Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1920 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862, dels Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
§ 3 i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm den
15 maj 1903.
Närvarande: Herrar Clason, Scblyter, Oscar E. Larsson*), Modig*), Almkvist, Magnusson
i Tumhult*), Janson i Kungsör, Jansson i Edsbäcken, Zander, Henrikson,
Leander, Nilsson i Antnäs*) och Hansson i Sölvesborg*).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottet hava båda kamrarna hänvisat
1) Kungl. Maj:ts proposition nr 25 med förslag till lag om ändrad
lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862;
2) Kungl. Maj:ts proposition nr 27 med förslag till lag om ändrad
lydelse av § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm den 15
maj 1903.
De båda förslagen äro här nedan intagna.
I fråga om motiveringen för de kungliga förslagen får utskottet
hänvisa till de vid propositionerna fogade utdragen av statsrådsprotokollen
över civil- och ecklesiastikärenden den 16 januari 1920.
Bihang till riksdagens protokoll 1920 o samt. 2 höft. (Nr 2.)
448 20 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
TJtskotteta
yttrande.
Beträffande principerna och den huvudsakliga utformningen av det
i de båda propositionerna framlagda förslaget till omorganisation i vissa
delar av Stockholms kommunala förvaltning har utskottet intet att erinra,
utan anser detsamma innebära en tillfredsställande lösning på ett sedan
länge aktuellt problem.
I en punkt anser utskottet sig emellertid icke kunna förorda bifall
till det i proposition nr 25 framlagda lagförslaget i oförändrad form,
nämligen vad beträffar de i § 34 mom. 2 inryckta bestämmelserna om
sättet för val av borgarråd. Såsom departementschefen vid propositionens
föredragning framhöll, är det av synnerlig vikt, att vid tillsättandet
av dessa befattningar kravet på sakkunskap vinner tillbörligt beaktande och
att de rena partisynpunkterna ej bliva bestämmande; särskilt av denna
grund har han också, enligt utskottets mening med full rätt, ansett det
olämpligt att i detta fall använda det proportionella valsättet, Fullt betryggande
garantier för kompetenskravets tillgodoseende synes dock ej heller
det i propositionen framlagda förslaget skapa. Enligt detsamma skall vid
första omröstningen den anses vald, som erhållit minst två tredjedelar av
de avgivna rösterna, en bestämmelse som ur flera synpunkter synes väl
motiverad. Däremot lära befogade anmärkningar kunna riktas mot stadgandena
om sättet för den andra omröstning som tydligen blir nödvändig,
därest vid den första, på grund av bestämmelsen om kvalificerad majoritet,
alla de vid tillfället lediga borgarrådsbefattningarna icke bli besatta.
Enligt propositionen skulle vid denna andra omröstning en förteckning
upprättas, med upptagande av, därest ingen blivit utsedd vid första omröstningen,
dem som erhållit de flesta rösterna, men eljest dem som näst
den eller de vid berörda omröstning utsedda erhållit högsta röstetalet; i
förteckningen skulle, om möjligt, upptagas två gånger så många namn,
som då vore att utse. Vid den därpå företagna omröstningen skulle
blott de i förteckningen upptagna personerna ifrågakomma. Mot detta
tillvägagångssätt föreligga vissa betänkligheter. Då enligt propositionen
varje borgarråd, förutom såsom ledamot i stadskollegiet, skall tjänstgöra
som ordförande i en stadens nämnd, är tydligen särskild kompetens
för varje särskild borgarrådsbefattning önskvärd. Detta önskemål
synes dock ej med säkerhet bliva tillgodosett med propositionens reglering
av sättet för den eventuella andra omröstningen. Ty då endast
de, som vid första omröstningstillfället, utan att bliva valda, erhållit de
högsta röstetalen, få ifrågakomma vid den andra omröstningen, kan det
tydligen tänkas inträffa, att vid denna senare omröstning bland de valbara
icke finnas personer, som innehava den särskilda sakkunskap, som
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
3
är erforderlig för eu eller annan av de borgarrådsbefattningar, som då
återstå att besätta. Och även om den erforderliga sakkunskapen är tillfredställande
företrädd bland de valbara, skulle, när rösterna väga jämt
för ett flertal kandidater, några få stänkrösters avgivande utan hänsyn
till de skilda kompetenskraven för de olika borgarråden kunna leda till,
att ett par borgarråd med kompetens för samma befattning bleve utsedda,
medan för viss annan borgarrådsbefattning icke någon kompetent
person funnes att tillgå. Av dessa skäl har utskottet ansett sig böra
förorda, att omröstning vid val av borgarråd sker särskilt för varje befattning,
som är att tillsätta, och företagit en däremot svarande omformulering
av § 34 mom. 2.
