Statsutskottets utlåtande Nr 184.
1
Nr 184.
Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1920 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning a,v Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till utförande av
vissa fiskehamnsbyggnader m. in. jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)''
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd ock behov i avseende å sjätte
huvudtiteln^ innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, kar
Kung]. Maj:t, under åberopande av punkt 16 i det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av fiskekamnskommissionen
föreslagna hamnar ävensom av fiskehamn vid Östra
Torp å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott
meddela, användas för ifrågavarande ändamål under villkor om kostnadsfri
upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna än även
av det område i land, som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd
att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma behovet,
dels ock medgiva, att kostnaderna för anordnande under byggnadstiden
av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
må från och med år 1920 från de för hamnarnas byggande
anslagna medel utgå med ett till 29,900 kronor om året förhöjt belopp.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 7-4 käft. (Nr 184—185.) 20 1,
Utförande av
vissa fiskehamnar.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft fyra inom andra kammaren väckta motioner,
nämligen dels nr 60 av herr P. Granath m. fl., vari föreslagits, att riksdagen
måtte bevilja ett anslag av 1,130,000 kronor för uppmuddringar
och utbyggnader av vissa fiskehamnar i Norrland och Uppsala län, i
enlighet med av väg- och vattenbyggnadsstjrrelsens hamnavdelning uppgjort
förslag, samt att av detta belopp 500,000 kronor beviljas på
tilläggsstat för år 1920, samt 630,000 kronor å 1921 års stat,
dels nr 160 av herr A. Pehr sson i Bramstorp, vari hemställts, att
riksdagen måtte till fördjupning av under byggnad varande hamnen i
Östra Torp i enlighet med uppgjort förslag ställa Kungl. Maj:ts förfogande
ett belopp, utöver tidigare beviljat anslag, av 210,000 kronor,
dels nr 161 av herr S. Bengtsson i Norup m. fl., vari hemställts, att
riksdagen för anläggning av en skydds- och fiskehamn vid Torekov, i
enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens den 18 december 1919
omräknade kostnadsförslag, på extra stat måtte bevilja ett statsanslag
av 1,740,500 kronor, därav för år 1921 en tredjedel med i runt tal
580,200 kronor,
dels ock nr 231 av herr P. A. Andersson i Knäppinge m. fl., i vilken
motion hemställts, att riksdagen måtte
1) besluta att staten skall genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnavdelning själv bygga och underhålla alla de av fiskehamnskommissionen
förordade fiskehamnar, till vilka medel av riksdagen beviljas;
2) bevilja ett anslag av 1,130,000 kronor för utförande av de i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse den 1 december 1919 nämnda
12 i huvudsak av muddringar bestående fiskehamnsförbättringar, vilka,
under förutsättning att detta anslag beviljas, lämpligen kunna utan försenande
av andra i gång varande fiskehamnsbyggnader med hänsyn till
arbetets beskaffenhet bedrivas jämsides med dessa, liksom de 4 hamnarbetena
vid Fågelsundet, Bergö, Grisslan och Gäddbäckssund, till vilkas
utförande riksdagen redan förut beviljat medel;
3) medgiva att för sådant ändamål de ovan angivna 16 i huvudsak
av muddringar bestående hamnförbättringarne, samt jämväl i andra delar
av landet än de norrländska kustlänen och Uppsala län avsedda, av
fiskehamnskommissionen till utförande i andra hand förordade fiskehamnsarbeten
av liknande art, må bilda en särskild parallellgrupp att utföras
jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader, därvid de
ovan angivna 16 första till denna grupp hörande hamnförbättringarne
böra utföras i ordningsföljden: Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet,
Agö, Bergö, Grisslan, Gäddbäckssund, Rönnskär, Rödkallen, Holma,
Statsutskottets utlåtande Nr 184. 3
Skeppsmätare Marviksgrunnan, Storhamn, Jättliolmarno, Våtnäs och
Tupparne;
4) besluta sådan ändring i övrigt i den av fiskehamnskommissionen
på sin tid föreslagna ordningsföljden för de av kommissionen förordade
fiskehamnsbyggnadernas utförande, att ordningsföljden för de uti huvudgruppen
kvarstående, respektive nyinförda fiskehamnarna skall vara:
Ilerrevik, Smögenholmarne, Barsebäck, Byxelkrok, Kårehamn, Lutterhorn,
Kapelludden, Hölick, Värskär, Bremö-Kalven (i stället för Sanna),
Utvalnäs, Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö;
5) anvisa ett belopp av 200,000 kronor att ställas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande dels för verkställande även i andra
delar av landet än den norrländska kusten av de utav 1917 års riksdag
begärda undersöknings- och utredningsarbetena rörande sådana mindre
kostsamma i huvudsak av muddringsarbeten bestående fiskehamnsförbättringar,
vilka i fiskehamnskommissionens förslag förordats att komma
till utförande i andra hand och vilka med hänsyn till arbetets beskaffenhet
lämpligen kunna bedrivas jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader,
dels för utförande av de undersökningsarbeten och
upprättande av de arbetsplaner och kostnadsberäkningar, som erfordras
jämväl för de återstående, av fiskehamnskommissionen till'' utförande i
andra hand förordade fiskehamnsanläggningar, vilka icke bestå i huvudsak
av muddringsarbeten;
samt 6) öka det för år 1920 beviljade byggnadsanslaget, 2,000,000
kronor, till 2,500,000 kronor i enlighet med vad av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärts.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för de av dem
gjorda framställningarna, får utskottet hänvisa till motionerna.
