Statsutskottets utlåtande Nr 186.
1
Nr 186.
Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1920 kl. 5 e. m
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i
ämnet väckta motioner dels ock Kungl. Majits proposition
med förslag till kungörelse angående dyrtidstillågg åt
häradshövdingarna och vissa extra befattningshavare i
domsagorna.
(4:e avd.)
Sedan Kung]. Maj:t dels i den till riksdagen den 7 januari 1920
avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1920 föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på proposition angående dyrtidstillågg
åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna erforderliga
anslag under de särskilda huvudtitlarna, dels ock i den samma dag
avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att för år 1921 beräkna
särskild avsättning för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare
m. fl., har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 30 januari 1920
avlåten proposition (nr 95), under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen
1) att godkänna propositionen bifogade, nedan intagna förslag till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst;
2) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1920
dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postBihany
till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 75 höft. (Nr 186.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
sparbanken, flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för
år 1920 anvisa
under sjätte huvudtiteln:
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 45,200,
att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ... kronor 20,800,
att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å ................................................................................. kronor 80,000,
att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å .................................................................................. kronor 430,000,
att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel
direkt utgå;
för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag
å ................................................................................... kronor 50,800,
att i första hand direkt utgå av bidrag till bankinspektionen; samt
för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit
ett reservationsanslag å..................................................... kronor 40,800,
att av denatureringsavgifter direkt utgå;
dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt
angivits, å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln
»
y>
»
»
samt
tredje
femte
sjätte
sjunde
åttonde
nionde
))
»
»
»
»
y>
»
kronor 4,780,000
» 900,000
» 29,210,000
» 18,320,000
» 13,760,000
» 10,290,000
» 13,800,000
» 2,940,000
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
5
3) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1921
dels till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens
befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna
såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................................. kronor 160,000,000,
dels ock förklara, att under år 1921 tillsvidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola
bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå
beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,
flottans pensionskassa, statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl., försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket,
patent- och registreringsverket, bank- och fondinspektionen samt
kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt
beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av
de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1921 kunna
varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.
Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande
lydelse:
Förslag
till
Kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Härigenom förordnas som följer:
§ I
Mom.
1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
4
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;
ortstillägg, dyr orts ti Hägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
docentstipendium vid statens högskolor;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén
och marinen;
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat.
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av
stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,
prövar sådant av omständigheterna påkallat.
• § 2.
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,
i visst förhållande till ett grundtal, som av Kung!. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl.
Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsök
-
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
5
ningen, nämnda tal minskas med en niondel därav, varvid, för det fall
att det sålunda erhållna talet icke är jämt delbart med 2, detsamma,
därest det med högst 1 understiger närmast högre med 2 jämnt delbara
tal, höjes till sistnämnda tal, men eljest sänkes till närmast lägre med 2
jämnt delbara tal.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3-
Mom. 1. För andra i denna kungörelse avsedda befattningshavare
än de i mom. 2 här nedan nämnda utgår dyrtidstillägget på
följande sätt.
Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 100 kronor för månad,
utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.
Överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg
för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt
nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 1,250
kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet.
A del, som överstiger 1,250 kronor för månad, utgår icke dyrtidstilläo^.
OO
Mom. 2. Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt
häradshövdingar och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är
särskilt stadgat.
§ 4.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruks
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
akademiens sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1 angivna
slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,
att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska
akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott av
egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den mån
ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisniugstimme i veckan
än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock till förste
notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den, som förordnats
att förvalta häradshövdingämbetet, dyrtidstillägg bestrides av statsmedel
även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom
avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå
dyrtidstillägg beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet
åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.
§ 5.
Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller
för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig
tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom. För den, som bär
tjänstledighet av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma
proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen
och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren
icke åtnjutit dylik ledighet.
§ 6.
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
7
§ i
Till
innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken
avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.
Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest
och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter ingången
av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad
avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna påkallat,
därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande
tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare,
som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade
gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst
hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda
bestämmelser skolat utgöra.
§ 8.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning,
som medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid
den befattning, till vilken han först blivit befordrad.
§ 9.
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. samt indelt manskap
vid krigsmakten.
§ 10.
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
Till
nödiga tabeller.
§ 11.
hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
8
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
§ 12-
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.
Ifrågavarande proposition, vilken hänvisats i vad den angår pensions-
och indragningsstaterna till bankoutskottet och såvitt rör jordbruksärenden
till jordbruksutskottet, har i övrigt hänvisats till statsutskottet.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I anledning av förevarande proposition hava inom riksdagen väckts
följande motioner, vilka hänvisats till utskottet för förberedande behandling,
nämligen inom första kammaren nr 227 av herrar A. Hult och J.
Pålsson, nr 228 av herrar N. S. Norling och P. Norm, nr 229 av herrar
T. Julin och C. I. Asplund, nr 230 av herrar N. A. Nilsson och L.
Widell samt nr 231 av herr S. Clason m. fl. och inom andra kammaren
nr 331 av herrar E. Hage och C. Lovén, nr 332 av herr A. J. Bärg
m. fl., nr 333 av herr E. Eriksson i Stockholm, nr 334 av herrar A.
Thore och A. Bökelund, nr 335 av herr W. Björck i Jönköping, nr 336
av herr E. Nyländer samt nr 337 och 338 av herr I. Vennerström.
Herrar Hult och Pålsson hava i den av dem väckta motionen hemställt,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i det vid Kungl. Maj:ts
proposition nr 95 bifogade förslaget till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m., att § 3
kommer att erhålla följande ändrade lydelse:
§ 3.
Mom. 1. För andra i denna kungörelse avsedda befattningshavare
än de i mom. 6 av denna paragraf nämnda utgår dyrtidstillägget, på
sätt nedan sägs, med högre belopp till familjeförsörjare än till icke
familjeförsörjare.
Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses
a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
9
vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller antingen
barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund av sjukdom,
vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete, eller fader eller
moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern eller modern är i
egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg;
b)
manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets
början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen
till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap av befattningshavare
eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg;
c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början
är ogift, änka,eller frånskild och underhåller barn eller fader eller moder,
på sätt under a) sägs; samt
d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början
är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt
urståndsatt att bidraga till familjens underhåll; dock ej i sådana fall,
då mannen är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad
till dyrtidstillägg.
Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2t sägs anses
såsom icke-familjeförsörjare.
Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget å avlöningsförmåner,
som icke överstiga 100 kronor för månad, efter ett procenttal,
som motsvarar grundtalet, överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor
för månad utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 100 kronor
för månad, på sätt nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100
kronor men icke 1,250 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar
hälften av grundtalet. Å del, som överstiger 1,250 kronor för
månad, utgår icke dyrtidstillägg.
Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägg å avlöningsförmåner,
som icke överstiga 100 kronor för månad, efter ett procenttal,
som motsvarar grundtalet. Överstiga avlöningsförmånerna 100
kronor för månad, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör
100 kronor för månad på sätt nyss sagts, samt för den del därav, som
överstiger 100 kronor men icke 600 kronor för månad efter ett procenttal,
som motsvarar en tredjedel av grundtalet. Å del, som överstiger
600 kronor för månad, utgår icke dyrtidstillägg.