Vad beträffar bestämmelserna om den vid bristande kvalificerad
majoritet vid första valtillfället nödvändiga andra omröstningen, har utskottet
upptagit grundtanken i Kungl. Maj:ts förslag beträffande begränsandet
av antalet valbara personer till dem, som vid första omröstningen
erhållit de båda högsta röstetalen. Ett tillägg synes emellertid här
vara av nöden. Om nämligen vid första voteringstillfället flera kandidater
erhållit samma högsta röstetal, t. ex. tre personer vardera uppnått 30 röster,
•eller väl en det högsta men flera det näst högsta röstetalet, t. ex. en
uppnått 35 och två vardera 30 röster, vore det uppenbarligen oegentligt,
om blott två av dem, som sålunda erhållit det högsta eller de båda
högsta röstetalen, vid andra omröstningen skulle vara valbara. Enligt
det kungliga förslagets lydelse skulle emellertid detta bli fallet och skulle,
enligt förslagets stadganden om tillvägagångssättet vid lika röstetal,
lotten i detta fall bliva bestämmande. Utskottet har därför i sitt förslag
till § 34 mom. 2 infört en bestämmelse, varigenom flera än två kandidaters
uppställande vid andra omröstningen möjliggöres, där detta på
grund av berörda omständigheter är påkallat.
I ännu en punkt anser utskottet en ändring av § 34 mom. 2 i förslaget
erforderlig. I paragrafen torde visserligen förutsättas möjligheten av
acklamationsval och att sålunda det reglerade omröstningsförfarandet
blott skulle behöva komma till användning, då votering begärts, allra helst
som § 23 i förordningen om kommunalstyrelse för Stockholm tydligen
förutsätter denna möjlighet vid kommunala val i allmänhet. Det torde
emellertid vara av vikt, att denna möjlighet klart framgår även av § 34,
i synnerhet som det ur olika synpunkter synes önskvärt, att acklamationsformen
vid besättandet av borgarrådsbefattningar kan komma till
användning. Utskottet har därför i sitt förslag till § 34, mom. 2 verkställt
en omredigering, så att av densamma framgår, att det reglerade
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
omröstningsförfarandet blott är avsett att komma till användning, då
votering begärts, och icke är att fatta som den obligatoriska formen för
tillsättandet av borgarråd. Stadsfullmäktige kunna alltså enligt utskottets
förslag såväl genom acklamation godkänna en lista upptagande samtliga
borgarråd, som ock verkställa valet av visst borgarråd med acklamation,
även om omröstning tarvas beträffande annat borgarråd.
På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet alltså hemställa,
a) att riksdagen, med förklaring att Kungl. Maj:ts
i proposition nr 25 framlagda lagförslag icke kunnat
av riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte för sin
del antaga följande
Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottets förslag.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 4, 15, 18, 23, 26, 30, 31, 33—39, 42 och
49 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862
skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 4.
Kommunens — — — — — — befatta.
Verkställighet och förvaltning tillkomma, under ledning av det stadskolleqium,
varom i § 33 stadgas, de särskilda, under stadsfullmäktige ställda
nämnder (styrelser) eller personer, som för sådant ändamål utses och vilka
var inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.
De förvaltningsmyndigheter, åt vilka vården om kommunens gemensamma
angelägenheter sålunda närmast anförtrodd är, hava ock främsta
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
5
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna
behoven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller kunna
beredas.
Överståthållaren — — — — angelägenheter.
§ 15-
Mom. 1. Stadsfullmäktig — — — — fråga.
Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras ämbetseller
tjänstemanpaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen överståthållaren,
underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler ävensom
de tjänstemän och betjänte, vilka i och för sina befattningar äro inför
stadsfullmäktige eller stadens nämnder redo skyldiga.
Vid — — — — deltaga.
§ 18.
Stadsfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande samt en förste
och en andre vice ordförande, om vilka val underrättelse skall till överståthållarämbetet
insändas.
