Bankoutskottets memorial Nr 75.
1
Nr 75.
Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1920 kl. 4 e. m.
Memorial, angående åtgärder'' för nedbringande av kostnaderna
för riksdagstrycket.
Med erinran att de senare årens starka stegring av omkostnaderna
för riksdagstrycket riktat uppmärksamheten på frågan, om något skulle
kunna göras för att begränsa dessa kostnader, hava fullmäktige i riksgäldskontoret
i skrivelse den 19 sistlidna februari till bankoutskottet meddelat,
att fullmäktige anmodat förste revisorn E. Risling, vilken under
en följd av år tjänstgjort i riksdagens tryckeriexpedition såsom föreståndarens
biträde, och sekreteraren H. Ekedahl, vilken handhar den riksgäldskontoret
åliggande vården om riksdagstrycket, att uppgöra och till fullmäktige
inkomma med förslag till de åtgärder, som de för vinnande av
ovanberörda syfte kunde finna lämpliga. Med anledning härav hava bemälda
Risling oeh Ekedahl utarbetat två promemorior, vilka av fullmäktige
överlämnats till utskottet. Då fullmäktige ej förbisåge, att även
andra synpunkter på förevarande fråga än den av fullmäktige företrädda
sparsamhetssynpunkten måste vinna beaktande, hava fullmäktige ej ansett
sig böra taga någon ställning till det föreliggande spörsmålet utan inskränkt
sig till att överlämna utredningen till utskottet för de åtgärder,
utskottet kunde finna påkallade.
Omförmälda promemorior äro såsom bilagor A och B fogade vid
detta utlåtande.
Att kostnaderna för riksdagstrycket under de senaste åren högst
avsevärt stegrats, torde vara för alla känt. I detta avseende hava riksdagens
revisorer i sin senaste berättelse (sid. 88) meddelat, att kostnaBihang
till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 53 käft. (Nr 75.) 1
2
BanJcoutskottets memorial Nr 75.
derna för ifrågavarande tryck nedannämnda år uppgått |
till |
||
belopp: |
|||
år 1913 ................................................ |
kr. |
323,841: |
36 |
» 1914 ................................................ |
» |
455,847: |
03 |
» 1915 ................................................ |
)) |
353,851: |
67 |
» 1816 ................................................ |
» |
422,086: |
44 |
» 1917 ................................................ |
)) |
631,841: |
94 |
» 1918 ................................................ |
» |
898,040: |
68 |
Enligt uppgift från riksgäldskontoret |
|||
hava dessa kostnader för år 1919 |
|||
utgjort ................................................... |
kr. |
1,025,335: |
41 |
följande
Vidare må omnämnas, att från och med innevarande år en förhöjning
ägt rum med 50 procent av de kontraherade prisen för ifrågavarande
tryck.
Det är emellertid icke blott kostnadsfrågan, som givit anledning
till de i promemoriorna framkastade förslagen utan anledningen har i
samma grad varit den, att svårigheter ansetts komma att yppa sig för
att kunna tillfredsställa utskottens anspråk på ett snabbt utförande av
beställningar, sedan lagen om 8-timmars normalarbetsdag trätt i kraft,
om icke inskränkningar i mängden av tryck och förenklingar i det förberedande
arbetet med riksdagstrycket kunde vinnas. Dessa uttalanden
hava också under innevarande års riksdag bekräftats, i det att åtskilliga
svårigheter erbjudit sig i ovan angivna avseende. Utskottet anser därför
i likhet med promemoriornas författare, att åtgärder böra vidtagas i de
av dem angivna syften. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida dessa
spörsmål äro av den art, att de böra underställas riksdagens prövning.
Enligt utskottets mening torde vederbörande utskott självt eller dess
kansli vara i tillfälle att åstadkomma sådana förenklingar, att betydande
besparingar skulle kunna vinnas. Det har emellertid ansetts vara lämpligt
att här närmare skärskåda de förslag, som framkommit och framlägga
dem för riksdagen till närmare beaktande.
Den förra promemorian indelar för vinnande av överskådlighet
riksdagstrycket i fyra grupper, innefattande den första förslag, inlämnade
till riksdagen i form av propositioner och motioner, den andra utskottens
yttranden i anledning av nämnda förslag, den tredje riksdagsskrivelserna
och det s. k. riksdagsbeslutet samt den fjärde riksdagens protokoll.
