Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.
\
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1920 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
ändrad lydelse av §§ 72 och 73 riksdagsordningen.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Sirömberg*;, frih. Adelswiird, Schlyter*),
Hellberg, K. J. Ekman, Thulin, Ljunggren, von Geijer, H. G. Andersson *),
Magnusson i Tumhult *), Hallon, Jansson i Edsbäcken, Henrikson, Hansson
i Gärda, Persson i Tofta, Runefors *), Karlsson i Vadstena och Persson
i Fritorp.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en motion i andra kammaren, nr 327, hemställer herr Hage,
»att riksdagen måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga följande
Förslag till ändrad lydelse av §§ 72 och 75 i riksdagsordningen.
§ 72.
Å varje lagtima riksdag väljes enligt de grunder, som äro föreskrivna
i § 37 mom. 5 revisorer — — — — — — — _ _ vara
fullbordad.
Revisorerna välja---------äro lika.
De anmärkningar — — — — — —---vidare behandling.
O
§ 75.
. a-^a 7al — .— — — — — — — — till deras antal;
dock skall i fråga om val till utskott och val av revisorer och suppleanter
för dessa gälla vad uti den i 37 § 5 mom. omförmälda stadga
— — — — — — — när så erfordras.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 sand. 23 höft. (Nr 33—34.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.
Konstitutionsutskottet torde benäget föreslå den lagtext, som
eventuellt kan anses bättre lämpa sig. Möjligen behövlig ändring av
benämningen av ovannämnda stadga kan ske sedermera.»
Till stöd för sin hemställan anför motionären följande:
»Det har under senare tider inträffat ett flertal händelser inom
statens verksamhetsområde, vilka tala sitt tydliga och övertygande språk
därom att den existerande kontrollen över statsverksamheten bör göras
så arbetsduglig och mångsidig som möjligt. . Risken för att så ej blir
fallet, särskilt "då det gäller granskningen i sista hand genom statsrevisorerna,
föreligger i hög grad, då nämnda revisorer väljas genom majoritetsval.
Med ett sådant valsätt kan t. ex. två partier, som stödja regeringen,
hänsynslöst, om de hava majoritet i bägge kamrarna, tillsätta
revisorerna, och oppositionspartierna kunna på detta sätt fullständigt
utestängas från möjligheten att få inblick i de frågor, som behandlas
av statsrevisorerna. Då man under de senaste tiderna sett, hurusom
partilivet allt mera tenderat till att utveckla sig i den riktningen, att
det rent av anses tämligen naturligt, att eu partiman tillhörande ett
regeringsparti är skyldig att i alla väder försvara vad regeringen och
dess ämbets- och tjänstemän gjort och planerat, så föreligger det en
stor fara för att med ett sådant valsystem statsrevisionen kan urarta
till att bliva icke en revision, gjord av personer, som ej ha anledning
att sticka under stolen med och försvara begångna försyndelser, utan
en proformagranskning, som tager till uppgift att förklara, att statsverket
under den sittande regeringens utmärkta översyn skötts på ett
i alla avseenden förträffligt sätt.
Det måste enligt mitt förmenande ordnas på ett sådant sätt, att
valsättet vid val av statsrevisorer förhindrar, så långt det är möjligt,
att statsrevisionen blir av den art som ovan omnämnts. Ett sätt att
trygga oppositionens rätt till representation är införande av proportionellt
valsätt vid val av statsrevisorer.
Det finnes mycket som talar för, att en ändring i riksdagsordningen
nu bör åstadkommas i dylik riktning. En omständighet, som
talar härför, är att det nu tillkommit flera mindre partigrupperingar inom
riksdao-en, vilka — i den män de uppnå eller uppnått den storlek att
de med proportionell valmetod har rätt till representation i statsrevisionen
_ icke kunna känna sig tillfredsställda med att bliva ställda utom möjlighet
att sätta sig in i statsmaskineriets funktionerande — ett deltagande
i statsrevisionen innebär givetvis vissa förutsättningar härför.
Det är visserligen tänkbart, att dessa grupperingar kunna även med nu
ogillande valsätt komma att genom majoritetsgruppernas nåd tilldelas
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33. 3
cn eller annan plats. Men på en så lös grund bör icke ett rättskrav få
byggas. Rätten för ett parti att få bliva representerat i förhållande till
sin styrka vid utskottsbehandlingen av riksdagfrågorna har redan godkänts
av statsmakterna. Denna rätt bör även utsträckas till representation
i statsrevisionen. Det kan härvidlag ej framföras som ett motargument
den motivering, som anförts för att kommunala revisorer ej
skola väljas proportionellt. Därvidlag har man nämligen anfört, att till
revisorer måste väljas personer, som hava vissa förutsättningar för att
kunna på bästa sätt fullgöra uppdraget. Detta mål kan man naturligtvis
nå vid val av statsrevisorer, även om valet sker proportionellt. Ty
givetvis finnes inom alla partier personer, som äro fullt kvalificerade
för uppdraget.
