Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
1
Nr 48.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1920 kl. 11 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. May.ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av § 20 regeringsformen
jämte en inom riksdagen i ämnet väckt
motion.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Strömberg,*) Schlyter,*) K. J. Ekman, Thulin,
von Geijer, Modig, H. G. Andersson, Magnusson i Tumluilt,*) Jansson i
Edsbäcken, Zander,*) Hansson i Gärda, Leander, Nilsson i Antnäs,*) Runefors,
Andersson i Igelboda*) och Persson i Fritorp.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 153, däri
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 20 regeringsformen.
§ so.
De mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning,
skola uti högsta domstolen företagas och avgöras. Tvenne militärpersoner
av högre grad, dem Konungen härtill utser och förordnar,
böra med domare jäv och ansvar sådana mål i högsta domstolen övervara
och däröver rösta, dock må domarenas antal icke överstiga åtta.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen
bifogade utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden den 27
februari 1920.
Samtidigt härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 35 käft. (Nr 48.) 1601 ao 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
Utskottets
yttrande.
andra kammaren väckt motion, nr 322, däri herr Björck i Jönköping
hemställer, »att riksdagen ville besluta att såsom vilande för vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande lydelse av regeringsformens 20 §:
De mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning,
skola uti högsta domstolen företagas och avgöras.»
Till stöd för denna sin hemställan har motionären anfört följande:
»Enligt § 20 regeringsformen skola vid högsta domstolens avgörande
av de mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens
prövning, tvenne militärpersoner av högre grad deltaga. Det synes
mig uppenbart, att ifrågavarande bestämmelse icke står i överensstämmelse
med vår tids allmänna rättsuppfattning. Något verkligt behov
av militär sakkunskap vid den juridiska prövningen av de militära domstolarnas
utslag i högsta instans torde icke heller föreligga.»
Då det i motionen II: 322 framställda yrkandet går ut på borttagandet
av den bestämmelse i § 20 regeringsformen, enligt vilken två
militärpersoner skola deltaga i högsta domstolens handläggning av krigsrättsmål,
under det att i förevarande kungl. proposition föreslås en
sådan grundlagsändring, att arvode skulle kunna utanordnas åt dessa
militärpersoner, måste tydligen ett biträdande av det i motionen framlagda
förslaget medföra ett avstyrkande av den kungl. propositionen.
Utskottet anser sig därför först böra motivera sitt ställningstagande till
det av herr Björck framställda yrkandet.
Frågan om borttagandet av bestämmelsen om militärpersoners deltagande
i högsta domstolens handläggning av krigsrättsmål står tydligen
i nära sammanhang med frågan om borttagandet av särskilda krigsdomstolar
över huvud. Denna sistnämnda fråga har redan vid innevarande
riksdag varit föremål för behandling. 1 anledning av inom riksdagen
väckta motioner 1: 147 och II: 250 har nämligen första lagutskottet i
sitt utlåtande nr 24 hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville, efter verkställd utredning, huruvida
krigsdomstolarna i fredstid kunna avskaffas, för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kan föranleda».
Denna hemställan har av båda_ kamrarna bifallits och har riksdagen
avlåtit skrivelse till Kungl. Maj:t* i enlighet med lagutskottets förslag
och alltså begärt utrediiing angående möjligheten av de särskilda krigsdomstolarnas
avskaffande. Beträffande principfrågan anför riksdagen i
sin skrivelse bland annat följande:
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
3
»Riksdagen anser ett system med särskilda krigsdomstolar ej vara
förenligt med principen om medborgarnas likhet inför lagen. Då vidare
enligt riksdagens uppfattning blotta förefintligbeten av särskilda domstolar
för behandling av brott enligt strafflagen för krigsmakten är ägnad
att hos vida kretsar av vårt folk i någon mån rubba den tillit till
att rättsskipningen handhaves lika mot alla, som måste anses vara en
oundgänglig förutsättning för att rättsskipningen skall kunna i längden
väl fylla sitt ändamål, och eu särskild jurisdiktion för personer tillhörande
krigsmakten icke kan anses av förhållandenas egen natur oundgängligen
nödvändig, är det enligt riksdagens mening av vikt, att Sverige,
i likhet med de övriga skandinaviska länderna, skrider till avskaffande
av den särskilda militära jurisdiktionen.»
