KonstitutioneltxkcdtetH utlåtande Nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1920 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 60, 65
och 75 riksdagsordningen jämte två inom riksdagen väckta
motioner.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Strömberg,* frih. Adelswärd, Schlyter,*

Hellberg, K. J. Ekman, Ljunggren, von Hofsten,* H. G. Andersson,
Larsén, J. B. Johansson, Magnusson i Tumhult,* Hallén, Jansson
i Edsbäcken, Henrikson, Hansson i Gärda, Leander, Runefors,* Andersson
i Igelboda och Forssell.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kung]. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 157, däri
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag
till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen. Beträffande
motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen bifogade protokoll
över justitiedepartementsärenden den 13 februari 1920.

Samtidigt härmed har utskottet till behandling förehaft två inom
första kammaren av herr Wavrinsky väckta motioner, nr 16 och 17. I
den förra av dessa hemställes, »att därest i den väntade kungl. propositionen
om öppen omröstning föreslås, att sådan omröstning skall ske
genom upprop, denna föreskrift vidgas till att lyda: genom upprop eller
annat tillvägagångssätt, som genom allmän lag bestämmes»; därjämte
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 saml. 26 höft. (Nr 37). 1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande No'' 37.

utbeder sig motionären, att vederbörande utskott ville närmare uttorma
lydelse av den föreslagna ändringen. I den senare av de båda motionerna
hemställes »att — därest riksdagen bifaller den kungl. propositionen
om öppen omröstning — riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det Kungl. Maj:t behagade söka utröna lämpligheten av att i
den svenska riksdagen införa omröstning genom elektrisk voteringsmaskin
och därest utredning därtill ger anledning till riksdagen inkomma med
framställning i syfte att få denna voteringsmetod tillämpad hos oss.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottets Det i föreliggande kungl. proposition framlagda förslaget till in virande.

förande av öppen omröstning inom riksdagens kamrar är av samma innehåll
som det förslag, vilket vid 1919 års riksdag framlades i kungl. propositionen
nr 101. Konstitutionsutskottet tillstyrkte vid detta tillfälle
det kungliga förslaget, vilket bifölls av andra kammaren, men avslogs av
den första, varför frågan för denna gång förföll. Även i år anser sig
utskottet i huvudsak böra tillstyrka det framlagda förslaget och kan beträffande
skälen för sin ståndpunkt till den öppna omröstningens princip
hänvisa till sina yttranden i denna fråga vid 1908, 1909, 1912, 1917
och 1919 års riksdagar.

I en punkt är emellertid, enligt utskottets uppfattning, en ändring
i det framlagda förslaget önskvärd. I herr Wavrinskys motion 1:16
föreslås, att stadgandet om sättet för omröstnings verkställande skall
erhålla sådan lydelse, att annat omröstningssätt än det i propositionen
föreslagna — namnupprop — skall kunna införas utan ändring av riksdagsordningen.
Detta förslag torde vara väl befogat; det synes lämpligt,
att, om riksdagen efter vunnen erfarenhet skulle finna en ändring av
omröstningssättet behövlig, en sådan ändring skall kunna vidtagas utan
den särskilda procedur, som kräves för grundlagsändringar. Utskottet
föreslår därför, att § 60 riksdagsordningen skall erhålla sådan lydelse,
att ändring i förfaringssättet vid omröstning skall kunna komma till stånd
genom bestämmelse i reglementariska föreskrifter för riksdagen. Enligt
utskottets uppfattning bör därför också vid föreliggande grundlagsändringars
definitiva antagande i reglementariska föreskrifter för riksdagen
införas en bestämmelse rörande omröstningssättet. Utskottet har tänkt sig,
att denna bestämmelse skulle kunna införas i § 2 i reglementariska föreskrifter,
och såsom bilaga till sitt utlåtande fogat ett utkast till dylikt
stadgande.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

3

Utskottet, som alltså ansluter sig till grundtanken i herr Wavrinskys
motion 1:16, anser sig däremot ej kunna biträda det av samme
motionär i motionen 1:17 framställda förslaget. Användandet av elektrisk
voteringsmaskin vid omröstning synes nämligen ännu vara alltför
begränsat och den erfarenhet, man vunnit av detta omröstningssätt, alltför
inskränkt, för att frågan om införandet av detsamma i vårt land skall
kunna anses mogen att upptagas till utredning. Utan att vilja uttala
sig beträffande ett framtida upptagande av denna fråga, anser sig utskottet
alltså för närvarande icke kunna tillstyrka det i motionen 1:17
framställda förslaget.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med förklaring att förevarande
kungl. proposition icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, måtte såsom vilande till vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande

Förslag

till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

Nuvarande lydelse:

§ (50.

