Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

\

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1920 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. J\Iaj:ts proposition
med förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 28,
33 och 108 regeringsformen samt §70 riksdagsordningen.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, frih. Adelswärd,* Hellberg, K. J. Ekman,
Thulin,* von Geijer,* von Hofsten,* Vindahl,* H. G. Andersson,
* Larsén,* Magnusson i Tumhult,* Janson i Kungsör,* Jansson
i Edsbäcken, Zander, * Hansson i Gärda, Leander,* Forssell* och
Karlsson i Vadstena.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 262, vari Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till ändrad
lydelse av §§ 4, 28, 33 och 108 regeringsformen samt § 70 riksdagsordningen.

Samtidigt härmed har utskottet till behandling förehaft en i första
kammaren väckt motion, nr 303, vari herr Lindhagen hemställt,

»att riksdagen med anledning av propositionen nr 262 rörande grundlagsändringar
i och för kvinnors tillträde till statstjänst måtte jämte _

antagande av propositionens förslag till förändringar i §§ 4, 33 och 108
regeringsformen samt § 70 riksdagsordningen — dessutom för sin del besluta
nedannämnda grundlagsändringar nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sand. 44 höft. (Nr 57—58.) 1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

l:o) följande förändrade lydelse av propositionens förslag till ny avfattning
av § 28 regeringsformen:

»Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra svenska män
och kvinnor, gifta såväl som ogifta, till alla de ämbeten och tjänster, högre
och lägre, vilka äro av den egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar,
dock böra vederbörande förut med förslag hava inkommit, där sådana
hittills ägt rum. Konungen vare ock obetaget att efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras framställning, till lärarebefattningar vid universiteterna,
de teologiska lärartjänsterna likväl undantagna, såsom ock till
lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd
eller skön konst, ävensom till läkarebefattuingar, kalla och befordra även
utländska undersåtar av utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska
läran bekänna. Likaledes må Konungen kunna uti militära ämbeten nyttja
utländska undersåtar av sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter
i fästningarna. Till konsul må ock utländsk undersåte nämnas, där lön ej
är med befattningen förenad.

Till prästerligt ämbete — — — svenska kyrkan.

Konungen fäste vid alla befordringar avseende endast å de sökandes
förtjänst och skicklighet men icke på deras börd, kön eller annat civilstånd.
Ej må någon tilläggas ringare tjänsteförmåner för lika arbete allenast på
grund av olikhet i kön. Kvinna må kunna utnämnas till prästerlig tjänst
i den ordning och enligt grunder, som bestämmas i den uti 87 § 2 mom.
stadgade ordning.

Yarje departementschef — — — under departementet höra.»

Eller om detta icke kan bifallas, att § 28 i förslaget omredigeras så,
att dels även grunderna för mäns utnämning må hänvisas till enahanda
särskilda avgöranden av Konung och riksdag, som enligt förslaget skulle
gälla allenast för kvinnor, samt dels detta särskilda avgörande, vare sig
det kommer att omfatta grunder för både män och kvinnors anställning
eller endast kvinnors anställning, skall i båda fallen ske genom lag.

2:o) Sådan ändring i § 17 regeringsformen, att i dess föreskrifter
om utseende av justitieråd och regeringsråd ordet »män» utbytes mot »personer».

3ro) Sådan ändring av § 21 regeringsformen andra stycket rörande
utseende för visst ärende av särskild ledamot av lagrådet, att ordet »man»
utbytes mot ordet »person».

4:o) Sådan ändring i § 27 regeringsformen beträffande dess föreskrifter,
nämnande av justitiekanslär, att ordet »man» utbytes mot ordet »person».

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr C>7. 3

5:o) Sådana ändringar i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68
riksdagsordningen, att i dessa lagrums föreskrifter rörande justitieombudsman
Och militieombudsman orden »man» och »män» utbytas mot orden
»person » och » personer».»

''Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I anledning av motion av herr Mobcrger hemställde konstitutionsutskottet
vid 1919 års lagtima riksdag, »att riksdagen, i anledning av förevarande
motion måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådana
ändringar av regeringsformen, att de hinder, denna grundlag uppställer för
kvinnor att bekläda statstjänster, måtte undanröjas.»

Denna utskottets hemställan bifölls av andra kammaren men avslogs
av den första, varför frågan för denna gång förföll.

Emellertid tillsatte Kungl. Maj:t den 27 maj 1919 särskilda sakkunniga
för att inom justitiedepartementet biträda med utredning av frågan om
beredande av utsträckt behörighet för kvinnor att vinna tillträde till civil
statstjänst. Dessa sakkunniga avgåvo den 14 februari 1920 ett betänkande
nr 1 angående kvinnors tillträde till fullmaktstjänster, vilket betänkande
till väsentlig del har legat till grund för förevarande kungl. proposition.
Beträffande historiken och den principiella utredningen kan utskottet därför
hänvisa, förutom till sitt utlåtande nr 19 vid 1919 års lagtima riksdag
och till departementschefens yttrande vid propositionens föredragning, jämväl
till detta de sakkunnigas betänkande.

Utskottet, som liksom föregående år i princip är av åsikten, att de hinder,
grundlagarna uppställa för kvinnors beklädande av statstjänster, böra undanröjas,
anser sig kunna tillstyrka förevarande kungl. proposition endast med
den ändring, att första punkten i § 28 regeringsformen bibehålies i sin
nuvarande lydelse. Utskottet kan nämligen icke finna skäl för att, såsom i
propositionen föreslagits, låta ordet »infödde» utgå. Visserligen hava inom utskottet
sympatier förefunnits för det av herr Lindhagen framlagda förslaget,
vilket i högre grad än Kungl. Maj:ts proposition syftar till konsekvent genomförande
i berörda hänseende av principen om likställighet mellan man och
kvinna. Det i Kungl. Maj:ts proposition framlagda förslaget är emellertid enligt
utskottets uppfattning för närvarande tillfyllest, och anser sig utskottet icke utan
föregående utredning kunna tillstyrka en mera genomgripande förändring av
berörda grundlagsparagrafer i den riktning, som av herr Lindhagen föreslås.

Utskottets

yttrande.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Utskottet får alltså hemställa,

1) att riksdagen, med förklaring att förevarande
kungl. proposition icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och 108 regeringsformen samt

§ 70 riksdagsordningen.

Nuvarande lydelse:

Regeringsformen.

§ 4-

Konungen äger att allena styra
riket på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, ide fall,
här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd, vartill Konungen
kallar och utnämner kunnige,
erfarne, redlige och allmänt aktade,
infödde svenske män av den rena
evangeliska läran. Ej må fader och
son eller bröder på en gång vara
ledamöter av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet
utnämna och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och tjänster,
högre och lägre, vilka äro av den
egenskap, att Konungen fullmakter
därå utfärdar, dock höra vederbörande
förut med förslag hava inkommit,
där sådana hittills ägt rum. Till

Föreslagen lydelse:

Regeringsformen.

§ 4.

Konungen äger att allena styra riket
på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de fall, här
nedanföre stadgas, underrättelse och
råd av ett statsråd, vartill Konungen
kallar och utnämner kunnige, erfarne,
redlige och allmänt aktade, infödde
svenske medborgare av den rena evangeliska
läran. Ej må de, som åro i rätt
upp- och nedstigande skyldskap, ej
heller syskon eller äkta makar på en
gång vara ledamöter av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet
utnämna och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och tjänster,
högre och lägre, vilka äro av den
egenskap, att Konungen fullmakter
därå utfärdar, dock böra vederbörande
förut med förslag hava inkommit, där
sådana hittills ägt rum. Konungen

