Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 50.
1
Nr 50.
Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1920 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av § 31
regeringsformen■
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg*), Schlyter*), Hellberg,
K. J. Ekman, Thulin, von Geijer, Modig, Vindahl, H. G. Andersson,
Magnusson i Tumhult *), Janson i Kungsör, Henrikson, Persson i
Toft?,*), Nilsson i Antnäs*), Hansson i Sölvesborg, Runefors, Andersson
i Igelboda*) och Karlsson i Vadstena.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 299, däri
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.
§31.
Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män och kvinnor att med för en var
röstande lika röst föreslå tre behörige personer, då Konungen eu av dem
utnämne. På samma sätt förhålles med rådmans- och magistratssekreteraresysslorna
i Stockholm.
Närmare bestämmelser om val för uppsättande av förslag till de
tjänster, nu sagts, meddelas genom särskild, av Konungen och riksdagen
samfällt stiftad lag.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 37 käft. (Nr 50.)
1694 20 1
Utskottets
yttrande.
2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 50.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen bifogade
protokoll över justitieärenden den 27 februari 1920.
I vad föreliggande proposition avser förändring av regeringsformens
bestämmelser om städernas rätt att uppsätta förslag till kandidater till
borgmästartjänst anser sig utskottet i huvudsak böra tillstyrka densamma.
Avskaffandet av den graderade rösträtten vid borgmästarval liksom införandet
av rösträtt även för kvinnor vid desamma synes utgöra en naturlig
utsträckning även till detta område av de beslut beträffande den
politiska och kommunala rösträtten, som redan fattats av riksdagen.
Likaledes torde det vara synnerligen påkallat, att gemensamma, av
konungen och riksdagen i samfällt stiftad lag beslutade bestämmelser
erhållas rörande borgmästareval. I dessa punkter kan utskottet alltså i
princip biträda den kungl. propositionen men anser vissa redaktionella
ändringar påkallade, då det i propositionen framlagda förslaget till ändring
av § 31 regeringsformen alltför nära synes ansluta sig till paragrafens
nuvarande, något tunga formulering.
Vad däremot beträffar frågan om tillsättandet av rådmän och magistratsekreterare
i Stockholm, böra bestämmelserna härom, då § 31 regeringsformen
i allt fall skall förändras, enligt utskottets mening undergå
en mera genomgripande revision. Valen för uppsättandet av förslag
till dessa tjänster omfattas nämligen, enligt vad av nedan såsom bilaga
införda uppgifter framgår, med så ringa intresse, att de icke kunna
anses vara representativa för valmanskårens uppfattning och därför
lämpligen böra omläggas. Ett överflyttande av dessa val till Stockholms
stadsfullmäktige synes härvid närmast komma i fråga. För utarbetandet
av bestämmelser rörande dessa val, vid vilka proportionellt valsätt torde
böra komma till användning, är emellertid enligt utskottets mening en
närmare utredning av nöden. Utskottet anser sig därför böra föreslå,
att bestämmelserna i § 31 regeringsformen angående tillsättandet av
rådmans- och magistratsekreteraretjänster i Stockholm skola utgå samt
att utredning begäres av Kungl. Maj:t beträffande införandet av nya
bestämmelser rörande uppsättande av förslag till dessa tjänster; ett
Kungl. Maj:ts förslag med anledning av den föreslagna utredningen
bör givetvis föreligga, innan den av utskottet förordade grundlagsändringen
definitivt antages. Utnämningsrätten i fråga om dessa befattningar
liksom i fråga om borgmästartjänster bör naturligen bibehållas
hos Kungl. Maj:t.
Utskottet får alltså hemställa,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 50.
3
1) att riksdagen, med förklaring att förevarande
kungl. proposition icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick bifallas, måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga följande
Förslag
till
äinlrad lydelse av § 31 regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
Till borgmästare tjänst i
stad äge där bosatta och
i stadens allmänna angelägenheter
röstberättigade
män att föreslå tre behörige
personer, då Konungen
en av dem utnämne. På
lika sätt förhålles med rådmans-
och magistratssekretcraresysslorna
i Stockholm.
(Kungl. Maj ds förslag:)
Till borgmästaretjänst
i stad äge där bosatta och
i stadens allmänna angelägenheter
röstberättigade
män och kvinnor att med
för en var röstande lika röst
föreslå tre behörige personer,
då Konungen eu
av dem utnämne. På
samma sätt förhålles med
rådmans- och magistratssekreteraresysslorna
i
Stockholm.