När ärende skall slutligen
avgöras, böra därtill
hörande handlingar uppläsas,
så framt någon kammarens
ledamot sådant
äskar. Ej må något mål,
däri överläggning ägt rum,
till slutligt avgörande företagas
förr än kammaren
på talmannens hemställan
förklarat överläggningen
slutad; börande därefter
proposition framställas.
Nan fråga bliva föremål
för bifall eller avslag, bör
talmans första proposition
lyda på bifall. Om denna

Kungl Maj:ts förslag:

§ 00.

1. När ärende skall
slutligen avgöras, böra
därtill hörande handlingar
uppläsas, så framt någon
kammarens ledamot sådant
äskar. Ej må något
mål, däri överläggning
ägt rum, till slutligt avgörande
företagas, förrän
kammaren på talmannens
hemställan förklarat överläggningen
slutad.

2. Därefter bör, utom
i de fall mom. 3 upptager,
proposition framställas i
den ordning, här nedan i
detta mom. stadgas. Kan

Utskottets förslag:

§ 60.

1. När ärende skall slutligen
avgöras, böra därtill
hörande handlingar uppläsas,
så framt någon kammarens
ledamot sådant
äskar. Ej må något mål,
däri överläggning ägt rum,
till slutligt avgörande företagas,
förrän kammaren
på talmannens hemställan
förklarat överläggningen
slutad.

2. Därefter bör, utom i
de fall mom. 3 upptager,
proposition framställas i
den ordning, här nedan i
detta mom. stadgas. Kan

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

Nuvarande lydelse:

besvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit
under överläggningen gjorda,
bör den följande propositionen
i enlighet med
dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar,
som ej lämpligen kunna i
ett sammanhang avgöras,
bör särskild proposition å
vardera delen framställas
i enahanda ordning, som
nu är föreskriven. — Proposition
skall alltid endast
med ja eller nej besvaras,
och talmannen tillkännagive
sin uppfattning
av det svar, som lämnats,
varvid skall bero, såvida
ej votering begäres, vilken
då ej må vägras; en var
i övrigt obetaget att låta
sin särskilda mening i
protokollet antecknas. Ingen
må försöka att beslutet
genom ny överläggning
uppriva. —- Då voteras
skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig
kontraproposition genast
författas, justeras och anslås,
samt omröstningen
strax därefter verkställas;
men ej må proposition
göras, om votering skall
äga rum, ej heller någon
omröstning därom tillåtas.

Omröstning skall alltid
ske med tryckta och
omärkta, enkla, slutna och
hoprullade sedlar, och bör,
till undvikande av lika
röstetal för ja och nej, i
mål, där blott enkel pluralitet
erfordras, talmannen
vid varje omröstning

Kungl. Maj ds förslag:

fråga bliva föremål för bifall
eller avslag, bör talmans
första proposition
lyda på bifall. Om denna
besvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit
under överläggningen gjorda,
bör den följande propositionen
i enlighet med
dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar,
som ej lämpligen kunna i
ett sammanhang avgöras,
bör särskild proposition å
vardera delen framställas
i enahanda ordning, som
nu är föreskriven. — Proposition
skall alltid endast
med ja eller nej besvaras,
och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av
det svar, sem lämnats, varvid
skall bero, såvida ej
votering begäres, vilken
då ej må vägras; envar i
övrigt obetaget att låta
sin särskilda mening i protokollet
antecknas. Ingen
må försöka att beslutet genom
ny överläggning uppriva.
—-Då voteras skall,
bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas,
justeras och anslås, samt
omröstningen strax därefter
verkställas; men ej
må proposition göras, om
votering skall äga rum,
ej heller någon omröstning
därom tillåtas. Omröstningen
skall ske öppet
och efter namnupprop. Befinnas
de avgivna rösterna
lika delade, nedlägge talmannen
i eu därtill av -

Utslcottets förslag:

fråga bliva föremål för bifall
eller avslag, bör talmans
första proposition
lyda på bifall. Om denna
besvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit
under överläggningen
gjorda, bör den följande

Sositionen i enlighet
dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar,
som ej lämpligen kunna
i ett sammanhang avgöras,
bör särskild proposition
å vardera delen
framställas i enahanda ordning,
som nu är föreskriven.
— Proposition skall
alltid endast med ja eller
nej besvaras, och talmannen
tillkännagive sin uppfattning
av det svar, som
lämnats, varvid skall bero,
såvida ej votering begäres,
vilken då ej må vägras;
envar i övrigt obetaget
att låta sin särskilda mening
i protokollet antecknas.
Ingen må försöka
att beslutet genom ny överläggning
uppriva. — Då
voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig
kontraproposition genast
författas, justeras och
anslås, samt omröstningen
strax därefter verkställas;
men ej må proposition göras,
om votering skall äga
rum, ej heller någon omröstning
därom tillåtas.
Omröstningen skall ske
öppet och verkställas efter
namnupprop eller på annat
sätt, varom i reglementarislca
föreskrifter för

Konstitutionsutskottet» utlåtande Nr 37.

