Statsutskottets utlåtande Nr 220.
3
Nr 220.
Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1920 kl. >/2 6 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående -tillfällig löneförbättring åt viss lärarpersonal vid kommunala
mellanskolor jämte en i ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
Uti en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten, till statsutskottet
hänvisad proposition, nr 391, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för år 1920 utgå till
lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor,
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor samt
till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj:t efter av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna grunder bestämmer;
dels ock för ovan berörda ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1920
ett förslagsanslag av 130,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en med anledning
av förenämnda proposition inom andra kammaren av herr W.
Björck väckt motion, nr 376, däruti hemställts, att riksdagen ville dels
medgiva att för år 1920 lärarpersonalen vid de högre folkskolorna måtte
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring efter enahanda grunder
som av riksdagen kunna varda bestämda för lärarpersonalen vid de kommunala
mellanskolorna, dels ock för ändamålet anvisa på tilläggsstat för
år 1920 ett förslagsanslag av 66,000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 220.
I fråga om de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen för utskottet hänvisa till motionen.
De skäl, som av departementschefen anförts till stöd för det
föreliggande förslaget, utgöras uteslutande av vissa jämförelser mellan
avlöningarna vid de kommunala mellanskolorna och de allmänna läroverken.
Det må visserligen erkännas, att det omfattande lönesystem, som
vid 1918 års lagtima riksdag beslöts för lärare av olika kategorier, i sig
inneslöt såväl de statsanställda lärarna vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier
som lärarpersonalen vid ett flertal kommunala läroanstalter,
däribland även de kommunala mellanskolorna. Men betraktar man de yttranden
och motiv, som lågo till grund för fastställandet av avlöningsbeloppen
för olika lärarkategorier, finner man, att det icke var avlöningarna
vid de allmänna läroverken, vilka tjänade till utgångspunkt, då det gällde
att bestämma avlöningsförhållandena för de kommunala mellanskolornas
lärarpersonal. Läroverkslärarnas avlöningar reglerades i visst förhållande
till de lönetyper, som vunnit burskap inom statsförvaltningens olika grenar,
medan avlöningsförmånerna för kommunalt anställda lärare av olika slag
tillmättes efter en annan måttstock. I berörda jämförelse kan utskottet
sålunda icke finna några skäl för bifall till Ivungl. Maj:ts framställning.
Departementschefen har vidare åberopat den nära jämställighet, som
i avseende å utbildning och lärarerfarenhet råder mellan de kommunala
mellanskolornas och de allmänna läroverkens lärare. Utan att förneka betydelsen
härav vill utskottet dock erinra, att vid ett flertal kommunala
och enskilda läroanstalter samma förhållande är tillfinnandes.
Utskottet måste följaktligen ställa sig i hög grad tveksamt i fråga om
bifall till det föreliggande förslaget. Såsom nyss erinrades, reglerades vid
1918 års riksdag avlöningsförhållandena för en hel del kommunala läroanstalter,
däribland de kommunala mellanskolorna, efter vissa ensartade
grunder, och de avlöningsbelopp, som fastställdes för olika skolor, kornmo
att stå i viss proportion till varandra. Det synes uppenbart, att genom
ett beslut om tillfällig löneförbättring till ett slag av dessa skolor förenämnda
lönesystem skulle rubbas, och att ett bifall till förslaget skulle
kunna medföra konsekvenser av vittgående beskaffenhet. Ett exempel
härpå erbjudes redan i ovanberörda motion, däri, bland annat, framhålles,
att Kungl. Maj :ts förenämnda förslag borde som en nödvändig konsekvens
kräva, att en liknande löneförbättring kornme jämväl motsvarande lärarpersonal
vid de högre folkskolorna till del.
Utskottet anser sig fördenskull med hänsyn till vad nu anförts icke
kunna tillstyrka vare sig Kungl. Maj:ts förslag eller den i ämnet väckta
motionen och hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 220.
5
a) att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition ej
må vinna riksdagens bifall;
b) att herr Björcks förenämnda motion ej heller
må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 10 juni 1920.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnselius, J. Nilsson i Skottlandshus,
N. A. Nilsson, H. F. Lamm, Ollas A. Ericsson, J. L. Widell, C. G. Ekman, O.
U. E. Olsson, O. Bergqvist, E. A. Hallin och C. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge,
O. H:son Waldén, W. Bäckström, G. It. Jansson i Falun, J. Erlansson, O. Nilsson
i Örebro, J. Jönsson i Slätåker, A. Mossberg, S. E. J. Liibeck, K. A. W. Björck
och J. B. Norman.
Reservationer:
av herrar N. A. Nilsson i Kabbarp, O. Bergqvist, C. I. Asplund,
A. Anderson i Råstock, O. H. Waldén och S. E. J. Liibeck vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Till stöd för Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har, såsom av statsrådsprotokollet
framgår, departementschefen huvudsakligen gjort vissa
jämförelser mellan avlöningarna vid de kommunala mellanskolorna och de
allmänna läroverken. Utskottet vill ingalunda förneka, att vid regleringen
av avlöningsförhållandena för de kommunala mellanskolornas lärare jämväl
viss hänsyn tagits till avlöningarna för lärarna vid de allmänna läroverken;
detta torde ock lätt förklaras därav, att den kommunala mellanskolan
uppställer samma bildningsmål som realskolan. Men även frånsett angivna
6
Statsutskottets utlåtande Nr 220.
jämförelsepunkter med de allmänna läroverken vill utskottet erinra om
det faktiska förhållandet, att den kommunala mellanskolans lärarpersonal
i avseende å utbildning och lärarerfarenhet närmast är att jämföra med
de allmänna läroverkens lärare, och då dessa sistnämnda i sin egenskap
av statens befattningshavare enligt utskottets förslag skulle för innevarande
år komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, synes billigheten bjuda,
att en motsvarande förmån tillerkännes jämväl den kommunala mellanskolans
lärarpersonal. Mot de av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen har
utskottet intet att erinra.
Det i ovanberörda motion framställda förslaget om utökning av ifrågavarande
tillfälliga löneförbättring att jämväl omfatta lärarpersonalen vid de
högre folkskolorna kan utskottet icke biträda. Dels finner sig utskottet
icke kunna på enskild motion tillstyrka ett förslag, vars konsekvenser i
avseende å andra lärarkårer icke låta sig för närvarande överblicka, dels
och framför allt föreligga enligt utskottets mening i fråga om de högre
folkskolornas lärare icke sådana skäl, som föranlett utskottet tillstyrka
ovanberörda förmån för de kommunala mellanskolornas lärarpersonal.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för
år 1920 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor
med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor,
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor
samt
till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och
timlärare med belopp, som Kungl. Maj:t efter av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 5 mars 1920 angivna grunder bestämmer;
b) för ovan berörda ändamål anvisa på tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag av 130,000 kronor;
c) avslå herr Björcks ovanberörda motion.»
Av herrar O. H. S. Olsson och K. A. W. Björck, vilka ansett, att
utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte bifalla såväl Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning som den av herr Björck i
ämnet väckta motioner.