Mom. 6. Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt
häradshövdingar och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är
särskilt stadgat.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 75 käft. (Nr 186.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
Herrar Norling och Norm hemställa, att riksdagen måtte besluta,
att, utöver vad Kungl. Maj:t i proposition nr 95 föreslår, ett tillägg av
300 kronor må enligt i motionen angivna grunder utgå till gift manlig
befattningshavare, vars fastställda lön icke överstiger 4,000 kronor.
Herrar Julin och Asplund hemställa, att riksdagen, med godkännande
i övrigt av det förslag till kungörelse med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, som innehålles i
Kungl. Maj:ts proposition nr 95, måtte besluta, att § 3, mom 1, 3:dje
stycket av sagda kungörelse må erhålla följande lydelse:
Överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg
för den del därav, som utgör 100 kronor per månad på sätt
nyss sagts, och för den del, som överstiger 100 kronor''men icke 170
kronor per månad, efter ett procenttal lika med det hela tal, som ligger
närmast 2/s av grundtalet, samt lör den del, som överstiger 170 kronor,
men icke 1,250 per månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften
av grundtalet. Å den de!, som överstiger 1,250 kronor per månad utgår
icke dyrtidstillägg.
I den av herrar Nilsson och Widell väckta motionen hemställes,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i det vid propositionen nr 95
fogade förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst, att § 9 kommer att erhålla följande
ändrade lydelse:
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter,
befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. samt indelt manskap
vid krigsmakten.
Herr Clason m. fl. hemställer, att riksdagen måtte besluta dels
att beträffande avlöningsförmåner, som överstiga 100 kronor för månad,
dyrtidstillägget för den del, som överstiger 100 men icke 1,250 kronor
för månad, utgår efter ett procenttal, som motsvarar två tredjedelar av
grundtalet, dels ock att dyrtidstillägget skall utgå från och med den 1
januari 1920.
Herrar Hage och Lovén hava i den av dem väckta motionen
hemställt,
A) att riksdagen måtte bifalla Kung]. Maj:s proposition nr 95 med
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. m., dock med följande ändringar
nämligen,
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
11
att det bestämmes, att dyrtidstillägget utgår å den del av eu befattningshavares
årsavlöning, som ej överstiger 2,000 kronor med ett
grundtal, som motsvarar det indextal, som enligt socialstyrelsens beräkningar
utmärker fördyringen i levnadskostnaderna från augusti 1914,
dock så, att om detta grundtal är ojämnt det nedreduceras till närmast
lägre med 2 jämnt delbara tal,
att å avlöningsbelopp, liggande mellan 2,000 kronor till och
med 3,000 kronor, utgår dyrtidstillägg med 3/io av det grundtal, som i -föregående stycke bestämts för avlöning till och med 2,000 kronor,
att å avlöningsbelopp, liggande mellan 3,000 kronor och till och
med 5,000 kronor, utgår dyrtidstillägg med 2/io av det i första stycket
nämnda grundtalet samt
att å avlöningsbelopp liggande mellan 5,000 kronor och till och
med 9,000 kronor, utgår dyrtidstillägg med Vio av det i första stycket
nämnda grundtalet.
B) att de nya bestämmelserna skola träda i kraft den 1 januari
1920 samt
C) att riksdagen måtte anslå de belopp, som bliva en följd av ett
antagande av de ovan föreslagna bestämmelserna.
I den av herr Bärg m. fl. väckta motionen har hemställts, att
riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 95 måtte besluta,
dels att dyrtidstillägget å avlöningsbelopp ej överstigande 100
kronor per månad må utgå med ett procenttal, som efter verkställda
beräkningar anses motsvara levnadskostnadsökningen efter ingången av
augusti månad 1914, dels ock, att dyrtidstillägget å avlöningsbelopp
överstigande 100 men icke 1,250 kronor per månad må utgå med 4/io
av det sålunda erhållna procenttalet.
Herr Eriksson i Stockholm har i sin motion i ämnet hemställt, att
riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 95 måtte antaga
följande ändrade lydelse av § 3 mom. 1 i förslaget till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst:
För andra i denna kungörelse avsedda befattningshavare än de i
mom. 2 här nedan nämnda utgår dyrtidstillägget på följande sätt:
A. För befattningshavare, vars avlöningsförmåner icke överstiga
300 kronor för månad.
Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 100 kronor för månad,
utgår dyrtidstillägg efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor men icke 200 kronor
för månad, utgår dyrtid stil! ägg för den del därav, som utgör 100 kronor
för månad, på sätt nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100
kronor för månad, efter ett procenttal, som närmast motsvarar två
tredjedelar av grundtalet.
Överstiga avlöningsförmånerna 200 kronor för månad utgår dyrtidstillägg
för den del därav, som utgör 100 kronor, efter ett procenttal,
som motsvarar grundtalet, för den del, som överstiger 100 kronor men
icke 200 kronor för månad, efter ett procenttal, som närmast motsvarar
två tredjedelar av grundtalet, samt för den del, som överstiger 200
kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundt
niet.
B. För befattningshavare, vars avlöningsförmåner överstiga 300 kronor
för månad.
Dyrtidstillägg utgår för den del av avlöningsförmånerna, som utgör
100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet,
samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 1,250 kronor
för månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet;
dock skall dyrtidstillägg utgå med minst det belopp, vilket skulle utgå
vid en avlöning av 300 kx-onor för månad, enligt bestämmelserna under
A här ovan. Å del av avlöning, som överstiger 1,250 kronor per
månad, utgår icke dyrtidstillägg.
Den av herrar Thore och Bökelund väckta motionen är likalydande
med herr Clasons m. fl. ovanberörda motion.
Herr Björck i Jönköping har föreslagit, att riksdagen såsom tillläggsmoment,
till § 3 i Kungl. Maj:ts proposition nr 95 ville besluta,
att sådan lärare vid statens läroanstalt, som icke äger åtnjuta avlöning
under ferier, skall vara berättigad att uppbära dyrtidstillägg efter det
åi''sbelopp, till vilket dyrtidstillägget skulle uppgå, om avlöningen vore
lika fördelad på årets tolv månader.
I den av herr Nyländer väckta motionen har hemställts, att riksdagen
måtte vidtaga den iiixdring i Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. m., att det föreslagna förhöjda dyrtidstillägget
måtte beräknas från och med innevarande års ingång samt
att de till följd härav ökade kostnaderna måtte utgå från de anslag,
som för de i-espektive dyrtidstilläggen föreslagits i Kungl. Maj:ts
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
18
proposition, och att slutligen till bestridande av de ytterligare kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid. verk och institutioner,
som icke i propositionen särskilt angivits, å tilläggsstat för år 1920
såsom förslagsanslag anvisa, utöver vad i propositionen föreslagits,
ett belopp av 7,500,000 kronor.