Vad först angår propositionerna har någon inskränkning i deras
tryckning ansetts icke kunna komma i fråga. Beträffande motionerna
Bankoutskottets memorial Nr 75.
3
framhålles, hurusom vid innevarande års riksdag den ändring genomförts
rörande tryckningen av likalydande motioner, framförda i båda kamrarna,
att hänvisning lämnats i den ena kammarens motionssamling till den
likalydande motionen i medkammaren. Berörda åtgärd har bland annat
medfört en ej obetydlig kostnadsbesparing.
Vidkommande härefter den andra gruppen eller utskottens utlåtanden
ifrågasättes exempelvis beträffande utlåtandena angående statsverkspropositionen,
att samtliga punkter, vilka ej föranlett skilda meningar
eller särskild motivering, summariskt uppräknas till godkännande
med åberopande av statsverkspropositionens punktbeteckning. Aven hava
flera anmälningar, som förekomma i följd, ansetts kunna sammanföras
i en punkt. Detta torde redan nu förekomma och läz-er det böra
överlämnas åt vederbörande utskott att härom bestämma. De vid utlåtandena
fogade tabellerna rörande huvudtitlarne, vilkas tryckning enligt
uppgift drager en kostnad av omkring 16,000 kronor, torde få anses
vara överflödiga och synas därför kunna uteslutas. I sammanhang härmed
har vidare framhållits, att en begränsning borde kunna ske med
avseende på avtryckningen i utskottens utlåtanden av delar av propositioner,
motioner, yttranden m. m. Detta anser sig utskottet böra särskilt
understryka under erinran att, om också inskränkningar härutinnan
redan genomförts, på detta område ett verkligt slöseri gjort och fortfarande
gör sig gällande. Sålunda avtryckas långa redogörelser, av vilka med lätthet
ett referat kunnat inflyta. Även yttranden från myndigheter kunna i
vissa avseenden förkortas, exempelvis där en historik upprepas, vilken
redan finnes intagen i propositionen eller motionen. Förslag till kungörelser,
bifogade Kungl. Maj:ts propositioner, pläga ofta intagas i såväl
förslagstryck som utlåtande, där med lätthet en hänvisning kunnat ske
till propositionen. Att härav förorsakas betydande kostnader, är uppenbart.
Exempelvis må nämnas, hurusom vid innevarande års riksdag från
ett utskott till såväl förslagsupplagan som utskottets utlåtande fogats ett
förslag till kungörelse, däri någon ändring ej ifrågasatts, upptagande ej
mindre än omkring 8 ark och med en merkostnad av omkring 770 kronor.
Uti här omförmälda avseenden böra enligt utskottets mening högst avsevärda
begränsningar kunna genomföras, men lärer vidtagandet av åtgärder
i berörda syfte kunna överlämnas åt vederbörande utskott.
Vad härefter angår de s. k. förslagsupplagorna, vilka — ofta onödigtvis
— användas i synnerligen stor utsträckning, hava dessa visat sig draga
högst avsevärda kostnader. På ett par håll hava också inskränkningar
skett och synes det nödigt tillse, att användningen av förslagstryck be
-
4
Bankoutskottets memorial Nr 75.
gränsas till endast sådana fall, där ärendets vikt och betydelse kunna
anses motivera detsamma.
Förslagsställaren Risling ifrågasätter i sin promemoria, huruvida
icke alla preliminära förslag skulle kunna till en början utskrivas medelst
maskinskrift och först sedan definitiv behandling skett i utskottet uppsättas
i tryck. Härför erfordras emellertid dels en engångsutgift för
inköp av nödigt antal skrivmaskiner dels ock anställande för varje riksdag
av lämpligt antal maskinskriverskor. Dessa åtgärder torde komma att
medföra ganska dryga kostnader, och det kan med skäl ifrågasättas, huruvida
ens förslaget låter sig genomföras beträffande de vidlyftigare utlåtandena.
I varje fall synes frågan först böra göras till föremål för
utredning för utrönande av de kostnader, som skulle bliva en följd av
förslagets realiserande. En sådan utredning synes lämpligen kunna ske
genom riksgäldskontorets försorg.
I fråga om tryckning av mindre utlåtanden synes det kunna överlämnas
åt tryckeriexpeditionen att efter samråd med vederbörande utskottssekreterare
förfara på lämpligaste sätt.
