Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1920 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54
och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den
21 mars 1862, jämte tvä inom riksdagen väckta motioner.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg, Sehlyter, Hellberg, K.

J. Ekman, Ljunggren, von Hofsten,* Larsén, Magnusson i Törnhult,
Janson i Kungsör, Jansson i Edsbäcken, Zander,* Henrikson,* Hansson
i Gårda, Leander, Kahlström och Hansson i Sölvesborg.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 12, med
bär nedan infört förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i
förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

I sammanhang med propositionen har utskottet jämväl till behandling
lörehaft en inom första kammaren väckt motion, nr 181, av herrar
Träff och Almkvist, samt en inom andra kammaren väckt motion, nr 276,
av herrar Björklund och Vennerström med instämmande i vissa delar av
herr C. 0. Johanson, vilka motioner väckts i anledning av Kungl. Maj:ts
omförmälda proposition samt blivit till utskottet hänvisade.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 saml. 3 käft. (Nr 3)

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottets Det i den kungliga propositionen nr 12 framlagda förslaget till regle yfirande.

rjno. av förvaltningen i städer under landsrätt är i huvudsak av samma
Kungl. innehåll som det förslag, vilket i Kung!. Maj:ts proposition nr 278 vid
MpoÅtim°~ föregående års riksdag avgavs. Såsom där framhölls är frågan om magistratsförvaltningens
ordnande i städer under landsrätt av icke oväsentlig
Betydelse för kommunalförvaltningen, till följd saväl av att städerna under
landsrätt redan nu utgöra ett förhållandevis tämligen stort antal, som ock
av att denna stadstyp synes komma att för framtiden erhålla allt större
omfattning. Utskottet, som förra gången, då frågan var före, hemställde
om bifall till den kungliga propositionen, med vissa av utskottet föreslagna
ändringar, har intet att erinra mot det i årets proposition framlagda
förslaget om ändring av §§ 54 och 56 i K. F. om kommunalstyrelse
i stad 1862, i vilket förslag hänsyn tagits såväl till utskottets som
till vissa andra inom riksdagen gjorda anmärkningar mot fjolårets förslag.
Beträffande motiveringen hänvisar utskottet dels till sitt utlåtande nr 30
vid 1919 års riksdag’, dels till det vid propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över civilärenden den 19 december 1919.

Reglements förslagen.

Vid den kungl. propositionen finnas fogade förslag till reglementen

1) för stadsstyrelse med kommunalborgmästare;

2) för stadsstyrelse utan kommunalborgmästare; samt

3) för stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren kommunalrådman.

Vissa av de i dessa reglementen införda bestämmelserna skola enligt det
framlagda förslaget vara av konstitutiv natur, d. v. s. icke kunna i särskilda
fall utan riksdagens hörande ändras; detta gäller stadgandena om obehörighetsgrunder
för kommunalrådman och kompetensvillkor för kommunalborgmästar-
och kommunalrådmanstjänst, kommunalradmans rätt till avsägelse,
oförenlighet mellan ledamotskap av stadsstyrelse och stadsfullmäktiguppdrag,
om val av kommunalborgmästare och kommunalrådmän
jämte därtill hörande bestämmelser, om avlöning, om jäv mot ledamot av
stadsstyrelse, om uppdelningen av stadsstyrelsens beslutanderätt mellan
kommunalborgmästaren och styrelsen samfällt, om stadsstyrelsens befattning
med stadens polisväsen samt om besvär över stadsstyrelsens beslut.
Utskottet är i fråga om den berörda karaktären av dessa bestämmelser
fullt ense med vad Kungl. Maj:t i propositionen sålunda uttalat. Uppgift
om vilka dessa bestämmelser äro skall enligt förslaget inryckas i den sista
paragrafen i varje särskilt reglemente, något som kan innebära en gagnelig
upplysning för de berörda'' städernas stadsfullmäktige, som hava att
föreslå ändringar i respektive reglementen.

Konxtitutionsutskottetx utlåtande Nr .7. 3

Vad innehållet i ifrågavarande reglementen beträffar, hava i ovannämnda
motioner föreslagits vissa ändringar; och. har utskottet dels på
grund av det i de båda likalydande motionerna anförda, dels på grund
av inom utskottet väckta förslag, beslutat föreslå riksdagen att uttala sig
för de ändringar i berörda reglementen, vilka framgå av här vid utlåtandet
fogade bilagor A, B och C.