Då riksdagen alltså principiellt uttalat sig för de särskilda krigsdomstolarnas
avskaffande och bestämmelsen om militärpersoners deltagande
i krigsrättsmålens handläggning i högsta instans tydligen förlorar
sitt berättigande, därest krigsrätterna i fredstid avskaffas, bör, enligt utskottets
mening, ifrågavarande stadgande i § 20 regeringsformen borttagas,
därest icke vägande skäl kunna förebringas för, att med denna
frågas lösning skall anstå till dess utredningen angående krigsdomstolarnas
avskaffande i övrigt slutförts.
Några dylika skäl torde emellertid, enligt utskottets uppfattning,
icke kunna anföras. Ett borttagande av krigsdomstolarna bör som
naturlig konsekvens medföra en ändring av § 20 regeringsformen i angiven
riktning, men en dylik ändring synes även kunna ske oberoende
av frågan om krigsdomstolarnas bibehållande i övrigt. Då ett krigsrättsmål
i två instanser handlagts under medverkan av militärpersoner,
synes icke något behov förefinnas för anlitande av den militära sakkunskapen
även i den tredje och högsta instansen. I det utredda skick, i
vilket ett krigsrättsmål kommer under högsta domstolens prövning, synes
det uppenbart, att ett dylikt mål bör av denna domstol kunna behandlas
i samma former som övriga inom denna domstols verksamhetsområde
hörande frågor. Utskottet anser sig alltså böra biträda det i herr Björcks
motion framställda förslaget och kan sålunda icke tillstyrka bifall till
förevarande kungl. proposition.
Utskottet får alltså hemställa,
1) att riksdagen, med bifall till herr Björcks
motion, måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga följande
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
Förslag
till
iindrad lydelse av § 20 regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 20.
De mål, som från krigsdom
stolarna dragas under
Konungens prövning, skola
uti högsta domstolen företagas
och avgöras. Tvenne
militärpersoner av högre
grad, dem Konungen härtill
utser och förordnar,
böra med domare jäv och
ansvar, och utan särskilt
arvode, sådana mål i högsta
domstolen övervara och däröver
rösta, dock må domarenas
antal icke överstiga
åtta.
(Föreslagen lydelse:)
§ 20.
De mål, som från krigsdomstolarna
dragas under
Konungens prövning, skola
uti högsta domstolen företagas
och avgöras.
2) att förevarande kungl. proposition icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 maj 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
5
Reservationer:
1) av herr von Geijer, som med instämmande av herrar K. J. Ekman,
H. Gösta Andersson, Magnusson i Tumhult och Persson i Fritorp, anfört:
Mot förevarande kung!, proposition har jag intet att erinra och
hemställer jag för den skull, att densamma måtte bifallas.
Vidare vill jag hava anfört följande. Konstitutionsutskottet har
under innevarande riksdag vid upprepade tillfällen uppå yrkande av enskild
motionär och t. o. m. på eget initiativ föreslagit riksdagen att såsom
vilande antaga förslag till ändrad lydelse av stadganden i grundlagarna
för att på sadant sätt möjliggöra och underlätta antagande av förändringar
i andra lagar, utan att förslag till dylika lagar förelegat och sålunda
deras lämplighet icke ens kunnat underkastas undersökning eller prövning.
. Jag finner en dylik praxis alls icke vara att förorda, och vill
framhålla detta här, där en dylik hemställan föreligger.
2) av herr Leander, som anfört:
Då riksdagen hos Kungl. Maj:t begärt utredning och förslag, huruvida
krigsdomstolame i fredstid kunna avskaffas, och då de i ovanstående
proposition och motion berörda spörsmål måste anses stå i intimt
samband med nämnda ärende samt ett bifall till däri framställda yrkanden
icke gärna kan betraktas annorlunda än som ett föregripande av
den begärda utredningen, har jag inom utskottet yrkat, att utskottet bort
hemställa, att icke blott den kungl. propositionen utan även den i ämnet
väckta motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
bihang till riksdagens protokoll 1920. b samt 35 käft. (Nr 48.)
1601 20 2