Aro vid något stadsfullmäktiges sammanträde både ordföranden och
vice ordförandena hindrade att närvara, välja de, som tillstädes äro, eu
annan ordförande för tillfället.
Fullmäktige----— utfärda.
§ 23.
Mom. 1. — — — — — — — — — — — —--
Mom. 2. Till — — —--stadsutskylder.
Angående röstövervikt vid val av borgarråd, stadgas i § 34.
Mom. 3. —--— — — —--— — —--
Mom. 4. — — — — — — — — — — — —--
§ 26.
Till stadsfullmäktiges åligganden och befogenhet hör:
att —--— — hänskjutas;
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
att meddela beslut i angelägenheter, som av de för verkställighet
och förvaltning tillsatta nämnder eller personer likmätigt de för en var
av dem gällande instruktioner fullmäktiges prövning underställas;
att, efter granskning av de utav vederbörande förvaltningsnämnder
upprättade utgifts- och inkomstförslag, bevilja medel till stadsutgiftemas
bestridande samt förordna om uttaxering av de skattebidrag, vilka utöver
befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda
dess behov erfordras, ävensom i fråga om utgifter för nya ändamål bestämma
de grunder, efter vilka uttaxering därav skall äga rum; samt
att årligen genom revisorer, vilka stadsfullmäktige utse, granska
dem underlydande nämnders räkenskaper och förvaltning under nästföregående
året; ägande fullmäktige, sedan revisionsberättelser till dem inkommit
och vederbörande fått tillfälle att över gjorda anmärkningar sig
förklara, efter befogenhet avgöra, huruvida anmärkning må förfalla eller
laglig åtgärd för bevakande av stadens rätt bör vidtagas.
Över — — — — del.
Stadsfullmäktige — — -— — angelägenheter.
Den, vilken såsom ledamot av stadsfullmäktige underlydande nämnd
eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till
revisor av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga
i val av revisor av sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas
granskning av sagda förvaltning.
§ 30.
För att vinna gällande kraft, skola stadsfullmäktiges beslut underställas
Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:
a.)---''-------------------
c)-------------------—
d) förändring i de av Kungl. Maj:t för stadskollegiet eller stadens
nämnder fastställda instruktioner; och
e) ------------------------
§ 31.
överståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande
kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla övriga ämnen med undantag av
följande, varuti avgörandet ankommer endast på fullmäktige, nämligen:
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
7
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
a)---------------------
ej----------------------
f) --------------------
g) antagande och entledigande ävensom avlönande av borgarråd;
h) antagande och entledigande ävensom avlönande av den hos stadsfullmäktige
anställde sekreterare och vaktbetjäning; samt
i) beslut, varigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart
väckt eller ifrån stadskollegiet eller någon av nämnderna hänskjuten fråga
böra förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.
§ 33.
Stadskollegiet åligger att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen
av stadens angelägenheter. Stadskollegiet har för sådant ändamål:
att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla riktningar;
att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige
eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härav föranledas;
att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden
eller beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade
erforderlig utredning, samt till föredragning i fullmäktige bereda och avgiva
yttranden i dylika ärenden; samt
att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges
beslut.
Stadskollegiet äger att från stadens nämnder eller tjänstemän infordra
de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande äro av
nöden, och vaka över, att de varda utan onödigt dröjsmål avgivna, ävensom
att hos överståthållarämbetet omedelbart göra framställningar om
upplysningars infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt för fullmäktige
i § 28 är medgivet.
Instruktion för stadskollegiet, vartill stadsfullmäktige uppgöra förslag,
fastställes av Kungl. Majd.
§ 34.
Mom. 1. Stadskollegiet utgöres av
a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,
b) minst tre, högst sex borgarråd samt
c) ytterligare nio ledamöter.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottets förslag.
Mom. 2. Borgarråden, vilka hava
de särskilda åligganden, varom nedan
i §§ 35 och 37 förmäles, väljas av
stadsfullmäktige för en tid av sex år.
Skola samtidigt flera borgarråd tillsättas,
anställes, såframt omröstning
äskas, särskilt val av varje borgarråd.
Vid varje val, där omröstning
är den vald, som erhållit
tredjedelar av de avgivna
Uppnäs vid val av visst
ej sagda röstetal, skall
uppskjutas till en följande
ägt rum,
minst tvä
rösterna,
borgarråd
detta val
Kuugl. Maj:ts förslag.