Beträffande förslaget till reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare
anser utskottet i likhet med motionärerna, att bestämmelserna
i § 3 angående kompetensvillkoren för kommunalborgmästare tarva ett förtydligande,
så att tvekan icke kan råda därom, att även längre tids verksamhet
i kommunala värv skall kunna meritera till erhållande av sådan
tjänst. Mot samma paragraf hava motionärerna vidare anmärkt, att genom
de föreslagna bestämmelserna om dispens för borgmästarkandidat, som icke
avlagt juridisk examen, sådana grupper av befolkningen, vilka ej äga majoritet
i stadsfullmäktige, uteslutits från att såsom kandidater framföra
kommunalt erfarna lekmän, för vilka de hava förtroende. Motionärerna
föreslå för den skull, att städerna måtte få rätt att utan föregående prövning
från Kung]. Maj:ts sida av vederbörandes kompetens på förslag till
borgmästartjänst uppföra de kommunalmän, som städerna själva pröva vara
härtill skickade. Utskottet, som gillar, vad motionärerna anmärkt mot att
endast en majoritet inom stadsfullmäktige skall kunna göra framställning om
dispens, anser emellertid ur flera synpunkter fördelaktigt, att kompetensfrågan
definitivt avgöres före valet, så att den icke sedermera i besvärsväg
må kunna dragas under Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet hemställer
därför, att de av motionärerna framförda synpunkterna måtte på
det sätt beaktas, att redan en tredjedel av stadsfullmäktiges i omröstningen
härom deltagande ledamöter må äga rätt att hos Kungl. Maj:t göra
sådan framställning, varom här är fråga.

Den i § 6 stadgade fatalietiden av 30 dagar för sökande till kommunalborgmästarbefattning
synes vara väl knappt tilltagen. Utskottet föreslår
därför dess förlängande till 60 dagar.

Mot det i § 15 införda stadgandet, att stadsfullmäktige skulle äga
besluta att låta med val av kommunalborgmästare anstå under en tid
av tre år, hava inom utskottet allvarliga betänkligheter yppat sig. Då
borgmästaren även i stor utsträckning utövar statsfunktioner, har ansetts,
att stadsfullmäktige icke utan Kungl. Maj:ts godkännande borde kunna
fatta beslut om anstånd med tjänstens återbesättande under så lång tid,
som här föreslagits. Vidare har anmärkts, att stadgandet i allmänhet icke
kan vara ägnat att befrämja det därmed avsedda ändamålet — att giva

£>''tadsst lidelse
med
Icommunalborgmustnre.

tf -7.

tf 6.

tf In.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

de kommunala myndigheterna möjlighet att pröva eu viss innnehavares
lämplighet för tjänsten och först efter vunnen erfarenhet tillsätta befattningen
eller tilläventyrs göra ett ombyte — då utsikten till anställning
på försök såsom tillförordnad kommunalborgmästare i allmänhet icke lär
locka dugliga personer att aspirera på platsen. Då enligt utskottets mening
fog icke kan frånkännas de sålunda framkomna anmärkningarna mot
stadgandet i fråga och behovet av ett sådant stadgande torde minskas,
om städerna i enlighet med de av utskottet föreslagna ändringarna i § 3
erhålla vidgad möjlighet att besätta borgmästareänsten med för städernas
invånare välkända kommunalmän, föreslår utskottet, att hela paragrafen
utgår. Utskottet vill emellertid betona, att härmed icke avsetts att utesluta
möjlighet för Kungl. Maj:t att på framställning av stadsfullmäktige
förordna om anstånd med borgmästarval, när i särskilda fall sådant kan
finnas ändamålsenligt.