Slutligen framhålles i promemorian ett förändrat sätt för utdelning
av de tillfälliga utskottens utlåtanden, som synes vara ägnat att minska
deras omfång. För närvarande utdelas dessa utlåtanden icke blott i den
kammare, som tillsatt resp. utskott, utan jämväl i medkammaren. Ärendet
bordlägges emellertid blott i förstnämnda kammare och överlämnas
till medkammaren för vidare behandling endast i det fall, att ett positivt
beslut blivit fattat. Vid sådant förhållande erfordras emellertid ett utlåtande
jämväl från ett tillfälligt utskott, tillsatt av den kammare, som
sålunda fått ett ärende till sig överlämnat, och plägar vid sistnämnda
utlåtandes avfattning förfaras på det sätt, att motivering och yrkande i
det förut utdelade och av medkammaren behandlade utskottsutlåtandet in
extenso intages i det nya utlåtandet. Samma mål skulle vinnas utan
kostnad, om den del av upplagan av ett tillfälligt utskotts utlåtande, som
utdelas till riksdagsmännen i den kammare, som först längre tram under
riksdagen kan få ärendet under omprövning, reserverades för att vidhäftas
ett blivande utlåtande i förekommande fall, och sålunda blott hänvisning
i stället för omtryckning i utlåtandet gjordes till motsvarande utlåtande
bland medkammarens tillfälliga utskottsutlåtanden.
Mot ett sålunda förändrat utdelningssätt synes icke vara något att
erinra.
Beträffande härefter den tredje gruppen av riksdagshandlingar, innefattande
riksdagens skrivelser och riksdagsbeslutet, ifrågasättes den ändring
BanJcoutsiottets memorial Nr 75.
5
att i skrivelsen angives det ärende, som åsyftas, men i övrigt hänvisning
lämnas Ätill vederbörande utskottsutlåtande, med tillkännagivande att utlåtandet
blivit av riksdagen godkänt eller godkänts med vissa ändringar.
Det nuvarande s. k. riksdagsbeslutet skulle, om skrivelserna till övervägande
del kunde sammanfattas i en handling för varje utskott, med
uppställning liknande nyssnämnda beslut, icke vidare bliva behövligt.
Detta förslag synes utskottet vara förtjänt av beaktande.
Vad angår tryckningen av riksdagens protokoll, synas gällande bestämmelser
icke lägga hinder i vägen mot att med nu tillämpade arbetsprinciper
inom riksdagen i allmänhet fredagsprotokollet tryckes tillsammans
med föregående onsdagsprotokoll och tisdagsprotokollet med föregående
lördagsprotokoll.
Vidkommande slutligen frågan om utdelning av tipeksaker till
riksdagens ledamöter erinras i den därom avgivna promemorian, hurusom
nyligen en avsevärd begränsning vidtagits i avseende å utdelningen av
kommittébetänkanden och statistiskt tryck, varigenom en ej obetydlig
kostnadsbesparing ernåtts. Vad angår de tryckalster i övrigt, som för
närvarande regelbundet utdelas till riksdagens ledamöter, har i promemorian
ifrågasatts inställandet av följande i det s. k. bihangstrycket ingående
publikationers utdelning:
1. Berättelse angående vad i rikets styrelse sig tilldragit (l:a saml.).
2. Justitieombudsmannens och militieombudsmannens ämbetsberättelser
(2:a saml. l:a avd.).
3. Riksdagsbeslutet samt riksbankens och riksgäldskontorets reglementen
(15 saml.).
Vidare har ansetts, att de i 2:a samlingen intagna revisionsberättelserna
angående statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret icke vidare
skulle behöva utdelas.
Mot vad sålunda föreslagits har utskottet icke funnit anledning
till annan erinran ån, att nämnda revisionsberättelser synas fortfarande
böra utdelas. Vad övriga ifrågavarande publikationer angår, böra de
emellertid alltid finnas tillgängliga hos kamrarnas vaktmästare för utdelning
till riksdagsman, som sådant önskar. Utdelningen av riksdagens
skrivelser (14 saml.) torde även kunna upphöra.
Åberopande vad sålunda anförts får utskottets hemställa,
att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att, med beaktande av här ovan angivna
6
Bankoutskottets memorial Nr 75.
synpunkter, vidtaga de åtgärder, som må anses erforderliga
för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket.
Stockholm den 3 juni 1920.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, Wickman, Ostberg, Bondesson, Söder -bom, Petterson S. M. och Svensson i Eskhult samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i
Gumboda, Edbom, Wikström, Borggren, Lindvall och Jensen.
