Konstitutionsutskottets utlutande Nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1920 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om minskning av
antalet ledamöter i riksdagens kamrar.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Strömberg, Schlyter, Johansson
i Kälkebo, K. J. Ekman, Thulin, Ljunggren*), von Geijer*), Modig,
Vindahl*), Magnusson i Tumhult, Janson i Kungsör, Hallén, Jansson
i Edsbäcken, Henrikson, Hansson i Gärda, Leander, Andersson i
Igelboda och Persson i Fritorp.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en i andra kammaren väckt motion, nr 20, av herr Leander, hemställes,
»det riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
huruvida och i vad mån medlemsantalet inom riksdagens båda kamrar
kan undergå minskning, samt om framläggande för riksdagen av det
förslag, vartill utredningen må föranleda».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet anser ej de i förevarande motion framlagda skälen för en
eventuell minskning av medlemsantalet inom riksdagens båda kamrar
övertygande. Sedan riksdagsmännens antal 1894 fastställdes till 150 i
första kammaren och 230 i den andra, har landets folkmängd och jämväl
de valberättigades antal betydligt tillväxt. Och även om det närvarande
medlemsantalet icke kan sägas vara oundgängligen behövligt
för riksdagens löpande arbete, torde dess bibehållande vara motiverat
in den synpunkten, att det är av stor vikt, att riksdagen så allsidigt
och fullständigt som möjligt avspeglar det väljande folkets stämningar
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 20 käft. (Nr 28—30.) 1212 20 1
Utskottets
yttrande.
2
.Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
och intressen. Då denna viktiga synpunkt icke kan vara förenlig med
en minskning av antalet ledamöter i riksdagens kamrar, finner sig utskottet
icke kunna biträda motionärens yrkande.
Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 13 april 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservationer:
1) av herr Clason;
2) av herrar Leander, Magnusson i Törnhult och Persson i Fritorp
vilka anfört:
Enligt en inom utskottets kansli utarbetad översikt ställer sig riksdagsmännens
antal i förhållande till invånareantalet i nedannämnda länder
på följande sätt.
Stat 1 |
Folk- mängd i null. |
Antal medlemmar i |
Antal invånare per |
||||
övro kamm. |
nedre kamm. |
hela repr. |
övre kamin. |
nedre kamm. |
hela repr. |
||
i | Amerikas Förenta Stater .................. |
92.0 |
96 |
435 |
531 |
958 300 |
210 400 |
173 200 |
! Belgien......................................... |
7.6 |
120 |
186 |
306 |
63 300 |
40000 |
24 800 |
| Danmark ....................................... |
3.o |
72 |
140 |
212 |
41 700 |
21 400 |
14 200 |
i Finland......................................... |
3.s |
— |
— |
200 |
— |
— |
16 500 |
j Frankrike....................................... |
40. o |
300 |
602 |
902 |
133 300 |
66 400 |
44 300 |
Grekland ....................................... |
4.8 |
— |
— |
332 |
— |
— |
14 200 |
1 Italien ......................................... |
36.1 |
383 |
508 |
891 |
94 300 |
71100 |
40 500 |
Nederländerna................................. |
6.3 |
50 |
100 |
150 |
126 000 |
63 000 |
42 000 |
Norge .......................................... |
2.5 |
— |
— |
126 |
— |
— |
19 800 |
I Portugal ...................................... |
6.0 |
71 |
164 |
235 |
84 500 |
36 600 |
25 500 |
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
3
Stat |
Folk- mängd i mill. |
Antal medlemmar i |
Antal invånare per |
||||
övre kamin. |
nedre kamm. |
hela repr. |
övre kamm. |
nod ro |
hela repr. |
||
Rumänien....................................... |
7.8 |
120 |
183 |
303 |
65 000 |
42 600 |
25 700 |
Schweiz.......................................... |
3.9 |
44 |
189 |
233 |
88 600 |
20000 |
16 700 |
Serbien............... |
4.6 |
— |
— |
166 |
— |
— |
27 700 |
Spanien......................................... |
20.5 |
320 |
417 |
737 |
64 100 |
49 200 |
27 800 |
Tyska Riket (enl. gamla förf.)............ |
67.8 |
— |
— |
397 |
— |
— |
170 800 |
Bayern (d:o).............................. |
6.9 |
70 |
163 |
243 |
98 400 |
38000 |
28 300 |
Preussen (d:o)....... |
40.2 |
305 |
433 |
738 |
131 700 |
92 800 |
54 400 |
Saehsen (d:o) ........................... |
4.8 |
47 |
91 |
138 |
102 000 |
52 400 |
34 800 |
Wiirtemberg (d:o) .................... |
2.4 |
c: a 30 |
92 |
c:al22 |
80 000 |
26 500 |
20 000 |
Storbritannien.................... |
42.4 |
1 |
( 70000 |
||||
Irland .......................................... |
4.4 |
>c:a 700 |
707 |
c:al400 |
66 000 |
i 43000 |
j- 33 000 |
Ungern (gamla förf.)..................... |
21.2 |
384 |
453 |
837 |
55 300 |
46 900 |
25 400 |
Österrike (d:o)..................... |
29.2 |
281 |
516 |
797 |
104 100 |
56 700 |
36 700 |
Sverige: 1867........................ |
4.i |
125 |
190 |
315 |
32 800 |
21 600 |
13 000 |
1896................................. |
4.8 |
150 |
230 |
380 |
32 000 |
20 900 |
12 600 |
1914................................. |
5.7 |
150 |
230 |
380 |
38 000 |
24 800 |
15 0001 |
Kursiverad siffra är antingen i författning fixerad eller ock genom särskild lag bestämd att utgöra
grunden för representantantalet.
Folkmängds uppgifterna gälla år 1914.
Såsom av ovanstående översikt framgår, håller sig Sverige med ett
större antal riksdagsmän i förhållande till sin folkmängd än de flesta
andra länder. Endast Danmark och Grekland ha ett något större antal.
Emellertid kan man icke säga, att de stater, som äga ett vida lägre
antal representanter i förhållande till sitt invånareantal, vanvårda sina
politiska angelägenheter eller att dessa skulle skötas bättre, om de hade
flere riksdagsmän. Vi anse alltså, att det ur såväl nyttans som sparsamhetens
synpunkt föreligger skäl för att åtminstone anställa en undersökning,
huruvida en minskning av riksdagsmännens antal lämpligen
skulle kunna äga rum, och ha på grund därav inom utskottet yrkat,
att motionen bort tillstyrkas.