Under betonande av det lämpliga i att stad, som till borgmästare
utsett en kommunalman utan juridisk examen, erhåller den juridiska sakkunskapen
företrädd på en sekreterarplats inom stadsstyrelsen, hava motionärerna
föreslagit införande i reglementet av bestämmelser om val av
sekreterare. Då reglementsförslaget icke lägger hinder i vägen för en sådan
anordning som den motionärerna här tänkt sig, har utskottet ansett,
att det framlagda normalreglementet ej bör tyngas med detaljbestämmelser
av denna art. Endast på en punkt synes en jämkning i reglementet böra
vidtagas. Enligt utskottets mening bör nämligen för det fall, att stadsfullmäktige
besluta inrättande av en lagfaren sekreterartjänst, dennas innehavare
tillsättas av stadsfullmäktige och icke av stadsstyrelsen. Bestämmelse
härom torde böra införas i andra stycket av § 25. Inrättas sådan
tjänst, står det naturligtvis staden fritt att på den lagfarne sekreteraren
överflytta icke blott de av motionärerna berörda, i § 31 mom. 1 av förslaget
till reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren
kommunalrådman angivna åligganden, utan jämväl exempelvis de i
§ 36 av nu förevarande reglementsförslag omförmälda ombudsmannagöromålen,
därest detta skulle befinnas ändamålsenligt.

Motionärerna hava yrkat, att slutorden i § 34 »ävensom i andra
ärenden av natur att påkalla ett omedelbart avgörande» måtte utgå. Såvitt
utskottet kan finna, är det icke fullt klart, huruvida meningen varit, att
även i § 33 avsedda ärenden av större vikt eller principiell innebörd skulle
kunna handläggas av kommunalborgmästaren ensam, när de påkallade ett
omedelbart avgörande, eller om detta endast skulle gälla »andra frågor än
dem som enligt § 33 ankomma å stadsstyrelsen samfällt». År den förra,
tolkningen riktig, delar utskottet motionärernas betänkligheter mot bestäm -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

5

melsen i fråga; skall densamma åter tolkas på det senare sättet, är den
överflödig. Utskottet anser för den skull, att bestämmelsen till undvikande
av missförstånd och missbruk bör ur paragrafen utgå.

Motionärerna hava vidare yrkat strykning i § 37 av orden »mot § 37.
särskilt arvode». Utskottet anser för sin del, att hela paragrafen är överflödig
och utan skada kan ur reglementet utgå.

De av motionärerna i §§ 19, 20 och 31 föreslagna ändringarna be-#§i9,xoori,
röra samtliga sådana stadganden, vilka äro av mindre vikt. Då de städer, 31-som det önska, kunna erhålla jämkningar i dessa paragrafer utan riksdagens
hörande, har utskottet ansett anledning saknas att göra något uttalande
angående deras innehåll.

I § 17 hava motionärerna föreslagit införande av en bestämmelse $r 17.

om att av borgmästarens fasta lön hälften skulle utgå av statsmedel, men
att återstoden skulle gäldas av staden. Till motivering för detta yrkande
hava motionärerna anfört:

»1 propositionen framhålles bl. a. å sid. 10, att stadsstyrelsens uppgifter
till större delen äro av statlig natur. Det är också tydligt, att när en tidigare
landskommun eller del därav erhåller stad srättigheter, åtskilliga göromål
överflyttas från statens tjänstemän å kommunalborgmästaren. Man frågar sig då,
vad anledningen kan vara till att staden ensam skall bekosta avlönandet av en
tjänsteman, som till icke ringa del utför statliga funktioner. Motståndet från de
flesta landsrättsstädernas sida mot den föreslagna organisationen grundar sig
också till icke ringa de! därpå, att de funnit de med densamma förenade kostnaderna
alltför dryga. Städer med egen jurisdiktion erhålla som bekant högst väsentliga
bidrag till sin borgmästares avlöning genom den till honom utgående expeditionslösen,
vilken måste hänföras under statsmedel. Enligt vårt förmenande föreligga
därför fullgiltiga skäl till att även städer med kommunalborgmästare erhålla
statsbidrag till täckande av kostnaderna för den ämbetsmässiga förvaltning, som
ur statssynpunkt ansetts vara så angelägen; och synes statens bidrag skäligen
kunna sättas till en tredjedel av borgmästarens hela årliga avlöning eller
in. a. 0. —_ då 2/s av denna betraktas som lön och återstoden som tjänstgöringspengar
— till hälften av den fasta lönen.»