Med avseende å de föreslagna ändringarna i ordningsföljden för
byggandet av statens fiskehamnar m. m. får utskottet hänvisa till en
utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning tillhandakommen
promemoria, vilken utskottet till fullständigande och förtydligande
av den i propositionen lämnade utredningen ansett erforderligt
foga vid detta utlåtande såsom bilaga.
Kungl. Maj:ts i ämnet avgivna förslag avser därjämte vissa höjningar
i avlöningsförmånerna för personalen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnavdelning. Innebörden härav framgår av nedanstående
sammanställning:
4
Statsutskottets utlåtande .Nr 181.
Utskottets
yttrande.
Nuvarande anslag.
chefen för hamn avdelningen...... kronor 10,000: —
hamningenjören............................. » 6,000: —
biträdande ingenjören.................. » 4,800: —
kvinnligt skrivbiträde .................. » 1,200: —
administrativa avdelningen......... » '' 1,200: —
Summa kronor 23,200: —
Föreslaget anslag.
kronor 12,000: —r)
» 7,200: —l)
» ''5,500: —*)
» 1,600: —»)
» 3,600: —
kronor 29,900: —
De av herr Granath m. fl. och herr Andersson i Knäppinge :m. fl.
i ämnet väckta motionerna äro grundade på en inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
under år 1919 slutförd utredning dels avseende att
vissa mindre kostsamma, i huvudsak av muddringar bestående fiskehamnsförbättringar,
vilka enligt nu gällande plan skulle komma till utförande
först i andra hand, i stället skulle bilda en särskild parallellgrupp att
snarast utföras jämsides med andra i gång varande arbeten å vissa första
hands-hamnar, dels ock jämväl i övrigt innebärande en förändring i den
tidigare för hamnarnas utförande bestämda ordningsföljden. Anledningen
till att dessa väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, vilka innefattades
uti fyra i december månad 1919 till Kungl. Maj:t avlåtna skrivelser,
icke'' uti statsverkspropositionen upptagits till prövning, torde bland
annat hava varit den sena tidpunkt, på vilken de kommit vederbörande
departement tillhanda.
Den sålunda motionsvis föreslagna omläggningen av fiskehamnsbyggnaderna,
som delvis tillkommit i enlighet med riksdagens tidigare
gjorda uttalanden, har utskottet funnit värd allt beaktande. Då det
emellertid icke varit utskottet möjligt att ägna förslaget den omfattande
och i detalj gående granskning, som med hänsyn till ärendets beskaffenhet
synes nödvändig, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka, att
detsamma nu vinner riksdagens godkännande.
Under uttalande av sin anslutning till det med omläggningsförslaget
avsedda syftet förutsätter emellertid utskottet, att Kungl. Maj:t efter
förnyad prövning av ärendet för nästkommande riksdag framlägger förslag
med nya grunder för fiskehamnsbyggnadernas bedrivande, därvid,
därest så befinnes erforderligt, tillfälle torde föreligga för Kungl. Maj:t
att äska ökat anslag för ändamålet å 1921 års tilläggstat.
I avvaktan härpå har utskottet upptagit det anslag, som nu bör anvisas
å 1921 års riksstat, till samma belopp som Kungl. Maj:t i detta
hänseende föreslagit, eller 2,000,000 kronor.
*) vartill skulle komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.
2) > > » dyrtidstillägg.
Statsutskottets utledande Nr 184.
Beträffande härefter frågan om ökat anslag för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnavdelning vill utskottet, med hänsyn till de
öikade arbetsuppgifter, som i jämförelse med vad som tidigare varit fallet
otvivelaktigt redan åvila denna och som framdeles i än större utsträckning
torde bliva densamma tilldelade, tillstyrka Kung]. Maj:ts i detta
hänseende gjorda förslag. I fråga om den föreslagna höjningen från
l, 200 kronor till 3,600 kronor av det till ersättning åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
administrativa avdelning avsedda beloppet förutsätter
emellertid utskottet i likhet med statskontoret, att detta belopp icke må
användas till förstärkning av den å styrelsens ordinarie stat anställda
personalens avlöning.
Den tidpunkt, varifrån de sålunda tillstyrkta högre avlöningarna
m. in. skulle utgå, har utskottet ansett böra fastställas till den 1 juli 1920.
