StatsuUkottetis utlåtande Nr 18.
I
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1920 kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
ändrad organisation av statsdepariementen jämte i
ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
Uti eu till riksdagen avlåten, den 7 januari 1920 dagtecknad
proposition (nr 3), vilken, i vad densamma icke avsåge jordbruksdepartementet,
hänvisats för förberedande behandling till statsutskottet, har
Kungl. Majrt, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över justitieärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
1) att
dels godkänna de i statsrådsprotokollet intagna förslagen till ordinarie
avlöningsstater lör justitie-, försvars-, social-, kommunikations-,
linans-, ecklesiastik-, jordbruks- och handelsdepartementen samt till övergångsstater
för försvars-, social- och ecklesiastikdepartementen, att tilllämpas
staterna för ecklesiastikdepartementet från och med ingången av
år 1921 och övriga stater från och med den 1 juli 1920,
dels ock förklara,
ej mindre att de i ovannämnda avlöningsstater upptagna befattningshavare
skola vara underkastade de villkor och bestämmelser, som
fastställts för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt statsdepartementens
nu gällande avlöningsstater, därvid skall iakttagas, att förste aktuarie
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 17 höft. (Nr 18.) 1
2 Statsutskottets utlåtande AV 18.
i avseende å rätt till semester skall vara likställd med förste kanslisekreterare
än
även att i fråga om övergångsstaterna för försvars-, socialoch
ecklesiastikdepartementen och de å dessa stater upptagna befattningshavare
skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i motsvarande
hänseende är stadgat beträffande de för respektive lantförsvars-,
civil- och ecklesiastikdepartementen nu gällande övergångsstater;
2) att å riksstaten för år 1921
a) under andra huvudtiteln, justitiedepartementet, höja det ordinarie
anslaget för departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess
nuvarande belopp ................................................................. kronor j^,000
med 8,700 kronor till.......................................................... ^ 10^,700,
b) under fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet, uppföra ett
ordinarie anslag för departementet å................................... kronor 199,000;
c) under femte huvudtiteln, socialdepartementet,
ej mindre å ordinarie stat uppföra
dels för departementets avdelning av Kungl. Majtts kansli ett an
1»
m y-x XI /X « I W */ Li flik
slag å.....
kronor 182,900,
högst
dels ock till övergångsstat för departementet ett förslagsanslag,
kronor 15,600,
an även, utöver nyssberörda anslag, å extra stat för upprätthållandet
av departementets verksamhet anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................................................................... kronor 10’500’
d) under sjätte huvudtiteln, kommunikationsdepartementet, _
dels uppföra ett ordinarie anslag för departementets avdelning av
Kund. Maj:ts kansli i.............................................................. kJonor ‘»W
dels ock, utöver nyssberörda anslag, å extra stat för upprätthållandet
av departementets verksamhet anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................................................................ kronor 24''800;
e) under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet, _
dels höja det ordinarie anslaget för departementets avdelning av
Kungl. Majits kansli från dess nuvarande belopp ......... kronor J3o,300
med 24,600 kronor till..................................................» 157,yuu,
dels ock därutöver å extra stat för upprätthållandet av departementets
verksamhet anvisa ett förslagsanslag, högst......... kronor 9,000;
f) under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet,
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
3
dels sänka
ej mindre det ordinarie anslaget för departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp........... kronor 222,550
med 28,500 kronor till ........................................................ » 194,050,
än även det ordinarie anslaget till övergångsstat för departementet
från dess nuvarande belopp...................................................... kronor 11,000
med 5,800 kronor till............................................................. » 5,200,
dels ock å extra stat för anställande av extra föredragande inom
departementet in. m. anvisa ett förslagsanslag, högst .. kronor 17,200;
g) under nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet,
dels sänka det ordinarie anslaget för departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp ......... kronor 118,800
med 4,000 kronor till.............................................................. » 114,800,
dels ock å extra stat för en egnahemsavdelning i departementet
anvisa ett förslagsanslag, högst ............................................. kronor 22,000;
h) under tionde huvudtiteln, handelsdepartementet,
dels uppföra ett ordinarie anslag för departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli å ........................................................... kronor 96,200,
dels ock utöver nyssberörda anslag, å extra stat för upprätthållandet
av departementets verksamhet anvisa ett förslagsanslag,
högst................................................................... kronor 13,200;
samt
3) att vad angår förhållandena för tiden 1 juli—31 december 1920
dels medgiva, att nedannämnda å riksstaten för år 1920 uppförda
anslag må, i den mån de belöpa å senare hälften av samma år, efter
Kungl. Maj:ts närmare beprövande tagas i anspråk för följande ändamål,
nämligen:
a) för upprätthållande av försvarsdepartementets verksamhet:
det under fjärde huvudtiteln uppförda anslaget till lantförsvarsdepartementet
samt det under femte huvudtiteln upptagna anslaget till
sjöförsvarsdepartementets avdelning av Kungl. Majrts kansli och samma
departements kommandoexpedition;
b) för upprätthållande av social- och kommunikationsdepartementens
verksamhet:
de under sjätte huvudtiteln uppförda anslagen till civildepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, till övergångsstat för departementet,
till extra byrå för fattigvårdsärenden, till extra föredragande för
4
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
mål hos regeringsrätten samt till extra föredragande för stadsplanemed
flera ärenden, därvid anslaget till övergångsstat för civildepartementet
skall för motsvarande ändamål användas inom socialdepartementet;
c)
för upprätthållande av finansdepartementets verksamhet:
de under sjunde huvudtiteln uppförda anslagen till finansdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, till en extra byråchef för
lagärenden och till förstärkning av arbetskrafterna å finansdepartementets
regeringsrättsbyrå;
samt
d) för upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet:
det under femte huvudtiteln uppförda anslaget till sjöförsvarsdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli och samma departements kommandoexpedition,
såvitt angår det belopp av 3,400 kronor, som icke
behöver tagas i anspråk för försvarsdepartementets räkning, och
det under nionde huvudtiteln uppförda anslaget till jordbruksdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, såvitt angår det belopp
av 2,000 kronor, som besparas genom indragning av en andre kanslisekreter
artj änst;
dels ock, såsom förstärkning av eljest för ändamålet tillgängliga
medel, för upprätthållande av justitie-, social-, kommunikations-, finansoch
handelsdepartementens verksamhet å tilläggsstat för år 1920 såsom
förslagsanslag, högst, anvisa
under andra huvudtiteln:
för justitiedepartementet ett belopp av .................... kronor 4,350,
under sjätte huvudtiteln:
för social- och kommunikationsdepartementen ett
belopp av....................................................................................... * 46,900,
att efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande mellan sistnämnda
båda departement fördelas, samt
under sjunde huvudtiteln:
för finansdepartementet ett belopp av....................... kronor 9,400
och
för handelsdepartementet ett belopp av..................... » 49,300.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 18. 5
1 samband med förevarande proposition har utskottet till be- Motioner.
handling förehaft följande i anledning av densamma väckta motioner,
nämligen:
nr SO inom första kammaren av herr C. A. lleuterskiöld, vilken hemställt,
dels att riksdagen i den skrivelse, vari Kungl. Mapts proposition
nr 3 besvaras, uttalar, att en överflyttning av vissa kyrkolagsstiftningen
berörande ärenden från jxistitie- till ecklesiastikdepartementet
synes riksdagen lämplig, dels ock att riksdagen med godkännande av i
motion angiven motivering ville besluta att till justitiedepartementets
stat överflytta vad i samma proposition hänförts under tredje byrån
av socialdepartementet samt vidtaga härför nödiga ändringar i de föreslagna
staterna för dessa departement;
nr 57 inom samma kammare av herr II. öhngren, vilken hemställt,
att bankinspektionen samt ärenden rörande bank-, fond- och hypoteksväsendet
måtte överföras från finansdepartementet till handelsdepartementet,
samt att de till följd härav erforderliga förändringarna i staterna
för 7:de och 10:de huvudtitlarna måtte vidtagas;
nr 159 inom andra kammaren av herr S. Liibeck, som hemställt,
att riksdagen i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 3 ville i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att ärenden rörande det privata bankväsendet
samt fond- och hypoteksväsendet jämte därtill hörande verk
och inrättningar måtte förläggas under handelsdepartementet; samt
nr 224 inom sistnämnda kammare av hen* E. Molin i Dombäcksmark,
vilken föreslagit, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 3 ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att ärenden
rörande den affärsmässiga försäkringsrörelsen ävensom försäkringsinspektionen
måtte förläggas under finansdepartementet i stället för handelsdepartementet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
far utskottet hänvisa till motionerna.
Sedan erforderliga förarbeten för eu förändrad departementsindel- Proposition
ning blivit verkställda, framlades vid 1919 års lagtima riksdag resultatet av “"feJS!/"
dessa arbeten i proposition (nr 359) med förslag till ny l^g om statsdeparte- riksdag.
menten. Enligt detta förslag skulle lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen
förenas till ett departement, försvarsdepartementet; civildepartementet
uppdelas på två departement, ett kommunikationsdepartement och
ett socialdepartement; samt ett nytt departement inrättas för handel,
industri och sjöfart. Statsdepartementens antal skulle härigenom ökas
6
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
från åtta till nio och statsrådsledamöternas antal höjas från elva till
tolv, varav — såsom nu — tre konsultativa statsråd.
Omförmälda proposition bifölls av riksdagen, som dock därvid icke
yttrade sig om den i motiveringen till propositionen framlagda planen
till organisation av statsdepartementen. Den 19 juni 1919 utfärdades
med anledning härav lag om statsdepartementen (Sv. Förf.-saml. nr 340).
Enligt denna lag, varigenom lagen om statsdepartementen av den 20
juni 1918 upphävdes, har förordnats, att statsdepartementen skola vara
nio och hava följande huvudsakliga verksamhetsområden, nämligen:
utrikesdepartementet: utrikes ärenden; .
justitiedepartementet: lagärenden och justitieförvaltningen;
försvarsdepartementet: försvarsväsendet till lands och sjöss;
socialdepartementet: ärenden av social natur, så ock ärenden rörande
den inre civila förvaltningen samt allmän hälso- och sjukvård;
kommunikationsdepartementet: ärenden rörande samfärdselanstalter
och allmänna arbeten;
finansdepartementet: finansförvaltningen och skatteväsendet;
ecklesiastikdepartementet: kyrkoärenden samt ärenden rörande undervisning,
vetenskap och konst;
jordbruksdepartementet: ärenden rörande jordbruk, domäner och
skogar; samt
handelsdepartementet: ärenden rörande handel, industri och sjöfart.
Den sålunda beslutade organisationen var avsedd att träda i kraft
den 1 juli 1920.
Justitiedepar- I förevarande proposition har Kungl. Maj:t nu framlagt förslag
temeritet. pp organisationens genomförande.
Kungl. Maj:ts
förslag. j)e förändringar, som av den nya departementsindelningen föran
ledas
med avseende å justitiedepartementets ämbetsområde, äro ej synnerligen
betydande. I främsta rummet avse dessa förändringar departementets
lagstiftningsuppgifter, men även vissa mindre jämkningar beträffande
dess förvaltningsområde hava ansetts böra ske.
Beträffande lagstiftningsfrågorna innebär Kungl. Maj:ts förslag att
flertalet ärenden av denna art fortfarande skola handläggas å justitiedepartementet.
De frågor, som skola behandlas av andra departement,
där förändrad ärendes fördelning ifrågasatts, framgå i huvudsak av nedanstående
sammanställning:
Socialdepartementet: allmän hälso- och sjukvård, allmän ordning
och säkerhet, kommunallagstiftning i fråga om de borgerliga kommunerna,
arbets- och kollektivavtal, arbetstvister, arbetarskydd, arbetstiden
Statsutskottets utlåtande Nr 18. 7
i allmänhet, socialförsäkring, fattigvård, alkoholistvård, bostads- och föreningsväsende
samt lappväsendet.
Kommunikationsdepartementet: vägar, broar och färjor, koncessionsoch
trafiksäkerhet för järnvägarna, lufttrafik, stadsplaneväsendet, byggnads-
och brandväsendet samt skjutsväsendet.
Finansdepartementet: banklagstiftning, rikets mynt och mått, skatteoch
rusdryckslagstiftning samt pensioner.
Ecklesiastikdepartementet: byggande och underhåll av kyrka och
prästgårdar, prästerskapets avlöningsförhållanden, tillsättning av prästerliga
tjänster, kyrkofond och kommunallagstiftning i fråga om de kyrkliga
kommunerna.
Jordbruksdepartementet: skogar och skogsvård, nationalparker och
naturminnesmärken.
Handelsdepartementet: tillsyn å fartyg, arbetstiden å fartyg, oriktig
urspi ungsbeteckning, lotterier, försäkringsrörelse samt handel och
näringar.
Beträffande de förvaltningsärenden, som enligt Kungl. Maj:ts förslag
skola av justitiedepartementet handläggas, hava vissa förändringar
i förhållande till nuvarande ärendesfördelning ansetts erforderliga.
Till justitiedepartementet skulle sålunda från det nuvarande civildepartementet
överföras ärenden angående avvisning, utvisning och övervakande
av utlänningar samt rikets gränser, vapen och flagga.
Därjämte skulle regeringsrätten överföras från civil- till justitiedepartementet.