En sådan anordning som den här ifrågasatta behöver naturligtvis
ej alltid leda till att man måste tillgripa den mera invecklade och något
mera tidsödande proportionella valmetoden vid val av statsrevisorer.
Tvärtom har erfarenheten ofta visat, att inom riksdagen utskottsval, som
skolat ske med proportionell valmetod, skett genom val med en för alla
partierna gemensam lista, som försetts med en partibeteckning t. ex.
»gemensamma listan» eller dylikt, vilket förfarande kunnat tillgripas, då
partierna kunna samla sig omkring en kandidatlista, uppgjord med
hänsyntagande till varje partis krav på proportionell representation.
En bidragande orsak till att en sådan samling kunnat åstadkommas är
emellertid den, att man vetat inom majoritetspartierna, att minoriteten
kunnat gå fram med egen lista. Rätten att frampressa den proportionella
valmetodens användande har härvidlag varit till nytta för att
skydda minoritetens berättigade krav. Den bör kunna ha samma uppgift,
om den kommer att stipuleras med avseende på valet av statsrevisorer.
Från dessa utgångspunkter och med hänvisande till vad här anförts
vill jag alltså påyrka, att riksdagsordningen ändras på sådant sätt, att
det bestämmes, att val av statsrevisorer skall ske med användande av
proportionell valmetod. Jag tager för givet, att majoritetspartierna ej
komma att motsätta sig en dylik anordning. Ett sådant ståndpunktstagande
— d. v. s. ett nekande att godkänna den proportionella valmetodens
användande i detta fall — kan nämligen knappast stå i god
överensstämmelse med ett verkligt demokratiskt styrelsesätt, då givetvis
i ett sådant styrelsesätts grundprinciper även bör ingå, att demokratien
icke hesiterar att på allt sätt medverka till att hela dess verksamhet
lägges fram till granskning för representanter för olika folklager och
samhällskategorier.»
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.
Utskottets
yttrande.
Frågan om den proportionella valmetodens utsträckning även till
val av revisorer av statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, ävensom till deras suppleanter, framfördes
år 1913 i en motion i andra kammaren, nr 65, av herrar Kristensson
och Persson i Malmö, vari påyrkades skrivelse till Kung!. Maj:t
med begäran om utredning av frågan. Konstitutionsutskottet biträdde
vid detta tillfälle i princip motionärernas förslag och hemställde i sitt
utlåtande nr 9, »att riksdagen i anledning av den förevarande motionen
måtte i skrivelse till Kung! Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta
verkställa utredning om och för riksdagen framlägga förslag till införande
av proportionellt valsätt vid val av revisorer jämte suppleanter
att granska statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning». Denna utskottets hemställan bifölls av andra
kammaren, men avslogs av den första, varför frågan för denna gång
förföll.
Goda skäl synas emellertid tala för en förändring i den riktning,
som av 1913 års konstitutionsutskott tillstyrktes och i förevarande motion
påyrkas. Då det proportionella valsättet kommit till användning vid
val av politiska och kommunala korporationer och beredande nämnder
inom desamma, synes denna princip även böra tillerkännas giltighet på
här berörda område, där det gäller att utse en korporation med den
granskande och kontrollerande uppgift, som statsrevisionen har sig
förelagd. Det synes i själva verket vara av särskild betydelse, att i
statsrevisionen, som har att på viktiga områden kontrollera statsförvaltningen,
olika meningsriktningar kunna komma till uttryck, detta såväl
av hänsyn till granskningens objektivitet som till det allmänna förtroendet
för densamma. Och även om i regel genom fria överenskommelser
detta syfte ernås, synes det vara av vikt, att den proportionella
principen på detta område genom lag stadgas och garanteras.
Utskottet, som alltså i princip ansluter sig till motionärens förslag,
anser emellertid rörande dess utformande en närmare prövning vara av
nöden. Dels torde en noggrann granskning av berörda grundlagsparagrafer
böra ske, dels synas i samband med deras ändring vissa
andra lagändringar vara behövliga såsom i stadgan om val till riksdagens
utskott.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t låta verkställa utredning om och för riks
-
Konstitutionsutskottets utlåtande AV 33.
5
dagen framlägga förslag till införande av proportionellt
valsätt vid val av revisorer jämte suppleanter att
granska statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Stockholm den 22 april 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.