Uti herr Pehrssons i Bramstorp ovanberörda motion bär ifrågasatts,
att den på statens bekostnad under byggnad varande fiskehamnen vid
''östra Torp måtte för att möjliggöra jämväl handelstrafik utvidgas och
i erforderlig utsträckning fördjupas från 3 till 4 meter. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har uti avgivet utlåtande uttalat såsom silf
mening, att den ifrågasatta utvidgningen vore ett för staten och orten
gemensamt intresse, samt förordat att ett statsanslag för ändamålet med
105,500 kronor, eller hälften av den beräknade utvidgningskostnaden,
beviljades, under förbehåll, bland annat, att återstoden täcktes av enskilda
och lokala korporationer. Då emellertid enligt utskottets mening bidragav
statsmedel icke bör ''utgå för utvidgning av ifrågavarande anläggning
från fiskehamn till handelshamn får utskottet avstyrka motionen.
Av herr S. Bengtsson i Norup m. fl. bär uti ovannämnda motion
nr 161 gjorts framställning om anslag för anläggning av en skyddsoch
fiskehamn vid Torekov. Med beaktande av de synpunkter, som
motionären därvid anfört, vill utskottet tillstyrka att det tages under
övervägande, huruvida icke genom statens medverkan en förbättring av
hamnförhållandena i Torekov kan komma till stånd.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet
hemställa,
I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, må
a) med avslag å herr Pehrssons i Bramstorp ovanberörda
motion till bestridande av kostnaderna för utförande
av vissa av fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar
ävensom av fiskehamn vid Östra Torp å extra stat
6
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
Under stödjande
av mindre
fiskehamnsbyggnader.
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor,
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t
må finna gott meddela, användas för ifrågavarande
ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej
mindre av själva området för hamnarna än även av
det område i land, som med hänsyn till den rörelse,
som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras
för det gemensamma behovet,
b) medgiva, att kostnaden för anordnande under
byggnadstiden av en särskild hamnavdelning inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må från och med
den 1 juli år 1920 från de för hamnarnas byggande
anslagna medel utgå med ett till 29,900 kronor om året
förhöjt belopp;
II) att de av herr Granath m. fl., Bengtsson i
Norup in. fl. och herr Andersson i Knäppinge m. fl. i
ämnet väckta motionerna må anses besvarade genom
vad härovan anförts.
2:o) Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 17) föreslagit riksdagen att till
understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen
till utförande i första hand föreslagna å extra stat
för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I samband med Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag har utskottet till
behandling förehaft två till utskottet remitterade motioner, väckta den
ena, nr 14, inom första kammaren av herr K. A. Andersson m. fl. och
den andra, nr 37, inom andra kammaren av herr B. Olsson i Kollungeröd
m. fl., i vilka motioner hemställts, att sistberörda anslag måtte bestämmas
till 300,000 kr.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionerna.
I punkten 76 under nionde huvudtiteln av 1919 års statsverksproposition
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till understödjande av
andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen
till utförande i första hand föreslagna å extra stat för år 1920 anvisa
Statsutshottets utlåtande Nr 184.
7
ett reservationsanslag av 150,000 kronor samt godkänna vissa föreslagna
villkor och bestämmelser rörande statsbidrag från anslaget.
I en inom riksdagen väckt motion yrkades, att beloppet måtte bestämmas
till 300,000 kronor.
Jordbruksutskottet ansåg det vara tillräckligt, om anslaget bestämdes
till 150,000 kronor, vilken summa enligt utskottets mening i det närmaste
motsvarade det belopp, som under de senaste åtta åren för ifrågavarande
ändamål utgått från det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till
brobyggnader, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder.
Riksdagen bestämde beloppet till 150,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställde i skrivelse den 9
december 1919, att anslag för ändamålet måtte för år 1921 äskas å
oförändrat belopp.
I skrivelse den 22 november 1919 anhöll emellertid länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, att anslaget måtte för år 1921 höjas till
300,000 kronor. Till stöd härför åberopades att, enligt verkställd utredning,
behov av förbättrade hamnanordningar vid ett betydande antal
fisklägen inom länet förelåge.
Lantbruksstyrelsen tillstyrkte i avgivet utlåtande denna framställning
och anförde därvid bland annat följande:
»Behovet av förbättringar av smärre fiskehamnar gör sig allt mer gällande,
och detta ej blott inom Göteborgs och Bohus län utan även på flera andra ställen
vid rikets kuster. Detta är särskilt fallet beträffande Gottland och Öland, varjämte
en underdånig framställning av Yästernorrlands läns landsting, varöver
styrelsen denna dag avgivit underdånigt utlåtande, visar att fiskehamnsförbättringar
äro i hög grad av behovet påkallade även inom sistnämnda län. Även
ifrån Hallands, Malmöhus och Gävleborgs län har försports behov av smärre
fiskehamnsförbättringar.