BanlcoutsJcottets memorial Nr 75.
7
Bilaga A.
P. M.
med förslag till inskränkningar och förenklingar i riksdagstrycket.
På alla ekonomiska områden har under senare åren en prisfördyring ägt
rum, större på en punkt, något mindre på en annan. Arbetskostnaderna och
därmed produktionskostnaderna hava stegrats i ett synnerligen hastigt tempo och
visa fortfarande tendens att stiga om ock något långsammare än förut. Kostnaderna
för riksdagstrycket visa ett kraftigt prov på denna prisökning, om man
t. ex. jämför 1914 års minimipriser med de innevarande höst efter förhandling
med tryckerierna för nästkommande år fastställda. Ett 8-sidigt bihangsark
kostade år 1914 i sättning och tryckning 39:50 kronor men kostar år 1920 130
kronor; ett 16-sidigt protokollsark kostade 1914 i sättning och tryckning 77 kronor
men kostar 1920 250 kronor; en förslagsupplaga om 50 ä 75 exemplar å ett
8-sidigt bihangsark kostade 1914 10 kronor men betingar nästa år en kostnad av
29 kronor. Med nödvändighet följer härav, att totalkostnaden för riksdagstrycket
avsevärt springer i höjden och att 1914 ,års totalkostnad eller cirka
400,000 kronor för nästkommande år säkerligen mer än tredubblats, blott på
grund av minimiprisernas stegring. Härtill komma emellertid jämväl andra
anledningar till totalkostnadernas stegring såsom ersättningar för övertid m. m.
Dock har icke blott kostnadsfrågan givit anledning till nedanstående förslag,
utan är anledningen lika mycket den, att oöverstigliga svårigheter säkerligen
komma att yppa sig nästkommande riksdag att tillfredsställa de olika utskottens
anspråk på hastigt utförande av givna beställningar, sedan lagen om 8-timmars
normalarbetsdag trätt i kraft, om icke inskränkningar i tryckmängden och förenklingar
i det förberedande arbetet med riksdagstrycket kunna vinnas.
Det torde vara lämpligt ur såväl den ena som andra synpunkten att redan
nu framkasta några förslag, avsedda att motverka befarade svårigheter, som
annars såsom oförberedda kunna inverka hämmande på riksdagsarbetets gång.
Jag tillåter mig för överskådlighetens skull gruppera riksdagstrycket i fyra
grupper, den första innefattande förslag inlämnade till riksdagen i form av propositioner
och motioner, den andra innefattande utskottens yttranden i anledning
av nämnda förslag, den tredje innefattande riksdagsskrivelserna och det 8. k.
riksdagsbeslutet samt den fjärde innefattande riksdagens protokoll.
Inom den första gruppen, propositions- och motionsgruppen, kräves
för visso för ärendenas allsidigast möjliga belysning större utförlighet än på
någon annan punkt i riksdagstrycket och någon inskränkning härutinnan kan
8
Bankoutskottets memorial Nr 75.
icke sättas i fråga. Vidkommande motionerna torde böra framhållas, att en
ändring under 1920 års riksdag genomförts rörande tryckningen av till innehåll
och yrkande likalydande motioner,;, som framförts i riksdagens båda kamrar, i det
att i stället för omtryckning av ? dylika motioner två gånger, blott hänvisning
lämnats i ena kammarens motionssamling till den likalydande motionen i medkammaren,
varigenom med bibehållande av ändamålet med likalydande motioner,
eller ett sympatiuttalande från riksdagsmän ur riksdagens båda kamrar för ett
motionsvis'' framfört förslag vunnits en ren inbesparing av extra kostnader för
ny reproducering av en förut tryckt text och därav följande besvär för utskotten
att förvissa sig om det ensartade innehållet i respektive motioner, kv,*?
Det torde vara av intresse att ur kostnadssynpunkt något belysa resultatet
av denna förändring. Inalles hava vid denna riksdag avlämnats 65 likalydande
motioner, som skolat upptaga en volym av 224 trycksidor i vardera kammarens
motionssamling. Under förutsättning att dessa motioner kunnat sammanpassas
med andra till jämna ark (i praktiken uppkomma med?-nödvändighet delar av
ark betingande högre kostnader) kommer kostnaden att för varje sida vid första
tryckningen belöpa sig till kr. 24; 50 utan hänsyn till korrigeringsersättningar
eller för samtliga sidor till kr. 5,488 samt vid omtryckningen till kr. 13:60 per
sida eller i allt till kr. 3,830: 40. Sistnämnda kostnad hai ersatts av kostnaden
för 65 sidor hänvisningar inpassade i motionshäftena på så sätt att ej fullt
hälften tagit ett för annat ändamål nyttigt utrymme i anspråk. Kostnaderna för
dessa sidor kunna beräknas hava uppgått till kr. 24: 50 per sida eller för samtliga
32 sidor till kronor 784, och har alltså rent kr. 3,046: 40 besparats statsverket.