Herr Vennerström har hemställt, dels i motionen nr 337 att riksdagen
måtte ur § 7 i det vid propositionen nr 95 fogade förslaget till
förordning borttaga ordet »särskilt» dels ock i motionen nr 338, att
riksdagen måtte i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
nr 95 besluta, att arbetarne vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori i
Eskilstuna skola erhålla dyrtidstillägg från och med 1 juli 1919 å hela
sin inkomst, den sistnämnda minskad med sådan inkomst, som är en
följd av löneförhöjning, som bevisligen är dyrtidslöneföihöjning.
I sammanhang med propositionen nr 95 har utskottet till behandling
företagit en till riksdagen den 5 mars 1920 avlåten proposition,
nr 407, vari Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för nämnda
dag föreslagit riksdagen att godkänna nedan intagna förslag till kungörelse
angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra
befattningshavare i domsagorna. Ifrågavarande förslag till kungörelse
är av följande lydelse:
Förslag
till
kungörelse angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna och vissa extra
befattningshavare i domsagorna.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1-
Till häradshövding skall,dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst
av 11,500 kronor om året.
Vikarie för häradshövding ävensom biträdande domare, brottmålsdomare,
förste och andre notarie samt vikarie för dem äga att åtnjuta
14
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
dyrtidstillägg å de arvoden, som till dem utgå av statsmedel. Till vikarie
för häradshövding samt till andre notarie och vikarie för andre notarie
bestrides dyrtidstillägg av statsmedel jämväl å den del av utgående
arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingens
avlöningsmedel.
§ 3.
I övrigt gälla beträffande dyrtidstillägg åt de i §§ 1 och 2 omförmälda
befattningshavare i tillämpliga delar bestämmelserna i kungörelsen
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst.
§ 4-
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.
Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Det i propositionen nr 95 framlagda förslaget, vilket är avsett att
tillämpas från och med den 1 juli 1920, ansluter sig i huvudsak till nu
gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst, dock att — förutom vissa mindre ändringar — dels maximigränsen
för den avlöning, varå dyrtidstillägg må utgå, föreslagits höjd
från 7,200 kronor för år till 15,000 kronor, dels ock den procentsats,
efter vilken dyrtidstillägget skall beräknas å avlöningsbelopp överstigande
1,200 kronor för år, höjts från en tredjedel till hälften av grundtalet.
Kostnaden för höjningen av maximigränsen har, efter nu gällande
bestämmelser, beräknats till omkring 1,500,000 kronor. Vad angår
höjningen av anslaget för dyrtidstillägg å belopp över 1,200 kronor,
har densamma beräknats medföra en kostnadsökning av omkring
26,000,000 kronor för år, detta med utgångspunkt från det under första
kvartalet innevarande år gällande grundtalet och med hänsyn tagen
allenast till befattningshavare i statens tjänst.
Samtliga kostnader för dyrtidstillägg — för befattningshavare,
pensionärer, lärare vid statsunderstödda läroanstalter m. fl. — beräknas
enligt nu förevarande proposition för år 1920 till 262,000 kronor, vilka
fördela sig sålunda:
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
15
för de affärsdri vande verken ..
kronor 112,000,000
» 149,000,000
5> 1,000,000
» samtliga anslagen under huvudtitlarna
x> postsparbanken m. fl. verk ..................
Summa kronor 262,000,000.
Då emellertid, sedan denna beräkning utfördes, prisstegringen
ytterligare fortgått och grundtalet fördenskull höjts, torde, enligt utskottet
från finansdepartementet tillhandakomna uppgifter samt inom
utskottet gjorda beräkningar, kostnaderna för dyrtid stillägget — under
förutsättning att nuvarande prisläge fortfar året ut — böra för år 1920
uppskattas till, approximativt, närmare 270,000,000 kronor.
Vad angår kostnaderna för år 1921, har liksom beträffande år
1920 förutsatts, att de affärsdrivande verken skola med egna inkomstmedel
bestrida dyrtidstilläggen till personalen. Enligt de förnyade
beräkningarna från finansdepartementet skulle med nu rådande prisläge,
det för övriga verk beräknade anslaget å 1921 års stat, 160,000,000
kronor, böra höjas med omkring ett tiotal miljoner kronor utöver vad
propositionen upptager. Årskostnaderna, räknat för tiden efter den
1 juli 1920 och med utgångspunkt från nuvarande indextal, ställa sig
enligt Kungl. Maj:ts förslag samt de motioner, vilka äga betydelse för
kostnadsberäkningen approximativt sålunda:
Propositionen nr 95 ...................................................... kronor 292,000,000
Herrar Hults och Pålssons motion 227:1 .................. » 265,900,000
» Norlings och Norins motion 228:1 ............... » 297,500,000
» Julins och Asplunds motion 229:1 .............. » 305,000,000
» Clasons m. fl. motioner 231: I och 334: II » 329,200,000
» Hages och Lovens motion 331:11................ » 338,700,000
» Bärgs m. fl. motion 332: II ......................... » 303,000,000
Herr Erikssons i Stockholm motion 333: II ............ » 304,200,000.
I ovanberörda, av herrar Clason m. fl. samt Thore och Bökelund
väckta motioner ävensom i herrar Hages och Lovens motion har hemställts,
att de nya bestämmelser, som av riksdagen komma att antagas,
måtte erhålla retroaktiv tillämpning från innevarande års början. I den
av herr Nyländer i andra kammaren i ämnet väckta motionen har motsvarande
hemställan gjorts beträffande de av Kungl. Maj:t föreslagna
nya grunderna för dyrtidstillägget.
Kostnaderna för de olika förslagens retroaktiva tillämpning hava
— inbegripet kostnaderna för pensionärer och lärare — uppskattats till
följande ungefärliga belopp:
16
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
Utskottets
yttrande.
Proposition nr 95 (motion 336: II) ................................. kronor 19,300,000
Herrar Clasons rn. fl. motioner (231: I och 334: II) » 38,600,000
» Hages och Lovéns motion (331:11)................. » 41,900,000
Ovan icke särskilt vidrörda motioner sakna betydelse för kostnadsfrågans
bedömande.
Det har för utskottet framstått såsom en angelägenhet av synnerligen
stor betydelse, att statstjänarne snarast möjligt erhålla en tillfredsställande
kompensation för den på grund av världskriget inträffade
prisstegringen. Under de rådande statsfinansiella förhållandena har
utskottet visserligen icke funnit det vara möjligt att nu åstadkomma
sådana höjningar i dyrtidstillägget. som i vissa motioner i ärendet påyrkats.
Men utskottet har dock ansett det nödvändigt, att åtgärder vidtagas,
som i större utsträckning, än Kungl. Maj:ts förslag medgiver,
tillgodose kraven på kompensation för prisstegringen.
Då utskottet närmare övervägt, huru förhöjningen i dyrtidstilllägget
lämpligast skall kunna ernås, har utskottet funnit sig böra i
tvenne väsentliga avseenden avvika från Kungl. Maj:ts förslag.