Mot vad motionärerna sålunda anfört kan visserligen erinras, att de
ifrågavarande samhällena genom erhållandet av stadsrättigheter i ekonomiskt
hänseende i jämförelse med landskommunerna uppnå vissa fördelar, vilka
måhända kunna anses rättfärdiga, att hela administrationskostnaden lägges
på staden, samt att vissa av landskommunernas tjänstemän utföra
statliga funktioner utan att statsbidrag till deras avlönande lämnas. I brist
på närmare utredning i denna fråga anser sig utskottet icke kunna förorda
bifall till motionärernas förlag om ändring i reglementet. Emellertid har

(5

KofisUtutionsutskottets utlåtande Nr 3.

utskottet, särskilt med hänsyn därtill, att i nuvarande städer med egen
jurisdiktion vissa bidrag till borgmästarens avlöning utgöras av medel, som
eljest skolat ingå till statsverket, ansett en allsidig och förutsättningslös
utredning av hithörande frågor vara motiverad och hemställer för den
skull om skrivelse till Kungl. Maj:t i sådant syfte.

Stadssty kommunal

1 förslagen till reglemente för stadsstyrelse utan kommunalborgmästare

borgmästare, och reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren
kommunalrådman böra i tillämpliga delar samma ändringar vidtagas som
i förslaget till reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare.

Därjämte anser utskottet ytterligare vissa ändringar i förslaget till
reds^med reglemente för stadsstyrelse med kommunalborgmästare och lagfaren kornkommunal-
munalrådman vara av nöden.

ochfagfaren Enligt detta reglementsförslag skulle stadsstyrelsen bestå av lagfaren

kommunalrådman.

§ 1-

kommunalborgmästare, en lagfaren kommunalrådman och två kommunalrådmän,
som icke behöva vara lagfarna. 1 de båda motionerna uttalas
vissa farhågor för att på grund av kommunalborgmästarens utslagsröst det
juridiska elementet i dessa stadsstyrelser skulle bliva dominerande; motionärerna
föreslå därför, att den lagfarne kommunalrådmannen utom i
vissa angivna fall blott skall tjänstgöra som stadsstyrelsens sekreterare.
Utskottet, som i viss mån delar motionärernas betänkligheter, anser emellertid
ett annat medel att säkerställa lekmannaelementets behöriga inflytande
mera lämpligt än det av dem föreslagna, som alltför mycket synes försvaga
den lagfarne kommunalrådninr\nens ställning i stadsstyrelsen. Eu
ökning av antalet icke lagfarna kommunalrådmän från två till tre utgör
enligt utskottets mening det bästa sättet att tillgodose det berättigade
syftet i motionärernas förslag, och hemställer utskottet därför om ändring
i § 1 i denna riktning.

Utskottet anser dessutom ett förtydligande av § 1 i detta reglemente
önskvärt. Orden »icke lagfarna kommunalrådmän» synas nämligen
vara missvisande så till vida, som de enligt sin ordalydelse skulle kunna
anses innebära, att de åsyftade kommunalrådmännen icke skulle få vara
lagfarna. Då givetvis meningen blott är, att dessa kommunalrådmän icke
behöva vara lagfarna, har utskottet här föreslagit införande av ett förtydligande
tillägg. Därjämte synas orden »icke lagfaren» i början av § 2 böra
utgå, då ju de i denna paragraf uppräknade obehörighetsgrunderna uppenbarligen,
ehuru ett stadgande härom ej ansetts vara av nöden, skola gälla
även de lagfarna kommunalrådmännen.

Konatitutionsutekottets utlåtande Nr 3,

7

I övrigt har utskottet intet att erinra mot de framlagda reglementsförslagen.
Dock vill utskottet framhålla önskvärdheten av att vid
visst reglementes utfärdande det antal väljande, vilket skall kunna påfordra
proportionellt val av kommunalrådmän, resp. ledamöter i stadsstyrelsen,
bestämmes på ett enklare sätt än genom den generella formuleringen
»minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles,
om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med
1». Då i varje särskilt fall reglementet innehåller uppgift å det antal
kommunalrådmän etc., som skall utses, låter sig ju nyssnämnda regel om
antalet väljande, som äger påfordra proportionellt val, uttryckas på det
enkla sätt, att om exempelvis två rådmän skola väljas, valet skall ske proportionellt,
om sådant äskas av minst en tredjedel av de väljande; om tre
skola väljas, proportionellt val skall äskas av minst eu fjärdedel o. s. v.