Härtill kan läggas den för tryckerierna uppkomna tidsvinsten, som
kunnat utnyttjas för annat brådskande riksdagstryck.
I fråga om andra gruppen av riksdagstrycket eller utskottens utlåtanden
synas däremot åtskilliga reformer vara tänkbara, som dels skulle minska tryckets
omfång, dels reducera själva tryckerixostnaderna utan att förändringar i uppställningen
av resp. utlåtanden behövde ifrågakomma. I förra fallet, torde som
exempel kunna pekas på statsutskottens utlåtanden angående statsverkspropositionen.
I dessa i förekomma tratt ofta punkter, som icke innehålla annat än en
kort beskrivning av äskandets innebörd, samt ett rent tillstyrkande i form av avskrift
av propositionens kläm i. behandlade punkt. Ingen meningsskiljaktighet har alltså
förekommit vid utskottsbehandlingen och någon förändring i förslaget vid kamrarnas
behandling eller någon debatt om ärendet har ej heller förekommit. Det
synes, som denna detaljerade behandling i utlåtandet vållar onödig tid för utlåtandets
kammarbehandling med framställande av proposition för varje punkt, då
lika saklig behandling kunde ägna3 de olika detaljerna i en huvudtitel, om samtliga
punkter, vilka ej föranlett skilda meningar eller särskild utskottsmotivering,
summariskt uppräknades till godkännande med åberopande av statsverkspropositionen
punktbeteckning. Likaså synas samtliga de punkter i omskrivna utskottsutlåtande,
avseende av utskottet uppskjutna frågor, lämpligen böra på samma
sätt kunna sammanföras till enS punkt ijfutskottsutlåtandet, i stället för att som
nu sker oupphörligen återkomma i samma stereotypa form av en anmälan. Slutligen
bör i samma utskottsutlåtanden om statsverkspropositionen kunna anmär
-
Bankoutskottets memorial Nr 75. 9
kas på att en tabell, föranledande särskild kostnad på grund av en från motsvarande
tabell i statsverkspropositionen något avvikande form, men till innehållet
överensstämmande med statsverkspropositionens utom i de få punkter där
utskottet föreslagit ändringar, i sin helhet skall sättas och tryckas, då ändamålet
med sagda tabell eller ett utvisande av huvudtitelns slutsumma efter utskottets
beräkning väl kunde fyllas med ett återgivande av de förändringar, utskottet vidtagit
1 Kungl. Maj:ts förslag, men med transsumering av de delar, som återfinnas
oförändrade 1 statsverkspropositionen. Ingen använder dessa tabeller för
realiserandet av budgeten, eftersom en sammanfattning av denna trycke3 vid
slutet av varje riksdag med beteckning »Riksstat»; men kostnaderna äro å andra
sidan avsevärda, särskilt i betraktande av de talrika korrektur med oupphörliga
småändringar, som 1 regel krävas före tryckningstillstånds givande. Varje nytt
korrektur och varje än så obetydlig ändring i tabellsättning drar rundliga kostnader,
som genom ovan föreslagna transsumeringäförfarande i hög grad” kunde
lDSkrclDKaS.
Det valda exemplet kan i mångt och mycket äga tillämpning på talrika
andra utskottsutlåtanden. Avtryckning har visserligen under senaste åren mer
och mer reducerats, men åtskilligt onödigt finns ännu kvar, omöjligt att över en
kam utdöma, men som väl kunde tåla kritik och rättelse.
Genom ytterligare inskränkningar i nu nämnda avseenden skulle omfånget
av riksdagshandlingarna direkt minskas och på samma gång tryckeriernas arbetsborda
och ersättningskrav nedsättas.