Från justitiedepartementet skulle däremot till andra departement
överföras nedannämnda ärendesgrupper:
till socialdepartementet: ärenden angående lösdrivares behandling
samt statens tvångsarbetsanstalter;
till finansdepartementet: ärenden angående expeditionslösen och
valstatistik;
till handelsdepartementet: varumärkesärenden.
Justitiedepartementets ämbetsområde skulle sålunda efter genomförandet
av den departementala omorganisationen komma att omfatta
— förutom flertalet lagstiftningsfrågor —
ärenden rörande
inseende över lagskipning en; domstolarna och deras personal; rikets
judiciella indelning; tingsstad, tingshus och häradshäkte; offentliga rättshjälpsanstalter
;
fastighetsregister;
8
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
åtal för brott och förordnande av domstol, där sådant ankommer
på Kungl. Maj:t; av brottmål föranledda ersättningar av allmänna medel;
ersättning till oskyldigt häktade eller dömda; förbrytares utlämnande;
fångvården; behandling av minderåriga förbrytare; straffregister;
nåd i brottmål; villkorlig frigivning;
tillämpning av tryckfrihetsförordningen, i vad denna förordning
därom stadgar;
rikets vapen och flagga;
rikets gränser;
regering och riksdag; val till riksdagens kamrar; sammanfattande
av berättelsen till riksdagen om vad i rikets styrelse tilldragit sig,
medborgarrätt; tillstånd för utlänning att förvärva fast egendom, gruva
eller aktier;
avvisning, utvisning och övervakning av utlänningar;
fideikommiss förfåttningar;
tillstånd till äktenskap och adoption, där meddelande av sådant tillstånd
ankommer på Kungl. Maj:t;
rättsstatistik;
svensk författningssamUng.
I anslutning härtill skulle till justitiedepartementet komma att höra
följande verk, stater och inrättningar:
högsta domstolen;
regeringsrätten;
lagrådet;
nedre justitiere visionen;
justi tiekanslersäm betet;
hovrätterna;
allmänna underdomstolarna;
vattendomstolarna;
krigsdomstolarna;
poliskammare;
tryckfrihetsombuden;
fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten;
uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
Beträffande justitiedepartementets organisation har av Kungl. Maj:t
allenast några mindre förändringar i förhållande till nuvarande organisation
ansetts erforderliga. Å departementets lagavdelning har inrättandet
av en andre kanslisekreterarebefattning begärts. Därjämte har
ytterligare en kvinnlig biträdesbefattning av första graden ansetts böra
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
9
uppföra» ii stat, varjämte en höjning med 1,500 kronor äskats av de
vill amanuenser, extra biträden och vilcariatsersättningar anvisade medel.
Slutligen har för beredande av ytterligare vaktmästarhjälp för statsrådsberedningen
eu vaktmästarbefattning med 1,600 kronors begynnelseavlöning
ansetts böra uppföras å departementets stat.
Deri av Kung!. Maj:t framlagda staten för departementet, avsedd
att vinna tillämpning från och med den 1 juli 1920, har följande utseende:
-
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 17 käft. (Nr 18.)
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
Lön
Kansliavdelningen.
1 statssekreterare och expeditionschef,
arvode
1 kansliråd..............................
1 dito ................................
1 förste kanslisekreterare .........
1 registrator ............................
1 andre kanslisekreterare .........
1 dito ....................................
Lagavdelningen:
1 chef för lagavdelningen, arvode
1 förste kanslisekreterare, med
tjänstgöring även å kansliavdelningen
.......................
delningen............................
1 kvinnligt biträde av andra gra
den .................................
1 kvinnligt biträde av första gra
den ..........................;........
2 kvinnliga biträden av dito.....
1 förste vaktmästare ..............
1 vaktmästare .......................
1 dito ................................
För tjänstgöring som statsråds
vaktmästare:
1 förste vaktmästare ...........
1 dito ................................
1 vaktmästare .. ...................
Till amanuenser, extra biträdei
och vikariatsersättningar.......
i i
Tjänst- 1
\ görings- 1 Orts- j
Summa
1 |
11,000 j |
||
o,000: |
2,500 |
600 |
8,100 |
5,000j |
2,500 |
600. |
8,100 |
3,000; |
1,800 |
400 |
. 5,800 |
2,600 |
1,600 |
300 |
4,500 j |
2,200i |
1,500 |
3100 |
4,000 I |
2,200j |
1,500 |
300 |
4,000 |
_ |
_ |
- i |
11,000 |
— ■ |
— |
— |
8,100 |
3,600! |
1,800 |
400 |
5.S00 |
j 2,200! |
1,500 |
300 |
4,000 |
1,300: |
500 |
200 |
2,000 |
1 1,100. |
300 |
200 |
1,600 |
i 2,200! |
600 |
400 |
3,200 |
! i.iooj |
650 |
150 |
1,900 |
| 900. |
550 |
150 |
1,600 |
900j |
550 |
150 |
1,600 |
1,100! |
650 |
150 |
1,900 |
1,100 |
650 |
150 |
1,900 |
900 1 |
550 |
150 |
1,600 |
i - i |
11,000 |
||
n — |
— |
— |
102,700 |
/Av detta arvode anses 3,000 kr. motsvara
| tjänstgöringspenningar.
jEfter 5 år kali tonen höjas med 000 kr.
(Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. c
\ efter 10 år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas mod 500 kr., efter
10 år med ytterligare 500 kr. och efter 15
år med än ytterligare 500 kr.
t Av detta arvode anses 3,000 kr
1 tjänstgöringspenningar.
/Av detta arvode anses 2,500
! tjänstgöringspenningar.
kr
motsvara
motsvara
/Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och
I efter 10 år med ytterligare 500 kr.
(Efter 5 år kali lönen höjas med 500 kr., efter
. lo år med ytterligare 500 kr. och efter 15.
1 år med än ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan avlöningen höjas med 200 kr.,
efter 10 År med ytterligare 200 kr. och efter
. 15 år med än ytterligare 200 kronor; sko
lande
av varje ålderstillägg 100 kr. utgöra
lön och 100 kr. tjänstgöringspenningar.
Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kr., efter
- 6 år med ytterligare 100 kr. och efter 9 år
med än ytterligare 100 kr.
Anm Uäre8t bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus där sådant anordnad
och
med år 3 919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).
Statsutskottets utlåtande. Nr 18.
II
Å
riksstat!* för är 1921 skullo alltså enligt Kung]. Maj:ts förslag
det ordinarie anslaget till justitiedepartementets avdelning av Kung]
Mapts kansli upptagas med ett till 102,700 kronor förhöjt belopp.
Dä, enligt vad ovan nämnts, den nya staten skulle träda i kraft
lodan den J juli 1920, skulle härjämte a tiiläggsstat för sistnämnda åltur
justitiedepartementet erfordras ett anslag, s
det belopp, varmed staten skulle ökas, eller 4.3
svarande mot hälften ållon
or.
Mot deri av Kungl. Maj:t avsedda äreudesfördelningen beträffande
säväl^ lagstiftningsfrågor som förvaltningsärenden har utskottet, såvitt
justitiedepartementet angår, ingen annan erinran, än att frågan om överflyttande
till justitiedepartementet av ärenden rörande lantregeringen
och polisväsendet synes böra tagas under förnyat övervägande. Att
i vidare män tillmötesgå det av herr Reuterskiöld motionsvis framställda
förslaget i förevarande avseende bär utskottet icke ansett lämpligt. Vidkommande
herr Reuterskiölds hemställan, att riksdagen skulle uttala sig
för ^att från justitie- till ecklesiastikdepartementet skulle överflyttas vissa
kyrkolagstiftningen rörande frågor, har utskottet funnit tillräckliga skäl
härför icke föreligga.
Vad angår den av Kungl. j
justitiedepartementet har densamma
utskottets sida.
föreslagna
organisationen, av
icke föranlett någon erinran från
U lukottel.s
yttrande.
Jämlikt den av 1919 års lagtima riksdag beslutade ändrade departe- Försvarade
inentsmdelningen skola lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen från partementet
och med dag under innevarande år, som av Kungl. Majrt bestämmes, K"gg£Jä!ta
sammanslås till ett gemensamt departement, benämnt försvarsdepartementet.
1
Beti äflande till en början frågan om verksamhetsområdet för det
blivande försvarsdepartementet, har i förutnämnda proposition nr 359
till 1919 års lagtima riksdag omnämnts, att till detta departement givetvis
skulle höra alla de ärenden, som nu handläggas i lantförsvarsdepartem
entet.
Vad sjöförsvarsdepartementets ärenden angår, hade — enligt vad
i propositionen erinrats — av departementalkommitterade föreslagits, att
f rån detta departement skulle i samband med föreningen av de båda försvarsdepartementen
till handelsdepartementet överflyttas ärenden angående
sjökarteverket, nautisk-meteorologiska byrån, skeppsmätning, lotsoch
fyrinrättningen med livräddningsanstalterna vid rikets kuster (lots
-
«
12
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
verket) samt bildnings- och undervisningsanstalter tor sjöfartsnäringen
navigationsskolorna). Av nämnda ärendesgrupper foreslogos i berörda
proposition ärenden rörande skeppsmätning och navigationsskolorna att
överföras till handelsdepartementet, Beträffande däremot ärenden rörande
lotsverket och sjökar ten enhet samt nautisk-meteorologiska hyran uttalades,
att dessa ärenden borde handläggas i det gemensamma försvarsdepartementet;
och anfördes i detta avseende i propositionen följande.
Sambandet mellan sjöförsvaret, å ena, samt lotsverket och sjokarte
verket å andra sidan, vore huvudsakligen betingat dels darav, att de
åtgärder, som av sistnämnda institutioner vidtoges till sjöfartens säkerställande,
jämväl tillgodokomme örlogsflotta^ och dels darav, att iotsverkets
personal och materiel under vissa förhållanden maste tagas i
användning för militära ändamål samt att sjökarteverket ombesörjdeafarbetning
och tryckning av de för marinens behov särskilt erforderliga
kartor in. m. Dessa institutioners uppgifter vore pa grund harav nära
förbundna med sjöförsvarets intressen. Antalet hithörande regeringsärenden
i sjöförsvarsdepartementet vore ganska ringa _ ar -LJlb •
ärenden angående lotsverket och 26 ärenden angående sjökarteverket.
Då därjämte något allmännare önskemål om dessa ärendens överförande
till handelsdepartementet icke blivit från sjöfartens malsman tramstall(
samt andra rubbningar i departementsindelningen, än som vore av föreliggande
behov oundgängligen påkallade, icke torde hora vidtagas,
syntes dessa ärenden lämpligen böra handläggas i det gemensamma
försvarsdepartementet, . . ......
Vad nautisk-meteorologiska byrån beträffade, pagmge för närvarande
utredning rörande utsöndring av byråns arbetsuppgifter till andra
ämbetsverk, i främsta rummet kommerskollegium och sjökarteverke .
och syntes'' följaktligen de fåtaliga regeringsärenden» rörande denna
byrå — år 1918 13 ärenden — böra i avvaktan på resultatet av namnda
utredning tillhöra försvarsdepartementet. ,
1 förevarande proposition har förutsatts, att ärenden rörande skepps
mätning och navigationsskolorna skulle, sedan dessa ärenden från och
med innevarande års början övertagits av det nyorgamserade kommers
kollegiet, i samband med den nya departementsindelningens genomförande
överflyttas till handelsdepartementet Då lotsverkets huvudsakliga
uppgifter avse tillgodoseendet och befrämjandet av handelssjöfarten, och
det vid den nya departementsindelningens genomförande vant en ledande
grundsats, att hänföra de olika statsinstitutionerna till den förvaltningsgren,
dit de med avseende å sin huvudsakliga verksamhet hora, tiar
Kungl. Maj:t ansett att ärenden rörande lotsverket borde överflyttas till
Statsutskottets utlåtande Nr IS -
IS
handelsdepartementet. Nautisk-meteorolaffiska byrätt, vilken liar till huvudsakligt
ändamål att undersöka handelsfartygens lanternor, kompasser
och övriga nautiska instrument samt att till gagn framför allt för sjöfarten
verkställa vissa meteorologiska, jordmagnetiska och hydrografiska
arbeten, bar ansetts böra överflyttas till handelsdepartementet. Däremot.
bär det synts Kungl. Maj :t lämpligt att sj ökarte verket på grund av dess
samhörighet med och beroende i vissa avseenden av marinen borde lyda
under försvardepartementet.