I första hand har det synts utskottet vara önskligt, att det s. k.
grundtalet närmare anslutes till den verkliga prisfördyringen, än nu är
förhållandet och enligt Kungl. Maj:ts förslag framdeles skulle bliva
fallet. Att sätta grundtalet lika med talet för prisfördyringen, utan
någon reduktion, har utskottet dock ansett vara mindre lämpligt, då
beräkningarna av prisstegringen givetvis icke kunna bliva fullt exakta
och fördenskull en viss marginal kan vara befogad till förebyggande
av, att dyrtidstillägget utgår efter högre procenttal än som motsvarar
den verkliga ökningen i levnadskostnaderna. Utskottet har fördenskull
ansett, att grundtalet bör så avvägas, att det motsvarar indextalet för
prisfördyringen minskat med 5 enheter, därest indextalet icke är jämnt
tal, eljest med 6 enheter. Med nu rådande prisläge skulle grundtalet
då bliva 160 mot enligt Kungl. Maj:ts förslag 146.
Vad därefter beträffar den inkomstgräns, till vilken dyrtidstilllägget
bör utgå efter ett procenttal lika med grundtalet, har utskottet,
jämväl med avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag, funnit sig böra förorda,
att viss åtskillnad göres mellan familjeförsörjare och övriga befattningshavare.
Då utskottet nu alltså anser sig böra i viss mån återupptaga
tanken på särskilda familjetillägg, vill utskottet, som nästlidet
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
17
år avstyrkte den av Kungl. Maj:ts då föreslagna s. k. dyrtidshjälpen,
i denna fråga framhålla följande.
Mot det system för familjebidragen, som 1919 års proposition
innebar och som anslöt sig till tidigare gällande bestämmelser rörande
den s. k. krigstidshjalpen, hade framställts åtskilliga anmärkningar. Ur
mera principiell synpunkt hade framhållits, bland annat, att den lönefyllnad,
som av dyrtiden betingades, lika väl som själva lönen vore eu
gottgörelse för utfört arbete och så vitt möjligt icke borde till någon
del hava karaktären av understöd, ävensom att ett ytterligare fastslående
av familjebidragen utgjorde en svårighet vid genomförande av
framtida löneregleringar. Jämväl påvisades, hurusom åtskilliga olägenheter
vore förbundna med en dyrtidshjälp, vilket sammanhängde bland
annat därmed, att densamma knutits till familjeförhållandena vid en
viss tidpunkt av året och att hänsyn icke tagits till senare inträffade
förändringar. Även i andra avseenden måste ett schablonmässigt förfarande
tillämpas, vilket komme att medföra stora ojämnheter mellan
olika befattningshavare och olika personalgrupper. Genom att dyrtidshjälpen
grundats på taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt,
vilken hänförde sig till inkomstförhållandena två år före den tid, varunder
familjebidraget finge uppbäras, komme bidraget ej heller alltid
att träffa det verkligen föreliggande behovet vid den tidpunkt, då det
utginge. Vidare framhölls, att fördelarna med dyrtidshjälpssystemet för
befattningshavare med låga inkomster och barnrika familjer lätt kunde
överskattas. Åven de lägst avlönade tjänstemännen hade nämligen i
allmänhet numera kommit upp på en sådan lönenivå, att det torde bli
jämförelsevis sällan, som dyrtidshjälp skulle komma att utgå med de
högsta föreslagna beloppen.
Vid övervägande av nu nämnda, på frågan inverkande omständigheter
hade statsutskottet vunnit den uppfattningen, att systemet med
familjeförsörjningsbidrag icke borde bibehållas. Det förelåge så mycket
större skäl att omedelbart övergiva detta system som, därest dyrtidshjälpen
slopades, dyrtidstillägget kunde tillmätas efter sådan måttstock,
att i detsamma kunde rymmas jämväl viss ersättning för dyrtidshjälpen.
Då utskottet nu funnit sig föranlåtet tillstyrka, att åtskillnad i
avseende å beräkningen av dyrtidstillägget göres mellan underhållspliktiga
befattningshavare och andra, har skälet härtill varit, att det
under förhandenvarande förhållanden icke låter sig göra att åt alla
tjänstemän bevilja dyrtidstillägg till sådana belopp, att jämväl familjeförsörjarna,
. vilka givetvis äro de som hårdast drabbats av dyrtidens
tryck, kunna bliva vederbörligen tillgodosedda. Åtskilliga av de erinB
Utäng till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 75 höft. (Nr 186.) 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
ringar, som framställts mot dyrtid shjälpen, kunna ock avlägsnas genom
tillämpande av ändrade grunder för beräkningen av det ytterligare
lönetillskott, som bör tillkomma familjeförsörjarna. Utskottet bär härutinnan
funnit en lämplig lösning vara, att för varje av befattningshavare
försörjt barn den andel av avlöningen, för vilken dyrtidstilllägget
må beräknas efter ett procenttal lika med grundtalet, ökas med
ett visst belopp utöver vad som gäller för övriga befattningshavare.
Utskottet har ansett, att hänsyn härvid endast bör tagas till av
befattningshavare underhållna barn och alltså icke till hustru. Därest
nämligen utsträckt beräkning av dyrtidstillägget efter oreducerat grundtal
skulle få ske även för hustru, bleve det synnerligen svårt att tinna en
fast begränsning för familjetillägget. Och skulle hänsyn tagas till
hustrur, husföreståndarinnor ävensom andra personer, underhållna av
befattningshavarna, skulle de ekonomiska konsekvenserna bli betydande.
Vidare håller utskottet före, att endast barn under 16 års ålder, som
på grund av försörjningsplikt underhålles av befattningkavare, bör i nu
förevarande hänseende komma i betraktande. Förhöjning av dyrtidstillägget
på grund av försörjningsplikt bör givetvis icke beräknas för
barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär själv är berättigat
till dyrtidstillägg av statsmedel. För barn, vars föräldrar båda
åtnjuta dyrtidstillägg, bör sådan förhöjning utgå endast till den av föräldrarna,
som •åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna
äro lika, till fadern. För undvikande av allt för ofta påkommande förändringar
vid uträkningen av dyrtidstillägget torde förhållandena vid
början av respektive kalenderkvartal böra läggas till grund för beräkningen
av dyrtidstillägget för familjeförsörjarna.
Med hänsyn till den höjning av grundtalet, som utskottet ovan
förordat och för att icke kostnaderna för dyrtidstillägget skola bliva
alltför stora, bör enligt utskottets mening det grundbelopp, på vilket
d3''rtidstillägget må beräknas efter ett procenttal lika med grundtalet,
icke sättas högre än till en avlöning av 85 kronor i månaden mot för
närvarande 100 kronor. Vad därefter angår det procenttal, som bör
tillämpas å månadsavlöning över 85 kronor, har utskottet ansett, att
detta lämpligen bör bestämmas till 55 procent av grundtalet, vilket vid
nu gällande prisindex ger ett reducerat procenttal av 88. Ifråga om
tillskottet för familjeförsörjarna får utskottet förorda, att för varje här
ifrågakommande barn den andel av månadsavlöningen, för vilket dyrtidstillägget
utgår med ett procenttal lika med grundtalet, ökas med 15 kronor.
Fn befattningshavare med 100 kronor i månadsavlöning får alltså, om
han underhåller ett barn, räkna fullt grundtal för hela avlöningen, d. v. s.