1 j ?6U s.^an av utskottens krav å tryckerierna, visserligen icke inver
kande
å omfånget 1 resp. handlingar, men dock orimligt dyrbart, är det allmänna
bruket av förslagsupplagor å flertalet utlåtanden. Helt visst måste förslagsuppägor
1 de flesta fall tillhandahållas utskottsledamöterna för vinnande av en grundlig
behandling av förekommande frågor, men det kan ifrågasättas, huruvida det
nuvarande förfaringssättet med krav å minst en, mången gång två eller tre förslagsupplagor
1 tryck är det bästa. Oerhört fördyrande för riksdagstrycket i sin
helhet måste det bli, när man betänker, att varje 8-sidigt ark eller arkdel betingar
en kostnad av 29 kronor för avdrag i mer än 25 ex. Under 1918 års
lagtima riksdag till exempel innehöllo utskottens utlåtanden omkring 1 000 ark
minst lika många avdrag kan utan överdrift förslagstrycket för samma år beräknas
hava omfattat, om alla dubbla och tredubbla förslagsupplagor samt delar
av 8-sidigt ark lamnas utan avseende såsom uppvägande mer än väl det fåta
utlåtanden varå intet förslagstryck fordrats; alltså kommer man till en totalkostnad
efter 1920 ars kontrakt av cirka 29,000 kronor, vartill måste räknas avsevärda
korrigenngskostnader. Ett förslagstryck år avsett att framvisa ett utskotts
prehmmära beslut, är följaktligen underkastat rätt så stora omstöpningar
vilka kunna gå så långt, att den en gång uppsatta texten blir helt och hållet
kasserad, tryckeriet, som utfört arbetet och verkställer omsättning och korrigeringar,
är enligt sitt kontrakt tillförsäkrat god ersättning för allt sitt arbete således
även för sådant, som måst av eu eller annan anledning kasseras, och följ -den blir, att statskassans omkostnader stiga i samma lavinartade fart som arbetsoch
därmed sammanhängande kontraktspriser utan möjlighet för någon statens
expedition eller dess tjänstemän att reducera skenbarligen oskäliga kostnader.
Bihang till riksdagens protokoll 1020. 8 saml. 5.1 haft. (Nr 75.)'' 2
10
Bankoutskottets memorial Nr 75.
Jag tillåter mig att här anföra ett exempel. Ett utskott avlämnade under
början av sistlidet års riksdag ett manuskript till utskottsutlåtande, vilket upptog
1V, trycksida. Preliminärt förslag begärdes å dessa 2 sidor i 50 ex., varför
tryckeriet gottgjorde sig en ersättning av 21 kr. 75 öre. Vid första utskottsbehandlingen
vidtogs en del förändringar i den uppsatta texten, som föranledde
korrigeringskostnader jämte en ny förslagsupplaga om 50 ex., varför tryckeriet
debiterade statsverket dels för korrigering kr. 7:18, dels för förslagsupplagan kr.
21: 75, vartill kan läggas 50 % övertidsersättning eller kr. 10: 88. Totalkostnaden
för dessa två sidor Bprang på så sätt upp till 103 kr. 06 öre, vilket i jämförelse
med vid samma tid gällande kontraktspris för ett 8-sidigt tryckark eller kr. 96:--verkar överväldigande, men lika fullt var i full överensstämmelse med kontraktet
Efter 1920 års kontrakterade priser skulle motsvarande kostnad för dessa 2
sidor uppgått till 154 kr. 59 öre, en rätt betydande summa för ett så litet arbete
under riksdagens första månad, då ännu icke forcering varit nödvändig.
