Statsutskottets utlåtande, Nr 111.

3

Nr 111.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1920 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
inrättande av två arkiv rådstjänster inom riksarkivet m. m.

(2:a avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna statsverkspropositionen
bär Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt 4, föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående inrättande av två
arkivrådsbefattningar inom riksarkivet m. m., för ändamålet beräkna en
höjning av det ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven med
17,825 kronor.

Sedermera har Kung]. Maj:t i en den 5 mars 1920 till riksdagen
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 253, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
samma dag föreslagit riksdagen att

dels å ordinarie stat för riksarkivet uppföra två arkivrådsbefattningar,
en var med en avlöning av 8,100 kronor, därav 5,000 kronor
lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg,
vartill kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor;

dels å samma stat för en riksarkivarie, i stället för vad nu är
stadgat, uppföra en avlöning av 10,000 kronor, därav 6,200 kronor lön,
2,800 kronor tjänstgöringspenningar och 1,000 kronor ortstillägg;

dels öka den å samma stat uppförda anslagsposten till amanuenser,
vikariatsersättningar m. m. med 625 kronor;

dels för genomförande av nu angivna förändringar i riksarkivets
ordinarie stat ävensom vid bifall till vad under åttonde huvudtiteln,
punkten 2, i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag före -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

slagits fastställa det bestämda ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven
till 137,805 kronor;

dels ock föreskriva, att de genom kungörelserna den 11 juni 1909
(bihang till svensk författningssamling nr 41) och den 22 juli 1918
(svensk författningssamling nr 649) fastställda avlöningsvillkor skola i
tillämpliga delar gälla i fråga om blivande innehavare av förenänmda
arkivrådstjänster.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

De omfattande arbetsuppgifter, som kommit att med tiden påvila
riksarkivet, hava föranlett Kung!. Maj:t att nu för riksdagen framlägga
förslag om ökning av personalen vid arkivet genom inrättande av
tredjegradstjänster — arkivrädsbefattningar. På sätt departementschefen
angivit, skulle vid bifall härtill den av de nuvarande förste-arkivarietjänsterna,
som genom innehavarens avgång först blir ledig, icke återbesättas
med ordinarie innehavare, förr än genom särskild utredningådagalagts,
att tjänsten fortfarande är för riksarkivet erforderlig.

Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygat
därom, att en ökning av riksarkivets arbetskrafter med hänsyn
till ämbetsverkets numera stegrade omfattning och vidgade arbetsfält
la anses fullt befogad. Att riksarkivets ändamålsenliga organisation
därvid främst påkallar, på sätt föreslagits, inrättande av två arkivrådsbefattningar,
finner utskottet av utredningen i ärendet ådagalagt. Denna
utredning har nämligen övertygat utskottet, att de krävande göromål,
vilka numera åligga riksarkivet, äro av en sådan beskaffenhet, att de
fordra en utbildning och en erfarenhet och över huvud sådana kvalifikationer,
som man endast på angivna sätt kan tillförsäkra sig. Utskottet
har förty intet att erinra mot Kung!. Maj:ts förslag i denna del.

Den föreslagna höjningen i riksarkivariens avlöning anser sig
utskottet ävenledes böra tillstyrka; denna åtgärd torde huvudsakligen
vara att betrakta som en följd av ett beslut om inrättande av tredjegradsbefattningar.
En dylik uppfattning bär också hittills inom den
civila förvaltningen i allmänhet tillämpats.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) å ordinarie stat för riksarkivet uppföra två
arkivrädsbefattningar, en var med en avlöning av 8,100
kronor, därav 5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänst -

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

5

göriugspenningar och 600 kronor ortstillägg, vartill
kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor;

b) å samma stat för en riksarkivarie, i stället
för vad nu är stadgat, uppföra en avlöning av 10,000
kronor, därav 6,200 kronor lön, 2,800 kronor tjänstgöringspenningar
och 1,000 kronor ortstillägg;

c) öka den å samma stat uppförda anslagsposten
till amanuenser, vikariatsersättningar m. m.
med 625 kronor;

d) för genomförande av nu angivna förändringar
i riksarkivets ordinarie stat ävensom på grund av
riksdagens beslut beträffande punkt 2 i åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen fastställa det bestämda
ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven till
137,805 kronor;

e) föreskriva, att de genom kungörelserna den
11 juni 1909 (bihang till svensk författningssamling
nr 41) och den 22 juli 1918 (svensk författningssamling
nr 649) fastställda avlöningsvillkor skola , i
tillämpliga delar gälla i fråga om blivande innehavare
av förenämnda arkivrådstjänster.