Den synnerligen stora betydelsen för fisket av att fiskehamnarna bliva på
ett tidsenligt sätt iståndsätta torde ej behöva närmare utredas. Bör att vårt
fiske skall kunna följa med i utvecklingen, torde det ock vara synnerligen angeläget,
att sådana hamnförbättringar komma till stånd utan alltför stor tidsutdrägt.
För att detta skall kunna ske, synes det bliva nödvändigt, att reservationsanslaget
till understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader, som för år 1920
bestämts till 150,000 kronor, från och med år 1921 höjes åtminstone till 300,000
kronor.»
Sedan ärendet därefter remitterats till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
tillstyrkte även denna styrelse i utlåtande den 17 december
1919 sådan höjning.
Departementschefen fann sig emellertid icke böra föreslå någon
ändring i anslagsbeloppet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
Utskottets
yttrande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har under den senaste
tiden till myndigheterna inkommit ett över förväntan stort antal ansökningar
om bidrag från ifrågavarande anslag. Åven om denna omständighet
icke i och för sig torde böra vara avgörande vid bestämmandet
av anslagets storlek, har utskottet dock, med beaktande av det stora
behov av medel för ändamålet, som otvivelaktigt föreligger,, ansett sig
böra tillstyrka,, att anslaget för år 1921 bestämmes till 300,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med bifall till de av herr K. A.
Andersson m. fl. och herr Olsson i Kollungeröd m. fl.
i ämnet väckta motionerna, må till understödjande av
andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen
till utförande i första hand föreslagna
å extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Stockholm den 1 juni 1920.
På statsutskottets vägnar:
A. ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar G. G. .T. Swartz, J. Nilsson i Skottlandshus, N. A.
Nilsson, H. F. Lamm, H. M. Bäckström J. L. Widell, G. G. Ekman, O. U. B. Olsson,
O. Bergqvist, J. Jeansson och G. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, O. U:son Waldén, S. Bengtsson
i Norup, TF. Bäckström, C. It. Jansson i Falun, J. Erlansson, A. J■ Andersson i
Gävle, O. Nilsson i Örebro, A. Mossberg, S. E. J. Lubeck, K. E. TF. Söderhielm och
J. D. Norman.
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
9
Bilaga.
P. M.
angående
ändring i ordningsföljden för byggandet av statens fiskehamnar, samt angående
övriga åtgärder föreslagna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
underdåniga framställningar den 1, 4 och 8 december 1919, vilka
ligga till grund för motionen nr 231 i andra kammaren
av herr Andersson i Knäppinge m. fl.
Fiskehamnskommissionen har förordat byggandet av 79 fiskehamnar, av vilka
gruppen A.) 44 st. skulle byggas och underhållas av staten, och
gruppen B.) 35 st. skulle belcostas av staten, men utföras och underhållas av fiskarena.
79 st.
Av dessa 79 fiskehamnar skulle
l:o) 31 st .först komma till utförande (n första hand» = första hand sgrupp eu),
nämligen 24 st. av gruppen A) och
7 » » » B).
2:o)
gruppen),
48 st. därefter komma till utförande (»i andra hand» = andra hands
nämligen
20 st. av gruppen A) och
28 » » » B).
I. Förstahandshamnama som först skulle komma till utförande äro:
l:o) De 24 si. som skola byggas och underhållas av staten, av riksdagen beslutade
redan år 1911:
1. Träslöv i Hallands län.
2. Glommen» » »
3. Grundsund, Göteborgs och Bohus län.
4. Kivik, Kristianstads län.
5. Hönö—Klova, Göteborgs län.
6. Gislöv, Malmöhus län.
7. Grönhögen, Kalmar län (Södra Öland).
8. Hällevik, Blekinge län.
9. Nogersund, » »
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 74 höft. {Nr 184—185.)
1749 20 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
10. Herrevik, Gottian ds län.
11. Smögenholmarne, Göteborgs och Bohus län.
14. Värskär, Kalmar län.
15. Byxelkrok på Öland, Kalmar län.
17. Gäddbäckssund, Västerbottens län.
18. Stenshamn, Blekinge län.
19. Bergö, Gävleborgs län.
20. Fågelsund, Uppsala län.
22. Sanna å Bremön, Västernorrlands län
23. Lutterhorn, Gottlands län.
24. Kapelludden, » »
28. Gisslan, Västernorrlands län.
29. Stendörren, Södermanlands län.
30. Långö, » *
31. Bokö, » *
2o) De 7 återstående förstahandshamnarna, som skulle bekostas av staten
men utföras och underhållas av fiskarena, och till vilkas utförande medel ännu icke
beviljats, men till vilkas utförande riksdagen i skrivelse den 30 maj 1911 anhöll,
att Kungl Maj:t ville framlägga förslag, i mån som förhållandena det möjliggjorde
och den av fiskehamnskommissionen föreslagna ordningen för hamnföretagens
utförande ej rubbades, äro
12. Barsebäck, Malmöhus län.
13. Kåå, » »
16. Prästgrundet, Gävleborgs län.
21. Utvalnäs, Gävleborgs län.
25. Vändborg, Gottlands län.
26. Valudden, » »
27. Agö, Gävleborgs län.
I avseende å de ovan angivna 81 st. förstahandshamnarna har riksdagen ä) 1916
besluta följande ändringar, nämligen: . . v.
