f

Andra lagutskottets utlåtande Nr 81

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1920 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 april
1918 om fastställande av högsta pris å vissa varor
■under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden
m. m.

Närvarande: herrar von Sneidern, von Sydow, Hult, Carl E. Svensson, von Koch,
Westman, Linder, S. Hansson, Frändén*, Magnusson i Kalmar, Karlsson
i Gasabäck, Hage, Karlsson i Nynäshamn*, Magnusson i Skövde,
Hedin* och Johansson i Yittinge.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom eu den 23 januari 1920 dagteeknad proposition nr 41, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i
statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
följande förslag till

Lagom
fortsatt tillämpning av lagen den 30 april 1918 om fastställande av högsta
pris å vissa varor under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 april 1918 om fastställande av
högsta pris å vissa varor under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden

0

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

m. m., vilken lag gäller till och med den 29 februari 1920, skall äga fortsatt
tillämpning till och med den 28 februari 1921; dock skola från och med den 1
mars 1920 2 och 12 §§ hava följande lydelse:

2 §•

Har Konungen _ förklarat sådana förhållanden, som i 1 § avses, vara för
handen och inträder inom kommun sådan prisstegring, som i nämnda paragraf
sägs, i fråga om livsmedel, foder för kreatur eller vara, som är avsedd att genom
sin förbränning alstra värme, ljus eller kraft, må, i den mån högsta pris för sådan
vara ej är för kommunen gällande på grund av förordnande, som av Konungen
jämlikt 1 § meddelats, Konungens befallningshavande, när sä finnes nödigt, på
förslag av livsmedelsnämnd, kommunalnämnd eller magistrat eller eljest, i erforderlig
omfattning förordna, att vid detaljhandel med varan inom kommunen skäligt,
av Konungens befallningshavande bestämt pris ej må överstigas. Från dylikt
förordnande äge Konungens befallningshavande medgiva de undantag, som kunna
prövas skäliga.

Innan förordnande som nu sagts meddelas, skall livsmedelsnämnd eller, där
sådan ej finnes, kommunalnämnd eller magistrat hava haft tillfälle Lätt yttra sig
i ärendet.

Konungens befallningshavandes förordnande skall ofördröjligen underställas
Konungens prövning och fastställelse; gällande dock förordnandet omedelbart till
efterrättelse, intill dess annorlunda kan varda av Konungen bestämt.

Förordnandet skall, så snart ske kan, uppläsas i kommunens kyrka eller
kyrkor samt införas i länskungörelserna och i en eller flera tidningar i orten.
Där sådant förordnande av Konungens befallningshavande återkallats eller av
Konungen efter underställning eller eljest upphävts, skall även detta kungöras i
den ordning, som nu angivits.

12 §.

Böter för förseelse mot föreskrift, som i 7 § omförmäles, tillfalla, kommunens
kassa, men böter, som ådömas enligt 8 §, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

Där förordnande, som jämlikt lagen den SO april 1918 av Konungen eller
Konungens befallningshavande givits om högsta pris å vara eller om högsta belopp
av kostnad för transport eller tillhandahållande av vara, gäller till och med
den 29 februari 1920, må dylikt förordnande, utan hinder av vad i lag är därom
annorlunda stadgat, fortfarande lända till efterrättelse; dock må varken förordnande,
varom nu sagts, eller sådant, som jämlikt lagen den SO april 1918 gives
efter den 29 februari 1920, gälla längre än till och med den 28 februari 1921.
Vad nu är stadgat skall äga tillämpning även i fråga om bestämmelser, som
jämlikt 7 § i lagen den 30 april 1918 meddelats av Konungens befallningshavande.

Beträffande sådan under tiden för berörda Jags giltighet begången förseelse,
som avses i 7 eller 8 § samma lag, skall vad i lagen är stadgat fortfara
att gälla även efter den 28 februari 1921.

Utskottet.

%

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,
får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet har vid granskning av förslaget icke funnit anledning till
anmärkning mot detsamma och får alltså hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 17 februari 1920.

På andra lagutskottets vägnar:
AXEL von SNEIDERN.