Stockholm den 7 maj 1920.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 110.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Reservation:

Av herrar II. M. Bäckström, J. Jönsson i Revinge, 0. H. Waldén,
S. Bengtsson i Nornp, C. II. Jansson i Falun. J. Erlansson, K. A. W.
Björck, O. (Isberg och E. Andersson i Prästbol, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, vilket grundar sig på eu av
riksarkivarien i ämnet gjord framställning, har jämväl tillstyrkts av
löneregleringskommittén. Vid kommitténs utlåtande är emellertid fogad
en av ledamoten i kommittén A. Nilsson avgiven reservation, däri visserligen
någon gensaga i sak icke gjorts mot kommitténs uppfattning,
men där sådana principiella betänkligheter mot spörsmålet yppats, att
de enligt utskottets mening äro värda att särskilt uppmärksammas.

Reservanten gör företrädesvis gällande två synpunkter. I första
hand påpekas, att ett beslut i enlighet med förslaget näppeligen kunde
undgå att medföra vittgående konsekvenser, i det att, om ett par arkivarier
i riksarkivet befordrades till tjänstemän av tredje graden, samma
möjligheter borde beredas andra tjänstemän, såsom antikvarier, bibliotekarier,
intendenter, geologer, meteorologer och hydrografer, och det i
flera fall med större skäl än nu beträffande arkivarierna. Enligt reservantens
mening hade därför ärendet bort prövas i sitt naturliga sammanhang
med den serie organisations- och löneregleringsspörsmål, som stode
i samband med den förestående generella omregleringen på den civila
statsförvaltningens område utanför kommunikationsverken. Den andra
synpunkten, som reservanten framhåller, avser sambandet mellan riksarkivet
och landsarkiven. Ett eventuellt överflyttande av vissa funktioner
med avseende på arkivvården i orterna från riksarkivet till landsarkiven
hade, därest en sådan anordning befunnits ändamålsenlig, bort
tagas under övervägande vid en nyreglering av riksarkivet.

Departementschefen har visserligen erkänt, att de synpunkter,
som kommit till uttryck i berörda reservation ägde ett visst berättigande
men under åberopande av det föreliggande behovet och med
underkännande av farhågan för några omedelbara konsekvenser av ett

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

7

bifall till förslaget, ansett, att ett ytterligare uppskov skulle inverka
menligt på riksarkivets verksamhet.

För utskottet åter måste de principiella betänkligheter, som av
reservanten angivits, tillmätas en avsevärd betydelse. Utskottet kan icke
frigöra sig från den uppfattningen, att i förevarande fall föreligger ett
lönereglerings- och organisationsspörsmål, som måste bliva i viss mån
av prejudicerande betydelse i fråga om organisationen av de institutioner,
vilkas verksamhet är på visst sätt närsläktad med riksarkivets; tanken
ledes härvid osökt på exempelvis fornminnesvården, museivården, biblioteksverksamheten
m. m. Uppenbarligen måste det från det allmännas
synpunkt te sig ändamålsenligast, att ifrågavarande förvaltningsområden
samtidigt underkastades en enhetlig prövning. Men även frånsett denna
— låt vara mera formella — sjm på frågan, är utskottet icke övertygat
om nödvändigheten av en omorganisation av föreslagen art. Behovet
av tredjegradstjänster inom riksarkivet synes uppenbarligen icke vara framsprunget
av någon mer tvingande nödvändighet, utan det förefaller
snarare, som det endast gällde att skaffa befordringsmöjligheter för
arkivets tjänstemän. Mot ett sådant betraktelsesätt vid löneregleringsfrågor
måste utskottet ställa sig bestämt avvisande. Graden av eu
befattning måste bedömas efter beskaffenheten och kvaliteten av de
göromål, som skola åläggas dess innehavare, och utskottet bär icke av
den. i ärendet lämnade utredningen blivit övertygat, att vad härutinnan
uttalats motiverar så pass höga tjänster, som nu ifrågasättas. Kommer
så till sist frågan om riksarkivets ställning i förhållande till landsarkiven,
måste utskottet, på de skäl som av reservanten inom löneregleringskommittén
anförts, ställa sig än ytterligare tveksamt inför det nu föreliggande
organisationsspörsmålet. Denna synpunkt har, synes det utskottet,
icke blivit i utredningen behörigen beaktad. Onekligen skulle en ändamålsenligare
organisation av arkivvården i landet bidraga såväl till en
mera praktisk anordning av hithörande angelägenheter som till ett för
statsverket ekonomiskt fördelaktigare resultat, än vad den föreliggande
propositionen giver vid handen. Frågan om en utvidgad decentralisation
av arkivväsendet torde från mer än en synpunkt vara förtjänt av
en närmare utredning.