Försvarsdepartementets verksamhetsområde skulle alltså enligt
Kungl. Maj:ts förslag efter genomförandet av den nya departementsindelningen
komma att omfatta ärenden rörande:
försvarsväsendet till lands och sjöss med därtill hörande personal
och materiel;
vården om de till försvaret upplåtna fastigheter och byggnader
ävensom av förråd samt andra anstalter och inrättningar för försvarets
behov;
undervisningsväsendet samt sjukvårds- och veterinärväsendet vid
försvaret;
det militära pensionsväsendet;
välgörenhetsinrättningar för den till försvaret hörande personalen;
frivilliga sammanslutningar för tillgodoseende av försvarsbehov;
sjökarteväsendet. 1
1 anslutning härtill skulle till försvarsdepartementet komma att
höra de ämbetsverk in. fl. institutioner, som äro inrättade för militära
ändamål, ävensom sjökarteverket.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag skulle den ordinarie staten
för försvarsdepartementet, att gälla från och med den 1 juli 1920, erhålla
följande utseende:
14
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
Enhetskostnad |
! |
||||
Lön (arvode) |
: Tjänst-Orts- i görings-tillägg ! pennin-j gar |
Summa |
|||
1 11,000 |
_ |
- |
_| |
_ |
ll.oooj — 1 |
i 10,000 |
— |
- |
_! _ |
- |
10,000! —i |
i 10,000 |
— |
10,000j— |
|||
| 10,000 |
— |
— |
1 |
— |
10,000 — |
! 5,000 |
600 |
—| 2,500 |
_ |
8,100 — |
|
i 3,600 |
400 |
—i 1,800 |
— |
5,800 — |
|
i 2,600 |
— |
300 |
—1 1,600 |
4,500j — |
|
2,200 |
— |
300 |
—I 1.5001— |
4,000:- 1 |
|
1,800 |
— |
— |
—; — |
- |
1,800!— |
: 1,500 — |
200 |
700 — |
2,400 —1 |
||
: 1.300 — |
200 |
—: 500i— |
2,0001— |
||
1,100 |
• |
200 |
— 300j— |
1,600 — |
|
1,100 |
150 |
— 650!— |
1,9001 — |
||
900 |
150 |
—! 550 — |
.1,600]— |
1,100!—;
500!—
1,100— ISO
1501-
650 —
650
1,900] -1,900] -500 -
2,500
Provi so;
riskt avlö- j
ningstilläggj
1,2001—1 ! ,500
A. Beställningar å ny stat.
Stål ssekreterare, arvode’-) .....................j
Expeditionschef, arvode ’) .............. j
Chef för lantförsvarets kommandoexpedition,
arvode1 2) ...................................• •]
Chef för sjöförsvarets kommandoexpedi-i
tion, arvode2)....................................1
Kansliråd8)...................... j
Förste kanslisekreterare4 * *) .....................i
Registrator ") .......................................
Andre, kanslisekreterare8) .....................!
Andre kanslisekreterare, vakant ............i
Registrator å lantförsvarets kommando-!
expedition, arvode..............................j
Kvinnligt biträde av tredje graden''0 ......1
Kvinnligt biträde av andra graden”) ......j
Kvinnligt biträde av första graden °) ......;
Förste vaktmästare7) ...........................j
Vaktmästare 7)....................................1
Förste vaktmästare å lantförsvarets korn-;
mandoexpedition ’) j
Förste vaktmästare å sjöförsvarets kommandoexpedition
;)........,.....................!
Stentryckare vid generalstabens litografiska:
anstalt, arvode .................................j
Till amanuenser, extra biträden och vika-!
riatser sättningar...............................
B. Beställning ii övergångsstat.
5,200|—j Kanslisekreterare8) .............................j 1
Samma kronor1 —
Summa
kronor
11,000
10,000
1 ! 10,000
t;
6 i
(i i
i I
5 ]
i :
10,000
48,600
34,800
4,500
20,000
1,800
2,400
4,000
4,800
1,900
3.200
1,900
1,900
500
22,500
5.200
199,000
1) Av detta arvode anses 3,000 kronor motsvara tjänstgömigspenningar.
5) » » * » 2,800 » » »
3) Efter ö år kan lönen höjas med 600 kronor.
4) x 5 j, » » „ » 500 » och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
j, 5 » » y> » » 500 -> » » 10» r ^ oOO > och
efter 15 år med än ytterligare 500 kronor.
6) Efter 5 år kan avlöningen höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor
och efter 15 år med än yttevligare 200 kronor.
7) Efter 3 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 6 år med ytterligare 100 kronor och
efter 9 år med än ytterligare 100 kronor.
8) Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
Armt. 1. Sedan nuvarande kanslisekreteraren It övergångsstat avgått ur tjänst, skall denna beställning
avföras från staten, och utgår i stället avlöning för den vakanta andre kanslisekreterarb
estäl lningen.
Anm. 2. Av varje ålderstillägg, som tillkommer kvinnligt biträde, tillhöra 100 kronor lön och
100 kronor tjänstgöringspenningar.
Anm. 3. Beträffande skyldighet för vaktmästare att vid åtnjutande av bostad med bränsle, eventuellt
med bränsle och lyse, avstå viss del av lönen gäller vad därom stadgas i kung!,
kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919
för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
Anm. 4. De för departementets ämbets- och tjänstemän samt betjänte ifrågakommande ålderstillägg
å lön skola utgå från fjärde huvudtitelns anslag till ålderstillägg.
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
15
Genom sammanslagning- av lånt- och sjöförsvarsdepartementen till
ett försvarsdepartement skulle — frånsett besparing av 17,000 kronor till
en departementschef — eu kostnadsminskning kunna iiga rum med 6,800
kronor eller skillnaden mellan de nuvarande staternas för förstberörda
båda departement slutsummor tillhopa 205,800 kronor, och det föreslagna
beloppet för försvarsdepartementet, 199,000 kronor. Anledningen till
kostnadsminskningen framgår av nedanstående tabell.
Minskning |
Ökning |
|
1 statssekreterare och expeditionschef......................................... |
11,000 |
'' j |
j 1 registrator.............................................................................. |
4,500 |
|
j 1 andre kanslisekreterare.................................................... |
4,000 |
|
1 förste vaktmästare..................................................................... |
1,900 |
|
1 vaktmästare ......................................................................... |
1,600 |
| |
Till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar.................. |
3,800 |
|
1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition ................................. |
10,000 1 |
|
1 » » sjöförsvarets » ................................. |
10,000 J |
|
Summa |
26,800 |
20,000 I |
Nettominskning |
6,800 |
i |
De bägge kommandoexpeditionernas chefer, vilka för närvarande
åtnjuta avlöning från vissa specialstater under respektive huvudtitlar,
hava av Kungl. Maj:t föreslagits att uppföras å förevarande stat med
arvoden av 10,000 kronor.
Besparingar å specialstaterna komma på grund härav att uppstå.
Då, enligt vad ovan nämnts, den nya staten skulle träda i kraft
redan den 1 juli 1920, skulle härjämte för sistnämnda år erfordras ett
belopp, svarande mot hälften, eller 99,500 kronor, av statens slutsumma.
De nu å staterna för lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen upptagna
beloppen utgöra, såsom nyss nämnts, tillhopa 205,800 kronor, varav den
på senare halvåret 1920 belöpande andelen alltså utgör 102,900 kronor.
Skillnaden mellan förenämnda belopp (102,900 — 99,500) 3,400 kronor
har av Kungl. Maj:t ansetts lämpligen kunna från femte huvudtitelns
anslag till sjöförsvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
och samma departements kommandoexpedition tagas i anspråk för handelsdepartementets
behov.
Beträffande tragan om, vilka ärenden böra handläggas av det
gemensamma försvarsdepartementet, har utskottet intet att erinra mot,
att ärenden rörande lots- och fyrväsendet, nautisk-meteorologiska byrån,
skeppsmätning och navigationsskolorna överflyttas till handelsdepartementet.
Utskottets
yttrande.
Kommunika
tionsdeparte
mentet.
Kong! Maj:ts
förslag.
Ig Statsutskottets utlåtande Nr 18.
1 fråga om organisationen av det förenade försvarsdepartementet har
utskottet icke heller "funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Enligt Kungl. Maj:ts i huvudsak på propositionen nr 359 till 1919
års lagtima riksdag grundade förslag skulle till kommunikationsdepartementets
handläggning hänföras följande grupper av ärenden, nämligen.
järnvägar och spårvägar, post, telegraf och telefon, kanaler, farleder
och llCLTtlflClV *
vägar, ’ broar och färjor, skjutshållning och gästgiverier, automobiltrafik
samt kommunikationsväsendet i övrigt till lands;
lufttrafik;
statens vattenfall och deras tillgodogörande, i den män dessa ärenden
ej tillhöra annat departement;
stadsplaner äsendet;
byggnads- och brandväsendet;
kronans byggnader, i vad dylika ärenden ej tillhöra annat departement.
I anslutning till ovan anförda ärendesfördelning skulle till kommunikationsdepartementet
höra följande verk och stater:
generalpoststyrelsen med poststaten;
telegrafstyrelsen med telegrafstaten;
järnvägsstyrelsen med järnvägsstaten;
väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen med underlydande distriktstiänstemän;
väg- och vattenbyggnad skåren;
vattenfallsstyrelsen och statens vattenfallsverk; samt
byggnadsstyrelsen.
I övrigt skulle till kommunikationsdepartementet räknas:
direktioner för kanaler och hamnarbeten;
direktionen för statens järnvägars änke- och pupillkassa; samt
direktionen över telegrafverkets pensionsanstalter.
I fråga om departementets organisation innebär Kungl. Maj:ts förslag
att nuvarande befattningshavare i civildepartementet skola i stor
utsträckning överflyttas till kommunikationsdepartementet ävensom att
från jordbruksdepartementet skall det överflyttas en andre kanslisekreterare.
Departementet är avsett att uppdelas på tre byråer samt tilldelas
såväl särskild statssekreterare som expeditionschef.
För tillgodoseende av departementets behov av teknisk sakkunskap
har föreslagits inrättandet av en extra byråchefstjänst med 12,000 kronors
avlöning. ,,
Den av Kungl. Maj:t för departementet föreslagna staten, avsedd
att gälla från och med den 1 juli 1920, har följande utseende:
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
17
Lön |
) j Tjänst-görings-| penninga |
Orts- tillägg |
"1 Summa |
|
; 1 statssekreterare, arvode.. 1 |
•i |
— |
i |
. 11,000 1 |
1 expeditionschef, arvode..... |
— |
— |
— |
10,000 j |
1 kansliråd..................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
2 dito ............................ |
10,000 |
5,000 |
1,200 |
16,200 |
1 förste kanslisekreterare .. |
3,600 |
1,300 |
-100 |
5,800 |
3 dito ........................ |
10,800 |
I 5,100 |
1,200 |
17,400 | |
1 registrator ................... |
2,600 |
1,600 |
300 |
4,500 |
i 1 andre kanslisekreterare ... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
1 3 dito ......................... |
<>,600 |
j 4,500 |
900 |
12,000 I | Y |
: 1 kvinnligt biträde av andra |
||||
graden ........................... |
1,300 |
500 |
200 |
2,000 |
; 1 kvinnligt biträde av dito |
1,300 |
500 |
200 |
2,000 |
1 kvinnligt biträde av första |
||||
graden ........................... |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
3 kvinnliga biträden av dito |
3,300 |
900 |
600 i |
4,800 |
i j 1 förste vaktmästare ......... |
1,100 |
650 |
I 150 |
1,900 J |
1 vaktmästare.....................'' |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
1 dito .......................... |
900 |
550 |
150 |
> 1,600 |f |
Till amanuenser, extra bi-j |
j |
II |
||
träden och vikariatsersätt-j |
||||
— | |
— I |
16,000 i |
||
Summa kronor- |
_ j |
_ j |
120,500 1 |
Av detta aivode anses
3,000- kronor motsvara
tjänstgöringspenningar.
Av detta arvode anses
2,800 kronor motsvara
l_tj änstgöringspenningar.
Efter 5 år kan lönen
Ilöjas med 500 kronor och)
efter 10 år med ytter-j
Efter 5 år kan lönen j
höjas med 500 kronor, |
efter 10 år med ytterligare!
500 kronor och efter 15j
år med än ytterligare)
500 kronor.
Efter 5 år kan avlö-|
ningen höjas med 2001
kronor, efter 10 år med)
ytterligare 200 kronorj
och efter 15 år med änj
ytterligare 200 kronor ;j
skolande av varje ålders-i
tillägg 100 kronor utgöra I
lön och 100 kronor tjänst-)
göringsp enningar.
Efter 3 år kan lönen)
Anm. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant
anordnats envisas åt vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor samt
^S,e -5 kronor för år. Därest vaktmästare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme,
men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmånen är av sådan beskaffenhet, att
den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter om
Bihang
till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 77 höft. (Nr 18.) 3
18 Statsutskottets utlåtande Nr 18.
ständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga ram. Förmånen
av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100
kw.-timmar. Åtnjutes lyse, skall vaktmästaren själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola
i fråga om förmånen av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i
§ 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättnng från och med år 1919
för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. (Sv. förf.-saml. 1J18 nr 836).
Härjämte skulle erfordras medel till årliga avlöningar från och med
den 1 juli 1920 till följande befattningshavare å extra stat, nämligen:
till en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen
» » » byråchef för tekniska ärenden...................
och till eu särskild föredragande för stadsplaneärenden
kronor 7.800
» 12,000
» 5,000
kronor 24,800.
Av förenämnda avlöningsbelopp till de extra befattningshavarna
böra respektive 2,500, 3,200 och 1,800 kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar.
uukouets Kung!. Maj:ts förslag om inrättande av eu extra byråchefstjänst
yttrande, {qj- tillgodoseende av departementets behov av teknisk sakkunskap bär
utskottet icke kunnat tillstyrka. Det synes nämligen utskottet vara snart
sagt omöjligt att finna en person, fullt sakkunnig å de olika områden
av teknisk verksamhet, som tillhöra kommunikationsdepartementet. Fortfarande
torde liksom hittills den erforderliga sakkunskapen på det tekniska
området höra tillgodoföras vederbörande departement från underlydande,
var på sitt område fullt sakkunniga myndigheter.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran beträffande
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om detta departement.