Mom. 2. Borgarråden, vilka hava
de särskilda åligganden, varom nedan
i §§ 35 och 37 förmäles, väljas av
stadsfullmäktige för en tid av sex år.
Vid första omröstningen är den vald,
som erhållit minst två tredjedelar av
de avgivna rösterna. Har ej hela det
antal borgarråd, som skall väljas, blivit
utsett vid första omröstningen, skall
valet av det antal borgarråd, som återstår
att utse, uppskjutas till en följande
dag. Därvid skall en förteckning
upprättas, vari upptagas, därest
ingen blivit utsedd vid första omröstningen,
de, som erhållit de flesta
rösterna, men eljest de, som näst den
eller de vid berörda omröstning utsedda
erhållit högsta röstetalet. Förteckningen
bör upptaga två gånger så
många namn, som borgarråd då äro
att välja. Den omröstning, som därpå
företages, må icke avse andra än de
i förteckningen uppförda personerna;
och äro de valda, som då erhållit de
flesta rösterna. Mellan lika röstetal
avgör lotten. Avgår borgarråd före
den bestämda tjänstgöringstidens utgång,
skall befattningen så snart ske
kan återbesättas. För tiden intill dess
nytt val skett ävensom vid tjänstledighet
för borgarråd äge stadskollegiet
utse annan bland sina ledamöter
att uppehålla tjänsten. Till borgarråd
må allenast utses person med
synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala
förvaltningsfrågor eller eljest
i allmänna värv.
De under mom. 1 c) omförmäla ledamöterna jämte ersättare för dem
till lika antal välja stadsfullmäktige bland sig å första sammanträdet i april
dag. Vid den andra omröstning, som
då anställes, må endast ifrågakomma
de två, som vid första omröstningen
erhållit de flesta rösterna, eller, om
flera än två erhållit högsta röstetalet
eller jämte den, som fått de flesta
rösterna, flera än en erhållit näst
högsta röstetalet, samtliga dessa; och
är den vald, som då erhållit de flesta
rösterna. Mellan lika röstetal avgör
lotten. Avgår borgarråd före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
skall befattningen så snart ske kan
återbesättas. För tiden intill dess
nytt val skett ävensom vid tjänstledighet
för borgarråd äge stadskollegiet
utse annan bland sina ledamöter
att uppehålla tjänsten. Till
borgarråd må allenast utses person
med synnerlig insikt och erfarenhet
i kommunala förvaltningsfrågor eller
eljest i allmänna värv.
Konstitutionsutskottets utlutande Nr 2.
9
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
manad de år, då val till fullmäktige äga rum. Vid valet skall, där det ej
jämlikt mom. 3 sker proportionellt, ordningen mellan ersättarna särskilt,
bestämmas.
Om skyldighet för de ledamöter av stadskollegiet, som omfövmälas i
inom. 1 b) och c), att vid varaktigt förfall angå, samt om ersättares tjänstgöringsskyldighet
gälle vad i kollegiets instruktion är stadgat.
Mom. 3. Val av de i mom. 1 c) omförmälda ledamöterna i stadskollegiet
jämte ersättare för dem, ävensom, därest stadsfullmäktige till särskilt
utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa
ärenden, val till sådant utskott eller kommitté skola, där två eller flera
personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,
vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,
valet avser, ökat med 1. / fråga om ersättare för ledamot i stads
kollegiet
äger härvid vad om suppleant är stadgat motsvarande tillämpning.
§ 35.
Mom. 1. Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva
enahanda befattningar i stadskollegiet.
Överståthållaren eller, där lian är hindrad, underståthållären äger
övervara stadskollegiets sammanträden samt deltaga i överläggningarna
men ej i besluten.
Den hos stadsfullmäktige anställda sekreteraren tjänstgör ock i sådan
egenskap hos stadskollegiet.
Mom. 2. Borgarråden föredraga i stadskollegiet ärenden, som på kollegiets
handläggning ankomma. Angående ärendenas fördelning mellan borgarråden
gälle vad därom är i stadskollegiets instruktion stadgat.
Borgarråd skall, ändock han icke är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges
sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes,
föreligger, och äge därvid deltaga i överläggningarna med rätt att framställa
förslag samt att fä sin mening till protokollet antecknad.