Närmare bestämmelser
om val för uppsättande av
förslag till de tjänster, nu
sagts, meddelas genom särskild,
av Konungen och
riksdagen samfällt stiftad
lag.
(Utskottets förslag:)
Till borgmästaretjänst i
stad äge där bosatta och
i stadens allmänna angelägenheter
röstberättigade
män och kvinnor föreslå
tre behörige personer. Varje
röstberättigad äger en röst.
Bland de f öreslagne utnämner
Konungen en till borgmästare.
Närmare bestämmelser
om val för upprättande av
förslag till borgmästaretjänst
meddelas genom särskild,
av Konungen och riksdagen
samfällt stiftad lag.
2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för
riksdagen framlägga förslag till sådana bestämmelser,
att val för upprättandet av förslag till besättande av
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 50.
rådmans- och magistratsekreteraresysslorna i Stockholm
komma att förrättas av stadsfullmäktige.
Stockholm den 17 maj 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservation
<
av herrar Clason, K. J. Ekman, von Gei jer, H. Gösta Andersson,
Magnusson i Tumhult, Henrikson och Nilsson i Antnäs, som anfört:
Vi hava inom utskottet ansett oss böra tillstyrka bifall till det av
Kungl. Maj:t framställda förslaget.
Däremot hava vi icke kunnat följa utskottet, då det gått utöver
den kungl. propositionen och på eget bevåg dels föreslagit borttagande
ur grundlagen av dess föreskrift, att rådmans- och magistratssekreteraresysslorna
i Stockholm skola tillsättas efter samma normer som borgmästare,
dels hemställt, att val för upprättande av förslag till förstnämnda
sysslor skola uppgöras av stadsfullmäktige. Vi påpeka först, att någon
önskan om en sådan reform av valsättet icke föreligger från någon
vederbörande myndighet i huvudstaden, ej heller någon utredning om
räckvidden av en dylik förändring. Tvärtom hava Stockholms stadsfullmäktige
den 3 januari 1910 med synnerlig enhällighet — 65 röster
mot 2 — beslutat en hemställan, att all valrätt vid uppgörande av
förslag till återbesättande av ledig borgmästare-, rådmans- och magistratssekreteraresyssla
skulle upphöra. Ett förslag i sådan riktning skulle vi
därför kunnat biträda. Skola åter val bibehållas, synes oss nuvarande
valsätt vara bestämt att föredraga framför valens överlämnande åt stadsfullmäktige.
Det har icke påvisats, att nuvarande valsätt i praktiken
medfört några olägenheter; fastmera torde det faktiskt inneburit ett
konfirmerande av på objektiva grunder av sakkunnig myndighet uppgjorda
förslag. Ett överflyttande av förslagsrätten till stadsfullmäktige
skulle däremot efter allt att döma medföra, att även åt dessa val bleve
given en partipolitisk prägel, vilket vi måste anse synnerligen olämpligt.
Vi ogilla slutligen jämväl den av utskottet även i detta betänkande
använda metoden att utan någon föregående utredning föreslå en grund
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 50.
5
lagsändring, vars definitiva antagande måste göras beroende av en ännu
icke igångsatt undersökning, vilkens resultat icke för närvarande låta
sig överblickas, men vilka förmodligen icke komma att giva något stöd
åt den av utskottet förordade metoden att lösa frågan. Ett sådant tillvägagångssätt
finna vi fullständigt strida mot författningens föreskrift,
att av konstitutionsutskottet framlagda grundlagsändringsförslag skola
vara högst nödiga och nyttiga.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sand. 37 käft. (Nr SO.)
1G94 20 2
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 50.
Bilaga.
Tabell utvisande deltagandet i rådmansvalen i Stockholm 1910—''Va 1919.
V altillfälle |
Antal effek-tivt röst-berättigade |
Antal röstande |
1910, sa/4 .................................................................................... |
37,802 |
1,566 |
1910, 9 xs ................................................................................... |
44jM7 |
253 |
1911, 6/l0 .................................................................................... |
31,^90 |
253 |
1913, 10/i .................................................................................. |
50,232 |
66 |
1913, «/» ................................................................................... |
50,295 |
234 |
1913, V»...................................................................................... |
37,758 |
37 |
1917, »Vs ................................................................................... |
42,451 |
2,889 |
1918, .................................................................................... |
59,702 |
66 |
1918, a4/s ................................................................................... |
49,394 |
62 |
1919, 14/s ................................................................................. |
50,244 |
32 |
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.