Utskottens krav på tryckerierna skärpas ytterligare genom den korta tidsfrist,
som lämnas för ett arbetes utförande. Var och en ser blott sin andel av
trycket och måste finna, att denna väl icke kan taga lång tid, men helt annorlunda
ter sig saken, då ett tiotal utskott vilja se sina respektive önskema beaktade
och utförda inom samma korta tidrymd, som ett av dem anser tillfyllest för
sin anpart av arbetsbördan. Vad som häremot endast och allenast kan hjälpa vore
en centralexpedition, som det icke blott som för närvarande ålåge att utan hänsyn
till kostnaderna framdriva de enskilda utskottens krav, utan som också hade rätt
och skyldighet att med beaktande av arbetsbelastningen i sin helhet vid varje
enskilt tillfälle föreslå de modifikationer i kraven, som till undvikande av onyttiga
fördyringar äro nödvändiga. Den respit, som för närvarande gives åt tryckerierna
för ett arbete, kan i allmänhet sägas vara förlagd mellan klockan 4 e. m. ena
dagen och klockan 10 f. m. påföljande dag; större delen sålunda utgörande
arbetstimmar, för vilka 75 ä 100 % förhöjning av arbetskostnaderna utgå enligt
gällande tryckerikontrakt, sedan tryckeriernas arbetstid förlagts mellan kl. /3 7
f. m. och V, 5 e. m. .... ... .. , A
Såväl ur kostnadssynpunkt som på grund av den nästa ar ikraftträdande
inskränkningen i rätten att använda arbetare till övertidsarbete, är en förändring
härutinnan högeligen påkallad. Jag har för min del tänkt mig möjligheten av
att alla preliminära förslag, vilka äro underkastade större eller mindre omarbetning
inom utskotten, utskreves på skrivmaskin i tillräckligt antal ex., och först
sedan ett sådant förslag behandlats inom utskottet skulle uppsättning i tryck
ifrågakomma. Härför erfordras visserligen dels en engångsutgift för inköp av
behövliga skrivmaskiner, dels anställande för varje riksdag av ett efter förefintligt
behov lämpat antal maskinskriverskor. Dessa skulle, utan att kunna kräva ersättning
för övertid, men med fastställt dagarvode stå till disposition de tider på
dygnet, som för utskottsarbetets jämna gång bli mest effektiva. De maskinskrivnä
exemplaren, vederbörligen rättade vid slutbehandling av respektive ärenden
inom utskottet, skulle sedermera ej kunna föranleda större korrigeringar med
därav föranledda kostnader men däremot avsevärt underlätta sättenarbetet och
förkorta den härför erforderliga tiden. .
Maskinskriverskor och skrivmaskiner böra betala sig redan under en eller
Bankoutskottcts memorial Nr 75.
11
ett par riksdagsperioder, om man, som ovan framhållits, beräknar omkostnaderna
för själva förslagsupplagorna utom korrigerings- och övertidskostnader till cirka
30,000 kronor.
Den enda tänkbara nackdelen av en anordning, såsom den här skisserats,
är den, att ett utskottsutlåtande, som justeras t. ex. en tisdag ej hinner utdelas
i kamrarna på onsdagen utan först på fredagen, eftersom uppsättningen först
skulle ifrågakomma efter justeringen, och att kammarbehandlingen sålunda framskjutes
en halv vecka, men härav följer ingalunda en förlängning av riksdagstiden,
så länge icke viss tidpunkt fastslagits för riksdagsarbetets avslutande. Vissa
ärenden, som påkalla särskilt skyndsamt avgörande, kunna helt naturligt undantagas
från den lugna och som regel fastslagna ordningen.
Inom parentes torde här kunna erinras om ett önskemål, som för ett par
år sedan motionsvis framfördes i första kammaren men av kostnadsskäl blev avslaget,
nämligen att under motionstiden ställa maskinskriverskor till riksdagsmännens
förfogande för utskrivning av motioner. De för utskottens räkning
enligt ovan skisserade förslag behövliga maskinskriverskorna komme att under
motionstiden vara disponibla för dylika tillfälligare arbeten, eftersom utskottsarbetet
under riksdagens första veckor eller under ordinarie motionstid ännu icke
tagit någon vidare fart.
Vidare bör, vidkommande utskottsutlåtanden, erinras därom, att genom
forcering av småärendens riksdagsbehandling oupphörligen inträffar, att häften
om 2, 3 ä 4 sidor tryckas separat med påföljd, att kostnaden per trycksida betydligt
stegras enligt tryckerikontraktens bestämmelser om ersättning för delar
av ark. (Jämför ovan omnämnda exempel angående kostnaden för 1/i ark). Som
regel innehålla dylika smärre utskottsutlåtanden ett enhälligt förslag från vederbörande
utskott och inverka i ingen mån på kamrarnas arbetsbörda. Av föga
betydelse synes det vara, att sådana utlåtanden behandlas några dagar tidigare
genom separattryckning, än vad fallet skulle bliva, om t. ex. en riksdagens centralexpedition
hade rättighet att avvakta ytterligare utlåtanden från samma utskott
för uttryckning i ett sammanhang med förut avlämnat utlåtande. Icke
blott tryckningskostnaderna kunde genom en sådan åtgärd nedbringas rätt avsevärt,
utan därmed skulle följa minskat besvär med utdelning och inbindning av
riksdagshandlingarna.
Slutligen förtjäna tillfälliga utskottens utlåtanden omnämnas, då ett förändrat
utdelningssätt av dessa skulle kunna bidraga till minskning av deras omfång.
