Statsutskottets utlåtande Nr 150.
1
Nr 150.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1920 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
höjande av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag
till rese- och traktamentspenningar. (l:a avd.)
Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under åberopande
av punkt 44 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att, i avbidan pa särskild proposition om löneförbättring för vissa
häradshövdingar m. m., i det under andra huvudtiteln upptagna ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar beräkna en
höjning från dess nuvarande belopp 50,000 kronor med 30,000 kronor
till 80,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den
5 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 284, föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att för rannsakning med häktad person å urtima
ting eller extra tingssammanträde, vare sig rannsakningen hålles å
tingslagets vanliga tingsställe eller å annan tingsstad, må från andra
huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar
utgå rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente
såväl till domhavanden som ock till domhavanden åtföljande notarie,
därest med anledning av rannsakningens väntade omfattning notaries
biträde därvid varit att anse som behövligt,
dels ock, under förutsättning av bifall härtill, i 1921 års riksstat
höja nyssnämnda anslag från dess nuvarande belopp 50,000 kronor med
30,000 kronor till 80,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 61 höft. (Nr 150.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid
sistnämnda proposition fogade statsrådsprotokollet över justi tiedepartementsärenden.
I särskild proposition nr 334 har Kungl. Maj:t gjort framställning
om partiell löneförbättring för häradshövdingarna m. fl.
Då med ifrågavarande löneförbättring avsetts att tillförsäkra häradshövdingarna
en med hänsyn till arbetsbördan i de särskilda domsagorna
skälig inkomst, vilken i varje fall icke borde understiga ett visst minimibelopp,
måste det, enligt vad departementshefen anfört, ur denna synpunkt
vara önskvärt, att häradshövdingarna befrias från kostnaderna för
rannsakningsresor, vilka kostnader på grund av rannsakningarnas växlande
antal tydligen undandraga sig varje tillförlitlig beräkning. De för
närvarande gällande bestämmelserna angående domhavandes rätt till ersättning
för rannsakningsresor och de särskilda därutinnan stadgade inskränkningarna
syntes icke vara överensstämmande med rättvisa och
billighet. Ett starkt skäl för beviljande av full ersättning för rannsakningsresor
förelåge uti den i ärendet påpekade omständigheten, att
sådana reskostnader drabbade häradshövdingar i olika domsagor synnerligen
ojämnt, i det att en del häradshövdingar, nämligen de som voro
bosatta å den ort, där rannsakningar med häktade i domsagan höllos,
voro alldeles fria från dylika kostnader, under det att andra häradshövdingar
kunde vara hårt betungade därav, vartill komme att kostnader
för dylika resor till jämförelsevis betydande belopp drabbade just
häradshövdingarna i åtskilliga ekonomiskt mindre fördelaktiga domsagor,
företrädesvis i Norrland. På grund av den under sista tiden
inträdda avsevärda stegringen av resekostnader hade i förut nämnda
proposition föreslagits, att häradshövdingarna i vissa domsagor skulle
få sig tillerkända till beloppet bestämda bidrag till täckande av kostnaderna
för andra resor till ting eller tingssammanträden än rannsakningsresor.
Med hänsyn till den nyss påpekade växlingen i rannsakningsresornas
antal syntes det icke lämpligen böra ifrågakomma att
lämna dylika fixa bidrag till täckande av därmed förenade kostnader.
Fastmera syntes departementschefen det riktiga vara att, där för rannsakning
med häktad person resa måste företagas, resekostnads- och
traktamentserättning medgåves för berörda förrättning i enlighet med
vad i allmänhet gällde beträffande extra förrättningar i statens ärenden.
I huvudsak samma skäl, som åberopats i fråga om domhavandes
rätt till ersättning för resor föranledda av rannsakningar med häktade
personer, talade även enligt departementschefens uppfattning för att
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
3
ersättning borde tillkomma notarie, som vid dylika förrättningar åtföljde
domhavande såsom biträde.
Den domhavande tillkommande ersättning utginge från andra
huvudtitelns förslagsanslag till domare, vittnen och parter. I händelse
av bifall till ifrågavarande förslag borde emellertid bestämmas, att all
ersättning för rannsakningsresor såväl till domhavande som till honom
åtföljande notarie skulle, såsom fallet är med den resekostnadsersättning,
som tillkomme domhavande för inställelse vid sammanträde med tremansnämnd,
bestridas från andra huvudtitelns förslagsanslag till reseoch
traktamentspenningar.
Den höjning av detta anslag, som härav påkallades, beräknades
till 30,000 kronor.
I sitt denna dag avgivna utlåtande rörande partiell löneförbättring
åt häradshövdingarna erinrar utskottet om den omständigheten, att domsagokanslierna
i en del fall äro förlagda eller häradshövdingarna eljest
hava sin bostad utom respektive domsagors områden, samt att orsaken
härtill ofta vore att söka i ett tillgodoseende av häradshövdingens
privata önskemål utan att något allmänhetens intresse härför kunde åberopas.
Utskottet uttalar därför i nyssnämnda utlåtande, att det borde
överlämnas åt Kungl. Maj:t att taga under omprövning, i vilken mån
nedsättning i vissa löneförmåner härav kunde påkallas.
Då i viss mån enahanda synpunkter enligt utskottets mening kunna
läggas på nu förevarande fråga, förutsätter utskottet att jämväl densamma
av Kungl. Maj:t tages under omprövning ur nämnda synpunkter.
Mot det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
Utskottett
yttrande.
att riksdagen må
a) medgiva, att för rannsakning med häktad
person å urtima ting _ eller extra tingssammanträde,
vare sig rannsakningen hålles å tingslagets vanliga
tingsställe eller å annan tingsstad, må från andra
huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och
traktamentspenningar utgå rese- och traktamentsersättning
enligt gällande resereglemente såväl till
domhavanden som ock till domhavanden åtföljande
notarie, därest med anledning av rannsakningens väntade
omfattning notaries biträde därvid varit att anse
som behövligt,
4
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
b) i 1921 års riksstat höja nyssnämnda anslag
från dess nuvarande belopp 50,000 kronor med 30,000
kronor till 80,000 kronor.
Stockholm den 20 maj 1920.
På statsutskottet vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnselius, H. F. Lamm, H. M. Bäckström,
J. L. Widell, 0. U. B. Olsson, O. Bergqvist, A. Pers, J. Jeansson, C. I. Asplund, G■ P. V.
Nilsson, P. M- Olsson och F. L. Lindqvist samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson
i Bonarp, P. B. Nilsson i Landeryd, W- Bäckström, C. B. Jansson i Falun, J. Erlansson,
A■ J Andersson i Gävle, O. Nilsson i Örebro, A. E. Åkesson, K. E. W. Söderhielm och Gr. N.
Torgén.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 15)20.