Konstitutionsutskottets utlutande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1920 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om minskning av
antalet ledamöter i riksdagens kamrar.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg, Schlyter, Johansson
i Kälkebo, K. J. Ekman, Thulin, Ljunggren*), von Geijer*), Modig,
Vindahl*), Magnusson i Tumhult, Janson i Kungsör, Hallén, Jansson
i Edsbäcken, Henrikson, Hansson i Gärda, Leander, Andersson i
Igelboda och Persson i Fritorp.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en i andra kammaren väckt motion, nr 20, av herr Leander, hemställes,
»det riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
huruvida och i vad mån medlemsantalet inom riksdagens båda kamrar
kan undergå minskning, samt om framläggande för riksdagen av det
förslag, vartill utredningen må föranleda».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet anser ej de i förevarande motion framlagda skälen för en
eventuell minskning av medlemsantalet inom riksdagens båda kamrar
övertygande. Sedan riksdagsmännens antal 1894 fastställdes till 150 i
första kammaren och 230 i den andra, har landets folkmängd och jämväl
de valberättigades antal betydligt tillväxt. Och även om det närvarande
medlemsantalet icke kan sägas vara oundgängligen behövligt
för riksdagens löpande arbete, torde dess bibehållande vara motiverat
in den synpunkten, att det är av stor vikt, att riksdagen så allsidigt
och fullständigt som möjligt avspeglar det väljande folkets stämningar
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 20 käft. (Nr 28—30.) 1212 20 1

Utskottets

yttrande.

2

.Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

och intressen. Då denna viktiga synpunkt icke kan vara förenlig med
en minskning av antalet ledamöter i riksdagens kamrar, finner sig utskottet
icke kunna biträda motionärens yrkande.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 april 1920.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

1) av herr Clason;

2) av herrar Leander, Magnusson i Törnhult och Persson i Fritorp
vilka anfört:

Enligt en inom utskottets kansli utarbetad översikt ställer sig riksdagsmännens
antal i förhållande till invånareantalet i nedannämnda länder
på följande sätt.

Stat

1

Folk-

mängd

i

null.

Antal medlemmar i

Antal invånare per
medlem i

övro

kamm.

nedre

kamm.

hela

repr.

övre

kamin.

nedre

kamm.

hela

repr.

i

| Amerikas Förenta Stater ..................

92.0

96

435

531

958 300

210 400

173 200

! Belgien.........................................

7.6

120

186

306

63 300

40000

24 800

| Danmark .......................................

3.o

72

140

212

41 700

21 400

14 200

i Finland.........................................

3.s

—

—

200

—

—

16 500

j Frankrike.......................................

40. o

300

602

902

133 300

66 400

44 300

Grekland .......................................

4.8

—

—

332

—

—

14 200

1 Italien .........................................

36.1

383

508

891

94 300

71100

40 500

Nederländerna.................................

6.3

50

100

150

126 000

63 000

42 000

Norge ..........................................

2.5

—

—

126

—

—

19 800

I Portugal ......................................

6.0

71

164

235

84 500

36 600

25 500

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

3

Stat

Folk-

mängd

i

mill.

Antal medlemmar i

Antal invånare per
medlem i

övre

kamin.

nedre

kamm.

hela

repr.

övre

kamm.

nod ro
kamm.

hela

repr.

Rumänien.......................................

7.8

120

183

303

65 000

42 600

25 700

Schweiz..........................................

3.9

44

189

233

88 600

20000

16 700

Serbien...............

4.6

—

—

166

—

—

27 700

Spanien.........................................

20.5

320

417

737

64 100

49 200

27 800

Tyska Riket (enl. gamla förf.)............

67.8

—

—

397

—

—

170 800

Bayern (d:o)..............................

6.9

70

163

243

98 400

38000

28 300

Preussen (d:o).......

40.2

305

433

738

131 700

92 800

54 400

Saehsen (d:o) ...........................

4.8

47

91

138

102 000

52 400

34 800

Wiirtemberg (d:o) ....................

2.4

c: a 30

92

c:al22

80 000

26 500

20 000

Storbritannien....................

42.4

1

( 70000

Irland ..........................................

4.4

>c:a 700

707

c:al400

66 000

i 43000

j- 33 000

Ungern (gamla förf.).....................

21.2

384

453

837

55 300

46 900

25 400

Österrike (d:o).....................

29.2

281

516

797

104 100

56 700

36 700

Sverige: 1867........................

4.i

125

190

315

32 800

21 600

13 000

1896.................................

4.8

150

230

380

32 000

20 900

12 600

1914.................................

5.7

150

230

380

38 000

24 800

15 0001

Kursiverad siffra är antingen i författning fixerad eller ock genom särskild lag bestämd att utgöra
grunden för representantantalet.

Folkmängds uppgifterna gälla år 1914.

Såsom av ovanstående översikt framgår, håller sig Sverige med ett
större antal riksdagsmän i förhållande till sin folkmängd än de flesta
andra länder. Endast Danmark och Grekland ha ett något större antal.
Emellertid kan man icke säga, att de stater, som äga ett vida lägre
antal representanter i förhållande till sitt invånareantal, vanvårda sina
politiska angelägenheter eller att dessa skulle skötas bättre, om de hade
flere riksdagsmän. Vi anse alltså, att det ur såväl nyttans som sparsamhetens
synpunkt föreligger skäl för att åtminstone anställa en undersökning,
huruvida en minskning av riksdagsmännens antal lämpligen
skulle kunna äga rum, och ha på grund därav inom utskottet yrkat,
att motionen bort tillstyrkas.