Statsutskottets utlåtande Nr 163.
1
Nr 163.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1920 kl. 1/a0 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån
åt Svenska lufttrafikaktiebolaget för anordnande av en
luftskeppsstation i Stockholm.
(4:e avd.)
Uti en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten, till statsutskottet
för förberedande behandling hänvisad proposition (nr 285) har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att, för beredande
åt Svenska lufttratikaktiebolaget av ett lån för anordnande av en
luftskeppsstation i Stockholm, under de i statsrådsprotokollet angivna villkor
och de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela,
under utgifter för kapitalökning för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,750,000 kronor, ävensom, under förutsättning av bifall härtill,
besluta, g,tt de i förslaget till 1921 års riksstat bland inkomsterna under
rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola höjas med motsvarande
belopp.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Rörande förevarande fråga anför departementschefen bland annat
följande:
»Luftfartygen torde nu hava vunnit sådan utveckling och driftsäkerhet,
att tiden är inne att taga dem i bruk för den fredliga samfärdselns
behov. Såsom framgår av lufttrafikbolagets skrivelse, har redan på flera
ställen i utlandet med framgång inrättats reguljär trafik med såväl flygBihang
till riksdagens protokoll 1920. 6 saml. 67 höft. (År 163—164.) 1
Lufttrafikens
betydelse.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 163.
Luftskeppens
fördelar i
jämförelse
med flygplan.
Kostnaden
för en luft
skeppsstation
i
Stockholm.
plan som styrbara ballonger, s. k, luftskepp, och nya linjer äro tillämnade.
Det synes vid sådant förhållande vara önskvärt, att även Sverige deltager
i trafikförsöken med det nya kommunikationsmedlet. Om så icke sker,
kan man befara, att åtskilliga internationella luftfartslinjer, vilka eljest
skulle kommit att framgå över vårt land, förläggas så att de icke beröra
detsamma. Och även om lufttrafik mellan Sverige och utlandet ändock i
någon mån kommer till stånd, kan det i många hänseenden vara till skada
för vårt land att icke insätta något luftfartyg i trafiken. Sedan luftfartslinjer
inrättats och visat sig ekonomiskt bärkraftiga, lär det ej bliva lätt
för Sverige att med framgång deltaga i en trafik, som upparbetats av utländska
luftfartsrederier. Beträffande sjöfarten saknas icke exempel på
svårigheten för oss att kunna med fördel insätta tonnage i vårt land berörande
ångbåtslinjer, vilka grannländerna ensamma påbörjat och gjort
ekonomiskt lönande.
Enligt uppgift hava såväl engelska som tyska företag planer på inrättande
av luftfartslinjer, vilka skulle beröra Sverige, och hava därvid underhandlingar
förts med lufttrafikbolaget om samarbete. Särskilt är nu ifrågasatt
att anordna regelbunden trafik mellan Stockholm och Berlin medelst
luftskepp.
Ehuru luftskeppen äro mindre snabba än flygplanen, erbjuda de
förra till följd av sin större lastförmåga och säkerhet åtskilliga fördelar
framför de senare. Luftskeppen äro även särskilt lämpade för vårt land,
där det endast på få platser finnas sådana fullt jämna fält, som erfordras
för flygplanens landning. Ett luftskepp behöver däremot blott ett jämförelsevis
litet område för upp- och nedstigning. Nödvändigt är dock, att
vid ändpunkterna av en luftskeppsroute finnas uppförda hallar för skeppens
förvaring. Amortering och underhåll av dessa hallar draga betydande
kostnader, vartill kommer, att vid landning en jämförelsevis stor
personalstyrka erfordras för skeppens manövrering. Då vidare vid luftskeppens
sänkning en del gas måste utsläppas och sedermera ersättas vid
uppstigningen, med för landningen av ett luftskepp rätt stora kostnader.
En betingelse för att trafiken med luftskepp skall bliva ekonomiskt lönande
är fördenskull, att den äger rum på ganska långa distanser. Luftrtafikbolaget
har angivit en sträcka av 800 kilometer, eller ungefärliga avståndet
mellan Stockholm och Berlin, såsom den minsta, som erfordras, för
att trafiken skall kunna bära sig.