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Nuvarande lydelse:

lärarebefattningar vid statens läroanstalter,
de teologiska läraretjänsterna
vid universiteterna likväl undantagna,
till andra beställningar vid
inrättningar för vetenskap, slöjd eller
skön konst samt till läkarebefattningar
må i den ordning, som ovan sagts,
och med tillämpning av grunder, som
av Konungen och riksdagen godkänts,
kunna utnämnas och befordras även
infödda svenska kvinnor. Konungen
vare ock obetaget, att, efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna
likväl undantagna, såsom
ock till lärare- och andra beställningar
vid andra inrättningar för vetenskap,
slöjd eller skön konst, ävensom
till läkarebefattningar, kalla och
befordra även utländske män av utmärkt
förtjänst, de där den rena
evangeliska läran bekänna. Likaledes
må Konungen kunna uti militära ämbeten
nyttja utländske män av sällsynt
skicklighet, men icke till kommendanter
i fästningarna. Till konsul
må ock utländsk man nämnas, där
lön ej är med befattningen förenad.
Konungen fäste, vid alla befordringar,
avseende endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete
eller till annan tjänst, varmed är
förenat åliggande att meddela undervisning
i kristendom eller teologisk
vetenskap, kan endast den utnämnas,

5

Föreslagen lydelse:

vare ock obetaget, att, efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna
likväl undantagna, såsom
ock till lärare- och andra beställningar
vid andra inrättningar för
vetenskap, slöjd eller skön konst, ävensom
till läkarebefattningar, kalla och
befordra även utländske män av utmärkt
förtjänst, de där den rena
evangeliska läran bekänna. Likaledes
må Konungen kunna uti militära ämbeten
nyttja utländske män av sällsynt
skicklighet, men icke till kommendanter
i fästningarna. Till konsul
må ock utländsk man nämnas, där
lön ej är med befattningen förenad.

Till ämbeten och tjänster, varom
ovan sägs, må med tillämpning
av grunda)'', som av Konungen och
riksdagen godkänts, även kvinnor
kunna utnämnas och befordras, dock
att kvinna ej må utnämnas till prästerlig
tjänst, där ej annorledes blivit
bestämt i den ordning, 87 § 2 mom.
stadgar.

Till prästerligt ämbete eller till
annan tjänst, varmed är förenat åliggande
att meddela undervisning i
kristendom eller teologisk vetenskap,
kan endast den utnämnas, som bekänner
den rena evangeliska läran.
Till alla övriga ämbeten eller tjänster,
med det undantag i avseende
å statsrådets ledamöter, som i 4 §
stadgas, må bekännare av annan

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Nuvarande lydelse:

som bekänner den rena evangeliska
läran. Till alla övriga ämbeten eller
tjänster, med det undantag i avseende
å statsrådets ledamöter, som i
4 § stadgas, må bekännare av annan
kristen troslära, ävensom av den mosaiska,
kunna nämnas; dock må icke
någon, som ej tillhör den rena evangeliska
läran, såsom domare eller
innehavare av annan tjänst deltaga
i handläggning eller avgörande av
fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar
inom den svenska kyrkan. Yarje
departementschef skall föredraga och
expediera alla ärenden rörande befordringar,
förordnanden, tjänstledighet
och avsked, till och ifrån ämbeten
och tjänster vid de verk och
stater, som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att genom naturalisation
till svensk medborgare
upptaga utländsk man i den ordning
och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i den ordning
87 § 1 mom. stadgar. Sålunda
naturaliserad utlänning njute samma
rättigheter och förmåner, som infödd
svensk man, dock utan att kunna
till ledamot av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

Föreslagen lydelse:

kristen troslära, ävensom av den mosaiska,
kunna nämnas; dock må icke
någon, som ej tillhör den rena evangeliska
läran, såsom domare eller
innehavare av annan tjänst deltaga
i handläggning eller avgörande av
fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar
inom den svenska kyrkan.