På grund av de i reglementsförslagen införda bestämmelserna om
att val av kommunalrådmän och ledamöter i stadsstyrelse under vissa betingelser
skola utses proportionellt »på sätt därom är särskilt stadgat»,
vilka bestämmelser häntyda på Kungl. Maj:ts nådiga stadga om proportionellt
valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige in. in.
den 13 juni 1913, har utskottet beslutat föreslå riksdagen att för sin del
antaga ett förslag till lag om ändring i § 1 av denna stadga. I densamma
synes nämligen böra införas ett tillägg, varigenom klargöres, att även val
av kommunalrådmän och ledamöter i stadsstyrelse falla inom dess tillämpningsområde.

På

ställa,

grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet alltså hem -

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
proposition nr 12, måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

§ 54.

I stad, där magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskilt tillsatta
styrelse fullgöra de å magistraten ankommande bestyr och åligganden,
om vilkas besörjande därstädes särskild föreskrift i lag eller författfattning
ej meddelats.

Denna styrelse skall bestå av en kommunalborgmästare och minst
två kommunalrådmän; dock att utan hinder härav i stad, som kommit i
åtnjutande av stadsrättigheter före den 1 januari 1921, om stadsstyrelses
sammansättning skall gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen är eller
varder stadgat.

Kommunalborgmästare tillsättes av Kungl. Maj:t bland de tre behöriga
personer, som jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser därtill
föreslagits av stadens vid stadsfullmäktigeval röstberättigade invånare.
Kommunalrådmän utses av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av
allmänna rådstugan.

Reglemente för stadsstyrelse utfärdas av Kungl. Maj:t efter därom
av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat
förslag.

§ 56.

Ledamöterna i drätselnämnden utses, ibland kommunens röstberättigade
medlemmar, av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna
rådstugan.

Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt
på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så
många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

I stad, där magistrat ej linnés, må stadsfullmäktige kunna bestämma,
att drätselkammaren skall utgöras, utom av de särskilt valda ledamöterna,
jämväl av kommunalborgmästaren eller, där sådan ej finnes, stadsstyrelsens
ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

9

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr it.

b) att riksdagen ville för sin del antaga följande

Förslug

till

Lag

om ändrad lydelse av $ 1 i Kungl. Maj:ts nådiga stadga om proportionellt
valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige in. m. den

13 juni 1913.

Härigenom förordnas, att § 1 i Kungl. Maj:ts nådiga stadga om
proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
in. in. den 13 juni 1913 skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ I Da

val av kommunalnämnd, drätselkammare, kommunalrådmän, ledamöter
i stadsstyrelse, kyrkoråd och skolråd, gemensamt kyrko- och skolråd
samt landstings förvaltningsutskott, så ock val av två eller derå personer
för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande å
kommunalstämma, inom kommunalfullmäktige, å allmän rådstuga, inom
stadsfullmäktige, å kyrkostämma eller inom landsting, äro proportionella,
skall vid valens förrättande iakttagas, vad här nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

c) att riksdagen måtte förklara sig icke hava andra
erinringar att göra mot de till Kungl. Maj:ts proposition
nr 12 fogade förslagen till reglementen för olika stadsstyrelser
än som framgår av här nedan intagna bilagor;

d) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning
av frågan, huruvida och i vilken mån bidrag till
kommunalborgmästares avlöning må kunna beredas av
statsmedel, samt, därest utredningen därtill skulle giva
anledning, för riksdagen framlägga förslag i frågan;

Bihang till riksdagens protokoll 1320. 5 samt. 3 käft. (Nr 3.)

2

10

Konstitutionsutskottets utlåtande i\Tr 3.

e) att de av herrar Träff, Almkvist, Björklund och
Vennerström väckta motionerna I: 181 och II: 276 måtte
anses besvarade genom vad utskottet här ovan hemställt.

Stockholm den 19 februari 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.