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
19
lian erhåller efter nuvarande indextal ett dyrtidstillägg av 160 kronor i
månaden. Har han däremot derå än ett barn, erhålles för dessa intet
familjetillägg, liksom en befattningshavare med en avlöning av högst
85 kronor i månaden eller 1,020 kronor per år icke kan komma i åtnjutande
av sådant tillägg. Detta har sin grund däri, att i båda
de nu nämnda fallen tjänstinnehavaren erhåller dyrtidstillägg beräknat
efter fullt grundtal, d. v. s. får vad som bör anses såsom full kompensation
för prisökningen. Att tillerkänna dessa befattningshavare
ytterligare lönetillägg med hänsyn till deras försörjningsplikt, skulle
vara att gå utöver syftet med dyrtidstillägget, som ju är att bereda
ersättning i möjligaste mån för prisstegringen, och i stället komma att
verka såsom en lönereglering, varom ju i nu förevarande sammanhang
icke kan bliva tal.
En jämförelse mellan ovan förordade förslag och exempelvis de
av herr Clason m. fl. samt herrar Thore och Bökelund väckta motionerna
ger vid handen, att för befattningshavare med flera barn utskottets
förslag är förmånligare än motionerna upp till eu inkomst av omkring
7,000 kronor per år. En jämförelse med den Hage-Lovénska motionen
utvisar, att även för de lägsta inkomsttagarna utskottets förslag ger
endast obetydligt lägre dyrtidstillägg för familjeförsörjare. Med en
årsavlöning av 2,400 kronor erhåller en befattningshavare med fem barn
högre dyrtidstillägg efter utskottets förslag än enligt motionen, och
vid en årsinkomst av 3,000 kronor blir dyrtidstillägget för en befattningshavare
med tre barn enligt utskottets förslag i det närmaste lika
med vad som skulle utgå jämlikt sistnämnda motion.
Av nedan intagna tablå framgår, huru dyrtidstillägget skulle utgå
för befattningshavare i olika lönegrupper enligt dels Kungl. Majtts förslag,
dels de av herr Clason m. fl. väckta motionerna, dels herrar Hages
och Lovéns motion, dels ock enligt utskottets förslag.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
Dyrtidstillägg för år vid indextal av 265.
1 Löne- klass |
Kungl. Maj:ts förslag |
Herr |
Herrar Hages och Lovens motion |
U t |
skot |
tets försl |
a g |
! i |
|
Icke Fa",ili''''-familje- .. °.r~ 1 sorJare Sor'')ar0 1 barn |
Familje- för- sörjare med 2 barn |
Familje- för- sörjare med 3 barn |
Familje- för- sörjare med 4 barn |
Familje- för- sörjare med 5 barn |
Familje-i för- sonare med 6 barn |
||||
1,000 |
1,460 |
1,470 |
1,640 |
1,600.— 1,600 |
1,600.— |
1.600.- |
1,600.— |
1,600.- |
1,600 |
1,200 |
1,752 |
1,764 |
1,968 |
l,790.4o| 1,920 |
1,920.— |
1,920.— |
1,920.— |
1,920.— |
1,920 |
1,800 |
2,190 |
2,352 |
2,952 |
2,318.-to 2,448 |
2,577.60 |
2,707.20 |
2,836.30 |
2,880.— |
2,880 1 |
2,000 |
2,336 |
2,548 |
3,280 |
2,494.40 2,624 |
2,753.60 |
2,883.2 0 |
3,012.so |
3,142.4 0 |
3,200 |
2,400 |
2,628 |
2,940 |
3,476 |
2,846.40 2,976 |
3,105.60 |
3,235.20 |
3,364.so |
3,494.4 0 |
3,624 i |
3,000 |
3,066 |
3,528 |
3,772 |
3,374.40 3,504 |
3,633.60 |
3,763.20 |
3,892. so |
4,022.40 |
4,152 |
i 3,600 |
3,504 |
4,116 |
3,968 |
3,902.40 4,032 |
4,161.60 |
4,291.20 |
4,420.80 |
4,550.40 |
4,680 |
4,000 |
3,796 |
4,508 |
4,100 |
4,254.40 4,384 |
4,513.60 |
4,643.20 |
4,772.80 |
4,902.4 0 |
5,032 |
4,800 |
4,380 |
5,292 |
4,362 |
4,958.40 5,088 |
5,217-60 |
5,347.20 |
5,476.80 |
5,606.40 |
5,736 |
5,000 |
4,526 |
5,488 |
4,428 |
5,134.40 5,264 |
5,B93.öo |
5,523.20 |
5,652.80 |
5,782.40 |
5,912 |
6,000 |
5,256 |
6,468 |
4,592 |
6,014.40 6,144 |
6,273.6 0 |
6,403.2 0 |
6,532.80 |
6,662.40 |
6,792 |
7,000 |
5,986 |
7,448 |
4,756 |
6,894.4 0 7,024 |
7,153.60 |
7,283.20 |
7,412.80 |
7,542.40 |
7,672 | |
7,200 |
6,132 |
7,644 |
4,788 |
7,070.40 i 7,200 |
7,329.60 |
7,459 20 |
7,588.30 |
7,718.40 |
7,848 | |
8,000 |
6,716 |
8,428 |
4,920 |
7,774.4o| 7,904 |
8,033.6 0 |
8,163.20 |
8,292.80 |
8,422.40 |
8,552 : |
8,400 |
7,008 |
8,820 |
4,985 |
8,126.40 8,256 |
8,385.60 |
8,515.20 |
8,644.80 |
8,774.40 |
8,904 |
9,000 |
7,446 |
9,408'' |
5,084 |
8,654.i0: 8,784 |
8,913.60 |
9,043.20 |
9,172.80 |
9,302.4 0 |
9,432 |
1Q,000 |
8,176 |
10,388 |
5,084 |
9,534.401 9,664 |
9,793.60 |
9,923.60 |
10,052.8 0 |
10,182.40 |
10,312 |
12,000 |
9,636 |
12,348 |
5,084 |
11,294.10 11,424 |
11,553.60 |
11,683.30 |
ll,812.so |
11,942.4 0 |
12,072 | |
15,000 |
11,826 |
15,288 |
5,084 |
13,934.4 o| 14,064 |
14,193.60 |
14,323.20 |
14,452.so |
14,582.40 |
14,712 |
Enligt inom utskottet verkställda approximativa beräkningar skulle
dyrtidstillägget efter det av utskottet förordade förslaget medföra en
årskostnad efter den 1 juli 1920 av i avjämnade tal omkring 330,000,000
kronor, fördelad på följande sätt:
Befattningshavare vid affärsverken................................. kronor 136,000,000
Befattningshavare uppförda under 2:a—9:e huvudtitlarna
(inräknat postsparbanken m. fl.) ............... » 124,000,000
Lärare vid statsunderstödda skolor .............................. » 49,500,000
F. d. befattningshavare och andra pensionärer ...... » 20,500,000
Summa kronor 330,000,000.
