Statsutskottets utlåtande Nr 216.

3

Nr 216.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1920 kl. lj2 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proportion angående
anordnande av en ny statens vårdanstalt för
alkoholister jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd ocli behov (nr 1) har Kungl. Maj:t under
femte huvudtiteln (punkt 20) föreslagit riksdagen, att i avbidan på den
proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för anordnande av
en ny statsanstalt för alkoholistvården, på extra stat för år 1921 beräkna
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 27 februari
1920 dagtecknad proposition, nr 260, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

l:o) medgiva, att Ventholms kungsgård och Yentholms kungsäng i
Hilleshögs socken av Stockholms län må, kungsgården den 14 mars 1921
och kungsängen den 14 mars 1922, upplåtas till anordnande av en ny
statens vårdanstalt för alkoholister;

2:o) på extra stat för år 1921 anvisa dels för påbörjande av arbetena
med uppförande av nämnda anstalt, varför kostnaderna beräknats
till 964,000 kronor, ett reservationsanslag av 400,000 kronor, dels ock
för bestridande av kostnaderna till ersättning åt kungsgårdens nuvarande
arrendator för arrenderättens avstående och inlösen av honom tillhöriga
överloppshus ävensom för anskaffande av yttre inventarier till anstalten
ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 216.

Utskottets

.yttrande.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har
utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren av herr A.
Schotte väckt motion (nr 269), vari hemställts, att riksdagen måtte på
så sätt bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 260, att riksdagen uttalar sig
för ifrågavarande anstalts anordnande enligt alt. A i särskilda kommitterades
förslag till en dylik anstalt och för en beräknad kostnad av
tillsammans 987,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.

Av den utredning rörande alkoholistvården, som i propositionen förekommer
sfimt av vad utskottet i övrigt inhämtat, finner sig utskottet
övertygat därom, att från statens sida snara åtgärder måste vidtagas för
åstadkommande av ökade vårdmöjligheter utöver dem, statens nuvarande
vårdanstalt å Salbohed erbjuder. Så meddelas från denna anstalt,
att, ehuru antalet vårdplatser därstädes egentligen fixerats till 44, de
under senaste månaderna intagna utgjort:
december 1919 42 stycken;

januari 1920 47 »

februari i> 52 »

mars » 52 »

april »53 » ; samt

den 19 maj 1920, då uppgiften utskrevs, 60 stycken, varjämte 13
anmälda måste vänta på plats, som, trots den stora överbeläggningen,
nu icke kunde beredas dem.

Om utskottet alltså i likhet med Kungl. Maj:t funnit omedelbara
åtgärder för denna vårdverksamhets utveckling erforderliga, har utskottet
däremot ansett det vara tveksamt, huruvida det av Kungl. Maj:t framlagda
förslaget rörande uppförande av en ny anstalt på Ventholms
kungsgård för närvarande erbjuder den bästa möjliga lösningen av frågan.
Dels kan nämligen en dylik nybyggnad först om ett par år tagas i bruk
för ändamålet, dels måste det med hänsyn till tillgången på arbetskraft
m. m. vara önskvärt, att staten icke i andra än oundgängliga fall nu
engagerar sig för annan byggnadsverksamhet än den, som avser att
lindra den rådande bostadsnöden, dels måste det ock ur kostnadssynpunkt
anses angeläget att för ett dylikt byggnadsföretag en mindre
krävande tid än den nuvarande väljes, vilket förhållande särskilt belyses
därav, att de för den projekterade anstalten vid Ventholm uppgjorda
kalkylerna visa — inre och yttre inventarieanskaffning oberäknad — ett
kostnadsbelppp å omkring 14,000 kronor per vårdplats.

Statsutskottets utlåtande Nr 216.

5

Avgörande för, huruvida någon annan väg än den i propositionen
ifrågasatta kan beträdas, är dock om därmed det överhängande vårdbehovet
kan på ett nöjaktigt sätt tillfredsställas. I sådant avseende har
utskottet uppmärksammat, att antalet minderåriga manliga förbrytare på
senaste tiden så nedgått, att dessa, som nu äro fördelade å anstalterna
Bona och Venngarn, för närvarande skulle kunna sammanföras å den
förstnämnda anstalten och därmed Venngarn, som ursprungligen avsågs
att bliva vårdanstalt för alkoholister och även en tid nyttjades såsom
sådan, nu kunde ånyo apteras för denna verksamhet. Vid "det förhållande
att ännu icke några bestämda slutsatser kunna dragas därom, huruvida
nämnda minskning i antalet minderåriga förbrytare är en mera bestående
företeelse eller ej, har utskottet dock icke — åtminstone för närvarande —
velat förorda åtgärder för Venngarns omläggning i ovan anfört syfte.
Och detta så mycket mindre som annan utväg synes yppa sig att på
ett relativt gott sätt kunna omedelbart bereda utvidgad vårdmöjlighet
för alkoholister.