° Vid bifall till utskottets förslag om uteslutande av den extra byråchefstjänsten
kan det lör kommunikationsdepartementets åidkommaude
å extra stat erforderliga anslagsbehovet inskränkas med 12,000 kronor
för år 1921 och 6,000 kronor för innevarande år.
Social
departemen
tet.
Kungl. Maj:ts
förslag.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär i fråga om socialdepartementets
verksamhetsområde att till detta depaitement skola hänföras
följande ärendesgrupper, nämligen:
ärenden angående
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, såsom angående arbetsoch
kollektivavtal, arbetstvister;
arbetarskydd, såsom skydd mot olyckshändelse och ohälsa i arbete,
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
19
minderårigas och kvinnors användande till arbete; hemindustrielit arbete,
arbetstidens längd och förläggning; vilotid:
arbetsmarknaden, arbetsförmedling, utländsk arbetskrafts användande
inom landet; utvandring och tillsyn A utvandrar a gent er;
socialförsäkring; åtgärder mot arbetslöshet, och för social förtänksamhet
i allmänhet;
socialstatistik;
nykterhetoverksamhet, i vad den ej tillhör annat departement;
alkoholistvård;
behandling av lösdrivare;
bostadsväsendet, i vad dylika ärenden ej förlagts till annat departement;
förening sväsendet i allmänhet och kooperation, utom i vad angår
jordbrukskooperation;
allmän fattigvård; barnavård och foster!) arv svärd, i vad den ej tillhör
annat departement, samt sociala frågor i övrigt, vilka ej tillagts
annat departement.
Vidare skulle hit höra ärenden angående
allmän hälsovård; sjukvårdsväsendet, i vad det ej ankommer på
annat departement; läkarkonstens utövning; karantänsväsendet; apoteksväsendet;
undervisningsväsendet för barnmorskor och barnmorskeväsendet
i övrigt; utbildning av civil sjukvårdspersonal;
lantregeringen; civila boställen;
rikets administrativa indelning, i vad den ej tillhör annat departement;
allmän ordning och säkerhet, i vad dessa ärenden ej tillagts annat
departement;
lantkommuner, municipalsamhällen, köpingar, städer, i vad dessa
ärenden ej tillhöra annat departement;
lappväsendet.
I anslutning till ovan angivna verksamhetsområde för socialdepartementet
skulle till detta departement höra följande verk och anstalter:
socialstyrelsen;
arbetsrådet;
yrkesinspektionens befattningshavare;
lörlikningsmän i arbetstvister;
fattigvårdsinspektionens befattningshavare;
statens tvångsarbetsanstalter;
barnhusen;
försäkringsrådet;
riksförsäkringsanstalten;
pensionsstyrelsen;
20
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
medicinalstyrelsen och läkarstaten; sjukvårdsanstalter, med undantagav
dem, som höra till annat departement; karantänsstaten; undervisningsanstalter
för barnmorskor; statens vårdanstalt för alkoholister;
länsstyrelserna och landsstaten samt överståthållarämbetet i Stockholm
;
landstingen; samt
städernas stvrelser, verk och tjänstemän, vilka ej innehava domarbefattning.
Beträffande socialdepartementets personal har Kungl. Maj:t ansett
ett oavisligt behov föreligga att i spetsen för departementet sätta såväl
statssekreterare som expeditionschef. Ärendena inom departementet skulle
handläggas i fyra byråer, var och en med ett kansliråd som chef. Den
för närvarande till civildepartementet hörande chefen för lagbyrån skulle
tillika överflyttas till socialdepartementet, varjämte för föredragning av
regeringsrättsärenden skulle avses ett särskilt kansliråd.
Genom den sålunda föreslagna organisationen skulle den hittills
å extra stat uppförda fattigvårdsbyrån med statens fattigvårdsinspektör
som chef komma att ställas å ordinarie stat.
Socialdepartementets ordinarie stat har av Kungl. Maj:t föreslagits
att från och med den 1 juli 1920 erhålla följande utseende:
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
21
1 1 |
I |
1 Tjänst- |
T |
||
Lön |
görings- pen- |
Orts- tillägg |
| Summa |
||
| ningar |
1 |
i'' |
|||
1 statssekreterare, arvode ........ |
I |
! |
11,000 |
j Av detta arvode anses 3,000 1 v kronor motsvara tjänstgö- |
|
'' |
i |
||||
(ringspcnningar. |
|||||
[ 1 expeditionschef, arvode ........ |
10,000 |
j( Av detta arvode anses 2,800 |
|||
{ |
|||||
; (ringspenningar. |
|||||
1 kansliråd............................. |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
|
3 dito .......................... |
15,000 |
7,500 |
1 1,800 |
24,300 |
hfter 5 år kan lönen höjas| |
1 kansliråd, tillika fattigvårdsin- |
med 600 kronor. |
||||
spektör ......................... |
5,000 |
j 2,500 |
j 600 |
| 8,100 |
, r Av detta arvode anses 2,500j |
1 byråchef för lagärenden, arvode |
! |
— |
8,100 |
1 kronor motsvara tjänstgö-! |
|
1 förste kanslisekreterare ......... |
3,000 14,400 |
| 1,800 |
400 1,600 |
5,800 |
|
4 dito .................. |
1 Efter 5 år kan lönen j |
||||
1 förste kanslisekreterare,tillika fat- |
(efter 10 år med ytterligarel |
||||
tigvårdsinspektörens assistent . |
3,600 |
| 1,800 |
400 |
5,800 |
500 kronor. 1 | |
1 registrator ..................... |
2,000 2,200 |
1,600 1,500 |
300 300 |
4,500 4,000 |
j Efter 5 år kan lönen böjas |
j i andre kanslisekreterare ....... |
|||||
t 3 dito .................... |
6,600 |
12,000 |
|||
(ytterligare 500 kronor. |
|||||
1 kvinnligt biträde av tredje gra- |
Efter 5 år kan avlöningen |
||||
den ........................ |
1,500 |
700 |
200 |
2,400 1 |
|
1 kvinnligt biträde av andra gra-j | i |
1,300 |
500 | |
bojas med 200 kronor, efter |
||
200 |
2,000 |
kronor och efter 15 år med |
|||
2 kvinnliga biträden av dito.....j |
2,600 |
1.000 | |
400 |
4,000 |
län ytterligare 200 kronor;| |
1 kvinnligt biträde av första gra-: |
1,100 |
1 300 |
skolande av varje ålders-J |
||
200 |
1,600 |
lön och 100 kronor tjänst-! |
|||
2 kvinnliga biträden av dito......i |
2,200 |
600 | |
400 '' |
3,200 |
göringspenningar. |
1 förste vaktmästare .............. |
1,100 900 |
650 ; |
150 |
1,900 1,600 |
Efter 3 år kan lönen liöjasj |
1 vaktmästare ............... |
|||||
2 dito .......................... |
1.800 |
1,100 j |
300; |
3,200 | |
och efter 9 år med än ytter- |
Till amanuenser, extra biträden |
ligare 100 kronor. |
||||
och vikariatsersättningar......... |
1 |
38,100 | |
|||
Summa kronor |
— I |
— |
182,900 |
anvisas
för år.
bränsle,
•f1*,, J,ai''cs< bofa''J med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats
åt vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor samt för lyse 25 kronor
11arest vaktmästare atnjnter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderliga
ävensom da bostadsförmånen är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagd!.
Utskottets
yttrande*.
22 Statsutskottets utlåtande Nr 18.
Tärde skall det ankomma på Knngl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som
för dylik förmån skall äga rom. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maxi mi förbrukning av
elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Itnjutes lyse, skall vaktmästaren själv bekosta armatur- och
lampor. I övrigt skola i fråga om förmånen av hostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna
i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförhättring från och med ar
1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. (Sv. förf.-saml. 1918 nr 836.)
Härjämte skalle å extra stat för tiden från och med den 1 juli
1920 årliga arvoden erfordras
till en föredragande i bostadsärenden ...................••• kronor 7,000:
» en amanuens och ett kvinnligt skrivbiträde åt
denne föredragande................................................ » 3,o00:
Summa kronor 10,500: —.
Å civildepartementets nuvarande stat finnes under rubriken b Över
gångsstat» uppfört ett ordinarie förslagsanslag, högst, 15,600 kronor.
Detta anslag har av Kungl. Maj:t ansetts, liksom också själva staten,
i oförändrat skick höra överföras till socialdepartementet. _ I den mån
anslaget komme till användning skulle, såsom hittills, avlöningsbeloppen
till vissa ordinarie befattningshavare besparas.
För socialdepartementet skulle alltså, förutom den ordinarie avlöningsstaten,
komma att gälla följande övergångsstat:
Lön i |
Tjänst- iProviso-j |
Summa |
1 1 |
|
'' 2 dito ....................................i |
2,500 5,000 |
1,500 1,200 3,000 j 2,400 |
5,200 10,400 |
l Efter 5 år kan lönen höjas; |
Summa kronor |
— |
— — |
15,600 |
! |
Kungl. Maj:ts förslag beträffande socialdepartementets verksamhetsområde
och organisation har icke givit utskottet anledning till annan
erinran än vad utskottet här ovan under justitiedepartementet anfört.
En sammanfattning beträffande av utskottet tillstyrkta anslag föi
social- och kommunikationsdepartementen giver vid handen följande.
För år 1921 skulle erfordras följande anslag, nämligen:
a) för socialdepartementet under femte huvudtiteln:
Statsutskottets utlåtande JNr 18.
1 ) Departementets avdelning av Kung], Maj:ts kansli,
ordinarie anslag............. ''........................’ kronor
Övergångsstat, ordinarie anslag, förslagsanslag,
l, •• _ i '' O "Öl
högst
ö) Upprätthållande av departementets verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, ä extra stat ett
förslagsanslag, högst............................................ })
Summa kronor
b) för kommunikationsdepartementet under sjätte huvudtiteln:
1)
Departementets avdelning av Kung]. Maj:ts kansli
ordinarie anslag....................................................’ krom
-v Upprätthållande av departementets verksamhet, utöver
anslaget å ordinarie stat, å extra stat ett
förslagsanslag, högst............................................ )}
Summa kronor
23
182,900
15,600
10,500
200,000
>r 120,500
12,800
133,300.
På tillägg sstat för år 1920 skulle tillhopa, om hänsyn ej tages till
209 nnnde fn^fhr^f?rdras h^ften av de angivna anslagssummorna
209,000 och 133,300 kronor eller sålunda 171,150 kronor. Emellertid
torde, såsom Kung! Maj:t föreslagit, för de nya departementens behov
hora anvandas de belopp som för år 1920 blivit anvisade under sjätte
huvudtiteln, rubriken »A. Departementet», — frånsett anslaget till departementschefen
— såvitt dessa belopp avse det senare halvåret, eller tillöopa
130,300 Kronor. På tilläggsstat för år 1920 skulle sålunda under
sjätte huvudtiteln för upprätthållande av de nya departementens verksamhet
under senare halvåret erfordras tillhopa 40,850 kronor eller i
avrundat tal 40,900 kronor.
n Kun»l- Maj:ts nu framlagda förslag till ärendesfördelning Fiiuns
emellan
departementen skulle följande frågor överflyttas departe
från
finansdepartementet: ~ mentet.
sjöfart^ tm handehdePartcment(‘t: •»enden angående industri, handel och **££?*
2) till kommunikationsdepartementet: byggnadsärenden;
3) till ecklesiastikdepartementet: ärenden angående teatrarna;
) till jordbruksdepartementet: ärenden angående stormvarningar;
24
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
till finansdepartementet:
1) från justitiedepartementet: ärenden angående expeditionslösen
och valstatistik;
2) från civildepartementet: ärenden angående resereglementet och
förmyndarkammaren i Stockholm.
Såsom nya ärenden, vilka icke finnas upptagna i gällande departementalstadga,
tillkomma tvenne grupper: ärenden angående fond väsendet
samt ärenden angående skattefri sprit och alkoholhaltiga preparat.
De ärendesgrupper, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle
komma att tillhöra finansdepartementets verksamhetsområde, äro:
ärenden rörande _ .
jordeboksväsendet samt de jord eller lägenheter åtföljande lättigheter
och skyldigheter, som icke ''äro hänförliga under någon av de till
andra departement hörande grenar av förvaltningen;
statens skatteväsende samt den allmänna förvaltningen och redovisningen
av statsmedlen; stämpelavgifter; expeditionslösen; dananrv;
markegångssättning; ... .
det kommunala skatteväsendet och kommunernas finanshushallning,
statsregleringen;
anslagen till hov- och slottsstaterna; clen till konungens och
konungahusets bruk anslagna fasta och lösa egendom;
statens till andra förvaltningsgrenar ej upplåtna fasta och lösa
egendom;
mantalsskrivning;
tullväsendet; frihamnar och frilager;
myntväsendet; justeringsväsendet samt kontrollstämplmgen; mått
och vikt;
bank-, hypoteks- och fondväsendet;
tillverkning och försäljning av drycker och andra varor, som innehålla
alkohol; försäljning av vissa alkoholfria drycker; tillverkning av socker;
tobaksmonopolet;
resereglementet; . .
det civila pensionsväsendet, i den mån detsamma ej genom bildande
av särskilda pensionskassor för vissa grupper av befattningshavare
eller eljest tillhör annat departement;
statistik, i den mån handläggningen ej tillkommer annat departement.