Enligt de av bolaget ingivna kostnadsberäkningarna, vilka i det
• föregående återgivits, skulle kostnaden för en luftskeppsstation i Stockholm
uppgå till 2,000,000 kronor. Själva luftskeppet beräknas betinga eu ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 163.
3
gift av 1,000,000 kronor, vartill kommer kostnad för arbetarbostäder in. in.
Sammanlagda kostnaden skulle bliva 3,500,000 kronor.
Till följd av det nuvarande läget på penningmarknaden och då eu
viss risk måste anses vara förenad med företaget, även om de verkställda
beräkningarna visa, att det kan väntas bliva ekonomiskt lönande, har bolaget
ansett sig ej kunna av denna summa anskaffa mera än 1,500,000
kronor samt fördenskull anhållit att av staten erhålla återstoden eller
2,000,000 kronor såsom lån. Bolaget har för närvarande ett till fullo
inbetalt aktiekapital å 1,000,000 kronor, som huvudsakligen är avsett att
användas till studier och försök i fråga om möjligheterna till regelbunden
lufttrafik.
I utlandet har staten i stor utsträckning trätt emellan för att befordra
utvecklingen av det nya kommunikationsmedlet. Sålunda lära i England
i 1919 års budget hava anslagits 66,500,000 pund till flygväsendet
och i Frankrike 220,000,000 francs. Av dessa belopp äro betydande delar
avsedda till att befordra civil flygning.
Om alltså i de nämnda länderna, där lufttrafiken på grund av kriget
är långt mera utvecklad än hos oss, staten ansett sig böra till en början
understödja det nya kommunikationsmedlet, bör ännu större anledning
härtill finnas i Sverige. Staten lär därför icke böra undandraga sig att
lämna lufttrafikbolaget det bistånd, som det begärda lånet skulle medföra,
särskilt som, på sätt förut framhållits, det kan medföra framtida
olägenheter att låta utländska luftfartsrederier ensamma igångsätta trafik
på vårt land.
Stockholm har därjämte på grund av sitt läge stora förutsättningar
att bliva en viktig mellanstation å de lufttrafiklinjer, som sannolikt inom
en ej allt för avlägsen framtid komma till stånd mellan nordvästra Europa
och öster om oss belägna länder, men härför fordras, att Stockholm är
försett med erforderliga anordningar för mottagande av luftskepp.
Det torde icke vara tvivel underkastat, att den nya trafikleden mellan
Stockholm och Berlin skulle medföra avsevärda fördelar för vårt lands
handel och näringar. Pin färd mellan Stockholm och Berlin beräknas taga
en tid av 7—9 timmar i stället för mer än ett helt dygn med de nuvarande
kommunikationsmedlen. Från Berlin finnes redan nu regelbunden luftskeppsförbindelse
med Friedrichshafen vid Bodensjön med avgång från
Berlin klockan 9 f. m. och ankomst till Friedrichshafen omkring klockan 3 e.
m. Därest, såsom framdeles är tillämnat, luftskepp avgå från Stockholm
på kvällen, skulle man i god tid följande dag kunna vara vid schweiziska
gränsen. I den mån trafiken visar sig räntabel och ytterligare luftskepp
kunna anskaffas, har man vidare för avsikt att låta de svenska
Fördelarna
av den
ifrågasatta
trafiken
mellan
Stockholm
och Berlin.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 163.
Lånets
storlek.
Utskottets
yttrande.
luftskeppen efter en kort mellanlandning i Berlin fortsätta till Friedrichshafen.
Det är uppenbart, vilken fördel en så hastig förflyttning skulle innebära
för affärsmän med flera samt för postbefordran. Den av bolaget beräknade
avgiften av 350 kronor för person för enkel resa mellan Stockholm
och Berlin är icke heller så hög i jämförelse med biljettpriset på järnväg,
att man behöver befara, att passagerare ej skola anmäla sig till det av
bolaget beräknade antalet. Det har visat sig, att platserna i de luftskepp,
som trafikera stäckan mellan Berlin och Friedrichshafen, alltid äro tagna
i anspråk samt merendels till stor del tingade i förväg, och en med förhållandena
väl förtrogen svensk trafikman har försäkrat, att åtminstone under
halva året de 25 platser, som skulle finnas i luftskeppet, komma att vara
upptagna. Det av bolaget beräknade medeltalet av 17 personer under
250 färder om året torde följaktligen kunna uppnås.