Genom att statens tvångsarbetsanstalt vid Svartsjö enligt riksdagens
beslut numera icke längre kommer att äga fångvårdsanstalts karaktär,
har en tidigare dryftad plan att dit förlägga en s. k. bottenanstalt
för alkoholistvården kunnat med större framgång än tidigare upptagas
till övervägande. Enligt vad utskottet genom överläggning med sistnämnda
anstalts direktör inhämtat, har också därstädes en sådan minskning
i antalet omhändertagna tvångsarbetare ägt rum, att både lokaler och större
delen av den erforderliga personalen skulle kunna avskiljas från tvångsarbetsanstalten
för en där anordnad alkoholistanstalt. Därigenom komma
kostnaderna för en sådan därstädes organiserad vårdverksamhet att kunna
nedbringas till ett mycket lågt belopp. Denna anordning, som omedelbart
läte sig åvägabringas, behövde ej heller i något avseende föregripa
en framtida, större och mera definitiv lösning av anstaltsorganisationen
för alkoholistvården.

En anordning av nu nämnd beskaffenhet skulle dessutom på ett
särskilt lämpligt sätt kunna anknytas till vårdverksamheten vid Salbohed.
Erfarenheten har visat, att svårigheterna, att därstädes med nämnda
anstalts bristfälliga lokala förhållanden kunna nöjaktigt övervaka särskilt
de mest svårdisciplinerbara internerade, äro synnerligen stora. Härav
har följt, att alkoholistvården i dess helhet vid Salbohed icke är i allo
tillfredsställande. Därpå äro, bland annat, de talrika rymningarna därifrån
med därav härflytande, på hela klientelet demoraliserande verkningar
ett talande bevis. Upprättades nu en kompletterande anstalt vid Svartsjö,
borde dit remitteras de mest svårhanterliga alkoholisterna och i
första hand sådana mod kriminell förtid. Binge ett dylikt utskiljande

6

Statsutskottets utlåtande Nr 216.

ske vid Salbohed, skulle detta, på samma gång därmed ökad tillgång
på vårdplatser bereddes, säkerligen på anstaltsvården därstädes utöva en
i hög grad god inverkan. Att anstaltsvården vid Svartsjö, ställd under
ledning av nuvarande direktören för tvåugsarbetsanstalten, skulle ur
disciplinär synpunkt hava lättare att komma till rätta med dessa svårhanterliga
element, än vad fallet är vid Salbohed, finnes det enligt utskottets
mening all anledning att antaga.

Huruvida den för Salbohedsanstalten fungerande styrelsen bör, endast
med utbyte av föreståndaren vid Salbohed mot föreståndaren å Svartsjö,
utgöra styrelse även för Svartsjöanstalten eller om för den senare
bör bildas en särskild styrelse, synes Kungl. Maj:t lämpligen kunna
avgöra. Jämväl övriga för anstaltens organisation och drift erforderliga
beslut torde för den närmaste tiden böra tillkomma Kungl. Maj:t att fatta.

Då det, på sätt tidigare betonats, är nödvändigt att fortast möjligt
söka fylla det förefintliga vårdbehovet, torde, i händelse av bifall till
utskottets förslag om upprättandet omedelbart av en alkoholistanstalt
vid Svartsjö, anslag till organisation och driftkostnader böra uppföras
såväl på 1920 års tilläggsstat som på 1921 års stat. Efter övervägande
av vilka belopp, som därvid kunna anses skäliga, har utskottet
stannat för ett anslag å 25,000. kronor för år 1920 samt å 50,000
kronor för år 1921, vilka anslag torde böra betecknas såsom förslagsanslag.

På grund av vad utskottet sålunda förordat, föranleder den av herr
Schotte väckta motionen, nr 269, icke något särskilt yttrande från utskottets
sida.

Under åberopande av vad ovan anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition samt herr Schottes ovanberörda
motion, för anordnande av en ny statens vårdanstalt
för alkoholister vid Svartsjö, anvisa

a) på tilläggstat för år 1920 ett förslagsanslag å

25.000 kronor; samt

b) å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag å

50.000 kronor;

med rätt för Kungl. Maj:t att med avseende å
anstaltens organisation, drift och övriga härmed sammanhängande
frågor fatta de beslut, vartill förhållandena
må giva anledning.

Stockholm den 10 juni 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

7

Statsutskottets utlåtande Nr 216.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. Nilsson i Skottlandshus, K A.
Nilsson, H. F. Lamm, J. L. Widell, C. G. Ekman, O. U. B. Olsson, O. Bergqvist, E. A.
Hallin, G. I. Asplund och G. P. V. Nilsson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge 0
H:son Waldén, W. Bäckström, G. It. Jansson i Falun, J. Erlansson, A. J. Andersson i
Gävle, 0. Nilsson i Örebro, A. Mossberg, S. E. J. Liibeck och J. D. Norman.

