Första lagutskottets utlåtande Nr 32.
1
Nr 32.
Ankom till riksdagens kansli den SO april 1920 kl. V* 12 f. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar
och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster.
Närvarande: herrar Åkerman, Klefbeck*, Alexanderson*, greve Spens, Edw. Larson*,
Reuterskiöld*, Walles*, Johan Carlsson*, Hederstierna, Rehn, Leo*, Söderberg,
Carlsson i Solberga, Billqvist* och Pehrsson* i Bramstorp.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Genom en den 19 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 336,
vilken blivit hänvisad till första lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt, i statsrådet fört protokoll, föreslagit
riksdagen att dels antaga här nedan intagna förslag till lag angående
tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster; dels
ock för tillfällig löneförbättrings utgående till ifrågavarande präster
under ecklesiastikåret 1920—1921 godkänna de allmänna grunder, som
för sådan löneförbättring av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordats.
Det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget är av följande lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1920, 9 samt. 1 avd. 21 höft, (Nr 32.) 1
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 32.
Förslag
till
Lag
angående tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster.
1 §•
Till kyrkoherdar och komministrar, för vilka lönereglering enligt
lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910
trätt i tillämpning, skall jämlikt av Konung, riksdag och kyrkomöte
beslutade grunder samt enligt av Konungen utfärdade närmare bestämmelser
utgå tillfällig löneförbättring för ecklesiastikåret 1920—1921.
Lag samma vare beträffande extra ordinarie präster, vilkas avlöningsförmåner
bestridas på sätt i 14 § 3 mom. nyssnämnda lag sägs,
ävensom kontraktsprostar, vilka uppbära arvode, bestämt enligt de i 17
§ omförmälda lag stadgade grunder.
2 §•
För tiden efter ecklesiastikåret 1920—1921 skall, där löneförbättring
av tillfällig eller stadigvarande beskaffenhet beviljats statens befattningshavare,
tillfällig löneförbättring, jämlikt av Konungen och riksdagen
beslutade grunder och enligt av Konungen utfärdade närmare bestämmelser,
utgå till de i 1 § omförmälda präster.
3 §■
Tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar, komministrar och extra
ordinarie präster, varom nu är stadgat, skall för varje pastorat, så vitt
angår dess prästerskap, bestridas, i den mån sådant erfordras, medelst
församlingsavgifter och övriga till prästerskapet anslagna avlönings tillgångar
på sätt och i den ordning 11 § första mom. samt 19 och 20 §§
lagen om reglering av prästerskapets avlöning stadga. Har för bestridande
av, jämte avlöning, tillfällig löneförbättring åt nu nämnda präster
såsom församlingsavgifter inom pastoratet utdebiterats sammanlagt större
belopp än som motsvarar sex öre för varje helt eller påbörjat tiotal
kronor av pastoratets hela inkomstbelopp, beräknat som i 19 § 1 mom.
3
Första lagutskottets utlåtande Nr 32.
nämnda lag sägs, skall ersättning av kyrkofondens medel beredas pastoratet
för det överskjutande beloppet, i den ordning 21 § samma lag
stadgar.
4 §''
Tillfällig löneförbättring åt kontraktsprostar gäldas från kyrkofonden.
5 §<
De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna
lag, meddelas av Konungen.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.
Förslaget, som är grundat på ett av kyrkofondskommittén den 17
november 1919 avgivet betänkande angående tillfällig löneförbättring
åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat m. fl. prästmän,
avser att bereda de präster, vilka fått sina löneförmåner reglerade genom
1910 års prästerliga avlöningslagar, skälig kompensation för den normalt
fortgående prisstegring, som inträtt under tiden från den nuvarande
löneregleringens genomförande till tiden närmast före krigsutbrottet.