dels att ordningsföljden skulle så ändras, att de tre hamnarna i Blekinge lan
_ 8 Hällevik, 9. K oger sund och 18. Stenshamn — skulle flyttas fram såsom
n:ris 5, 6 och 7, så att de förutvarande 5. Hönö-Klova, 6. Gislöv, 7. Grönhögen,
samt 10. Herrevik, 11. Smögenholmarne, 12. Barsebäck, 13. Värskar, 14. Byxelkrok
och 15. Gäddbäckssund skulle komma efter de 3 förstnämnda,
dels att Barsebäcks hamn skulle upptagas bland dem (de 24 st. forstahandsliamnarna)
som skulle byggas och underhållas av staten.
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
II
Enligt detta riksdagens beslut år IDIG är ordningsföljden för förstahandshamnarna
sålunda nu bestämd att vara:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
l:o) Be 25 st. som skola byggas och underhållas av staten:
Träslöv.
Glommen.
Grundsund.
Kivik.
Hällevik.
Nogersund.
Stenshamn.
Hönö-Ivlova,
Under arbete eller färdiga.
Gislöv.
Grönhögen.
Herrevik.
Smögenholmarne.
Barsebäck.
15. Yärskär.
16. Byxelkrok.
18. Gäddbäckssund.
19. Bergö
och därefter enligt 1911 års ordningsföljd.
2:o) Be 6 återstående förstahandshamnarna, som skulle bekostas av staten, men
utföras och underhållas av fiskarena:
14. Råå.
17. Prästgrundet.
21. Utvalnäs.
25. Vändborg.
26. Paludden.
27. Agö.
Vidare har riksdagen år 1914 beslutat, att fiskehamn vid Östra Torp i Malmöhus
län skall byggas och underhållas av staten, och att denna fiskehamn liksom
den år 1916 beslutade fiskehamnen vid Sandviken på Öland (som icke är upptagen
i den av fiskehamnskommissionen uppgjorda ordningsföljden) skola utföras
jämsides med de redan 1911 beslutade 24 förstahandshamnarna. Dessa båda
hamnar, som bägge äro under byggnad, kunna betraktas som början till en
parallellgrupp till de 24 nyssnämnda.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
II. Andrahandshamnarna. som skulle komma till utförande efter de 31 st. förstahandshamnarna
men till vilka medel ännu icke beviljats äro:
l:o) De 20 st., som av fiskehamnslcommissionen förordats att Ryggås och underhållas
av staten:
32. Skeppsmalen i Yästernorrlands län.
35. Särdal, Hallands län.
36. Galtabäck, » »
37. Eönnskär i Västerbottens län.
38. Bödkallen, Norrbottens län.
39. Gullkolmen, Bohus län.
40. Stora Dyrön, » »
41. Skärhamn, » »
42. Bamsö, » »
43. Käringön, » »
44. Abbekås, Malmöhus län.
45. Drottningskär, Blekinge län.
46. Kårehamn på Öland, Kalmar län.
53. Gårdskär, Uppsala län.
66. Hallarne, Blekinge län.
67. Båtfjorden, Hallands län.
68. Fläskö— Dyngö, Bohus län.
69. Gnisvärd på Gottland.
70. läcker shamn » »
71. Skanör, Malmöhus län.
, 2:o) De 28 st., som skulle bekostas av staten, men utföras och underhållas av
fiskarena äro:
33. Mollösund i Göteborgs och Bohus län.
34. Hörvik, Blekinge län.
47. Gravarne.
48. Klädesholmarne.
49. Kalvsund.
50. Herta.
51. Lörudden.
52. Storjungfrun.
54. Höganäs.
55. Arilds läge.
56. Ekenäs.
57. Ljugarn, Gottlands län.
58. Marviksgrunnan.
59. Fluntinge.
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
13
CO. Brantevik.
61. Baskern Sila.
62. Jättholmarne.
63. Hölick.
64. Åstliolmarne.