Reservation:

av herrar Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäcken, Henrikson,
Leandev och Kahlström, vilka anfört:

Såsom utskottet påpekat, utföra vissa av landskommunernas tjänstemän
statliga funktioner, utan att statsbidrag till deras avlönande lämnas.
Även inom magistratsstä derna är detta förhållandet. Det synes oss därför
oegentligt, att ensamt städer med kommunalborgmästare skola erhålla bidrag
från staten för avlöning av dessa tjänstemän, vilket väl förutsattes
genom den av utskottet förordade skrivelsen till Ivungl. Maj:t om utredning
i ämnet. Utan att taga bestämd ståndpunkt till frågan, huruvida
de av kommunernas funktionärer, som ha sig ålagda åtskilliga rena statsuppgifter,
härför skola avlönas delvis genom statsmedel, anse vi dock, att
skall eu utredning därom göras, bör detta ske i frågans hela omfattnin
och icke beträffande blott den kategori befattningshavare, det här galle
Vi ha därför yrkat avslag å utskottets hemställan under punkt d).

Herr Glasört har anmält, att han endast delvis deltagit i behandlingen
av förevarande ärende inom utskottet.

'' 09

Komtitutiomutakottetn utlutande Nr S.

11

Bilaga A.

Reglemente för stadsstyrelse

(Kungl. Maj:ts förslag.)

1 och 2 lika i Kungl. Maj:t

§ 3.

Kommunalborgmästare skall hava
avlagt sådan examen, som berättigar
till inträde i rättegångsverken, eller
ock under längre tids utövande av
allmän befattning hava ådagalagt
sådan insikt och skicklighet, som
Kungl. Maj:t på framställning av
stadsfullmäktige prövar innebära
kompetens till borgmästarbefattning
varom här är fråga.

§§ 4 och 5 lika i Kungl. Maj:ts

§ 6-

Då kommunalborgmästare skall
til Isättas, “förelägge länsstyrelsen genom
anslag och kungörelse i allmänna
tidningarna sökande att inom
trettio dagar från kungörandet till
länsstyrelsen ingiva sina ansökningshandlingar.
Efter denna tids förlopp

med kommunalborgmästare.

(Utskottets förslag.)

? och utskottets förslag.

§ 3.

Kommunalborgmästare skall hava
avlagt sådan examen, som berättigar
till inträde i rättegångsverken, eller
ock under längre tids verksamhet i
kommunala värv eller eljest i allmän
befattning hava ådagalagt sådan insikt
och skicklighet, som Kungl.
Maj:t på framställning av stadsfullmäktige
eller minst en tredjedel av
stadsfullmäktiges i omröstningen härom
deltagande ledamöter prövar innebära
kompetens till borgmästarbefattning,
varom här är fråga.

och utskottets förslag.

§ 6.

Då kommunalborgmästare skall
tillsättas, förelägge länsstyrelsen genom
anslag och kungörelse i allmänna
tidningarna sökande att inom
sextio dagar från kungörandet till
länsstyrelsen ingiva sina ansökningshandlingar.
Efter denna tids förlopp

i

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna
till stadsstvrelsen.

Innan val för upprättande av
förslag till kommunalborgmästartjänst
äger rum, skall stad sstyrelsen
lämna stadsfullmäktige tillfälle att
avgiva yttrande över de sökandes
lämplighet för tjänsten.

(Utskottets förslag.)

skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna
till stadsstyrelsen.

Innan val för upprättande av
förslag till kommunalborgmästartjänst
äger rum, skall stadsstyrelsen
lämna stadsfullmäktige tillfälle att
avgiva yttrande över de sökandes
lämplighet för tjänsten.

§§ 7—14 lika i Kungl. Maj:ts och utskottets förslag.

§ 15. § 15 utgår.

Med val för besättande av ledigvorden
kommunalborgmästartjänst
må, där stadsfullmäktige så besluta,
anstå under en tid av högst tre år.

§§ 16—24 lika i Kungl. Maj:ts och utskottets förslag.

§ 25.

Frågor om vilka tjänstebiträden
stadsstyrelsen skall hava till sitt förfogande,
så ock om deras avlöning
samt om anslag till stadsstyrelsens
-övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.

Stadsstyrelsen antager och entledigar
sina tjänstebiträden.

§ 25.