Enligt detsamma skola följande prästerliga befattningshavare komma
i åtnjutande av tillfällig löneförbättring:
1) kyrkoherdar och komministrar (såväl ordinarie befattningshavare
som s. k. långvakansvikarier) för vilka lönereglering, fastställd enligt
lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910
trätt i tillämpning, vad angår kyrkoherdar likväl med undantag av professorer
och lektorer, som äro kyrkoherdar i prebendepastorat;
2) i nyreglerade pastorat anställda extra ordinarie prästmän,
vilkas avlöningsförmåner bestridas på sätt i 14 § 3 mom. nyssnämnda
lag omförmäles (s. k. ständiga adjunkter);
3) extra ordinarie prästmän, vilkas arvoden utgå jämlikt 1 § 3
mom. förordningen den 18 april 1914 angående reglering av det extra
ordinarie prästerskapets avlöning m. m. (adjunkter i egentlig bemärkelse);
4) extra ordinarie prästmän, vilkas arvoden utgå enligt G § 8
4 Första lagutskottets utlåtande Nr 32.
mom. lagen om kyrkofond den 9 december 1910 (kontraktsadjunkter,
järnvägspräst); samt
5) kontraktsprostar, vilkas arvoden utgå enligt 17 § löneregleringslagen.
I fråga om grunderna för den tillfälliga löneförbättringens utgående
har föredragande departementschefen anfört följande:
»Löneförbättringen utgår, för år räknat, till kyrkoherdar och komministrar
(såväl ordinarie befattningshavare som s. k. långvakansvikarier)
med 650 kronor, om den kontanta lönen icke uppgår till 4,000 kronor,
med 700 kronor, om den kontanta lönen uppgår till 4,000 kronor men
icke till 5,500 kronor, med 750 kronor, om den kontanta lönen uppgår
till 5,500 kronor men icke till 7,000 kronor, samt med 800 kronor, om
den kontanta lönen uppgår till eller överstiger 7,000 kronor. I den
kontanta lönen inräknas icke ålderstillägg, hyresersättning eller skjutsersättning.
Till s. k. ständiga adjunkter och adjunkter i egentlig mening
utgår löneförbättringen med 15 procent å adjunktsarvodef (såväl grundbelopp
som ålderstillägg och förhöjning i arvode på grund av tjänstgöring
vid två ordinarie befattningar), dock högst 300 kronor. Å värdet
av bostad och vivre eller ersättning därlör beräknas icke löneförbättring
liksom icke heller å skjuts- och reseersättning.
Till kontraktsadj unkter utgår löneförbättringen med 15 procent å
de fastställda arvodena, dock högst 470 kronor.
För kontraktsprost utgör den tillfälliga löneförbättringen ett belopp
motsvarande 25 procent å fastställt arvode.
Den tillfälliga löneförbättringen utgår jämväl för det fall, att den
tillkommer befattningshavare, som vid annan eller andra befattningar
åtnjuter löneförbättring, dock att ingen på grund härav må bekomma
löneförbättring till högre belopp än sammanlagt 800 kronor.»
Beträffande sättet för löneförbättringens utgörande och den därmed
sammanhängande frågan om de lag- och författningsbestämmelser, som
kunna behöva utfärdas för ändamålet anför departementschefen;
»Enligt kommitténs förslag skall efter förebild av de bestämmelser,
som meddelats i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724), angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat m. fl. den tillfälliga löneförbättringen
till kyrkoherdar och komministrar samt ständiga adjunkter för
varje pastorat, så vitt angår dess prästerskap, bestridas i enahanda ordning,
som-enligt vad förut meddelats gäller i fråga om löner för kyrkoherdar
och komministrar ävensom ersättningar och arvoden till ständiga
adjunkter. Där för bestridande av, jämte avlöning, tillfällig löne
-
Första lagutskottets utlåtande Nr 32. 5
förbättring åt nu nämnda präster såsom försarnlingsavgifter inom vederbörande
pastorat utdebiterats sammanlagt större belopp än som motsvarar
6 öre för varje helt eller påbörjat tiotal kronor av pastoratets hela
inkomstbelopp, skall sålunda ersättning av kyrkofondens medel beredas
pastoratet för det överskjutande beloppet. '' Vad angår tillfällig löneförbättring
åt kontraktsprostar samt åt adjunkter i egentlig mening och
kontraktsadjunkter skall densamma, då det åligger kyrkofonden att bestrida
arvoden till här nämnda tre grupper befattningshavare, utgöras
av nämnda fonds medel.