Jag anser mig alltså böra förorda, att bolaget måtte, i enlighet med
vad de hörda myndigheterna tillstyrkt, beviljas ett lån för ifrågavarande
ändamål. Närmast skulle lånet användas för anordnande av luftskeppsstationen.
Bolaget har hemställt, att lånet måtte bestämmas till 2,000,000
kronor. Vad angår lån till enskilda järnvägar från den s. k. allmänna
järnvägslånefonden, utgå dessa enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda
bestämmelser med högst hälften av anläggningskostnaden. Även
lån från rederilånefonden bruka icke beviljas till mer än hälften av fartygets
värde. Då det kapital, som beräknas åtgå till igångsättande av
ifrågavarande lufttrafikförbindelse, uppgår till 3,500,000 kronor, skulle, om
de sålunda vid järnvägslån och rederilån tillämpade reglerna jämväl här
komma till användning, lånet begränsas till 1,750,000 kronor, och anser
jag mig böra hemställa om en sådan nedsättning av lånebeloppet.»
Lånebeloppet skulle alltså enligt departementschefens förslag bestämmas
till 1,750,000 kronor. Räntan har ansetts icke böra understiga
6 procent. Amorteringstiden för lånet har föreslagits till 35 år med frihet
från avbetalning under de fem första åren.
Även om utvecklingen på luftfartens område ännu icke fullt nått
över försöksstadiet, synes luftfartygens användbarhet även för upprätthållande
av regelbundna kommunikationer olika platser emellan icke längre
kunna betvivlas.
Såsom känt är och av lufttrafikskommittén i ärendet framhållits,
bedrivas utomlands omfattande förberedelser för etablerande av regelbun
Ö
-
Statsutskottets utlåtande AV 163.
5
den lufttrafik. I dessa förberedelser ingår numera, företrädesvis hos stormakterna,
även anordnande av lufttrafikförbindelser länderna emellan. Då
lufttrafikföretag i de flesta europeiska stater deltaga i dessa förberedelser,
kan alltså givetvis, såvida icke snara åtgärder vidtagas från svensk sida,
den risken uppstå, att lufttrafik till och via Sverige ordnas från andra
länder utan Sveriges medverkan, varigenom svenska intressen kunna åsidosättas.
Det synes därför vara en fråga av stor framtida betydelse för vårt
land, att snara åtgärder vidtagas, avseende att möjliggöra att vid ordnandet
av den internationella lufttrafiken inom Europa Sverige även på detta
område erhåller den ställning uti kommunikationshänseende, som med avseende
å läge och förhållanden i övrigt böra tillkomma detsamma.
Genom anläggandet av den planerade lufthallen i Stockholm skulle
en av de viktigaste förutsättningarna för Sveriges deltagande i den internationella
lufttrafiken förverkligas. Vid bedrivandet av lufttrafik på längre
distanser hava nämligen ballongfartygen befunnits vara det lämpligaste
fortskaffningsmedlet, och deras användning nödvändiggör anläggandet av
luftskeppshallar, i vilka fartygen kunna förvaras under uppehållen i flyghamnarna.
Med tanke på att den framtida trafiken med sannolikhet kommer
att huvudsakligen läggas å ena sidan i riktning Stockholm—Göteborg
—London, och Stockholm—retrograd, varvid anordningar för landning
skulle bliva nödvändiga i såväl Göteborg som Stockholm, samt å andra
sidan linjen Stockholm—Berlin—Friedrichshafen, vid schweiziska gränsen, i
vilket fall luftskeppsstation vore nödvändig i Stockholm, har för vårt lands
del den första stationen ansetts böra uppföras i Stockholms närhet.