Borgarråd åtnjuter arvode, för år räknat, efter stadsfullmäktiges bestämmande.
Med befattningen såsom borgarråd må ej utan stadsfullmäktiges
medgivande förenas annan befattning i stadens tjänst eller därmed
jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag.
§ 36.
För de i § 4 andra stycket omförmälda ändamål skola finnas eu
drätselnämnd och eu fattigvårdsnämnd. I upprättade instruktioner, som
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 5 samt. 2 höft. (Nr 2.) 448 20 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
på förslag av stadsfullmäktige av Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes
för varje nämnd antalet ledamöter och suppleanter.
Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd (styrelse) tillsättes
för verkställighet eller förvaltning beträffande ärenden av viss art,
hava fullmäktige att upprätta förslag därtill och underställa detsamma
Kungl. Maj:ts prövning.
Överståthållaren är obetaget att övervara nämndernas sammanträden
samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten.
§ 37.
Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till ordförande
i fattigvårdsnämnden de borgarråd, vilkas föredragning sskyldighet omfattar
de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom bland borgarråden
ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka sådant är i
kollegiets instruktion föreskrivet, därvid hänsyn tages till den fördelning av
föredragning sskyldigheten, varom i § 35 förmäles. Tillika utser stadskollegiet
bland sina jämlikt § 34 mom. 1 c) valda ledamöter vice ordförande i
drätselnämnden, fattigvårdsnämnden samt de övriga nämnder, rörande vilka
bestämmelse härom är i kollegiets instruktion lämnad.
Av stadskollegiet utsedda ledamöter i stadens nämnder tjänstgöra under
den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.
Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet
omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts i
borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar såsom
ordförande i nämnd.
De ledamöter i nämnder, vilka ej jämlikt första stycket utses av stadskollegiet,
ävensom suppleanter till fastställt antal väljas av stadsfullmäktige,
där ej i nämndernas instruktioner eller eljest beträffande vissa ledamöter eller
suppleanter är annorlunda stadgat. Till ledamöter och till suppleanter
kunna stadsfullmäktige välja såväl ledamöter av stadsfullmäktige som ock
andra stadens inbyggare, som äro till fullmäktige valbara. Dessa ledamöters
och suppleanters tjänstgöringstid är två är, räknat frän och med den
1 januari. Vid lagtima sammanträdet i december månad återbesättas de
platser, som vid då löpande tjänstgöringsårs slut bliva genom avgång
lediga.
Avgående ledamot eller suppleant i nämnd kan omväljas.
Om sättet för stadsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i
drätselnämnden galle vad i § 34 mom. 3 är om val av vissa ledamöter i
stadskollegiet stadgat.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
11
Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottets förslag.
§ 38.
Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller ersättare i stadskollegiet
eller till ledamot eller suppleant i nämnd, är berättigad att när som
helst avsäga sig uppdraget.
§ 39.
Vad till fullgörande av de åligganden, som här ovan finnas i allmänhet
antydda, nämnderna hava att vidare iakttaga såväl i fråga om
föremålen för deras skilda verksamhet och den befogenhet, en var av
dem tillkommer, som beträffande ordningen och sättet för ärendenas behandling
m. m., bestämmes i nämndernas instruktioner.
§ 42.
Stadens nämnder höra inom tid, som stadsfullmäktige äga bestämma,
dock senast den 15 oktober varje år, till stadskollegiet avlämna förslag
över de utgifter och inkomster, som under det näst följande året äro
för en var av dem att emotse; skolande dessa förslag upptaga
å ena sidan:
de — — — — — — förfalla;
de — — — — — — förestå; samt
de utgifter, som erfordras till företag, vilka nämnden anser sig ytterligare
böra till stadens allmänna nytta föreslå;
och å andra sidan:
alla för kommunalbehov beviljade anslag, som vid det näst följande
årets uppbörd skola till nämnden inflyta;
de inkomster, vilka på annan grund antagas under samma år komma
nämnden för kommunens räkning tillgodo; och
de —--— — beredas.
Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna förslag företagas
till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen inhämtas från
drätselnämnden.
§ 49.
Den, som med stadsfullmäktiges eller stadens nämnders beslut i stadens
gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger att däruti söka ändring
genom besvär, vilka jämte det överklagade beslutet böra före klockan
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
tolv å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen
då sådant skedde likväl oräknad, till överståthållarämbetet ingivas.