Konungen fäste vid alla befordringar
avseende endast å de sökandes
förtjänst och skicklighet, men
icke på deras börd. A arje departementschef
skall föredraga och expediera
alla ärenden rörande befordringar,
förordnanden, tjänstledighet
och avsked, till och ifrån ämbeten
och tjänster vid de verk och stater,
som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att i den ordning
och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i
den ordning 87 § 1 mom. stadgar,
genom naturalisation till svensk medborgare
upptaga utländsk man eller
kvinna. Sålunda naturaliserad utlänning
njute samma rättigheter och
förmåner, som infödd svensk medborgare,
dock utan att kunna till
ledamot av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

7

Nuvarande lydelse:

förordna sex för kunskaper och lärdom
kände män att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem föror
ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa kommitterade, av vilka två,
utom justitieombudsmannen, skola
vara lagfarne, äge sådan befattning,
att, i händelse någon författare eller
boktryckare, innan tryckningen, själv
överlämnar dem en skrift och begär
deras yttrande, huruvida åtal därå,
efter tryckfrihetslagen, kan äga rum,
skola justitieombudsmannen och minst
trenne kommitterade, varav en lagfaren,
ett sådant yttrande skriftligen
avgiva. Förklara de däruti, att skriften
må tryckas, vare då både författare
och boktryckare från allt ansvar
frie, och ligge det å kommitterade.

Riksdags ordningen.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år förordna sex för kunskaper och
lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer
ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa kommitterade, av vilka
två, utom justitieombudsmannen, skola
vara lagfarna, väljas medelst omröstning
genom tjugufyra valmän,
därav vardera kammaren inom sig
utser tolv. Avgår mellan riksdagarna

Föreslagen lydelse:

förordna sex för kunskaper och lärdom
kända personer att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer
ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa kommitterade, av vilka två,
utom justitieombudsmannen, skola
vara lagfarne, äge sådan befattning,
att, i händelse någon författare eller
boktryckare, innan tryckningen, själv
överlämnar dem en skrift och begär
deras yttrande, huruvida åtal därå,
efter tryckfrihetslagen, kan äga rum,
skola justitieombudsmannen och minst •
trenne kommitterade, varav en lagfaren,
ett sådant yttrande skriftligen
avgiva. Förklara de däruti, att
skriften må tryckas, vare då både
författare och boktryckare från allt
ansvar frie, och ligge det å kommitterade.

Riksdagsordningen.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år förordna sex för kunskaper och
lärdom kända personer att, jämte
justitieombudsmannen, som bland dem
förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa kommitterade, av
vilka två, utom justitieombudsmannen,
skola vara lagfarna, väljas medelst
omröstning genom tjugufyra
valmän, därav vardera kammaren
inom sig utser tolv. Avgår mellan

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

någon bland kommitterade, välja de riksdagarna någon bland kommitteövriga
till det lediga rummet en be- rade, välja de övriga till det lediga
hörig man. rummet en behörig person.

2) att herr Lindhagens motion icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 maj 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

YIKTOE LARSSON.

Reservationer;

1) av herr Hellberg, som anfört:

Den reform: kvinnornas tillträde till statstjänster, som den kungl.
propositionen avser att åstadkomma och som blivit ännu mera aktuell
genom kvinnornas nyvunna likställighet med männen i politiska och kommunala
rättigheter och skyldigheter, borde enligt min mening genomföras
klart och principiellt och inte i sådan form, att den nya bestämmelsen
närmast framstår som ett halvt motvilligt medgivet undantag från den
gamla. Det borde utan prut sägas ifrån, att kvinnor lika väl som män
kunna befordras till nämnda tjänster. Och detta kan stadgas utan fara,
då den naturbestämda olikheten i könens anlag och uppgifter kan anses
utgöra en fullt tillräcklig garanti för att kvinnorna inte komma att intränga
på verksamhetsområden, för vilka de sakna erforderliga förutsättningar
att göra sig gällande. Jag har därför ansett att utskottet i huvudsak
bort ansluta sig till den uppfattning och det förslag, som fått uttryck
i herr Lindhagens motion.