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
21
De ovan angivna beloppen för lärare vid statsunderstödda skolor
ävensom pensionärer innebära en förböjning av de enligt Kungl.
Maj:ts förslag erforderliga anslagen, svarande mot den av utskottets
förslag följande höjningen av anslagen till befattningshavarna i statens
tjänst. Skulle för berörda lärare tillämpas enahanda grunder för dyrtidstillägget
som beträffande statstjänarna, komme en ytterligare höjningav
ifrågavarande anslagspost att erfordras.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola de nya bestämmelserna träda
i tillämpning den 1 juli 1920. Då emellertid de tidigare antagna bestämmelserna
angående de olika slagen av krigstids- och dyrtidstillägg
erhållit retroaktiv verkan och fördenskull bland befattningshavarna tämligen
allmänt hysts förhoppningar om att de nya bestämmelser i ämnet,
som av innevarande riksdag komma att antagas, skola tillämpas från
innevarande års början, har utskottet med hänsyn jämväl till ställningen
å statsverkets kassafond ansett sig höra i viss mån tillmötesgå de motionsledes
framställda yrkandena om förhöjning i det för första halvåret
1920 utgående dyrtidstillägget. Då utskottet likväl icke ansett sig kunna
tillstyrka, att de nya grunderna utan vidare skola tillämpas jämväl för
första halvåret, har utskottet, efter övervägande av olika alternativ för
bestämmande av förhöjningen av det nu utgående dyrtidstillägget, funnit
sig böra förorda, att till de i statens tjänst den 30 juni 1920 anställda
befattningshavare, som i enlighet -med kungörelsen i ämnet den 30 maj
1919 uppburit dyrtidstillägg för första halvåret 1920 eller någon del
därav, må utgå ett särskilt tillägg, motsvarande 20 procent av de för
ifrågavarande tidrymd vederbörande befattningshavare tillkommande avlöningsförmåner,
dock högst efter 1,250 kronor för månad, på vilka
enligt nämnda kungörelse dyrtidstillägg må beräknas.
Den av utskottet ovan förslagna förhöjningen i dyrtidstillägget för
första halvåret 1920 har beräknats medföra en sammanlagd kostnad av
ungefär 25,000,000 kronor, och skulle för innevarande år kostnaderna
för dyrtidstillägget i sin helhet uppgå till omkring 313,000,000 kronor,
så fördelade:
Befattningshavare vid affärsverken:
Postverket.................................... kronor 17,000,000
Telegrafverket ........................... » 25,000,000
Statens järnvägar ..................... j> 83,000,000
Statens vattenfallsverk ............ » 2,000,000
Statens domäner........................ ______4,000,000 kronor 131,000,000
Transport kronor 131,000,000
22
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
Transport kronor 131,000,000
Befattningshavare uppförda under 2:a—9:e huvudtitlarna
(inräknat postsparbanken m. fl.) .............. » 116,000,000
Lärare vid statsunderstödda skolor.............................. » 47,000,000
F. d. befattningshavare och andra pensionärer ...... » 19,000,000
Summa kronor 313,000,000.
Jämväl vad angår de anslag, som böra för ifrågavarande ändamål
uppföras å tilläggsst.at för år 1920, hava de för vissa lärare och pensionärer
ovan angivna beloppen så beräknats, att höjningarna utöver
vad enligt Kungl. Maj:ts vederbörande propositioner rörande dessa
personalgrupper skulle erfordras, avmätts i förhållande till den av utskottets
förslag följande kostnadsökningen för statetjänarna. Vad de
affärsdrivande verken beträffar, har utskottet, då enligt riksstaten för
år 1920 för samtliga ifrågavarande verk beräknats Uppstå överskott,
avsevärt överstigande de kostnadsökningar, som de av utskottet för
ordade höjningarna i dyrtidstillägget medföra i förhållande till Kungl.
Majrts förslag, icke funnit anledning framställa förslag om anvisande
av särskilda anslag för beredande av dyrtidstillägg åt dessa verks bofattnin
gshavare.
I fråga om den för år 1921 erforderliga avsättningen för sådana
dyrtidstillägg, som icke skola täckas genom vederbörande verks och inrättningars
egna inkomstmedel, torde den av Kungl. Maj:t föreslagna
avsättningen å 160,000,000 kronor böra höjas till omkring 200,000,000
kronor.
Vidkommande detalj bestämmelserna i förslaget till kungörelse i
ämnet får utskottet framhålla följande.
§ 2-
I denna paragraf erfordras vissa jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag
på grund av den av utskottet förordade förändrade beräkningen av
grundtalet.
§ 3.
Förutom de ändringar i denna paragraf, som betingas av utskottets
förslag rörande beräkningen av dyrtidstillägget vid olika avlöningslägen,
får utskottet förorda vissa andra jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag.
Till att börja med synes det föreslagna stadgandet i mom. 2
kunna utgå samt första stycket av mom. 1 jämkas i anslutning härtill.
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
23
Den i mom. 2 gjorda uppräkningen av de befattningshavare, i fråga
om vilka särskilda bestämmelser rörande beräkningen av dyrtidstillägget
skola gälla, är icke uttömmande, då fr. o. m. början av år 1921 begränsning
av dyrtidstillägget bör ske jämväl för domänverkets personal.
Det torde fördenskull vara enklast, att, med uteslutande av mom. 2
bestämmelserna i § 3 angivas avse de befattningshavare, om vilka icke
är särskilt stadgat, utan att de olika undantagna personalgrupperna speciellt
omnämnas, vilket torde vara överflödigt.
Enligt mom. 2 skulle särskilda bestämmelser gälla beträffande
dyrtidstillägg för häradshövdingar och vissa vikarier för dem. Anledningen
till att i Kungl. Maj:ts förslag undantag gjorts för dessa befattningshavare
är, att vid avlåtandet av propositionen nr 95 frågan
om partiell löneförbättring för häradshövdingarna ännu icke kunnat
göras till föremål för proposition till riksdagen. Sedan numera beslut
av riksdagen fattats rörande sistnämnda fråga, torde det mest ändamålsenliga
vara, att de bestämmelser angående dyrtidstillägg åt häradshövdingarna
och vissa extra befattningshavare i domsagorna, som föreslagits
i propositionen nr 407, inarbetas i den allmänna kungörelsen
angående dyrtidstillägget, vilket lätteligen kan ske genom vissa ändringar
i § 4.
1 § 3 har utskottet vidare funnit sig böra förorda ytterligare en
ändring, detta närmast med anledning av den utav herr Björck väckta,
ovanberörda motionen. Syftet med sagda motion är, att extra ordinarie
befattningshavare vid statens läroanstalter icke skola i avseende å dyrtidstillägg
bliva sämre ställda än tjänstemän med motsvarande avlöningsförmåner,
vilkas tjänstgöring är fördelad över hela året. Att utan vidare
i enlighet med motionärens förslag bestämma, att sådan lärare, som
icke åtnjuter ferier, skall vara berättigad uppbära dyrtidstillägg efter
det årsbelopp, till vilket dyrtidstillägget skulle uppgå, om avlöningen
vore lika fördelad på årets tolv månader, har utskottet dock icke kunnat
tillstyrka. Det har nämligen för utskottet icke varit möjligt att fullt
överblicka, i vad mån förhållanden likartade dem, på vilka motionären
pekat, kunna gälla även ifråga om andra områden av statsförvaltningen.