Vidkommande härefter frågan, i vad mån lag- och författningsbestämmelser
behöva meddelas för löneförbättringens genomförande,
äger, enligt vad förut nämnts, Kung!. Maj:t med stöd av 6 § 7
mom. kyrkofondslagen och 12 § löneregleringslagen meddela föreskrift
om förhöjning saväl av arvoden till adjunkter i egentlig mening och
kontraktsadjunkter som vikariearvode, i fråga om vilket sistnämnda arvode
kyrkofbndskommittén jämväl föreslagit höjning. För att kunna
dels tillförbinda pastoraten skyldighet att, på sätt kommittén föreslagit,
bidraga till utgörande av löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar
(såväl ordinarie som s. k. långvakansvikarier) samt ständiga
adjunkter, dels ock av kyrkofondens medel ej mindre bereda vederbörande
pastorat sådan ersättning som ovan nämnts, än även bestrida
löneförbättring åt kontraktsprostar erfordras emellertid hänvändelse till
såväl riksdag som kyrkomöte.
För sådant ändamål skulle enligt vad kyrkofondskommittén hemställt
riksdagen och det kyrkomöte, som väntas sammanträda innevarande
år, underställas i det föregående intagna, av kommittén utarbetade
förslag till lag’ innefattande bestämmelser angående nu ifrågavarande
kyrkoherdars, komministrars, ständiga adjunkters och kontraktsprostars
rätt till tillfällig löneförbättring samt om sättet för löneförbättringens
utgörande. Rubriken till lagen synes mig emellertid böra
underkastas eu mindre jämkning så att den kommer att lyda: lag angående
tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie
präster. Enligt bestämmelse i lagen skall löneförbättringen utgå för
ecklesiastikaret 1920—1921 jämlikt av Konung, riksdag och kyrkomöte
beslutade grunder samt enligt av Konungen utfärdade närmare bestämmelser,
varjämte de närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningav
lagen, skola meddelas av Konungen. I dessa senare föreskrifter
skola ock enligt kommitténs förslag sammanföras erforderliga stadganden
om tillfällig löneförbättring åt adjunkter i egentlig mening och konBihang
till riksdagens ''protokoll 1920. 9 saml. 1 avd. 21 höft. (Nr 32.) 2
Utskottet.
6 Första lagutskottets utlåtande Nr 32.
traktsadjunkter Bamt om förhöjning i de enligt adjunktsavlöningsförordningen
utgående vikariearvoden.
För undvikande av att behöva för här ifrågavarande löneförbättrings
utgående årligen hänvända sig till kyrkomöte är i lagförslagets
2 § intagen bestämmelse därom, att för tiden efter ecklesiastikåret
1920 — 1921 tillfällig löneförbättring skall under viss förutsättning jämlikt
av Konungen och riksdagen beslutade grunder och enligt de av
Konungen utfärdade närmare bestämmelser utgå till här ifrågavarande
präster. Det sålunda föreslagna sättet för denna frågas lösning, vilket
funnit motsvarande tillämpning i fråga om krigstidsunderstöd åt präster
i nyreglerade pastorat m. fl., torde vara det mest ändamålsenliga.»
Utskottet är ense med Kungl. Maj:t om, att tillfällig löneförbättring
bör beredas här ifrågavarande präster, i likhet med vad som redan
skett beträffande flertalet befattningshavare i statens tjänst. Vid granskning
av det framlagda lagförslaget har utskottet icke funnit skäl till
anmärkning emot detsamma. Vad angår grunderna för den tillfälliga
löneförbättringens utgående, har föredragande departementschefen i det
propositionen bifogade utdraget av statsrådsprotokollet i ärendet gjort en
sammanfattning av kyrkofondskommitténs härutinnan gjorda och av
honom godkända förslag. Trots detta har emellertid propositionen, enligt
utskottets mening, kommit att i förevarande avseende lida av en viss
brist på överskådlighet. Lämpligare torde hava varit, att ett fullt utarbetat
författningsförslag rörande grunderna intagits i eller såsom bilaga
fogats till propositionen. Som emellertid utskottet icke har något att
erinra emot de i propositionen föreslagna grunderna, får utskottet även
i denna del tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att ifrågavarande proposition må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 30 april 1920.
På första lagutskottets vägnar:
A. ÅKERMAN.
STOCKHOLM, ISAAC MARCES’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.