Beträffande den planerade lufttrafiken Stockholm—Berlin, för vilkens
igångsättande det i propositionen omförmälda ballongfartyget skulle anskaffas,
framgår av den utav lufttrafikkommitten i detta hänseende företagna
utredningen, att de i Svenska lufttrafikaktiebolagets framställning
anförda allmänna beräkningarna, angående den trafikregelbundenhet som å
denna linje till en början kan uppnås, torde få anses väl grundade. Enligt
samma utredning synes även nämnda distans vara för svenska förhållanden
i alla avseenden lämplig såsom en första linje för trafik med
ballongfartyg, å vilken praktiska erfarenheter kunna utvinnas angående
de trafiktekniska detaljer, som äro erforderliga för regelbunden rålik.
Med hänsyn till den sålunda och i övrigt i ärendet lämnatde utredningen
har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att ett statslån med i propositionen
föreslaget belopp, 1,750,000 kronor, lämnas bolaget för förverkligandet
av bolagets ifrågavarande planer.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 163.
Vad angår den säkerhet, som skulle ställas för lånet, har bolaget,
meddelat, att bolaget icke kan erbjuda staten fastighetsinteckningar,
enär bolaget ej kan få inköpa den mark, varå de tillämnade anläggningarna
skola uppföras. Den säkerhet, bolaget är i stånd att lämna,
skulle därför antingen bestå däri, att bolaget genom lösöreköp till staten
överlåter de anläggningar, som uppföras för de upplånade medlen, eller
ock låter dessa medel ingå i ett särskilt aktiebolag, vars samtliga aktier
pantförskrivas till staten såsom säkerhet för lånet.
Av de sålunda föreslagna båda alternativen har det sistnämnda
ansetts vara det mest betryggande och har därvid av departementschefen
framhållits, att stora belopp äro mot liknande säkerhet av banker utlånade
till enskilda företag, då ingen fast egendom finnes, som kan intecknas.
Till förhindrande av att dotterbolaget avhänder sig någon av de till luftskeppsstationen
hörande anläggningarna eller eljest försämrar den säkerhet,
som dess aktier erbjuda, skulle meddelas vissa inskränkande bestämmelser
i fråga om bolagets förfoganderätt över anläggningarna, i huvudsak
innebärande inlösningsrätt för staten och kontroll över bolagets förvaltning
genom befogenhet för Kungl. Maj:t att i bolagets styrelse insätta en
representant samt att utse en revisor i detsamma.
Även om de sålunda ifrågasatta garantierna icke helt torde säkerställa
staten för förluster såsom långivare, har utskottet, med hänsyn till
anläggningarnas betydelse ur kommunikationssynpunkt och de utan tvivel
föreliggande stora svårigheterna för bolaget att åstadkomma annan säkerhet
än som erbjudits, icke ansett någon skärpning av de uppställda förbehållen
böra vidtagas.
Slutligen finner sig utskottet böra framhålla vikten av att, såsom
redan i propositionen förutsatts, det blivande avtalet med bolaget gives eu
sådan avfattning, att bolagets ifrågavarande anläggningar må anlitas även
för annan lufttrafik än den av bolaget bedrivna.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, för beredande åt Svenska lufttrafikaktiebolaget
av ett lån för anordnande av en luftskeppsstation
i Stockholm, under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 12 mars 1920 angivna villkor
och de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan
finna skäligt meddela, under utgifter för kapitalökning
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,750,000
kronor, att utgå av lånemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 163.
7
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomsttiteln »Fast
upplåning» kommer utskottet att avgiva utlåtande i annat sammanhang.
Stockholm den 20 maj 1920.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom ntskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm, H. M. Bäckström, C. It.
Ekman, O. U. B. Olsson, J. E. Jeansson, C. I. Asplund. C. P. V. Nilsson, P. M. Olsson och
F. L. Lindqvist samt
för andra kammaren: herrar A. Anderson i Bistock, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i
Bonarp, P. B. Nilsson i Landeryd, W. Bäckström, C. R. Jansson i Falun, .7. Erlansson, A. J.
Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, A. E. Åkesson. K. E. W. Söderhielm och G. N. Torgén.