5

Nuvarande lydelse:

före sedlarnas uppräkning
en bland dem uttaga och
genast förseglad avlägga.
Om vid sammanräknandet
av de övriga sedlarna rösterna
béfinnas lika delade,
skall den förseglade sedeln
öppnas och avgöra beslutet.
Är pluralitet redan
vunnen, bör den avlagda
sedeln ouppbruten genast
förstöras.

Kungl. Maj:ts förslag:

sedd rösturna en ja-sedel
och en nej-sedel, båda lika
till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt
var för sig slutna och
hoprullade, och avgöres då
omröstningens utgång genom
den sedel, som en av
kammarens ledamöter på
anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första
punkten av 110 § regeringsformen
eller i 32 §
2 mom. eller i tredje punkten
av 52 § i denna riksdagsordningförmäles,
skall
alltid avgöras genom votering.
1 ty fall galle angående
voteringsproposition
jämte kontraproposition
vad i nästföregående
mom. sägs; och bör, sedan
nämnda propositioner anslagits,
omröstning genast
äga rum. Sådan omröstning
skall alltid ske med
tryckta och omärkta, enkla,
slutna och hoprullade sedlar,
och hör, till undvikande
av lika röstetal för
ja och nej, i mål, där blott
enkel pluralitet erfordras,
talmannen vid varje omröstning
före sedlarnas
uppräkning en bland dem
uttaga och genast förseglad
avlägga. Om vid sammanräknandet
av de övriga
sedlarna rösterna befinnas
lika delade, skall den förseglade
sedeln öppnas och
avgöra beslutet. Är pluralitet
redan vunnen, bör
den avlagda sedeln ouppbruten
genast förstöras.

Utskottets förslag:

riksdagen bestämmes. Befinnas
de avgivna rösterna
lika delade, nedlägge talmannen
i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel
och en nej-sedel, båda lika
till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt
var för sig slutna och
hoprullade, och avgöres då
omröstningens utgång genom
den sedel, som en av
kammarens ledamöter på
anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första
punkten av 110 § regeringsformen
eller i 32 §
2 mom. eller i tredje punkten
av 52 § i denna
riksdagsordning förmäles,
skall alltid avgöras genom
votering. I ty fall galle
angående voteringsproposition
jämte kontraproposition
vad i nästföregående
mom. sägs; och bör, sedan
nämnda propositioner anslagits,
omröstning genast
äga rum. Sådan omröstning
skall alltid ske med
tryckta och omärkta, enkla,
slutna och hoprullade
sedlar, och bör, till undvikande
av lika röstetal
för ja och nej, i mål, där
blott enkel pluralitet erfordras,
talmannen vid
varje omröstning före sedlarnas
uppräkning en bland
dem uttaga och genast förseglad
avlägga. Om vid
sammanräknandet av de
övriga sedlarna rösterna
befinnas lika delade, skall
den förseglade sedeln öpp -

6

Konstitutionsutskottet» utlåtande Nr 37.

Nuvarande lydelse:

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter
eller bevillning,
eller om reglementariska
föreskrifter förriksbanken,
dess inkomster och utgifter,
eller om ansvarsfrihet
för fullmäktige i riksbanken,
eller om riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning,
inkomster och
utgifter, kamrarna fatta
stridiga beslut, som ej
uppå vederbörligt utskotts
förslag varda sammanjämkade,
skola bägge kamrarna
var för sig rösta om
de olika beslut, vari vardera
förut stannat; kommande
den mening, som
därvid erhåller de flesta
ledamöters av båda kamrarna
sammanräknade röster,
att gälla såsom riksdagens
beslut. För att vid
sådan omröstning förekomma
lika antal röster,
skall i andra kammaren
avläggas och förseglas en
sedel, vilken, i händelse de
övriga sammanräknade
rösterna utfalla lika, öppnas
och avgör frågan. Är
pluralitet redan vunnen,
bör den avlagda sedeln
ouppbruten genast förstöras.

Kungl. Maj:ts förslag;

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter
---gälla såsom

riksdagens beslut. Om
vid sammanräkningen av
de avgivna rösterna dessa
befinnas lika delade, nedlägga
andra kammarens
talman i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel och en
nej-sedel, båda lika till
storlek och utseende, tryckta
och omärkta samt var
för sig slutna och hoprullade,
och avgöres då
omröstningens utgång genom
den sedel, som en av
andra kammarens ledamöter
på anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.

