Andra lagutskottds utlåtande Nr 38.
27
Nr 38.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1920 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om omedelbart upphävande
av lagen om arbetstiden ä svenska fartyg
eller inställande tillsvidare av dess tillämpning.
Närvarande: Herrar von Sneidern, von Sydow*, von Kock, Westman,
Linder*, Sigfrid Hansson, Hult, Boberg, Vinberg*, Andersson i Knäppinge*,
Karlsson i Gasabäck*, Carlsson i Frosterud, Nilsson i Vibberbo, Hagman i Stockholm4,
Johansson i Sollefteå* och Johansson i Stockholm.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
1 eu inom andra kammaren vackt, till lagutskott hänvisad
motion, nr 125, vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar
Lindman, Nilsson i Bonarp, Magnusson i Tumhult, Norman, Lindvall,
Brännström, Welin, Wiklund i Brattfors, Thore, Carlsson i Solberga,
Larsson i Kroken, Bergström i Högsön, Lithander, Henrikson,
Gustafsson i Örebro, Bengtsson i Kullen, Sundlin g, Tjur sson i Bondarve,
Persson i Fritorp, Öberg, Kalit ström, Lidström, Andersson i
Knäppinge, Jonsson i Ilökhult, Pettersson i Bjälbo, Nilsson i Landeryd,
Erlansson, Corneliusson, Isaksson, Eriksson i Ökna, Svensson i
Betingetorp, Svensson i Kompersmåla, Win kl er, Kant, Nilsson i Antnäs,
Söderhielm, Nyländer, Bökelund, Svensson i Långelanda, Liibeck,
Hederstierna, Jönsson i Slätåker, Räf, Olsson i Berg och Sommélius
hemställt, att riksdagen måtte för sin del besluta, att lagen om
arbetstiden å svenska fartyg den 24 oktober 1919 omedelbart måtte
upphöra afl gälla eller åtminstone tillämpningen därav inställas
tillsvidare.
Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för
berörda hemställan, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
28
Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.
Social
styrelsen.
över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen
föreskriver begärt yttrande av socialstyrelsen, arbetsrådet
och kommerskollegium.
I avgivet yttrande förklarar socialstyrelsen, att styrelsen icke
anser sig kunna tillstyrka bifall till motionen. Såsom skäl härför
anför styrelsen följande:
»Enligt styrelsens förmenande är denna lag avfattad med ganska
stor försiktighet — för stora grupper av sjömän medför den ej någon
förkortning av arbetstiden till sjöss och dessutom finnes en
generell möjlighet till undantag, som även redan i avsevärd utsträckning
kommit till användning. Särskilt torde nu berörda förhållande
framträda vid eu jämförelse med de krav, som för närvarande
framställas på ett effektivt genomförande av åttatimmarsdagen
för sjöfolket. Styrelsen tillåter sig i sådant avseende erinra
om, att sjöfarten principiellt är inbegripen i förut omnämifda konvention
om åttatimmarsdagen och att den närmare utformningen av
bestämmelserna om sjöfolkets arbetstid är avsedd att åvägabringas å
en konferens i Genua instundande sommar. Skulle emellertid vissa
modifikationer i lagen visa sig av behovet påkallade, torde de lämpligen
kunna komma till beaktande vid den revision av lagen, som
det internationella socialpolitiska samarbetet antagligen kommer att
nödvändiggöra.
Motionärerna åberopa bland annat till stöd för sitt yrkande de
ogynnsamma verkningar, som lagen haft, och uppgiva i detta sammanhang,
att lagen i avseende å den utrikes gående handelsflottan
tillämpats något mer än tvenne månader. Då lagen trätt i kraft den
1 januari 1920 och motionen är dagtecknad den 19 i samma månad,
torde berörda erfarenhet emellertid knappast kunna tillmätas
någon avgörande betydelse. Den enda bestämmelse i lagen, som
trätt i kraft tidigare, innehåller bemyndigande att medgiva undantag
och borde sålunda ej gärna kunna tillskrivas de verkningar, som
åsyftas i motionen. Beträffande den utrikes gående handelsflottan,
som motionärerna härvidlag i främsta rummet synts åsyfta, kan
dessutom anmärkas, att de fartyg, som ej besökt svensk hamn efter
lagens utfärdande, det vill säga den 24 oktober 1919, genom eu
kung! kungörelse av den 21 november 1919 äro fritagna från lagens
tillämpning, till dess de anlöpa sådan hamn, dock ej längre
än till den 1 april 1920.»
Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.