65. Yåtnäs.
72. Bäckviken på Hven.
73. Rönnskär, Gävleborgs län.
74. Tupparne.
75. Yalbytte.
76. Grynge udde.
77. Holma.
78. Kniven.
79. Grankulla viken.
Ändringar i denna efter riksdagens beslut år 1916 numera gällande ordningsföljd
Lava av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits i underdåniga framställningar
den 1, 4, 6 och 8 december 1919 (= bil. 1—4 till herr Anderssons
i Knäppinge motion nr 231):
l:o) För att efterkomma riksdagens i skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni
1917 framställda begäran beträffande sådana mindre kostsamma, i huvudsak av
muddringar bestående fiskehamnsförbättringar, vilka äro förordade att komma till
utförande först i andra hand, men vilka med hänsyn till arbetets beskaffenhet
lämpligen kunde bedrivas jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader,
har sålunda (i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga skrivelse
den 1 december 1919) föreslagits,
att riksdagen måtte medgiva, att 16 st. i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
underdåniga skrivelse den 1 december 1919 angivna, i huvudsak av muddringar
bestående hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och Uppsala län, få
jämte i andra delar av landet än dessa län avsedda andrahandshamnar av liknande
art (s. k. muddringshamnar) bilda en särskild parallellgrupp att utföras jämsides
med andra i gång varande förstahandshamnar (= mom. 3 i motionen nr 231 av
herr Andersson i Knäppinge m. fl.).
Denna parallellgrupp skulle (att börja med) bestå av:
1. Gårdskär i Uppsala län (förut andrahandshamn n:o 53, till vilken medel
ännu ej beviljats).
2. Fågelsundet i Uppsala län (förut förstahandshamn n:o 20, redan 1911 be
slutad
av riksdagen).
3. Prästgrundet, Gävleborgs län (förut förstahandshamn n:o 16, till vilken medel
ännu ej beviljats).
4. Agö, Gävleborgs län (förut förstahandshamn n:o 27, d:o, d:o).
5. Bergö, Gävleborgs län (förut förstahandshamn n:o 19, redan 1911 beslutad
av riksdagen).
6. Gisslan, Yästernorrlands län (förut förstahandshamn n:o 28, redan 1911
beslutad av riksdagen).
14
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
Gäddbäckssund, Västerbottens län (förut förstahandshamn n:o 17,
1911 beslutad av riksdagen).
Rönnskär, Västerbottens län (förut andrakandshamn n:o 37, till vilken
redan
medel
ännu ej beviljats). , , oc, , , ,
Rödkallen, Norrbottens län (förut andrahandshamn n:o 38, eko, d.o)
Holma, Västernorrlands län (förut andrakandshamn n:o n, d.o, d.o).
Skeppsmalen, Västernorrlands län (förut andrakandshamn n:o 32, d:o, d.o).
Marnksgrunnan, Västernorrlands län (förut andrakandshamn n:o 58, d:o, d:o).
Storkamn på Åstkolmarne, Västernorrlands län (förut andrakandshamn n:o
64, till vilken medel ännu ej beviljats).
Jättholmarne, Gävleborgs län (förut andrahandshamn n:o 62, till vilken
medel ännu ej beviljats). , .
Våtnäs, Gävleborgs län (förut andrakandshamn n:o 65 d:o d:o)
Tupparne, Gävleborgs län (förut andrakandshamn n:o 74, d:o, d:o).
2:o) För att tillmötesgå de till Kungl. Maj:t ingivna framställningarna från
konungens befallningshavande i Kalmar och Gottlands lan och från kungl. låntbruksstyrelsen
beträffande hamnarna på Gottland och Oland samt i Gävleborgs lön,
har i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga skrivelser den 1 december
och den 4 december 1919 föreslagits, /v, ■,
att den förutvarande andrahandshamnen n:o 46 vid Kårehamn på (Iland,
som av fiskehamnskommissionen förordats att byggas och underhallas av staten,
skulle överflyttas till förstahandshamnarna såsom n:o 15 (= mom. 4 i motionen
att de nuvarande förstahandshamnarna n:o 15 Byxelkrok på Öland, n:o 23
Lutterhorn och n:o 24 Kapelludden båda på Gottland skulle framflyttas och
bland förstahandshamnarna få ordmngsnumren n:o 14 Byxelkrok, n.o lo Butterhorn
och n:o 17 Kapelludden (= mom. 4 i niotionennr 23l), samt
att den nuvarande andrahandshamnen n:o 63 Holick i Gävleborgs lan skulle
överflyttas till förstahandshamnarna såsom n:o 18 (= mom. 4 i motionen n.o
^ att de nuvarande förstahandshamnarna n:o 16 Prästgrundet, n:o 19 Bergö
och n-o 27 Agö, alla i Gävleborgs län, skulle, såsom utgörande s. k. muddnngshamnar,
överflyttas till den nya parallellgruppen for muddnngshamnar (— mom.
3 i motionen nr 231).
Om dessa ändringar vidtagas skidle därefter ordningsföljden bliva för.
Huvudgruppen (med uteslutande av redan färdigbyggda eller redan under
utförande varande hamnar n:ris 1-10, enligt mom. 4 t motionen nr 231).
11. Herre vik på Gottland.
12. Smögenholmarne, Göteborgs och Bohus lan.
13. Barsebäck, Malmöhus län.
14. Byxelkrok på Öland.
15. Kårehamn på Öland.
16- Lutterhorn på Gottland.