Kan utskottet således ej godtaga förslaget om inrättande av två
nya arkivrådstjänster, har emellertid utskottet av utredningen funnit
goda skäl tala för en ökning av riksarkivets arbetskrafter. Utskottet,
som givetvis ej vill ställa sig avvisande mot de berättigade krav, som
härvid framkommit, har ansett sig böra på det sätt tillmötesgå det framställda
önskemålet, att utskottet vill tillstyrka inrättande av två förste

8

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

arkivarietjänster. En av dessa anser utskottet, böra uppföras å ordinarie
stat. Iiärav skulle betingas en ökning av anslagsposten till amanuenser,
vikariatsersättningar in. m. med 225 kronor, avseende ersättning åt
semestervikarie för denne förste arkivarie. Vad .beträffar den andra
tjänsten, vill utskottet erinra om det av löneregleringskommittén väckta
förslaget, att den förste arkivarie! jänst, som genom innehavares avgångförst
blir ledig, icke måtte återbesättas med ordinarie innehavare, förrän
genom särkild utredning ådagalagts, att tjänsten fortfarande är för riksarkivet
erforderlig. En dylik anordning har departementschefen förklarat
sig finna välbetänkt. Att vid sådant förhållande tillstyrka ytterligare
en förste arkivariebefattning å ordinarie stat anser utskottet icke tillrådligt,
utan synes utskottet, att i stället medel böra anvisas å extra
stat till avlönande av en dylik befattningshavare. Efter sedvanligt
avdrag av det mot pensionsavgiften svarande beloppet skulle härtill
erfordras 5,600 kronor.

Vad angår förslaget om höjning av riksarkivariens avlöning ser utskottet,
i betraktande av den ståndpunkt utskottet intagit till inrättande
av de ifrågasatta arkivrådsbefattningarna, ingen anledning förefinnas att
nu tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning i denna del. Ett bifall härtill
skulle givetvis medföra konsekvenser i avseende å de verk och inrättningar,
där, frånsett chefsbefattningen, allenast andragradstjänster finnas,
och sålunda i realiteten medföra, att den lönetyp, som nu representeras
av s. k. överdirektör av normalgrad, praktiskt taget skulle försvinna.
Att då en revision av avlöningsförhållandena inom den civila förvaltningen
nu förestår förorda ett förslag av denna innebörd anser utskottet
mindre välbetänkt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, må

a) å ordinarie stat för riksarkivet uppföra en
förste arkivariebefattning med en avlöning av 5,800
kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar
och 400 kronor ortstillägg, vartill
kunna komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett
å 500 kronor efter 5 och 10 år;

b) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma
avser avlöningsförhöjning åt riksarkivarien;

c) öka den å riksarkivets ordinarie stat uppförda

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

9

anslagsposten till amanuenser, vikariatsersättningar in. in.
med 225 kronor;

d) för genomförande av nu angivna förändringar
i riksarkivets ordinarie stat ävensom på grund av riksdagens
beslut beträffande punkt 2 i åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen, fastställa det bestämda
ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven till
126,005 kronor;

e) föreskriva, att de genom kungörelserna den
11 juni 1909 (bihang till svensk författningssamling
nr 41) och den 22 juli 1918 (svensk författningssamling
nr 649) fastställda avlöningsvillkor skola i tilllämpliga
delar gälla i fråga om blivande innehavaren
av förenämnda förste arkivarietjänst;

f) anvisa på extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag,
högst, till arvode åt eu förste arkivarie
vid riksarkivet 5,600 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 50 höft. (Nr 110—121.)

9