Klaganden--- —--offentliggjordes.
Söker —--— — förordna.
Besvär, varmed åsyftas, att något av stadsfullmäktige eller nämnd
meddelat beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägenheter
hör, bör av annan orsak än de här ovan uppgivna undanröjas,
må icke av överståthållarämbetet till prövning upptagas.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1920.
De, som då äro ledamöter eller suppleanter i beredningsutskottet,
skola med samma uppdrag fortfara till den 10 april 1920. Från och
med sistnämnda dag skall förvaltningen av stadens angelägenheter ledas
av stadskollegiet, i följd varav ledamöter och ersättare i kollegiet skola
utses under tiden den 1—9 april 1920. De val av borgarråd, som då
förrättas, gälla en tid av allenast fem år.
De, som på grund av tidigare uppdrag äro ledamöter eller suppleanter
i nämnd, i vilken det tillkommer stadskollegiet att utse ordförande
eller vice ordförande, skola frånträda sina befattningar den 10 april 1920.
Från och med sist sagda dag skola sådana nämnder hava den sammansättning,
som med lagens stadganden överensstämmer, i följd varav val
till ledamöter och suppleanter i nämnderna skola företagas under tiden
den 1—9 april 1920. De ledamöter och suppleanter, som då utses av
stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med den 31 december 1921,
dock att bland dessa för varje nämnd halva antalet eller, där hela antalet
är ojämnt, det antal, som närmast understiger hälften, skall efter
lottning inför nämnden utträda vid slutet av år 1920.
Konstitutionsutskottets utlutande Nr 2.
13
b) samt att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
proposition nr 27, måtte för sin del antaga följande
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i
Stockholm den 15 maj 1903.
Härigenom förordnas, att § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i
Stockholm den 15 maj 1903 skall i nedan intagna delar erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 3.
Mom. 1. Direktionen utgöres, efter stadsfullmäktiges beprövande,
av minst nio, högst tjuguen ledamöter. Av dessa utses en av Stockholms
stads konsistorium, en, tillika ordförande, av stadskollegiet i Stockholm
bland borgarråden, en, tillika vice ordförande, av stadskollegiet bland
dess övriga jämlikt § 34 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
valda ledamöter, samt de övriga av stadsfullmäktige bland stadens vid
fullmäktigeval röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem års ålder.
Mom. 2. De av stadskollegiet utsedda ledamöterna i direktionen tjänstgöra
under den tid de tillhöra kollegiet eller den kortare tid kollegiet bestämmer.
Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet
omedelbart återbesättas. Där borgarråd, som valts till ordförande i direktionen,
avgår före tjänstgöringstidens utgång eller åtnjuter tjänstledighet,
skall den, som jämlikt § 34 i nyssnämnda förordning av stadskollegiet
utses i borgarrådets ställe, uppehålla jämväl ordförandeplatsen i direktionen.
Övriga ledamöter utses för en tid av två år, räknat från den 1
januari. Avgår sådan ledamot under den tid, för vilken han blivit utsedd,
väljes annan ledamot för den tid, som återstått för den avgångne.
Mom. 3. Konsistorium utser suppleant för den av konsistoriet valde
ledamoten, varjämte stadsfullmäktige må utse suppleanter för övriga ledamöter
till det antal, som anses erforderligt, allt för en tid av två år,
räknat från den l januari.
Ledamöter och suppleanter kunna omväljas.
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant, är berättigad
att när som helst avsäga sig uppdraget.
Mom. 4. Ledamöter — — — — företrädda.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1920. Av stadsfullmäktige
enligt förut meddelade bestämmelser utsedda ledamöter i direktionen
skola fortfara med sitt uppdrag till den 10 april 1920. Från och med
sist sagda dag skall direktionen hava den sammansättning, som i lagen
stadgas, i följd varav enligt däri meddelade föreskrifter val till ledamöter
och suppieanter i direktionen skola dessförinnan av stadsfullmäktige
och stadskollegiet företagas. De ledamöter och suppleanter, som då
utses av stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med den 31 december
1921, dock att bland dessa halva antalet eller, där hela antalet är ojämnt,
det antal, som närmast understiger hälften, skall efter lottning inför
direktionen utträda vid slutet av år 1920.
Stockholm den 6 februari 1920.
På konstitutionsutskottets vägnar:
SAM. CLASON.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.