I anslutning till ovannämnda ärendesfördelning skulle till finansdepartementet
höra följande verk, stater och inrättningar,
kammarkollegium;
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
25
statskontoret;
mynt- och juste rings verket;
kammarrätten;
generaltullstyrelsen och tullstaten;
statistiska tabellkommissionen;
statistiska centralbyrån;
postsparbanken;
bankinspektionen;
kontrollstyrelsen;
överkontrollörer vid brännvins- och maltdryckstillverkningen ■
justerare av mått och vikter;
styrelsen över Sveriges allmänna hypoteksbank;
styrelsen för konungariket Sveriges stadshvpotekskassa och styrelsen
över allmänna hypotekskassan för Sveriges städer;
styrelsen över civilstatens änke- och pupillkassa;
förmyndarkammaren i Stockholm.
. Därjämte skulle till departementet hänföras det av Kungl. Maj:t
till inrättande föreslagna centrala verket för räkenskaps- och revisionsväsen
samt statens tryckeriexpedition.
Den väsentligaste förändringen i fråga om finansdepartementets
organisation, som nu av Kungl. Maj:t föreslagits, består i inrättande
inom departementet av en särskild byrå för behandling av allmänna
budgetärenden. I denna fråga har departementschefen anfört följande»För
utförande av det budgetarbete, som ankommer på finansdepartementet,
har sedan lång tid tillbaka förelegat behov av extra arbetskraft.
Sålunda hava under åtskilliga år eu tjänsteman från statskontoret
och en amanuens vant förordnade att under den brådaste tiden inom
finansdepartementet biträda vid statsregleringsarbetet. Dessutom har
tidigare, ehuru icke under de senast förflutna åren, en nationalekonomisk
expert biträtt i fråga om _ inkomstberäkningens och den allmänna
finansplanens uppgörande. Tillika må erinras, hurusom under de tre
senaste åren speciella statistiska utredningar behövt utföras för att tjäna
till underlag, visserligen närmast för bedömande av skatteintäkten av
kngskonjunkturskatten men av betydelse också för beräkningar rörande
den allmänna inkomstbeskattningen. Åven härför har arbetskraft utanför
departementet måst anlitas, redan av det skäl att behovet av statistisk
specialutbildning icke uti departementets byråorganisation varit tillgodosett.
Det är sålunda en avsevärd del av det finansdepartementet tillkommande
budgetarbetet, som icke kunnat utföras av departementets
egen personal. 1 den mån det arbete, som här varit i fråga, är normalt
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 17 käft. (Nr 18.) 4
26
Statsutskottets utlåtande AV 18.
och årligen återkommande, torde det få anses bäst överensstämmande
med godtagna förvaltningsgrundsatser, att det så vitt möjligt bliver utfört
av departementets egna arbetskrafter och att, om dessa, såsom en flerårig
erfarenhet givit vid handen, befunnits otillräckliga, nödig förstärkning
beredes. Detta måste anses så mycket starkare motiverat, då det
gäller arbetsuppgifter intagande en så central plats inom finansdepartementets
verksamhetsområde, som budgetarbetet givetvis måste intaga.
Såsom arbetet med budgetförslags uppgörande hittills varit organiserat,
har det emellertid varit till sin väsentliga del sammanpressat
mom en relativt kort tidrymd före statsverkspropositionens framläggande.
Fråga måste då helt naturligt uppstå, huruvida ett arbete, som för närvarande
har en så utpräglad säsongkaraktär, bör föranleda en förstärkning
av de ordinarie arbetskrafterna inom departementet. Hittills tilllämpad
praxis att för en kortare tid vid departementet binda extra
arbetskrafter kunde ju synas vara den för ifrågavarande ändamål närmast
tillhands liggande anordningen.
Härtill må först erinras, att det skulle, redan under hittillsvarande
förhållanden, varit till stor fromma för ett effektivt budgetarbete, om
förberedande åtgärder kunnat på ett långt tidigare stadium vidtagas.
Uppgörande av förslag till ny budget måste alltid taga som en av utgångspunkterna
utfallet av de senaste statsregleringarna, såväl vad utgifter
som inkomster angår. Det är i hög grad önskvärt, att finansdepartementet’
kan om möjligt kontinuerligt följa realiserandet av senaste årets
och den löpande budgeten. Chefen för finansdepartementet bör kunna
på ett tidigt stadium, långt innan några bokslutssiffror äro möjliga att.
prestera, någorlunda säkert bedöma budgetställningen. Det må erinras
om de mycket betydande avvikelser, som under senare år framträtt
mellan de* beslutade och de faktiska statsregleringarna. Beräkningen
av t. ex. kassafondens ställning har faktiskt fått ske under betydande
och beklaglig osäkerhet.
För att i dessa hänseenden ernå vederbörlig fasthet i det förberedande
statsregleringsarbetet är förvisso icke ensamt en förstärkning av finansdepartementets
arbetskrafter tillräcklig åtgärd. Det är givetvis på den
allmänna organisationen av statens räkenskapsväsen det beror, huruvida
användbart material finnes för det på finansdepartementet ankommande
beredningsarbetet. Genom den fortskridande statsbokföringsreformen bliva
emellertid dessa förutsättningar allt gynnsammare. Därest därjämte ett
centralt verk för statens räkenskaps- och revisionsväsen komme att inrättas
från och med år 1921 äro större möjligheter beredd^ att
^ y/,\ \\ åm* c .OkVA SW.Aotq lisa %K»Äiö
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
27
tidsutdräkt verkställda sammanställningar av budgetens ställning. Men
skola dessa ökade möjligheter att erhålla ett last underlag för budgetberäkningarna
tillvaratagas, bör den centrala finansledningen också utrustas
med erforderligt sakkunnigt organ. De nuvarande månatliga
rapporterna om vissa av statsverkets inkomster böra. vidare utvidgas till
att omfatta flertalet inkomsttitlar av någon avsevärd betydelse, bland
annat även affärsverkens överskott. För bearbetning av dessa inkommande
uppgifter och uppgörande av sannolikhetsberäkningar framåt är
det erforderligt att under hela året äga tillgång till härför lämnad
arbetskraft. ^ 1
Det bör för övrigt icke förbises, med hänsyn särskilt till den omläggning
av inkomst- och förmögenhetsskatten, som beslutats av 1919 års lagtima
riksdag, att av den omsorg, som kan nedläggas på det förberedande
budgetarbetet, beror, huruvida det blir möjligt att rätt avväga det procenttal,
som skall föreslås till uttagande av den numera rörliga statsskattens
grundbelopp. Mindre tillförlitlighet och precision i budgetberäkningarna
kunna lätt föranleda, att detta procenttal måste sättas
högre än som skulle varit nödigt.
Mycket sannolikt är vidare, att med hänsyn till penningvärdets
biktande stabilitet och försiggående förskjutningar av inkomstklasserna
det icke blir möjligt att få en nog säker grund för beräkning av skatteintäkten
utan att iuförsKaffa särskilt material från pågående taxeringsarbete.
Härigenom skulle finansdepartementets arbetsbörda yttermera
växa.
Den kon junkturbedömning för två år framåt, som nu ligger till gTiiud
vid finansplanens uppgörande, skulle dessutom vinna i säkerhet, därest
mera arbete än hittills kunde nedläggas på insamling och granskningav
material för konjunkturutsikternas bedömande. Uppgifter angående
aktiebolagsväsen och förhållandena på fondmarknaden kunna härvid ge
eu viss vägledning. Av väkt är vadare att kunna följa förändringarna
i penningvärdet inom och utom landet.
I fråga om kontakten med budgetarbetet i riksdagen hava ock
framträtt vässa påtagliga olägenheter. Betydande svårighet har nämligen
mött att i finansdepartementet medhinna att under riksdagens gång hålla
ständig känning med de förändringar, budgetförslaget undergår i riksdagen.
Aven härutinnan är ett bättre förhållande helt beroende av den
personalutrustning, finansdepartementet nu erhåller.
Det kan också slutligen förtjäna att nämnas, att på finansdepartementet
ankommer att utfärda ett numera icke oansenligt antal tabeller,
särskilt för beräknande av dyrtidstillägg och skatter. Hithörande arbeten,
28
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
som varit rätt så tidsödande, hava icke kunnat utföras inom departementet.
Uppdrag att utarbeta tabeller hava måst lämnas statistiska centralbyrån
i eu utsträckning, som icke varit med hänsyn till dess egna
uppgifter läglig.
Det torde i detta sammanhang böra särskilt understrykas, att det
icke är avsett att från statistiska centralbyrån, närmast dess finansstatistiska
byrå, till departementet överflytta sådant statistiskt arbete, som
kan anses tillhöra statistiska centralbyråns normala verksamhetsområde.
Därest t. ex. regelbundna bearbetningar av inkomst- och förmögenhetsförhållandena
skulle komma att anordnas, synes det lämpligast, att de
anförtros åt statistiska centralbyrån. Här är i första rummet fråga om
sådant statistiskt arbete, som behöver utföras som ett direkt led i pågående
budgetarbete. Om utvidgning i övrigt av finansstatistiken torde jag få
tillfälle att vidare uttala mig i annat sammanhang.
Såsom förhållandena nu gestalta sig, synes alltså inrättandet inom
finansdepartementet av eu särskild budgetbyrå vara av behovet påkallat.
Frågan härom lärer emellertid böra prövas även med hänsyn till ifrågasatt
omläggning av budgetåret.
Den av Kungl. Maj:t tillsatta budgetårskommittén har i skrivelse
till mig meddelat, att inga oöverkomliga hinder synas möta att verkställa
en omläggning av budgetåret, förslagsvis så att räkenskapsåret komme
att löpa från och med 1 juli till och med 30 juni. Kommittén bär
sedermera erhållit direktiv att fullfölja sitt arbete etter de preliminärt
uppdragna riktlinjerna. Förslag i principfrågan och i avseende å erforderliga
grundiagsändringar är under utarbetande för att föreläggas
innevarande års riksdag.
Därest riksdagen i princip ansluter sig till förslaget, lära förberedelser
för reformens genomförande böra träffas under senare delen av
innevarande år. Redan nästkommande statsreglering skulle måhända komma
att uppgöras med hänsyn till det nva budgetåret. Klart är, att vid en
omorganisation av finansdepartementet, avsedd att träda i kraft den L
juli 1920, måste övervägas, huruvida den nya organisationen lämpar
sig även för de ändrade förhållanden i avseende å statsregleringsarbetet,
som torde vara nära förestående.
Budgetårskommittén, som haft sin uppmärksamhet riktad även på
frågan om finansdepartementets organisation, har i förenämnda skrivelse
uttalat, att inrättandet av en budgetbyrå inom departementet vore av
betydelse för ett säkert och ändamålsenligt genomförande av budgetårsreformen.
Statsutskottets utlåtande Nr 18. 29
Riktigheten av detta uttalande torde icke kunna bestridas. För
att en ny budget skall kunna träda i kraft t. ex. den 1 juli under samma
ar, da budgetförslaget av Kungl. Maj:t framlägges och'' i riksdagen undergår
granskning, är det uppenbart av nöden, att det förberedande
udgetarbetet påbörjas tidigare än nu sker och att arbetet sedan under hela
ortgangen bodrives med större skyndsamhet. Utom det att statsverkspropositionen
maste äga största möjliga fullständighet, då deri för riksdagen
framlägges, kräves det eu raskare takt i riksdagens behandling
av alla till budgeten hörande ärenden, med snabbast möjliga expediering
av riksdagens beslut efter hand som de föreligga, så att departementen
efter propositionstidens utgång kunna omedelbart få igångsätta expedierandet
av kungl. Maj:ts beslut i anledning av riksdagens skrivelser. Eu
närmare kontakt mellan riksdagens utskott och departementen blir härvid
erforderlig. Särskilt påtagligt är kravet på eu intim samverkan mellan
finansdepartementet å ena sidan och å andra sidan det organ, som för
riksdagens vidkommande har att sammanhålla och övervaka den allmänna
budgetbehandlingen. Skall det bliva möjligt att från riksdagen expediera
besluten till kungl. Maj:t undan för undan i stället för att som nu sammanfatta
flertalet av dem i huvudtitelsskrivelser, torde det bliva nödvändigt
att på särskilt sätt sörja för budgetarbetets sammanhållande inom
riksdagen. Närmast tillhands torde måhända ligga att av nu befintliga
organ inom statsutskottet utbilda ett budgetkansli, genom vilket alla
budgeten tillhörande beslut passera, innan de av riksdagen expedieras.
-Med ett dylikt riksdagens budgetkansli borde givetvis finansdepartementet
sta i närmaste rapport genom en inom departementet arbetande
budgetbyrå. Det kan måhända befinnas lämpligt, att departementstjansteman,
som inom budgetbyrån handlagt budgetförslagets upprättande,
får under budgetbehandlingen i riksdagen tjänstgöring både
inom finansdepartementet och inom ett riksdagens budgetkansli.
„ varje fall synes det uppenbart, att efter en omläggning av budgetaret
det redan nu starkt kännbara behovet av särskilda arbetskrafter
mom finansdepartementet för statsregleringsarbetet kommer att bliva än
mer påfallande.
