12

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

Nr 113.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1920 kl. 4 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
indragning av de teologie prof''essorsprébendena.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna statsverkspropositionen
liar Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt 97, föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående prebendeinstitutionens
upphörande, beräkna ett belopp av 24,820 kronor, därav 22,148 kronor
såsom ökning av det ordinarie bestämda anslaget till universitetet i
Lund och 2,672 kronor såsom förslagsanslag, högst, på extra stat för
år 1921.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 19 mars 1920 dagtecknad,
till statsutskottet hänvisad proposition, nr 335, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag
dels föreslagit riksdagen att för sin del medgiva, att indragning av
de teologie professorsprebendena må i den ordning Kungl. Maj:t prövar
skäligt bestämma och enligt den ersättningsgrund, som i Kungl. Maj:ts
cirkulär den 28 april 1882 finnes angiven, successivt genomföras;

dels ock meddelat riksdagen, att det anslagsbelopp, som i avbidan
på proposition angående prebendeinstitutionens upphörande beräknats i
statsverkspropositionen till innevarande års riksdag under riksstatens
åttonde huvudtitel, punkt 97, icke erfordras, i vad detsamma avser lönefyllnad
till vederbörande professorer i anledning av de åt dem anslagna
prebendenas indragning; kommande ej mindre i anledning härav än
även vid bifall till vad under punkterna 101, 102, 106, 108, 114, 115
och 122 under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition föreslagits

Statsutskottets utlåtande Nr 113. 13

det ordinarie bestämda anslaget till universitetet i Lund att upptagas
till 907,616 kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet
hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Av utredningen i ämnet framgår, att för närvarande endast 2
lektorsprebenden, 5 biskopsprebenden samt 14 professorsprebenden —
samtliga dessa sistnämnda förenade med professorsbefattningar inom de
teologiska fakulteterna — finnas kvar.

Vad professorsprebendena beträffar, bar dels 1893 års riksdag
uttalat önskan därom, att jämväl dessa prebenden måtte, så snart ske
kunde, indragas, dels ock 1868 års kyrkomöte för sin del under viss
förutsättning medgivit dylik indragning, binär sagda indragning nödvändiggör
beviljandet av ökade anslag av allmänna medel till vederbörande
professorer, erfordras riksdagens medverkan till åtgärden i fråga.

Den av Kungl. Maj:t angivna ersättningsgrunden, vilken återfinnes
i cirkuläret den 28 april 1882, innebär, att en var, som efter sagda dag
utnämndes till ämbete eller tjänst, varmed enligt gällande bestämmelser
prebendepastorat vore förenat, skulle vara skyldig att, om och när Kungl.
Magt så beslöte, avträda prebendepastoratet mot fyllnad i den med
ämbetet eller tjänsten förenade lönen till belopp, vartill inkomsten av
prebendepastoratet funnes i lönestat upptagen eller vid löneregleringberäknad.

På sätt av den i ämnet förebragta utredningen framgår, råder i
föreliggande fråga i stort sett enighet mellan de i ärendet hörda myndigheterna.
Vad särskilt angår indragning jämväl av de prebenden, som
äro förenade med professurerna i praktisk teologi, hava dock uppfattningarna
varit mycket delade. Departementschefen, som funnit starka
skäl tala för även en dylik indragning, har emellertid med hänsyn till
den tvekan, som yppats från teologiskt håll, ansett möjlighet till vidare
utredning i vissa hänseenden böra lämnas öppen, innan definitivt beslut
fattas om indragningen av dessa prebenden. De spörsmål, som därvid
skulle undersökas, anginge lämpligaste sättet för befrämjande av den
vetenskapliga forskningen inom den praktiska teologiens område och av
de blivande prästernas praktiska utbildning, således frågor, vilka närmast
hörde under Kungl. Maj:ts prövning. Departementschefen funne därför
den omständigheten, att de rent praktiska skälen för prebendeinstitutionens
bibehållande på denna enstaka punkt ansåges starkare än i fråga
om övriga professurer, icke böra utgöra hinder för riksdagen och kyrkomötet
att i princip lämna sitt medgivande till samtliga professors -

ÖL.slottets
yttrande.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

prebendens indragning samt bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den ordning
Kungl. Maj:t prövar skäligt bestämma, och enligt den ersättningsgrund,
som i cirkuläret den 28 april 1882 finnes angiven, successivt genomföra
sagda indragning.

Utskottet, som finner goda skäl vara anförda till stöd för den av departementschefen
intagna ståndpunkten, anser sig böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag.

Vad framställningen i övrigt beträffar torde densamma icke påkalla
något utskottets vidare yttrande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för sin del medgiva, att indragning
av de teologie professorsprebendena må i
den ordning Kungl. Maj:t prövar skäligt bestämma
och enligt den ersättningsgrund, som i Kungl. Maj:ts
cirkulär den 28 april 1882 finnes angiven, successivt
genomföras.

Stockholm den 7 maj 1920.

På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr liO.