Emellertid har utskottet funnit sig böra förorda en jämkning i § 3, som
till väsentlig grad skulle undanröja de överklagade förhållandena.
Enligt de nuvarande bestämmelserna liksom enligt den föreliggande
propositionen utgår dyrtidstillägget å avlöningsförmånerna »för
månad». Såsom framhållits i det betänkande av särskilda sakkunniga,
på vilket 1919 års proposition om dyrtidstillägget var grundad, innebär
detta stadgande, att om en befattningshavare uppbär avlöning för
24
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
endast en del av en månad, dyrtidstillägget skall utgå med den del av
krigstidstillägg för hel månad, som belöper å den tid, för vilken avlöning
åtnjutes. En extra lärare, som tjänstgjort exempelvis 10 dagar
av en månad, erhåller därför icke dyrtidstillägg efter oreducerat grundtal
för mera än x%i av 100 kronor (resp. efter de nya bestämmelserna
85 kronor) av den under månaden uppburna avlöningen. Även om
denna princip teoretiskt är riktig, medför densamma ur praktisk synpunkt
åtskilliga svårigheter vid uträkningen av dyrtidstillägget, särskilt
för extra befattningshavare. Då det synes utskottet önskligt, att bestämmelserna
angående dyrtidstillägget, vilka i allt fall i tillämpningen
visat sig föranleda mycket arbete, i möjligaste mån förenklas, har utskottet
fördenskull velat förorda, att dyrtidstillägget framdeles må beräknas
å den för varje månad verkligen utbetalda avlöningen. Övergår
man till denna princip, kommer skillnaden mellan de icke ordinarie
lärarnas och andra befattningshavares dyrtidstillägg att till väsentlig
del försvinna. — I anslutning till nu angivna uppfattning har utskottet
formulerat bestämmelserna under § 3 i nedan intagna förslag till kungörelse.
§
4.
Frånsett de ändringar, vilka hänföra sig till inarbetandet i förevarande
paragraf av de föreslagna särskilda bestämmelserna angående
dyrtidstillägg för häradshövdingar och viss extra personal i domsagorna,
vilka bestämmelser icke givit utskottet anledning till erinran, har utskottet
ej funnit skäl föreslå någon ändring i § 4.
§ 7.
Enligt såväl nu gällande bestämmelser som föreliggande proposition
skall till de befattningshavare, varom i denna paragraf är fråga,
d. v. s. huvudsakligen extra personal, den myndighet, som äger bestämma
avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest och i den mån myndigheten,
med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914
till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,
anser sådant av omständigheterna påkallat. I den av herr Vennerström
väckta motionen nr 337 har nu hemställts, att ordet »särskilt» måtte
borttagas ur det återgivna stadgandet. Oavsett de förhållanden, på
vilka motionären grundat sitt förslag, har utskottet funnit sig böra tillstyrka
den i motionen föreslagna ändringen. Den nu gällande bestäm
-
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
25
melsen torde nämligen giva rum för mycket olika tolkningar samt lämna
möjlighet att vid tillmätandet av dyrtidstiliägget för den extra personalen
taga hänsyn till förhållanden, som enligt utskottets åsikt icke böra
öva inflytande på bedömandet, huruvida och i vilken utsträckning dyrtidstillägg
bör utgå till personalen ifråga.
§ 9.
1 den av herrar N. A. Nilsson och Widell väckta motionen har föreslagits,
att förevarande paragraf skulle ändras därhän, att reservofficersaspiranter
vid flottan samt reservmarinintendentsaspiranter skulle i avseende
å dyrtidstillägg likställas med statstjänare. Det synes visserligen
utskottet, att även utan uttrycklig bestämmelse därom dessa aspiranter
under sin militärtjänstgöring skulle kunna anses såsom befattningshavare
i statens tjänst, men då en annan uppfattning gjort sig gällande, får
utskottet förorda, att den av motionärerna föreslagna utvidgningen av
paragrafen ifråga vidtages.
Av vad utskottet ovan anfört framgår, i vad mån utskottet ansett
sig kunna tillmötesgå de i de olika motionerna framställda förslagen
rörande ändringar i propositionen nr 95. Det av herr Vennerström
i motionen nr 338 framställda yrkandet angående dyrtidstiliägget åt
arbetarna vid Karl Gustafs gevärsfaktori har utskottet icke kunnat tillstyrka,
då enligt utskottets mening icke tillräckliga skäl föreligga att nu
vidtaga en ändring i de förut gällande bestämmelserna, helst som förhållanden
motsvarande dem, som motionären anfört till stöd för sin
framställning, kunna tänkas gälla även beträffande andra extra befattningshavare.
Vad angår de till statsutskottets handläggning hörande delar av
propositionen nr 95, vilka ovan ej blivit berörda, har utskottet icke
funnit anledning till annan erinran än att, då beträffande bank- och fondinspektionen
bankmedel böra för dyrtidstillägg tagas i anspråk allenast
för dyrtidstillägg å avlöningar, som skola utgå av dylika medel, riksdagens
beslut beträffande anslaget till bank- och fondinspt:ktionen bör
avfattas i enlighet härmed.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
propositioner nr 95 och nr 407 må
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 75 käft. (Nr 186.)
4
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
1) godkänna bilagda förslag till kungörelse med
allmänna grunder för dyrtid stillägg åt befattningshavare
i statens tjänst (bilaga A), med undantag dock i vad
angår dels de under jordbruksdepartementet hörande
befattningshavare, dels ock befattningshavare vid flottans
pensionskassa och statens anstalt för pensionering av
folkskollärare m. fl.;
2) medgiva, att till de den 30 juni 1920 i
statens tjänst anställda befattningshavare, som på
grund av kungörelsen den 30 maj 1919 (nr 262) åtnjutit
dyrtidstillägg för första halvåret 1920 eller
del därav, skall utgå förhöjning i dyrtidstillägget motsvarande
tjugo procent av de avlöningsförmåner för
samma tidrymd, dock högst å ett belopp av 1,250
kronor för månad, på vilka enligt nämnda kungörelse
dyrtidstillägg må beräknas;
3) i avseende å dyrtidstillägget för år 1920
a) medgiva, att till befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk
och postsparbanken dyrtidstillägg må utgå
av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas,
b) för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid nedannämnda verk och
institutioner å tilläggsstat för år 1920 anvisa
under sjätte huvudtiteln:
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag
å ................................................................ kronor 60,000
att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt
utgå;
för statens biografbyrå ett reservationsanslag
å .................................................................. kronor 30,000
att av avgifter för granskning av biografbilder
direkt utgå;
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å...................................................... kronor 84,000
att av inkomst av myntning och justering direkt
utgå;
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
27
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å............................................. kronor 550,000
att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel direkt utgå;
för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag
å...................................................... kronor 70,000
att, såvitt angår dyrtidstillägg å avlöningar, som
skola bestridas av bidrag till bankinspektionen, i första
hand utgå av dylika medel; samt
för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri
sprit ett reservationsanslag å............... kronor 55,000
att av denatureringsavgifter direkt titgå;
c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid verk och institutioner,
som icke här ovan särskilt angivits, å tilläggsstat
för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln ............... kronor 6,000,000
» tredje » » 1,500,000
» fjärde » » 35,000,000
» femte » » 21,000,000
» sjätte » » 17,000,000
» sjunde » » 13,000,000
)> åttonde » » 17,000,000
samt
4) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1921
a) till bestridande av kostnaderna för dylik för
mån
åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl.
vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1921
års riksstat anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................... kronor 200,000,000,
b) förklara, att under år 1921 tillsvidare och
intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel,
av vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst skola bestridas,
härför erforderliga belopp skola utgå
beträffande befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,
postsparbanken, försäkringsinspektionen, statens
biografbyrå, mynt- och justeringsverket, patent- och
28
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
registreringsverket, bank- oeb fondinspektionen samt
kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit av de
medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas, samt
beträffande befattningshavare vid övriga verk
och institutioner av det under mom a) ovan omförmälda
anslag;
II. att de i ämnet av herrar Hult och Pålsson,
Norling och Norin, Julin och Asplund, N. A. Nilsson
och Widell, Clason m. fl., Hage och Lovén, Bärg m. fl.,
Eriksson i Stockholm, Thore och Bökelund, Björck i
Jönköping, Nyländer och Vennerström väckta motionerna
må anses besvarade med vad utskottet ovan
anfört och hemställt.
Stockholm den 1 juni 1920.
På statsutskottets vägnar:
S. IJ. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet Lava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H- Kvarnselius, C. J- G■ Stvarts, J. Nilsson i Skottlandshus,
N. A. Nilsson, H. F. Lamm, H. M. Bäckström, J. L. Widell, C. Gr. Ekman, O.
U. B. Olsson, O. Bergqvist, J. Jeansson och C. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson
i Bonarp, 0. H.son Waldén, S. Bengtsson i Norup, W. Bäckström, C. R- Jatisson i Falun,
J Erlansson, A J Andersson i Gävle, 0. Nilsson i Örebro, S- E. J. I/iibeck och K. E- TV.
Söderhielm.
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
29
Reservation
vid punkt I 1) av herr H. M. Bäckström, som ansett, att grundtalet
bort bestämmas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
vid punkt I 2): av herrar S. H. Kvarnzelius, J. Nilsson i Skott -landshus, N. A. Nilsson, II. M. Bäckström, C. G. Ekman, J. Jönsson i
Revinge, P. Nilsson i Bonarp, O. II. Wallen, S. Bengtsson i Norup, C.
B. Jansson i Falun och J. Erlansson, vilka ansett, att utskottets yttrande
beträffande förhöjningen i dyrtidstillägget för första halfåret 1920
bort hava följande lydelse:
»Enligt Kungl. Maj:ts — — — må beräknas. Sådant tillägg
må dock endast utgå till befattningshavare som är familjeförsörjare,
dock att, där både man och hustru äro statsanställda, tillägget utgår
endast till endera av dem, och då till den, som åtnjuter högsta lönen.
Med familjeförsörjare förstås i detta sammanhang såväl befattningshavare,
som är gift utan att äga barn, som dylik, enkling, enka eller
ogift, vilken äger barn. Beträffande åldersgräns för barn gäller därvid
samma bestämmelse, som i den av utskottet under punkt 1) förordade
bil. A § 3 är stadgat.»
samt att utskottet förty under ovannämnda punkt bort hemställa,
2) att riksdagen må medgiva — — — må beräknas,
dock att sådant tillägg må utgå allenast till
befattningshavare, som är familjeförsörjare. Där både
man och hustru äro statsanställda, utgår likväl tilllägget
endast till endera av dem, och då till den, som
åtnjuter högsta lönen.
av herr O. U. B. Olsson, vilken ansett att utskottet bort
hemställa,
att riksdagen må medgiva — — — motsvarande
trettio procent ■— — — må beräknas.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
av herr G. I. Asplund, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må medgiva — — — med dels
ett belopp motsvarande en sjättedel av — — — må
beräknas, dels ock 50 kronor för varje vid förstnämnda
tidpunkt av befattningshavaren på grund av försörjningsplikt
underhållet barn, som icke uppnått 16 års
ålder.
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
31
Bilaga A.
Förslag
till
Kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ I
Mom.
1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
docentstipendium vid statens högskolor;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén
och marinen;
32
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat.
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar
sådant av omständigheterna påkallat.
§ 2.
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,
i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,
av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med 6, därest talet är jämnt,
men eljest med 5.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t ma komma att pa grund av anyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3.
För befattningshavare, varom icke är i särskild ordning annorlunda
stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för månad uppburna
avlöningen, på följande sätt.
Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,
utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.
Överstiger avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden,
Statsutskottets utlåtande Nr 186. 33
utgår dyrtid sti Hägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss
ä.r sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet, dock att beträffande befattningshavare,
vilken vid början av det kalenderkvartal, som omfattar
den. månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt underhållit.
barn, som icke uppnått 16 års ålder, den del av månadsavlöningen,
för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet,
ökas med 15 kronor för varje dylikt barn. Förhöjning i dyrtidstillägget
på grund av försörjningsplikt må icke beräknas för barn, som i
egenskap av befattningshavare eller pensionär är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, och må för barn, vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg
enligt denna kungörelse, nu nämnd förhöjning utgå endast
till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om
avlöningarna äro lika, till fadern. Därest vid beräkningen av det procenttal,
som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet
tal uppstår, skall procenttalet jämnas till närmast lägre hela tal.
Uppgår avlöningen till mer än 1,250 kronor i månaden, utgår
å den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtid still ägg.
§ 4.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utspår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till
lantbruksakademiens sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i
§ 1 angivna slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende
därå, att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande
lärare vid musikaliska akademien, till vilkens avlönande akademien
lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant
tillskott, i den mån ersättningen icke ut<jår efter högre belopp för undervisningstimme
i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid
akademien, dels ock till vikarie för häradshövding samt till andre notarie
i domsaga och vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides
av statsmedel även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket
genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av
11,500 kronor om året.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 75 höft. (Nr 186.) 5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet
åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.
§ 5.
Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller
för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig
tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har
tjänstledighet av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma
proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna
avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren
icke åtnjutit dylik ledighet.
§ 6-
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.
§ 7.
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.
Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövjade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest
och i den mån myndigheten med hänsyn till efter ingången av augusti
månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning,
anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid de i §
1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande tillämpning med
iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare, som
för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller
flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst hälften av vad dyrtidstillägg
å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
35
§ 8.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning,
som medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid
den befattning, till vilken ban först blivit befordrad.
§ 9.
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap vid
krigsmakten samt reservofficersaspiranter vid flottan och reservmarinintendentsaspirant
er.
§ io.
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ Il
Till
hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 12.
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av KungL
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.