Jordbruksutskottets utlåtande AV 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1920 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skrivelse
till Kung!. May.t med begäran om utredning och
förslag beträffande vissa ändringar i lagen angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottets förberedande
behandling hänvisade likalydande motioner, nämligen nr 74
i första kammaren av herr Bondeson m. fl. och nr 132 i andra
kammaren av herr Eliasson m. fl. har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag
till sådana ändringar i lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet, att de till naturaunderhåll förpliktade väghållningsskyldige
må kunna vid vederbörligen utlyst vägstämma med
viss kvalificerad majoritet på entreprenad överlåta väghållningen
inom hela distriktet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Jämlikt § 64 i lagen den 23 oktober 1891 angående väghåll- utskottet.
ningsbesvärets utgörande på landet kunna väghållare förena sig om
upplåtande på entreprenad för gemensam räkning av underhållet
utav dem tilldelade, i ett sammanhang utlagda väglotter om tillsammans
minst en kilometers längd. Under förutsättning att med entreprenör
härom uppgjort vederbörligt kontrakt blivit av Kung], Maj:ts
befallningshavande fastställt, gäller den träffade föreningen för den
överenskomna tiden, dock i intet fall längre än till dess ny vägdelning
träder i tillämpning. Entreprenören blir i detta fall med hän Rihang

till riksdagens protokoll 1920. 10 sant!. 8 käft. (Nr 12—15).

1

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.

syn till fullgörandet av det vägunderhåll, entreprenaden avser, att
anse såsom väghållare.

För att 64 § i väglagen sålunda skall kunna tillämpas, förutsättes
ett enhälligt beslut därom av vederbörande väghållare. En
enda av dessa kan alltså förhindra ett upplåtande på entreprenad av
underhållet av viss väg, som samtliga övriga anse ändamålsenligt
och önskligt. Till undanröjande av detta missförhållande hava motionärerna
förordat en förändring av nu gällande bestämmelser därhän,
att vägstämma beredes möjlighet att med viss kvalificerad majoritet
besluta om överlåtande på entreprenad av väghållningen inom
hela väghållningsdistriktet.

Utskottet, som funnit förevarande framställning beaktansvärd,
skulle icke hysa några betänkligheter mot att till motionärernas
hemställan om utredning i angivna syfte tillstyrka bifall, därest
icke utskottet ansåge sig kunna förvänta, att Kung! Maj:t — på
grundvalen av vägkommissionens utredning — inom den närmaste
tiden och måhända redan till nästa lagtima riksdag skall framlägga
förslag till en genomgripande reform av hela vägväsendet på landet.
I avvaktan på detta förslag torde emellertid tills vidare böra anstå
med av motionärerna nu ifrågasatta lagändring.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motioner ej må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 februari 1920.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: se utlåtande nr 11.