Att för inrättande av härför behövliga tjänster avvakta någon tidpunkt
efter det ett nytt räkenskapsår börjat tillämpas synes ingalunda
rådlig! Dessa tjänster böra fastmera vara inrättade, då förberedelserna
för budgetårets omläggning skola på allvar igångsättas. Det bör nämligen
icke fördöljas, att just vid övergången till eu ny ordning beträdande
räkenskapsårets förläggning stora krav komina att ställas på
anshpersonalen inom alla departement och särskilt inom finansdeparte
-
30
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
mentet. Det vore därför synnerligen lämpligt, att den nya byrån komme
att börja sin verksamhet den 1 juli 1920.
Från nyssnämnda tidpunkt synes alltså böra på finansdepartementets
stat uppföras anslag för inrättande av en särskild budgetbyrå.
Under dess handläggning böra komma: alla på finansdepartementet
ankommande ärenden, som tillhöra det allmänna budgetarbetet, utförandet
av speciella statistiska utredningar av betydelse lör budgetförslagets
förberedande; noggrant följande av riksdagens budgetbehandling;
expedierandet av Kungl. Maj:ts beslut i anledning av riksdagsskrivelser
i budgetfrågor, i vad arbetet därå icke lämpligen kan överlämnas
åt annan byrå inom departementet; omsorgsfullt följande av beslutade statsregleringars
faktiska realiserande; utförande av erforderliga tabellarbeten.
Därjämte torde det visa sig lämpligt, att å budgetbyrån handläggas
de ärenden, som inkomma från statistiska centralbyrån, vilka
ärenden nu behandlas å andra byrån. Därest ett centralt verk för räkenskapsoch
revisionsväsen varder inrättat, synes det naturligast, att därifrån inkommande
ärenden jämväl tilläggas budgetby rån.
I den mån personalens arbetstid icke skulle komma att fullt upptagas
av dessa i och för sig krävande göromål böra givetvis även andra
inom finansdepartementets verksamhetsområde fallande ärenden kunna
överlämnas till handläggning å budgetbyrån.
Budgetbyrån synes böra bestå av eu byråchef med kanslirads
ställning och avlöningsförmåner, en förste och en andre kanslisekreterare,
en förste aktuarie och ett kvinnligt biträde av tredje graden.
Chefen för budgetbyrån bör äga förutsättningar för handläggning
av alla budgettekniska frågor. Den juridiska utbildning, som i allmänhet
kvalificerar för tjänstgöring som kansliråd inom Kungl. Mapts
kansli, får däremot icke anses nödvändig.
Han bör åtnjuta biträde av en förste kanslisekreterare, åt vilken
kan överlämnas självständigt arbete inom byråns verksamhetsområde.
Därför och med hänsyn till möjligheten av att budgetbyråns personal kan
behöva tagas i anspråk även vid riksdagens budgetarbete är det lämpligt
att giva denne tjänsteman en ställning i andra normalgraden.
För utförandet av det myckna statistiska arbete, som kräves, bör
inom finansdepartementet finnas tillgång till en tjänsteman med statistisk
fackutbildning. Med hänsyn till arten av arbetet är det därjämte
erforderligt, att lian äger tillräckliga nationalekonomiska kunskaper.
Någon juridisk utbildning i övrigt synes däremot icke behöva krävas
av denne tjänsteman. Han torde lämpligen böra placeras å budgetbyrån,
enär hans arbete främst lärer komma dess verksamhet till godo. Med
Statsutskottets utlåtande Nr 18. 31
byråns löpande arbete bör lian visserligen icke taga befattning. Maus
arbetskraft torde bäst tillgodogöras i de speciella statistiska utredningar,
som kunna behövas, dels direkt för budgetbyråns räkning, dels efter
anvisningar av departementschefen. Det torde''för övrigt kunna ordnas
så, att åt denne tjänsteman även anförtros inseendet över departementets
bokförråd, in beräknat det talrikt inströmmande arkivmaterialet angående
utländska skatte- och budgetförhållanden. De kvalifikationer,
som. krävas på denna post, synas fullt ut motivera, att departementets
statistiker beredes ställning och lön som förste aktuarie.
Åtminstone under övergången till ett nytt budgetår och till dess
nödig stadga vunnits i formerna för statsregleringsarbetet torde det vara
behövligt att även disponera en andre kanslisekreterare å budgetbyrån,
varigenom byråchefen och förste kanslisekreteraren kunde befrias från’
en del löpande göromål av mindre krävande art, särskilt rent administrativa
äienden, som inkomma t. ex. från det centrala räkenskapsverkct
och statistiska centralbyrån. Måhända skulle med inrättandet av denna tjänst
ock kunna vinnas, att ärenden angående kommittéer och sakkunniga
kunde tillsvidare överflyttas från departementets andra byråer och handläggas
å budgetbyrån.
Arten av det arbete, som åvilar budgetbyrån, medför, att kraven
på kvinnlig biträdesbefattning måste ställas högre än i allmänhet inom
departementsorganisationen. Det bör finnas tillgäng till ett kvinnligt
biträde, som är fullt skickat att utföra beräkningar och granska tabeller,
kör utlöiande av speciella statistiska utredningar inom departementet
torde behov emellanåt föreligga att tillfälligt anställa extra kvinnliga
biträden, över vilka det för budgetbyrån anställda kvinnliga biträdet
lämpligen kunde anförtros förmanskap. Detta biträde bör vidare utföra
er fördel ligt registreringsarbete inom hela den del av departementet, vars
arbete närmast ägnas riksdagsärenden. Biträdet bör fördenskull icke
fastas enbart vid budgetbyrån utan utföra arbeten jämväl för statssekreterarens
och lagbyråchefens räkning. Befattningen bör med hänsyn
till vad nu anförts vara av tredje graden.
Samtliga nu nämnda befattningar, utom andre kanslisekreterarbefattningen,
böra såsom motsvarande ett varaktigt behov uppföras å
ordinarie stat. Däremot kan det icke nu förutses, huruvida behov
av den föreslagna andre kanslisekreteraren kommer att föreligga även
framdeles. Denna tjänst bör alltså nu uppföras å extra stat.
Slutligen bör anslaget till amanuenser in. m. bestämmas så, att anställande
mot vanligt amanuensarvode av en amanuens å budgetbyrån
och hos statssekreteraren möjliggöres, och att nödiga medel beredas för
32
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
vikariatsersättningar i anledning av de föreslagna nya tjänsterna. För
den av sistnämnda anledning förorsakade höjningen torde särskild motivering
icke erfordras. Vad åter angår amanuensarvodet må erinras
därom, att för närvarande en amanuens finnes till förfogande för statssekreterarens
avdelning och lagbyran tillsammans. Det synes starkt
motiverat att nu bereda sådan tillgång till amanuensarvoden, att en
amanuens kunde få avses till biträde åt chefen för lagbyrån och en till
biträde å statssekreterarens avdelning och, vid förekommande behov,
jämväl å budgetbyrån.))
Beträffande den nuvarande lagbyrån i finansdepartementet har
allenast den föx-ändringen ansetts erforderlig, att byråchefen uppföres å
ordinarie stat.
På grund av att ett avsevärt antal ärenden från finansdepartementet
överflyttats till andra departement har en av departementets nuvarande
byråer ansetts kunna indragas, varvid dock i stället en annan
av departementets byråer, kommunala finansbyrån, ansetts böra utökas
med en förste kanslisekreteraretjänst. Chefen lör sistnämnda byrå, nu
placerad å extra stat, har därjämte ansetts böra uppföras å ordinarie
stat, varemot den å byrån tjänstgörande andre kanslisekreteraren fortfarande
befunnits kunna kvarstå å extra stat. Den å departementets
regeringsrättsbyrå placerade andre kanslisekreteraren har ansetts böra
uppföras å ordinarie stat.
Slutligen hava vissa förändringar föreslagits beträffande å departementets
stat uppförda kvinnliga biträdes- och vaktmästarebefattningar.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den ordinarie staten för departementet,
avsedd att gälla från och med den 1 juli 1920, bliva av följande
utseende:
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
! i |
I |
Tjänwt- |
Orts- |
|
Lön |
görings- |
Summa |
||
; |
> |
penningar |
tillägg ! |
|
1 j 1 statssekreterare, arvode .. |
| — |
i |
1 i |
i 11,000 |
j 1 expeditionschef, arvode |
i |
— |
! - ; |
10,000 |
1 kansliråd........................ |
5,000 |
\ 1 2,500 |
600 |
8,100 |
3 dito ....................... |
15,000 |
| 7,500 |
1 1,800 |
24,300 |
1 byråchef för lagärenden, |
1 '' |
|||
arvode ........................... |
— |
— |
8,100 |
|
1 förste kanslisekreterare ... |
3,600 |
1,800 |
400 |
1 5,800 f |
4 dito |
14,400 |
7,200 |
1,600 |
23,200 |
1 förste aktuarie ............... |
3,600 |
1,800 |
400 |
5,800 | |
1 registrator ..................... |
2,600 |
1,600 |
300 |
4,500 h |
1 andre kanslisekreterare ... |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
2 dito |
4,400 |
3,000 |
600 |
8,000 |J |
1 kvinnligt biträde av tredje |
j |
|||
lönegraden ..................... 1 kvinnligt biträde av andra'' |
1,500 |
700 |
200 |
2,400 j |
lönegraden ..................... |
1,300 |
500 |
200 |
2,000 | |
3 kvinnliga biträden av d:o...; |
3,900 |
1,500 |
600 I |
6,000 |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 | |
|
5 kvinnliga biträden av d:o___t |
5,500 |
1,500 |
1,000 |
8,000 jj |
1 förste vaktmästare............ |
1,100 |
650 |
150 |
1,900 h |
1 vaktmästare ..................i |
900 |
550 |
150 |
1,600 ! |
1 dito .................. Till amanuenser, extra biträ-j |
900 |
550 |
150 |
1,600 j |
gar m. in...................... |
— |
- i |
- 1 |
20,000 |
Summa kronor; |
_ j |
_ | |
- | |
157,900 | |
jfAv detta arvode anses 3,000,
k kronor motsvara tjänstgöII
ringapenningar.
(Av detta arvode anses 2,800
'' kronor motsvara tjänstgö''
ringspenningar.
\Efter
pVv detta arvode anses 2,500
kronor motsvara tjänstgö[
ringspenningar.
Etter 5 år kan lönen höjas
I med 500 kronor och etter
'' 10 år med ytterligare 500
kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, etter
'' år med ytterligare 500
kronor och efter 15 år med
än ytterligare 500 kronor.
Efter 5 år kan avlöningen
höjas med 200 kronor, efter;
10 år med ytterligare 200
kronor och efter 15 år med
än ytterligare 200 kronor;
skolande av varje ålderstillägg
100 kronor utgöra
lön och 100 kronor tjänst*
göringspenningar.
Efter 3 år kan lönen höjai.
med 100 kronor, efter 6 år
med ytterligare 100 kronor
och efter 9 år med än ytterligare
100 kronor.
Anm. DareBt bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats
anvisas vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor för år samt för lyse 25
kronor om året. Därest vaktmästare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt
erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan
sagda värde .skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag
som for dylik forman skall äga rum. Förmånen av lyose innebär allenast rätt till en årlig maximi förbrukning
av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Åtnjntes lyse, skall vaktmästaren själv bekosta armatur
och lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse
bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlönings förbättring från och
med ar 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).
Bihang till rilcsdagens protokoll 1920. 6 samt. 17 käft. (Nr 18.) 5
Utskottets
yttrande.
34 Statsutskottets utlåtande Nr 18.
Liksom tidigare skulle departementschefen aga åtnjuta biträde från
vederbörande verk vid beredning av ärenden rörande bankväsendet och
kontrollväsendet. Framställning angående anslag, med oförändrat belopp,
4,700 kronor, för det förra av dessa ändamål har gjorts under sjunde
huvudtiteln i årets statsverksproposition.
Å extra stat för år 1921 hava vidare medel äskats för ett
tilläggsarvode å 1,200 kronor till förste kanslisekreteraren å regeringsrättsbyrån,
vilken inom byrån tjänstgör såsom extia föredragande, ävensom
för avlönande, envar med 3,900 kronor, av två extra andre kanslisekreterare,
en å budgetbyrån och en å den kommunala finansbyrån.
Erforderligt anslag å extra stat skulle alltså utgöra 9,000 kronor.
Av de å 1920 års extra stat uppförda anslagen skulle från och
med år 1921 komma att uteslutas anslagen till: extra byråchef förlagärenden
å 8,100 kronor; fyllnadsarvode åt föredragande av ärenden
rörande elektriska anläggningar m. m., beräknat för helt år till 2,100
kronor; förstärkning av arbetskrafterna å departementets regeringsrättsbvrå
å 6,725 kronor.
Summan av de för departementet — utom för departementschefen
_ erforderliga anslagen å såväl ordinarie som extra stat uppgår enligt
Kungl. Majits förslag till 171,600 kronor.