Frågor om vilka tjänstebiträden
stad sstyrelse] ] skall hava till sitt förfogande,
så ock om deras avlöning
samt om anslag till stadsstyrelsens
övriga utgifter avgöras av stadsfullmäktige.

Besluta stadsfullmäktige, att hos
stadsstyrelsen skall anställas en sekreterare,
som avlagt juridisk examen,
skall denne utse.s- av stadsfullmäktige.
1 övrigt antager och entledigar stadsstyrelsen
själv sina tjänstebiträden.

§§ 26—33 lika i Kungl. Maj:ts och utskottets förslag.

l

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

i;s

(Kungl. Maj:ts förslå<j.)

8 34.

Stadsstyrelseus beslutanderätt utövas
av kommunalborgmästaren ensam
i alla andra frågor än dem,
som enligt § 33 ankomma å stadsstyrelsen
samfällt, och särskilt i sådana,
som angå den löpande förvaltningen
eller avse tillämpning av
allmänna föreskrifter å särskilda fall,
ävensom i andra ärenden av natur
att påkalla ett omedelbart avgörande.

(Utskottets försina.)

§ 34.

Stadsstyrelseus beslutanderätt utövas
av kommunalborgmästaren ensam
i alla andra frågor än dem,
som enligt § 33 ankomma å stadsstyrelsen
samfällt, och särskilt i sådana,
som angå den löpande förvaltningen
eller avse tillämpning av
allmänna föreskrifter a särskilda fall.

utskottets förslag.

§§ 35 och 36 lika i Kungl. Maj:ts och

§ 37. § 37 utgår.

Kommunalborgmästaren må, där
ej hinder möter på grund av hans
övriga tjänsteåligganden, efter drätselkammarens
anmodan mot särskilt
arvode övertaga förandet av drätselkammarens
diarier och protokoll
samt ombesörja dess skriftväxling.

§§ 38—41 lika i Kungl. Maj:ts och utskottets förslag.

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Bilaga B.

Reglemente för stadsstyrelse

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§§ 1 —16 lika i Kungl. Maj:ts
§ 17.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas
av ordföranden ensam i alla
andra frågor än dem, som enligt
§16 ankomma å stadsstyrelsen samfällt,
och särskilt i sådana, som angå
den löpande förvaltningen eller avse
tillämpning av allmänna föreskrifter
å särskilda fall, ävensom i andra
ärenden av natur att påkalla ett
omedelbart avgörande.

§§ 18—22 lika i Kungl. Maj:

ut an kommunal borgmästare.

(Utskottets förslag.)

och utskottets förslag.

§ 17.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas
av ordföranden ensam i alla
andra frågor än dem, som enligt §
16 ankomma å stadsstyrelsen samfällt,
och särskilt i sådana, som angå
den löpande förvaltningen eller avsé
tillämpning av allmänna föreskrifter
å särskilda fall.

och utskottets förslag.

Bilaga C.

Reglemente för stadsstyrelse med koniuiunalborginästare och lagfaren

kommunalrådman.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ I Stadsstyrelsen

består av en kominunalborgmästare
såsom ordförande,

(Utskottets förslag.)

§ 1.

Stadsstyrelsen består av eu kommunalborgmästare
såsom ordförande,

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 3.

15

(Kungl. May.ts förslag.)

•''ii lagfaren kommunalrådman och
två icke lagfarna kommunalrådmän
jämte två suppleanter för de senare.

§ 2.

Icke lagfaren kommunalrådman
eller suppleant för sådan kan ej den
vara, som icke uppnått tjugufem års
ålder, ej heller:

a) den, som icke råder över sig
och sitt gods;

b) den, som är förklarad ovärdig
att i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till straffpåföljd, varom sist förmäles,
eller den, som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd; samt

c) den, som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna må ej på den grund,
att hon står under mannens målsmanskap,
anses obehörig att vara
kommunalrådman eller suppleant för
sådan.

§ 3.

Kommunalborgmästare och lagfaren
kommunalrådman skola hava

(Utskottets förslag.)

eu lagfaren kommunalrådman och
tre kommunalrådmän, som icke behöva
vara lagfarna, jämte tre suppleanter
för de senare.

Kommunalrådman, som icke behöver
vara lagfaren, benämnes i det
följande icke lagfaren kommunalrådman.