Reservation:

. av herr 0. U. B. Olsson, vilken anfört följande:

»Då vid 1918 års riksdag beslut fattades, att statens vårdanstalt
för alkoholistei skulle flyttas till Salbohed från Venngarn för anordnande
därstädes av en provisorisk uppfostringsanstalt för minderåriga förbrytare,
skedde detta mot statsutskottets hemställan. För visso voro de
betänkligheter, som hystes mot denna förflyttning allmänna, ehuru mången
inför det dåvarande stora behovet av platser på uppfostringsanstalt ansåg
sig höra resignera. När sedermera påföljande riksdag beslöt, att den
provisoriska uppfostringsanstalten å Venngarn skulle bliva permanent,
skedde detta säkerligen från alla håll under den förutsättningen att alkoholistvården
skulle ordnas på ett mera tillfredsställande sätt än vad
alkoholistanstaltens förflyttning till Salbohed innebure.

Kungl. Maj.t har också, under beaktande av Salboheds olämplighet
som anstalt för tvångsinternerade alkoholister, ansett sig böra framlägga
förslag till ^ upprättande av en ny statlig alkoholistanstalt. Enligt vad
som framgår av den kungl. propositionen i fråga har därvid ej bortglömts
det rådande finansiella läget samt den tryckta ställningen särskilt
på byggnadsmarknaden, utan har uttryckligen framhållits, att trots detta
en ny statens alkoholistanstalt måste anordnas.

. Statsutskottet synes mig, ehuru det erkänner det otillfredsställande
i det nuvarande förhållandet med Salbohed som statlig alkoholistanstalt,
icke tillräckligt hava beaktat innebörden därav, att detta förhållande tilllåtes
fortfara. Enda sättet att ånyo kunna få alkoholistvården ordnad
pa ett tillfredsställande sätt är att fa en ny för uppgiften ändamålsenlig
anstalt.. Enligt den förebragta utredningen synes Ventholm vara eu
synnerligen .lämplig plats och står nu, på grand av utav arrendatorn
lämnad förbindelse, till förfogande, och mot det framställda förslaget,
vars realiserande medger. omhändertagandet även av smittosamt sjuka
alkoholister (vilket hittills icke varit möjligt), har någon anmärkning icke

8

Statsutskottets utlåtande Nr 216.

framställts. Det är alltså all anledning att nu godkänna detta förslag.
Beträffande utskottets hemställan om anslag för anordnande av en nystatens
vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö, innefattar detsamma på
visst sätt ett realiserande av tidigare framställda förslag. _ Sålunda har
förslag förut varit framställt om anordnande av en särskild alkoholistanstalt
å Svartsjö, ehuru ej i omedelbar förbindelse med själva tvångsarbetsanstalten.
Vidare har framlagts förslag om överflyttning från alkoholistanstalt
till tvångsarbetsanstalt av mera svårdisciplinerade alkoholister,
vilket förslag för närvarande är beroende på justitiedepartementets
prövning. Överflyttning av vissa alkoholister till Svartsjö är sålunda
ett gammalt önskemål. Realiserandet av detta är emellertid icke någon
anledning att icke bifalla Kungl. Maj:ts förslag om en ny alkoholistanstalt,
då det är allmänt erkänt, att den nuvarande provisoriska anstalten
å Salbohed icke har det isolerade läge, som är förutsättningen för att
en alkoholistanstalt skall kunna fylla sin uppgift.

I anslutning till vad bär blivit anfört, får jag därför hemställa, att

riksdagen må

dels l:o) medgiva, att Ventholms kungsgård och
Ventholms kungsäng i Hilleshögs socken av Stockholms
län må, kungsgården den 14 mars 1921 och kungsängen
den 14 mars 1922, upplåtas till anordnande av
en ny statens vårdanstalt för alkoholister;

2:o) på extra stat för år 1921 anvisa dels för påbörjande
av arbetena med uppförande av nämnda anstalt,
varför kostnaderna beräknats till 964,000 kronor,
ett reservationsanslag av 400,000 kronor, dels ock för bestridande
av kostnaderna till ersättning åt kungsgårdens
nuvarande arrendator för arrenderättens avstående
och inlösen av honom tillhöriga överloppshus ävensom
för anskaffande av yttre inventarier till anstalten ett
förslagsanslag av 150,000 kronor;

och dels för anordnande av en ny statens vårdanstalt
för alkoholister vid Svartsjö anvisa

a) på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag
å 25,000 kronor; samt

b) å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag å

50,000 kronor;

med rätt för Kungl. Maj:t att med avseende å
anstaltens organisation, drift och övriga härmed sammanhängande
frågor fatta de beslut, vartill förhållandena
må giva anledning.))

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1920.