För senare halvåret 1920 skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag
kostnaderna för finansdepartementet — frånsett anslagen till departementschefen
och till biträde för beredning av bankärenden —
utgöra hälften av den nya avlöningsstatens slutsumma jämte hälften av
de för år 1921 erforderliga extra anslag eller sålunda tillhopa 83,450
kronor. Under förutsättning att för bestridande av dessa kostnader i
främsta rummet tages i anspråk den på senare halvåret 1920 belöpande
dplen av de å riks staten för nämnda år redan beviljade anslagen till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, till en extra byråchef
för lagärenden och till förstärkning av arbetskrafterna å departementets
regeringsrättsbyrå, tillhopa 74,062 kronor 50 öre, skulle för
uppehållande av finansdepartementets verksamhet enligt den nya organisationen
under tiden 1 juli—31 december 1920 å tilläggsstat för nämnda
år erfordras ett anslag av 9,387 kronor 50 öre eller i avrundat tal
9,400 kronor.
Beträffande de ärenden, som böra av finansdepartementet handläggas,
har av herrar Öhngren och Ltibeck yrkats, att ärenden rörande
bank-/ fond- och hypotcksväsendet skola överflyttas från detta departement''till
handelsdepartementet. Enligt utskottets mening finnas icke
Statsutskottets utlåtande Nr 18. 35
tillräckliga skäl för vidtagande av en dylik överflyttning. Bankinspektionen,
vilken denna fråga närmast berör, tiar ej heller ansett sig böra
tillstyrka överflyttningen.
Jämväl det av herr Molin väckta förslaget om vissa försäkringsärendens
handläggning i finansdepartementet i stället för, som av Knngl. Maj:t
föreslagits, i handelsdepartementet anser sig utskottet sakna skäl tillstyrka.
Utskottet ansluter sig beträffande ärendesfördelningen, såvitt finansdepartementet
angår, till Knngl. Maj:ts förslag.
Den ifrågasatta nya organisationen av departementet har utskottet
— oberoende av vilket beslut, som må komma att fattas rörande det
ifrågasatta riksräkenskapsverket — funnit ändamålsenlig och därför ansett
sig böra tillstyrka.
Till ecklesiastikdepartementets handläggning skulle enligt Kungl.
Majrts förevarande förslag hänföras följande ärendesgrupper, nämligen:
ärenden angående
kyrkoväsendet; prästämbetets utövning; prästerskapets, kantorernas och
kyrkobetjäningens avlöning och övriga förmåner; ecklesiastika boställen;
rikets ecklesiastika indelning och indelning i skoldistrikt;
kyrkostämma och den kyrkliga kommunen, i vad dessa ärenden ej
tillagts annat departement;
arkiv-, biblioteks- och museiväsendet, i vad det ej ankommer på
annat departement;
vitterhet och skön konst samt för konstens utövande avsedd undervisning
; teaterväsendet;
universitets- och högskoleväsendet samt vetenskaplig verksamhet i övrigt,
i den mån ej undantag särskilt göres;
skol- och undervisningsväsendet, i den mån ej undantag särskilt göres:
allmän folkbildning och folkuppfostran; abnormundervisning; vården
av vanartade och i sedligt avseende försummade barn; yrkesundervisning,
i vad den ej ankommer på annat departement:
biografväsendet;
undervisning sstatistik.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att vissa ärenden angående nykterhetsverksamheten
samt en del ärenden rörande vissa sjukhus överflyttas
till andra departement, samt att i stället till ecklesiastikdepartementet
hänföras ärenden rörande biografväsendet och kungl. teatrarna.
Till ecklesiastikdepartementet skulle vid sådant förhållande komma
att höra följande verk, stater och inrättningar:
Ecklesiastik
departe
mentet.
Kungl. Maj :ts
förslag.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
riks- och landsarkiv;
kung], biblioteket och övriga bibliotek, vilka ej tillhöra annat
departement;
nationalmuseet; naturhistoriska riksmuseet; livrustkammaren; nordiska
museet samt övriga museer, som ej tillhöra annat departement;
ecklesiastikstaten;
akademier samt vittra och lärda samfund, med undantag av sådana,
som tillhöra annat departement;
riksantikvarien; riksheraldikern;
kungl. teatrarna;
Nobelstiftelsen;
kanslern för rikets universitet;
universitet och högskolor, , med undantag av högskolor, som tilllagts
annat departement; tandläkarinstitutet; farmaceutiska institutet;
serafimorlasarettet; akademiska sjukhuset i Uppsala; Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund; allmänna barnbördshuset i Stockholm;
skolöverstyrelsen;
högre lärarinneseminariet i Stockholm; allmänna läroverk;
anstalter för folkundervisning och abnormundervisning; skyddshem
för vauartade och i sedligt avseende försummade barn;
anstalter för yrkesundervisning och andra läroanstalter, där ej dylik
anstalt hör under annat departement;
statens biografbyrå;
gymnastiska centralinstitutet; stadionstyrelsen;
anstalter för pensionering av befattningshavare, hörande under
ecklesiastikdepartementet samt deras änkor och barn;
milda stiftelser för ändamål, vilkas tillgodoseende ej tillkommer
under annat departement lydande myndighet.
Ifrågavarande omgruppering av ärenden har icke ansetts böra
föranleda någon ändring i departementets stat.
1 annat sammanhang kommer emellertid att av Kungl. Maj:t föreslås
en överflyttning av departementets statistiska avdelning till skolöverstyrelsen.
Härav påkallas eu ändring, i departementets ordinarie
avlöningsstat så till vida, att de för statistiska avdelningen för närvarande
å stat uppförda befattningarna jämte en vaktmästarbefattning utgå ur
staten, samt den till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar
uppförda anslagsposten minskas med ett belopp av 6,500 kronor.
Vidare förorsakas av förenämnda överflyttning en minskning av den vid
departementets avlöningsstat fogade övergångsstaten med 5,800 kronor.
37
Statsutskottet.s utlåtande Nr 18.
Ecklesiastikdepartementets ordinarie avlöningsstat, avsedd att gälla
frän och med den 1 januari 1921, skulle alltså enligt Kung], Maj:ts
förslag bliva följande:
1 |
Tjänst- |
i |
i |
||
Lön |
görings- |
| Orts- |
Summa |
||
1 |
pennin- |
tillägg |
|||
1 |
gar |
||||
1 |
(Av detta arvode anses 3,ooo| |
||||
1 statssekreterare, arvode ............ [ 1 expeditionschef, arvode............... |
— |
11,000 |
|||
( penningar. [Av detta arvode anso« 2,800{ . kr. motsvara tjänstgörings-! ( penningar. |
|||||
_ |
_ |
_ |
10,000 |
||
: |
|||||
j 1 kansliråd ................................. |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
(Efter 5 år kan lönen höjasj |
5 dito.......................................... |
25,000 |
12,500 |
3,000 |
40,500 |
1 med 600 kr. |
j 1 förste kanslisekreterare.............. |
3,600 |
1.800 |
400 |
5,800 |
(Efter 5 år kan lönen höjaaj |
1 5 dito.......................................... |
> med 500 kr. och efter 10 |
||||
18,000 |
9,000 |
2,000 |
29.000 |
] år med ytterligare 500 kr.j |
|
! 1 registrator................................. |
2,600 |
1,600 |
300 |
4,500 |
1 Efter 5 år kan lönen höjas |
1 andre kanslisekreterare............... |
2,200 |
1,500 10.500 |
300 2,100 |
4,000 : 28,000 i |
[ med ytterligare 500 kr.j |
7 dito.......................................... |
15,400 |
||||
j 1 kvinnligt biträde av tredje graden |
1,500 : |
700 |
200 |
2,400 J |
E f ter 5 år kan av 1 ö ni ngen h i> jas j |
1 dito.......................................... |
1,500 i |
700 |
200 |
2,400 j |
med 200 kr., efter 10 år! |
1 1 kvinnligt biträde av andra graden |
1,300 |
500 : |
200 200 ! |
2,000 1 2.000 |
med ytterligare 200 kr. och |
i kvinnligt biträde av första graden; |
1,100 |
300 | |
200 |
1,600 |
1 av varje ålderstillägg loo! 1 kr. utgöra lön och 100 kr.l |
j 4 kvinnliga biträden av dito ......... |
4,400 |
1,200 |
800: |
6,400 |
tjänstgöringspenningar. |
1 1 förste vaktmästare................... |
1,100 |
650 i |
150 |
1,900 j |
Efter 3 år kan lönen liöjasj |
j 1 vaktmästare............................... |
900 |
550 |
150 |
1,6001 |
med 100 kr., efter 6 årj |
i 2 dito............................. |
1,800 i |
1,100 |
300 |
3,200 i |
med ytterligare 100 kr.j |
Till amanuenser, extra biträden ocli |
29,650 |
ytterligare 100 kr. |
|||
Summa kronor |
— |
— |
— |
194,050 |
Amn. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,
anvisas åt vaktmästare, skall av lönen avstås lör bostad med bränsle 300 kronor samt för lyse 35 kronor
tor ar. Därest vaktmästare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt
bränsle, ävensom da bostadsförmånen Ur av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagd*
I" a d-Ct au^®mma Kung], Jfaj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som
för dylik forman skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av
elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Den, som åtnjuter lyse, skall själv bekosta armatur och
38
Statsutskottets utlåtande 1Sr 18.
lampor. I övrigt skola i Iräga om förmånen av kostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna
i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år
1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. (Sv. förf.-saml. 1918 nr 836.)
Övergångsstaten för departementet skulle, likaledes från och med
den 1 januari 1921, erhålla följande utseende:
i T.jii rist - T görings- Orts- -1 11 j pennin- tillägg . |
. Summa ! |
||
Övergångsstat. ! 1 kanslisekreterare......................... |
2,500 j 1,500 : — |
4,000 1 |
[Härtill komma tvä ålders-i | å 500 kr. |
Provisoriskt avlöningstillägg till |
700 ; 100 i 4(K> |
1,200 |
|
Säger |
5,200 |
i |
Från och med år 1921 skulle alltså det ordinarie anslaget till
ecklesiastikdepartementets avdelning- av Kungl. Maj:ts kansli minskas
från dess nuvarande belopp, 222,550 kronor, med 28,500 kronor till
194,050 kronor och det ordinarie anslaget till övergångsstat för departementet,
nu 11,000 kronor, med 5,800 kronor till 5,200 kronor.
Utöver de ordinarie anslagen erfordras emellertid, i likhet med
vad för år 1920 beviljats, på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
höe-st, å 17,200 kronor till extra föredragande m. m. inom ecklesiastikdepartementet.
m,k*ttets Vad Kungl. Maj:t i fråga om ecklesiastikdepartementet föreslagit
yttrande, -cpe gp7jt utskottet anledning till erinran.
jordbruk»^- Beträffande de ärenden, som för närvarande handläggas å jord
bruksdepartementet,
skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag frågor berörande
KUföwi!^i:M väg-, färj-, och brohållningsskyldighet samt fiskedammar överföras till
kommunikationsdepartementet, ävensom frågor rörande statens gruvegendom
samt torvhantering och slöjd överföras till handelsdepartementet.
Till jordbruksdepartementet skulle åter Iran finansdepartementet
överföras ärenden angående stormvarningsanordningar vid rikets kuster.
Jordbruksdepartementets verksamhetsområde skulle alltså komma
att omfatta
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
39
ärenden rörande
jordbruk och lantmannanäringar med därtill hörande försöks- och
undervisning sväsende ; fiske;
egnahemsväsendet och därmed i samband stående jordförmedling •
jordbrukskooperation; ’
stuteriväsendet och liästaveln;
det civila veterinärväsendet; husdjurssjukdomar; veterinärundervisning;
n - ,.f.ronans Jasta egendom, som ej med stadgad åborätt innchaves
eller ar till visst statsändamål anslagen och till följd därav antingen till
omedelbart begagnande upplåten eller ställd under särskild ämbetsmyndiqhets
vard; * ''
statens och andra allmänna skogar ävensom kronans överioppsmarker
och oavvittrade marker; enskildas skogar; skogshushållning med därtill
korande försöks- och undervisningsväsende; jakt;
naturminnesmärken; nationalparker;
Jantmäteriet samt jorddelnings- och avvittr ing sväsendet •
allmänna kartväsendet;
geologiska samt meteorologiska och hydrografiska undersökningar •
stormvarning sanordningar ;
tillämpning av vattenlagen, utom i vad angår vattendomstolarna och
deras personal;
flottning.
denna äreudesfördelning skulle till jordbruksdepartementet höra
loijande verk, stater och inrättningar:
• domänstyrelsen och skogsstaten; statens skogsförsöksanstalt: skomsvardsstyrelserna;
skogshögskolan och skogsskolorna; domänintendenter;
lantbruksstyrelsen; statens lantbruksingenjörer; statskonsulenter och
statens instruktörer i särskilda delar av lanthushållningen;
statens hskeriadministration;
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet;
lantbrukets undervisningsanstalter; hushållningssällskapen; inrättningar
tor främjandet av lantbruket eller dess binäringar;
stuteriöverstyrelsen och stuteristaten;
• q, ^eu c*v^a veterinärstaten; veterinärhögskolan; veterinärinrättningen
i okara; statens veterinärbakteriologiska anstalt;
lantmäteristyrelsen och lantmäteristaten;
kommissionen för de allmänna kartarbetena;
rikets allmänna kartverk;
Sveriges geologiska undersökning;
40
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
Handelsde
partementet
Kung!
Maj:te
förslag.
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt;
svenska hydrografisk-biologiska kommissionen;
jordbrukskommissionerna;
lantbruksakademien.