Dock synes mig att de tillägg han påyrkat i § 28 regeringsformen
— innebärande, att i andra raden efter ordet »kvinnor» skall tillsättas
»gifta så väl som ogifta», att vid befordringar avseende icke får fästas vid

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

9

»kön eller annat civilstånd» samt att »ringare tjänsteförmåner för lika
arbete icke får tilläggas någon allenast på grund av olikhet i kön» -—-inte nödvändigtvis där behöva införas. — Den nya bestämmelsen om
kvinnas rätt att befordras till prästerligt ämbete torde lämpligast böra insättas
i sammanhang med de andra bestämmelserna om sådant ämbete. —
Och i stället för orden »utländska undersåtar» resp. »utländsk undersåte»
torde lämpligare och i analogi med det uttryckssätt Kungl. Maj :t använt i sitt förslag
om ändring av § 4 regeringsformen böra användas »utländsk medborgare».

Då jag inte funnit behövligt att i förstnämnda paragraf behålla ordet
»infödde», har jag ansett, att denna paragrafs avfattning i den delen bort
tillstyrkas i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag.

Jag har alltså tillåtit mig yrka,

att § 28 regeringsformen skulle erhålla följande
förändrade lydelse:

»Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra
svenska män och kvinnor till alla de ämbeten och
tjänster, högre och lägre, vilka äro av den egenskap,
att Konungen fullmakter därå utfärdar, dock böra vederbörande
förut med förslag hava inkommit, där sådana
hittills ägt rum. Konungen vare ock obetaget att efter
vederbörandes hörande, eller uppå deras framställning,
till lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska
läraretjänsterna likväl undantagna, såsom ock till lärareoch
andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap,
slöjd eller skön konst, ävensom till läkarebefattningar,
kalla och befordra även utländska medborgare
av utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska
läran bekänna. Likaledes må Konungen kunna
uti militära ämbeten nyttja utländska medborgare av
sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter i fästningarna.
Till konsul må ock utländsk medborgare
nämnas, där lön ej är med befattningen förenad.

Till prästerligt ämbete må kvinna kunna utnämnas
i den ordning och enligt grunder, som bestämmas i
87 § 2 mom. Till sådant ämbete eller till annan
tjänst — — — — — — — — — — —
under departementet höra».

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 saml. 44 käft. (Nr 57—58).

2

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 57.

Vidare har jag yrkat bifall till herr Lindhagens
ändringsförslag i §§ 17, 21, 27, 96 och 97 regeringsformen
samt § 68 riksdagsordningen.

2) av herr von Geijer, som med instämmande av herrar K. J. Ekman,
von Hofsten, Gösta Andersson och Magnusson i Tumhult yttrat:

Då jag principiellt anser, att kvinna icke bör bekläda statsrådsbefattning,
eller militär eller civilmilitär tjänst, domarebefattning eller prästerlig
tjänst, hemställer jag, som i övrigt är ense med utskottet om de ifrågasatta
grundlagsändringarna,

att den ifrågasatta ändringen i § 4 regeringsformen
icke måtte av riksdagen godkännas;

samt att, vad § 28 regeringsformen angår, måtte
såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling
antagas följande lydelse av paragrafen:

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra
infödde svenske män---förenad (lika med

utskottets förslag).

Till ämbeten och tjänster, varom ovan sägs, må
med tillämpning av grunder, som av Konungen och riksdagen
godkänts, även kvinnor kunna utnämnas och befordras;
dock att kvinna ej må utnämnas till militär
eller civilmilitär befattning, domarebefattning eller prästerlig
tjänst.

Till prästerligt ämbete — — — svenska kyrkan
(lika med utskottets förslag).

Konungen fäste — — —- departementet höra (lika
med utskottets förslag).

3) av herr Forssell.