29
Jämväl arbetsrådet avstyrker motionen, därvid rådet i avgivet Arbetsrådet.
yttrande anför följande:
»Upphävandet av eu lagstiftning, som för endast några månader
sedan blivit av statsmakterna genomförd, är eu åtgärd, som icke
torde kunna sättas i fråga i annat fall, än om de förhållanden, som
föranlett lagstiftningens genomförande, sedermera undergått eu grundlig
förändring. Arbetsrådet har under sin verksamhet icke kunnat
finna, att de förhållanden, som på sin tid lågo till grund för riksdagens
beslut i förevarande ämne, blivit i någon mån förändrade
under de månader, som förflutit efter riksdagens beslut.»
Det yttrande, som kommerskollegium avgivit, finnes fogat som Kommersbilaga
vid detta utlåtande. Utskottet tillåter sig hänvisa till det- kollcffl"msamma.
I likhet med de myndigheter, som hörts i ärendet, anser ut- utskottet.
skottet, att sådana skäl icke anförts, som motivera den föreslagna
åtgärden att upphäva eller tillsvidare suspendera förevarande lagstiftning,
som för allenast några månader sedan blivit av statsmakterna
antagen. Härtill kommer emellertid, att vid särskilt sammanträde
av internationella arbetsorganisationens generalkonferens, som
skall hållas i Genua den 15 juni 1920, skall till behandling upptagas
bland annat frågan om tillämpning på sjömän av den i Washington
i november 1919 föreslagna konventionen angående arbetstidens begränsning
för alla industriella företag, häri inbegripet transport till
sjöss och enligt villkor, som skola fastställas, transport på inre
vattenvägar. Utskottet anser därför tillrådligt att avvakta resultatet
av denna konferens, innan frågan om modifikationer i den svenska lagen
eller dess upphävande eller suspenderande tages under omprövning.
Utskottet hemställer därför,
att förevarande motion’ icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 maj 1920.
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL von SNEDJERN.
30
Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.
Till Riksdagens andra lagutskott.
Bilaga.
Genom remiss den 27 februari 1920 bär Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium
att avgiva och till Eder överlämna begärt yttrande över väckt motion,
II: 125, om omedelbart upphävande av lagen om arbetstiden å svenska fartyg
eller inställande tillsvidare av dess tillämpning.
Med anledning härav får kollegium, överlämnande remissakten, anföra följande.
Då lagen om arbetstiden å svenska fartyg den 24 oktober 1919, med undantag
av 1 § 3 mom., trätt i kraft först den 1 januari 1920, äger kollegium ej ännu
den erfarenhet i ämnet, som erfordras för ett bestämt och allmänt uttalande i fråga
om lagens verkningar i tillämpningen och därvid bl. a. i vad mån sådana verkningar
äro av beskaffenhet att föranleda någon ändring uti den ståndpunkt härutinnan,
som av kungl. kollegium och kungl. socialstyrelsen företrätts uti gemensamt
underdånigt utlåtande den 24 februari 1919 angående skeppstjänstkommitterades
förslag till lag om begränsning av arbetstiden å svenska fartyg m. m.
Under den gångna delen av innevarande år hava av kollegium behandlats
ett antal framställningar, avseende undantag helt eller delvis från tillämpningen av
förevarande lag, varjämte kollegium meddelat svar å vissa förfrågningar hos kollegium
rörande innebörden uti vissa stadgande!! i samma lag.
I 4 § 1 mom. av kungl. förordningen med närmare föreskrifter rörande tillläuipningen
av ifrågavarande lag har Kungl. Maj:t meddelat föreskrift därom, att
vid behandlingen av vissa angivna ärenden kollegium skall samråda med sakkunniga
personer, företrädande dels rederirörelse av det slag, varom fråga är, dels den
eller de grupper av fartygsanställda, varå ärendet har avseende.
Genom särskilda nådiga beslut den 24 oktober och den 12 december 1919
har, på sätt framgår av bilagda tvenne avskrifter,* Kungl. Maj:t på förslag av kollegium
för tiden till och med 1921 års utgång utsett dylika sakkunniga jämte
suppleanter för dem.
Den sålunda föreskrivna anordningen med samråd har befunnits medföra betydande
fördelar i avseende å ärendenas beredning. Hittills har det också lyckats
att i allt väsentligt sammanjämka de från olika håll uttalade meningarna.
De hittills till kollegium inkomna helt eller delvis behandlade ärenden, avseende
nu ifrågavarande lag, finnas redovisade å tvenne inom kollegium upprättade
förteckningar, vilka kollegium härmed får överlämna jämte till förteckningarna
hörande bilagor.**
K. A. FRYXELL.
Nils Gustaf Nilsson.
Åke Gertz.
* Bilagorna ej tryckta.
’* Förteckningarna med bilagor ej tryckta.
Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1920.