17. Kapelludden på Gottland.
18. Hölick, Gävleborgs län.
19. Värskär, Kalmar län.
20. Utvalnäs, Gävleborgs län.
Statsutskottets utlåtande Nr 184.
15
21. Bremö-Kalven (i stället för Sanna), Västernorrlands län.
22. Vändborg på Gottland.
23. Faludden » »
24. Stendörren, Södermanlands län.
25. Långö, » »
26. Bokö, » » , och för:
Parallellgruppen för s. k. muddring shamnar (enligt mom. 8 i motionen nr 281):
1. Gårdskär i Uppsala län.
2. Fågelsundet » » »
3. Prästgrundet, Gävleborgs län.
4. Agö, » »
5. Bergö » »
6. Gisslan, Västernorrlands län.
7. Gäddbäckssund, Västerbottens län.
8. Rönnskär, » »
1 9. Bödkallen, Norrbottens län.
10. Holma, Västernorrlands län.
11. Skeppsmalen, » »
12. Marviksgrunnan, » »
13. Storhamn, » »
14. Jättholmarne, Gävleborgs län.
15. Våtnäs, » »
16. Tupparne, » »
Denna parallellgrupp för muddringshamnar skulle vidare komma att upptaga
alla andra av samma slag i andra delar av landet än den norrländska kusten,
vilka äro förordade att utföras i andrahandsgruppen n, men för vilka undersökningar
och arbetsplaner ej kunnat utföras i enlighet med riksdagens anhållan i
skrivelsen till Kungl. Maj:t den 14 juni 1917.
Den ovan angivna ordningsföljden 1—16 är bestämd dels av nödvändigheten
att undvika onödiga transportkostnader för mudderverken och övrig muddringsmateriel,
dels av hänsyn därtill, att de till parallellgruppen från huvudgruppen
överflyttade 4 förstahandshamnarna Fågelsundet, Bergö, Grisslan och Gäddbäckssund
icke skola i tidsföljden förlora på överförandet, och att hamnarna i
Gävleborgs län böra komma så tidigt som möjligt till utförande. Med början
söderifrån skulle med flera mudderverk samtidigt arbetas å n:ris 1—9 på uppvägen,
och efter deras fullbordande mudderverken vända söderut och på nedvägen
taga n:ris 10—16. (Se sid. 8 i motionen nr 231.)
Mom. 2:o) i motionen nr 231: Riksdagens förutsättning i den underdåniga
skrivelsen den 14 juni 1917 var, att de s. k. muddringshamnarna skulle kunna
bedrivas jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader utan försenande
av dessa.
För att kunna efterkomma denna förutsättning och riksdagens anhållan av
den 14 juni 1917 erfordras det särskilda anslaget 1,130,000 kronor, som skulle
möjliggöra det begärda påskyndandet av utförandet av muddringshamnarna å
norrländska kusten jämsides med de i gång varande fiskehamnsbyggnaderna och
16 Statsutskottets utlåtande Nr 184.
utan försenande av dessa, till vilka de för år 1920 beviljade byggnadsmedlen 2,000,000
kronor skola användas.
Mom. 3:o) i motionen nr 231: Riksdagen har i sin underdåniga skrivelse
den 14 juni 1917 tänkt sig rubbning i den av fiskekamnskommissionen på sin
tid föreslagna ordningen för utförandet av de 79 fiskehamnarna. En sådan ändring
i ordningsföljden genom bildande av en parallellgrupp för de s. k. muddringskamnarna
skulle tillgodose den av riksdagen vid upprepade tillfällen framhållna
önskvärdheten och vikten av fiskehamnsbyggnadernas snabba utförande
(se sid. 7—8 och sid. 22 i motionen nr 231).
Mom. 4:o) i motionen nr 231: Enda sättet att tillmötesgå de av Konungens
befallningshavanden och lantbruksstyrelsen gjorda framställningarna om påskyndande
av fiskehamnarna på Gottland och Öland samt i Gävleborgs län, torde
vara, att den föreslagna ändringen i ordningsföljden medgives (se sid. 7—8, 13—
14 i motionen nr 231).
Mom. 5:o) i motionen nr 231: I sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni
1917 uttalade riksdagen, att riksdagen ansåg, att undersökningar och* upprättande
av kostnadsförslag rörande sådana smärre jämförelsevis mindre kostsamma av så
gott som uteslutande av muddringar bestående fiskehamnsarbeten, vilka med hänsyn
till arbetets beskaffenhet lämpligen kunna utan försenande av andra i gång
varande fiskehamnsbyggnader bedrivas jämsides med dessa, böra omedelbart igångsättas■,
i anledning varav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställt och överlämnat
utredningarna för norrländska kustlänen och Uppsala län.
