,030

;

1,028,500

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

............

14,965,074

6,663,150

Överståthållarämbetet.

Övcrst&thål lar ämbetet ................................................

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst...
Centralbyrå för fingeravtryck, förslagsanslag.....................

* 125,000

95.000

30.000

Säger för överståthållarämbetet

125,000

125,000

Landsstaten.

Landshövdingarna ....................................................

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna ..................

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., förslagsanslag,

högst.................................................................

i Arvoden åt extra länsnotarier m. m., reservationsanslag......

: Fögderiförvaltningarna................................................

: Yikariatsersättningar vid fögderiförvaltningama, förslagsanslag

i Övergångsstat .........................................................

Avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet,

förslagsanslag .....................................................

Ersättning åt lappfogdar m. in., reservationsanslag...........

318,500

1,438,250

12,000
383,000
* 2,260,731
25,000
39,500

800,000

41,550

Säger för landsstaten

... .........

4,476,981

841,550

Diverse.

Extra lönetillägg, förslagsanslag...................................

Alderstillägg, förslagsanslag..........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag .................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ____

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................

500.000

400.000

225.000
40,000

1,000,000

300,023

3,000

Säger för diverse

............

2,465,023

3,000

Summa

............

............

26,273,972

37,860,735

*) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.