I fråga om departementets organisation har allenast den förändringen
föreslagits, att en andre kanslisekr eter artjänst skulle uteslutas ur staten.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande jordbruksdepartementet
tillkommer, såsom ovan nämnts, ej statsutskottet att avgiva yttrande.
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle till handelsdepartementet
hänföras ärenden rörande:
in- och utrikeshandel;
handelshögskolevåsendet;
kommersiell information, i den mån ärendena ej tillhöra utrikesdepartementet;
.
industri; torvhantering; hantverk och annan dylik hantering, slöjd,
bergs- och brukshantering;
lårlingsväsendet;
statens gruvegendom;
patent; skydd för varumärken, mönster och modeller;
elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring, med
undantag av elektriska spårvägs- och järnvägsanläggningar;
eldfarliga oljor; explosiva varor;
normalpapper och normalbläck;
aktiebolag, med undantag av bank- och järnvägsaktiebolag; handelsbolag
och enkla bolag; rätt för utlänning att vara styrelseledamot i svenskt
bolag samt att i riket idka handel eller annan näring,
det affärsmässiga försäkringsväsendet;
in- och utrikes sjöfart; lots- och fyrväsendet, livräddningsväsendet;
navigations undervisning en; skeppsmätning sväsendet; registrering av fartyg,
sjö fartssäkerhet; befäl å svenska handelsfartyg; mönstring av sjöfolk,
näring sstatistik.
1 anslutning till ovannämnda ärendesfördelning skulle till handelsdepartementet
höra följande verk, stater och inrättningar, nämligen,
kommerskollegium och bergsstaten;
lotsstyrelsen och lotsverket;
patent- och registreringsverket;
41
Statsutskottets utlåtande Nr IS.
föraäkringsinspektionen;
nautisk-meteorologiska byrån;
statens provningsanstalt;
fartygsinspoktionens befattningshavare;
statens torvtjänstemän;
statens instruktörer i husslöjd;
inspektörer över elektriska anläggningar;
kontrollanter för undersökning av eldfarliga oljor;
sprängämnesinspektionen;
navigationsskolorna;
sjömanshusen;
direktionen över handelsflottans peusionsanstalt;
järnkontoret;
allmänna försäkringsanstalter;
auktoriserade handelskammare;
ingenjörsvetenskapsakademien.
Beträffande personalbehovet i det nyorganiserade departementet
har Kungl. Maj:t ansett tillräckligt, att å departementets stat uppföras
eu statssekreterare, tillika expeditionschef, jämte erforderligt biträde åt
honom, ävensom personal, avsedd för departementets indelning å två
byråer. Härtill skulle komma en registrator, fem kvinnliga biträden
och tre vaktmästare.
För amanuenser, extra biträden och Adkariatsersättningar har beräknats
ett belopp av 15,000 kronor.
Å extra stat har därjämte medel äskats dels för avlönande av en
byråchef för tekniska ärenden, avsedd att tillföra handelsdepartementet
erforderlig praktisk och teknisk sakkunskap. Slutligen har likaledes å
extra stat begärts ett särskilt arvode å 1,200 kronor till chefen för
kommerskollegii upplysningssektion för verkställandet av vissa utredningar
och undersökningar inom departementet.
Handelsdepartementets ordinarie stat är avsedd att från och med
den 1 juli 1920 träda i kraft och erhålla följande utseende:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 17 käft. (Nr 18.)
6
42
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
- 1 |
Tjänst- ! |
Orts- | |
1 |
||
Lön |
gönngs- j |
till-lägg ! |
Summa |
j j |
|
gar |
|||||
Kronor |
i |
||||
1 statssekreterare och expeditions-chef, arvode .............................. |
(Av detta arvode anses 3,000; |
||||
- |
— |
— |
11,000 |
kronor motsvara tjänst- | |
|
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
[Efter 5 år kan lönen höjas |
|
1 dito .......................................... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
( med 600 kronor. |
5,800 |
% Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
! 1 förste kanslisekreterare ............... |
3,600 |
1,800 |
400 |
med 500 kronor och efter |
|
3 dito .......................................... |
10,800 |
5,400 |
1,200 |
17,400 |
. 10 år med ytterligare 500 | kronor. |
4,500 |
Efter 5 år kan lönen höjas |
||||
i registrator ................................. |
2,600 |
1,600 |
300 300 |
med 500 kronor, efter 10 |
|
4,000 |
|||||
1 andre kanslisekreterare .............. |
2,200 |
1,500 |
kronor och efter 15 år |
||
2 dito .......................................... |
4,400 |
3,000 |
600 |
8,000 |
med än ytterligare 500 |
’ Efter 5 år kan avlöningen |
|||||
höjas med 200 kronor, |
|||||
1 kvinnligt biträde av tredje graden |
1,500 1,300 |
700 500 |
200 200 |
2,400 2,000 |
efter 10 år med ytterligare |
1 kvinnligt biträde av första graden |
1,100 |
300 |
200 |
1,600 |
kronor; skolande av varje |
2 kvinnliga biträden av dito............ |
2,200 |
600 |
400 |
3,200 |
ålderstillägg 100 kronor |
1 förste vaktmästare ..................... |
1,100 |
650 |
150 |
1,900 |
1 Efter 3 år kan lönen höjas |
1 vaktmästare .............................. |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
( med 100 kronor, efter 6 |
1 dito .......................................... |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
j kronor och efter 9 år |
Till amanuenser, extra biträden och |
| i 15,000 |
||||
vikariatsersättningar ................. |
— |
— |
|||
Summa kronor |
— |
— |
— |
| 96,200 |
Anm Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,
anvisas åt vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor samt för lyse 25 kronor
för år. Därest vaktmästare åtnjuter enbart bostad eller bostad mod värme, men icke i ovngt erforderligt
bränsle, ävensom då bostadsförmånen är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda
värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre loneavdr^ som
för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebar allenast ratt till en årlig maximiforbruknmg a
elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Åtnjutes lyse, skall vaktmastaren själv tekosta armahir och
lampor. I övrigt skola i fråga om förmån av bostad m. m. »tillämplig» delar landa till efterrättelse bestämmelserna
i § 3 av kungörelsen den 1 november 1918 angående av omngsforbattrmg från och med år
1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. (Sv. forf.-saml. 1918 nr 836.)
Statsutskottets utlåtande Nr 18. 43
Härtill skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag från och med den 1
juli 1920 å extra stat komma årliga arvoden
till en extra byråchef för tekniska ärenden....... kronor 12,000
» biträde i ärenden rörande kommersiell upplysning
..................................................................... > 1,200
För handelsdepartementet skulle alltså enligt Kungl. Maj:ts förslag
i riksstaten för år 1921 upptagas dels ett ordinarie anslag, svarande mot
avlöningsstatens slutsumma, eller 96,200 kronor, dels ock ett extra anslag
å 13,200 kronor. Beträffande senare hälften av år 1920 skulle för
upprätthållandet av handelsdepartementets verksamhet under nämnda tid
erfordras hälften av nyssberörda båda belopp eller 54,700 kronor. För
täckande av en del av sistnämnda summa skulle tagas i anspråk de
besparingar å respektive 3,400 och 2,000 kronor, som, enligt vad förut
sagts, i och med den nya departementsindelningens ikraftträdande skulle
uppstå å de för sjöförsvars- och jordbruksdepartementen å riksstaten för
år 1920 redan anvisade ordinarie anslag. Återstående beloppet, 49,300
kronor, har äskats å tilläggsstat för år 1920.
Såsom utskottet här ovan anfört, har utskottet icke funnit skäl
tillstyrka de motionsvis framställda förslagen om ändringar i den av
Kungl. Magt uppgjorda ärendesfördelningen de särskilda departementen
emellan. Utskottet ansluter sig följaktligen, även vad handelsdepartementet
vidkommer, härutinnan till Kungl. Maj:ts förslag.
Vad därefter den tilltänkta organisationen av handelsdepartementet
angår, har utskottet icke funnit anledning till erinran i fråga om departementets
ordinarie stat.
Då utskottet funnit i huvudsak samma synpunkter, som ovan vid
behandlingen av kommunikationsdepartementet anförts, kunna göras
gällande mot inrättande jämväl vid handelsdepartement av en särskild
byråchef för tekniska ärenden, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Kungl. Maj:ts förslag om beredande av särskild ersättning i form
av arvode å 1,200 kronor åt chefen för kommerskollegii upplysningssektion
för dennes biträde med vissa ärenden i departementet, finner
utskottet mindre lämpligt. Enligt utskottets mening bör ifrågavarande
tjänsteman även utan särskild ersättning i fall av behov stå till departementets
förfogande. Det av departementschefen omnämnda särskilda
arvode, som utgått till byråchefen i bank- och fondinspektionen, har
UtåkotteU
yttrande.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
Anslagens
upptagande
staten m. m
tillerkänts honom såsom ordinarie föredragande i finansdepartementet
och är alltså av annan natur än det nu föreslagna. På grund av vad
sålunda anförts och då förslaget i denna del synes utskottet kunna medföra
vittgående konsekvenser, vilka icke nu kunna överblickas, har utskottet
icke ansett sig kunna tillstyrka detsamma.
De jämkningar, utskottet föreslagit i fråga om departementets
organisation, föranleda, att något anslag å extra stat för år 1921 icke
erfordras, samt att medelsbehovet å tilläggsstaten för år 1920 kan lör
handelsdepartementets del nedsättas från föreslagna 49,300 kronor till
42,700 kronor.
I övrigt har utskottet icke funnit Kungl. Maj:ts förevarande förslag
givna anledning till erinran.
Från och med år 1921 hava statsanslagen avsetts att fördelas på
de olika huvudtitlarna enligt nedanstående indelning:
första
andra
tredje
fjärde
femte
sjätte
sjunde
åttonde
nionde
tionde
elfte
huvudtiteln hov- och slottsstaterna
» justitiedepartementet
» utrikesdepartementet
» försvarsdepartementet
» socialdepartementet
» kommunikationsdepartementet
i> finansdepartementet
t> ecklesiastikdepartementet
). jordbruksdepartementet
» handelsdepartementet
» pensionsväsendet.
Den förändrade huvudtitelsindelningen har emellertid, med hänsyn
till att för år 1920 riksstat redan fastställts, icke ansetts böra träda i tilllämpning
förrän med ingången av år 1921, vadan tilläggsstaten till 1920
års riksstat, uppställts enligt nu gällande indelning.
Beträffande anslagsbehoven för senare halvåret 1920 har Kungl.
Maj:t ansett, att de för de nuvarande statsdepartementen, med undantag
av utrikesdepartementet, å riksstaten för år. 1920 redan beviljade
anslag böra, i den mån de belöpa å årets sista hälft, tagas i
anspråk för bestridandet av kostnaderna för departementen i deras nya
gestaltning, samt där så erfordras förstärkningsanslag beviljas.
2 Statsutskottets memorial Nr 1!).
anslag och vartill planerna i nu föreliggande slutligt skick utarbetats i
cnlio-het med riksdagens egna direktiv.
“Beträffande kostnaderna för utförandet av dessa arbeten vill utskottet
visserligen framhålla, att de av 1919 års riksdag uttalade iorvantaing-arna
beträffande ett nedbringande av utgifterna harfor icke uppfyllts,
men anser sig dock utskottet, med hänsyn till vad av byggnadsstyrelsen
härutinnan anförts, icke kunna förorda någon nedsättning i det av Kung;.
Mai-t äskade anslagsbeloppet. Utskottet vill emellertid icke underlåta
att'' ''framhålla nödvändigheten av att vid arbetets utförande den största
uppmärksamhet ägnas möjlighoten av att nedbringa kostnaderna srr att
åtminstone ytterligare anslag utöver de nu beraknade ma kunna lind
VlkaSUnder åberopande av vad utskottet sålunda anfört, hemställde utskottet
att riksdagen mätte för utförande, i enlighet med i statsrads
nrotokollet över civilärenden den 7 januari 1920 angivet förslag, av omoch
påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet norra i ^tockbo m
befinna byggnaderna, utöver de av riksdagen harfor anslagna belopp,
sammanlagt^ 2,500,000 kronor, å extra stat for ar 19.1 anvisa ett
servationsanslag å 2,400,000 kronor.
Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hava kamrarna
återförvisat ärendet till utskottet för ny behandling.
Av vad vid ärendets behandling i kamrarna förekommit, synes fiamcrå
att återremissen föranletts av tvivelsmål angående lämpligheten a
utskottets uttalanden ifråga om kostnaderna lör byggnadsföretaget och
öp! därav betinerade anslagsbehovet. ,.
* Med anledning härav har utskottet, efter inhämtande av ytterligare
upplysningar i ärendet, tagit detsamma under förnyat övervägande och
därvid funnit sig höra inskränka utlåtandet . berörda avseende t,11 fol
jan''1
Benande kostnaderna för utförandet av byggnadsarbete vill
utskottet visserligen framhålla, att de av 1919 ;,r?f P s kSrför ioke tippväntnino-arna
beträffande ett nedbringande av utgifterna harf oi icke pp
fvllts men anser sig dock utskottet, med hänsyn till vad av byggnadsstyrelsen^härutinnan
anförts, icke kunna
det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet. Utskottet vill emeller
Icke underlåta att framhålla nödvändigheten av att vtd; arbetets utförande
den största uppmärksamhet ägnas möjligheten av att nedbringa kost
naderna
härför.