För att kunna verkställa vad riksdagen begärt även för övriga kustlän i andra
delar av landet samt för att kunna göra nödiga undersökningar beträffande övriga
återstående andrahandshamnar, varom lantbruksstyrelsen hemställt i underdånig
skrivelse den 13 september 1919, erfordras det särskilda anslaget, 200,000 kronor,
som skulle möjliggöra verkställandet av dessa utredningar utan anlitande av själva
byggnadsmedlen och sålunda utan att åtskilliga år måste förgå, innan resultaten
av utredningarna kunna framläggas för riksdagen (se 5—6, 17—23 i motionen
nr 231).
Mom. 6:o) i motionen nr 231: Om medlen att efterkomma de krav på ett
påskyndande av utförandet av de redan år 1911 beslutade fiskeliamnsbyggnaderna,
som riksdagen vid flera tillfällen betonat och lantbruksstyrelsen samt Konungens
befallningskavande för Gottland och Öland framhållit behovet av — se sid. 22
samt hela den underdåniga framställningen av den 8 december 1919, sid 17—23
i motionen nr 231.
Mom. l:o) i motionen nr 231: Det föreslagna beslutet, att staten skulle
genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning själv bygga och underhålla
alla de av fiskekamnskommissionen förordade fiskehamnar, till vilka medel
av riksdagen beviljas, innebär icke någon ökning av kostnaderna för fiskehamnarnas
utförande, utan endast att den av intet motiverade åtskillnaden skulle
försvinna, som ligger däruti, att staten enligt fiskehamnskommissionens förslag
skulle på de 44 platserna själv genom''väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning
bygga och underhålla fiskehamnarna, men på de 35 platserna visserligen
helt och hållet bekosta byggandet, men lämna åt fiskarena där att ombesörja
byggandet och underhållet.
Anledningarna till att denna skillnad icke är önskvärd äro korteligen:
att fiskarena icke kunna hava bestyret med utförande av hamnarnas byggande
eller underhåll: de sakna mudderverk och mudderpråmar, bogserbåtar, för ham
-
Statsutskottets utlåtande Nr 184. 17
narnas byggande och underhåll nödiga arbetsredskap samt sakna den liärför nödiga
sakkunskapen,
. fiskarena därför finge anlita entreprenörer, med vilka de snart kornme i
svårigheter och tvister, som de sakna kompetens att sköta vid blivande skiljedomar,
J
att fiskarena ingenstädes hittills kunnat sköta om underhållet på nödigt sätt,
varför det även på de 35 platserna säkerligen bleve staten som får ombesörja
detta aven här. J
Vad som däremot gör det naturligt och riktigt, att staten även på de 35
platserna bör genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning ombesorja
byggandet och underhållet, är korteligen
att staten redan disponerar över för byggandet och underhållet även å dessa
platser behövliga mudderverk, arbetsmateriel och sakkunskap genom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning, som har i uppdrag att bygga och underhålla
fiskehamnarna på de 44 platserna,
att beslutet i realiteten innebär intet annat än att bestyret med själva byggandet
och underhållet lägges där det karl ombesörjas, och icke å fiskarena, som
icke kunna åtaga sig vare sig byggandets utförande eller underhållet,
att skillnaden är godtycklig och ej grundad på övertygande skäl,
att ingen verklig rättvisa läge däri, att staten skulle på 35 platser, som av
faskehamnskomnnssionen förordats, visa mindre intresse för fiskets allmänna upphj
alpande i hela riket än på de 44 andra platserna,
att det vore så mycket mindre rättvist som Kungl. Maj:t och riksdagen i
fjol beslutat, att även de mindre fiskehamnarna, som utöver de av fiskehamnskommissionen
förordade komma att utföras med statsbidrag från den nya 150,000
kronorsfonden, skola utföras och underhållas genom väg- och vattenbyggnads stvrelsens
hamnavdelning. J
Skulle nu till exempel de 8 s. k. muddringshamnar å norrländska kusten,
vilka ingående bland de 48 andrahandshamnarna och tillhörande de 35 bland
dessa som fiskehamnskommissionen tänkte att fiskarena själva skulle ombesörja,
—• nu enligt riksdagens begäran den 14 juni 1917 undersökts ävensom de andra
27 bekostas.av staten men utföras genom fiskarena, så bleve följderna
att varje plats finge anskaffa sin entreprenör,
„ större kostnad vållades för transporterna av mudderverk, bogserbåt och
pramar och annan arbetsmateriel,
• kostnaden bleve större även därför, att varje entreprenör finge relativt
små muddringsmassor. och därför komme att begära högre pris, för att det skulle
anses lönt att åtaga sig muddringen.
Staten, som i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning redan har
organ för arbetenas utförande och behövlig sakkunskap och arbetsmateriel, kan
sjalv genom väg-, och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning utföra och ordna
arbetena med mindre kostnad för transporter, assuranser och arbete. (Se sid
9—10 i motionen nr 231).
Stockholm den 28 april 1920.
Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning.
O. Z. EKDAHL.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 74 käft. (Nr 184 -185.)
1749 »0 3