Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 47.
1
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1920 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om lagrådets avskaffande eller förändring.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg*, frih. Adelswärd, Schlyter*
K. J. Ekman, Thulin, von Geijer, Modig, H. G. Andersson, Magnusson
i Tumhult*, Jansson i Edsbäcken, Zander*, Hansson i Gärda, Leander,
Nilsson i Antnäs*, Runefors, Andersson i Igelboda* och Persson i Fritorp.
•Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 183, har herr Lindhagen
hemställt,
* i) riksdagen ville uttala sig för lagrådets avskaffande samt i
sådant syfte för sin del till vilande i grundlagsenlig ordning fatta beslut
att upphäva 21 § regeringsformen och vidtaga därav följande ändringar
i 87 § av samma grundlag;
2) eller, om detta icke kan bifallas, att riksdagen ville för sin del
besluta upphävandet av 21 § regeringsformen och därav följande ändringar
i 87 § av samma lag samt hos regeringen hemställa, att i stället
lagrådet matte organiseras genom särskild lag med iakttagande, att lagrådet
ej vidare rekryteras från högsta domstolen och regeringsrätten samt
att dess verksamhetsområde begränsas eller ock i sämsta fall ett ytterligare
lagråd tillsättes eller lagrådet utvidgas, så att det kan arbeta på
två avdelningar;
3) eller, om icke heller detta kan bifallas, att riksdagen ville hos
regeringen anhålla om förslag helst vid 1920 års riksdag till sådan ändring
i regeringsformen, varigenom lagrådets verksamhetsområde begränsas
eller ock i sämsta fall ytterligare ett lagråd inrättas eller lagrådet utvidgas,
så att det kan arbeta på två avdelningar».
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 saml. 34 Käft. (Nr 47.) 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 47.
Sedermera har herr Lindhagen i en motion, I: 245, tillika hamställt,
»att riksdagen, med anledning av propositionen nr 203 med förslag till
lag om ändrad lydelse av lagen om tjänstgöring i lagrådet, måtte i anslutning
jämväl till den om lagrådets organisation inom första kammaren
väckta motionen nr 183 upptaga frågan om nämnda organisation i vidsträcktare
omfattning, än propositionen avser, i överensstämmelse med de
grunder, som ovan närmare utvecklats».
Beträffande motiveringen till dessa yrkanden får utskottet hänvisa till
de båda motionerna.
Utskottets De i förevarande motioner framställda skälen för ett avskaffande eller
yttrande, en genomgripande förändring av lagrådet äro enligt utskottets upppfattning
icke övertygande. De motiv, som förefunnos för lagrådets inrättande,
synas fortfarande äga giltighet, och den av lagrådet utförda laggranskningen
torde under nuvarande livliga lagstiftningsarbete vara särskilt påkallad
av hänsyn till lagarbetets enhetlighet. Det torde likaledes vara
lämpligt, att lagrådet rekryteras ur högsta domstolen och regeringsrätten,
då därigenom våra högsta domstolars erfarenhet tillvaratages för lagstiftningsarbetet,
vilket torde vara ägnat att trygga det behövliga sambandet
mellan lagskipning och lagstiftning.
Om alltså, enligt utskottets uppfattning, lagrådsinstitutionen måste
anses behövlig, kunna däremot åtgärder tänkas, varigenom lagrådets arbetsbörda
skulle lättas och lagstiftningsarbetet i samband därmed påskyndas.
Genom Kungl. Majtts vid denna riksdag avgivna, till lagutskott hänvisade
proposition, nr 203, har ock i detta syfte vissa ändringar i
lagen om tjänstgöringen i Kungi. Maj:ts lagråd föreslagits. Av vissa
uttalanden i justitieministerns yttrande till statsrådsprotokollet vid föredragningen
av det i propositionen framlagda förslaget framgår, att föreliggande
fråga också i övrigt är föremål för regeringens uppmärksamhet,
och att sålunda, i den mån det visar sig erforderligt, förslag till
ändringar i lagrådets organisation och arbetssätt kunna väntas från
Kungl. Maj:t. Någon anledning för riksdagen att på grund av förevarande
motioner vidtaga någon åtgärd anser utskottet därför icke
föreligga.
Utskottet får alltså hemställa,
KonstitutionsutsJcethts utlåtande Nr 47.
3
att förevarande motioner icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 maj 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.