Utskottets förslag:

nas och avgöra beslutet.
Är pluralitet redan
vunnen, bör den avlagda
sedeln ouppbruten genast
förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter
---gälla så som

riksdagens beslut. Om
vid sammanräkningen av
de avgivna rösterna dessa
befinnas lika delade, nedlägga
andra kammarens
talman i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel och
en nej-sedel, båda lika till
storlek och utseende, tryckta
och omärkta samt var
för sig slutna och hoprullade,
och avgöres då
omröstningens utgång genom
den sedel, som en av
andra kammarens ledamöter
på anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.

Konstitutionsutskottets utlåtande År 37.

Nuvarande lydelse:

§ 75.

Vid alla val iakttages,
att namnsedlarna, såframt
de skola bliva gällande,
böra vara enkla, slutna,
hoprullade, omärkta och
fria såväl från all tvetydighet
i anseende till personernas
namn som från
oriktighet i anseende till
deras antal; dock skall i
fråga om val till utskott
gälla, vad uti den i 37 §

5 mom. omförmälda stadga
finnes föreskrivet. Mellan
personer, som vid val undfått
lika antal röster, skiljes
genom lottning, när så
erfordras.

2) att herr Wavrinskys motion 1:16 må anses
besvarad genom vad utskottet här ovan hemställt,

3) att herr Wavrinskys motion I: 17 icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 april 1920.

Pa konstitutionsutskottets vägnar: •

VIKTOR LARSSON

Kung! May.ts för slaf/:

§ 75.

Alla val skola ske med
slutna sedlar, och iakttages
därvid, att narnnsedlarna,
så framt de skola
bliva gällande, böra vara
enkla, hoprullade, omärkta

---lottning, när så

erfordras.

Utskottets förslay:

§ 75.

Alla val skola ske med
slutna sedlar, och iakttages
därvid, att namnsedlarna,
så framt de skola
bliva gällande böra vara
enkla, hoprullade, omärkta

---lottning, när så

erfordras.

lleservjitioner

T,h ^ av herrar K; J- Ekman, von Hofsten, II. G. Andersson, J. B.
Johansson, Magnusson i Tumhult och Henrikson, vilka hemställt,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition måtte
av riksdagen avslås,

vrkanrfp vfn ^n"r^n m°t pUnkt 3 av utskottets hemställan med
yrkande om bifall till motionen I: 17.

8

Konstitutionsutskottete utlåtande Nr 37.

Bilaga.

Utkast till ändrad lydelse av § 2 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

§ 2.

Å den förteckning över alla på kammarens bord vilande äi’enden,
vilken efter varje sammanträdes slut av vardera kammarens kansli för
nästa sammanträde upprättas, skola med det undantag, varom i 11
S;s sista moment förmäles, främst uppföras:

Konungens propositioner eller skrivelser och inom kammare väckta

motioner. . , , ... .

Övriga ärenden, i den man de inkommit, antecknas enligt följande

ordning, nämligen: .

l:o. Från utskott eller Riksdagens kansli mkomna förslag till skrivelser
eller paragrafer i riksdagsbeslutet;

2:o. Riksdagens revisorers och justieombudsmannens berättelser;
3:o. Av båda kamrarna tillsatta utskotts betänkanden, ävensom
hemställanden och utlåtanden av de ledamöter, som hava inseende över
Riksdagens kansli, i frågor, som med denna befattning hava gemenskap;
skolande den ordning, vari de ständiga utskotten i regeringsfoimens §
53 och riksdagsordningens § 37 finnas upptagna, jämväl följas vid uppförande
å förteckningen av nämnda utskotts betänkanden, och sådana
betänkanden sättas framför särskilda utskotts samt dessas framför kanslideputerades
.utlåtanden och hemställanden;

4:o. *Mål, som av ena kammaren genom protokollsutdrag den andra

delgivas;

5:o. Kammares tillfälliga utskotts betänkanden; samt
6:o. Kammares enskilda ärenden.

I denna förteckning, som vid ärendenas föredragning följes, kan
ändring för kommande sammanträde av kammare beslutas; och skall, då
förslag om sådan ändring blivit väckt, beslut däröver genast fattas.
Ovannämnda förteckning och däri beslutad ändring skola medkammaren

skyndsamt delgivas. , , . _ 7 „

Då öppen omröstning, enligt vad i § 60 riksdagsordningen sags, skall

ske, verkställes den medelst namnupprop.

Stockholm 1920. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.

20170S