§ 2.

Kommunalrådman eller suppleant
för sådan kan ej den vara.,
som icke uppnått tjugufem års ålder,
ej heller:

a) den, som icke råder över sig
och sitt gods;

b) den, som är förklarad ovärdig
att i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till straffpåföljd, varom sist förmäles,
eller den, som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd; samt

c) den, som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna må ej på den grund,
att hon står under mannens målsmanskap,
anses obehörig att vara
kommunalrådman eller suppleant för
sådan.

§ 3.

Kommunalborgmästare och la»-

o 0

faren kommunalrådman skola hava

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

avlagt sådan examen, som berättigar
till inträde i rättegångsverken, dock
att till kommunalborgmästare jämväl
må utses person, som under längre
tids utövande av allmän befattning
ådagalagt sådan insikt och skicklighet,
som Kungl. Maj:t på framställning
av stadsfullmäktige prövar innebära
kompetens till borgmästarbefattning,
varom här är fråga.

§§ 4 och 5 lika i Kungl. Maj:

§ 6.

Då kommunalborgmästare eller
lagfaren kommunalrådman skall tillsättas,
förelägge länsstyrelsen genom
anslag och kungörelse i allmänna
tidningarna sökande att inom trettio
dagar från kungörandet till länsstyrelsen
ingiva sina ansökningshandlingar.
Efter denna tids förlopp
skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna
till stadsstyrelsen.

Innan val för upprättande av förslag
till kommunalborgmästartjänst
äger rum, skall stadsstyrelsen lämna
stadsfullmäktige tillfälle att avgiva
yttrande över de sökandes lämplighet
för tjänsten.

§§ 7—14 lika i Kungl. Maj:ts

(Utskottets förslag.)

avlagt sådan examen, som berättigar
till inträde i rättegångsverken, dock
att till kommunalborgmästare jämväl
må utses person, som under längre
tids verksamhet i kommunala värv
eller eljest i allmän befattning ådagalagt
sådan insikt och skicklighet,
som Kungl. Maj:t på framställning
av stadsfullmäktige eller minst en
tredjedel av stadsfullmäktiges i omröstningen
härom deltagande ledamöter
prövar innebära kompetens till
borgmästarbefattning, varom här är
fråga.

;s och utskottets förslag.

§ 6.

Då kommunalborgmästare eller
lagfaren kommunalrådman skall tillsättas,
förelägge länsstyrelsen genom
anslag och kungörelse i allmänna
tidningarna sökande att inom sextio
dagar från kungörandet till länsstyrelsen
ingiva sina ansökningshandlingar.
Efter denna tids förlopp
skall länsstyrelsen överlämna ansökningshandlingarna
till stadsstyrelsen.

Innan val för upprättande av förslag
till kommunalborgmästartjänst
äger rum, skall stadsstyrelsen lämna
stadsfullmäktige tillfälle att avgiva
yttrande över de sökandes lämplighet
för tjänsten.

och utskottets förslag.

Konstitutionsutskottetn utlåtande Nr 3.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 15.

Med val för besättande av ledigvorden
korum uualborgmästartjänst
må, där stadsfullmäktige så besluta,
anstå under en tid av högst tre år.

§§ 16—38 lika i Kungl. Maj:ts
§ 39.

iStadsstyrelsens beslutanderätt utövas
av kommunalborgmästaren ensam
i alla andra frågor än dem,
som enligt § 38 ankomma å stadsstyrelsen
samfällt, och särskilt i sådana,
som angå den löpande förvaltningen
eller avse tillämpning av allmänna
föreskrifter å särskilda fall,
ävensom i andra ärenden av natur
att påkalla ett omedelbart avgörande.

§§ 40—45 lika i Kungl. Maj:ts

( Utskottets förslag.)
§ 15 utgår.

och utskottets förslag.

§ 39.

Stadsstyrelsens beslutanderätt utövas
av kommunalborgmästaren ensam
i alla andra frågor än dem,
som enligt § 38 ankomma å stadsstyrelsen
samfällt, och särskilt i sådana,
som angå den löpande förvaltningen
eller avse tillämpning av allmänna
föreskrifter å särskilda fall.

och utskottets förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 3 käft. (Nr 3.)

o