För närvarande utdelas tillfälliga utskottens utlåtanden icke blott i den
kammare, som tillsatt resp. utskott, utan jämväl i medkammaren. Ärendet bordlägges
emellertid blott i förstnämnda kammare och överlämnas till medkammaren
för vidare behandling endast i det fall, att ett positivt beslut blivit fattat.
Vid sådant förhållande erfordras emellertid ett utlåtande jämväl från ett tillfälligt
utskott, tillsatt av den kammare, som sålunda fått ett ärende till sig överlämnat,
och praktiseras vid sistnämnda utlåtandes avfattning det förfaringssättet,
att motivering och yrkande i det förut utdelade och av medkammaren behandlade
utskottsutlåtandet in extenso indrages i det nya utlåtandet. Samma mål skulle
vinnas utan kostnad, om den del av upplagan av ett tillfälligt utskotts utlåtande,
som utdelas till riksdagsmännen i den kammare, som först längre fram under
12
BanlcoutsJcottets memorial nr 75.
riksdagen kan få ärendet under omprövning, reserverades för att vidhäftas ett
blivande utlåtande i förekommande fall, och sålunda blott hänvisning i stället
för omtryckning i utlåtandet gjordes till motsvarande utlåtande bland medkamkammarens
tillfälliga utskottsutlåtanden.
Inom den tredje gruppen av riksdagshandlingarne, innefattande riksdagens
skrivelser och riksdagsbeslutet, bör beaktas, att skrivelserna i de flesta fall utgöra
en ren avskrift av det eller de utskottsutlåtanden, som avhandlas i respektive
skrivelser, och att förändringarna inskränka sig till ett utbyte av »utskottet föreslår»,
till »riksdagen har beslutat». Det synes för den skull kunna ifrågasättas,
huruvida icke skrivelsen gjorde samma effekt, om blott ärendet, som åsyftas, angåves,
men i övrigt hänvisning lämnades till det eller de utskottsutlåtanden skrivelsen
åsyftar med tillägg av en uppgift, att sagda utskottsutlåtande av riksdagen
godkänts. Skrivelserna skulle härigenom till övervägande del kunna sammanfattas
i en handling för vart utskott, med en uppställning motsvarande det
nuvarande riksdagsbeslutets eller, med andra ord, genom att varje av riksdagen
särskilt behandlad fråga omnämnes i särskild punkt. Något sammanfattande
»riksdagsbeslut» bleve härigenom obehövligt, eftersom skrivelserna skulle bliva
mer överskådliga genom borttagandet av omredigeringar och omtryckning av
redan förefintliga riksdagshandlingar. Beräknas eu reduktion härutinnan föranleda
eu inskränkning av riksdagsskrivelsernas och riksdagsbeslutets volym
till en fjärdedel av den nuvarande omfattningen, skulle en besparing kunna tänkas
av c:a 300 8-sidiga ark, dragande en kostnad efter nästa års tryckeripriser
av 39,000 kronor.
Den sista avdelningen av riksdagstrycket, innefattande riksdagens protokoll,
förtjänar framför alla andra ett omnämnande ur kostnadssynpunkt. Genom
diverse beslut: om protokollens färdigtryckande inom loppet av 8 dagar, om monopolisering
av tryckningen m. m. har kostnaden för ett 16-sidigt ark, 250 kronor,
såsom förut omnämnts kommit till en siffra, som kan betecknas som enorm. Samma
16-sidiga ark betingade 1918 ett pris av 124 kronor, och är alltså 1918 års pris
mer än fördubblat år 1920. I jämförelse med 1914 års kontrakt med tryckeriet,
lydande på 77 kronor för samma omfång, blir stegringen mer än tredubblad.
Då riksdagen fattade sitt beslut om snabbare tryckning av riksdagens
protokoll, än tidigare varit fallet, med därav med nödvändighet följande avtal
med ett enda tryckeri om arbetets utförande, kunde näppeligen en sådan prisfördyring
tänkas. Av stort värde är förvisso mången gång ett snabbt offentliggörande,
men det kan vara fråga värt, om det nuvarande priset skäligen kan
motsvara detta ändamål. Under alla omständigheter är priset oskäligt, då det
gäller protokoll, som blott innehåller bordläggningsärenden utan intresse för press
BankoutsJcottets memorial nr 75.
13
och allmänhet. Som cirka 50 V, av samtliga protokoll avse bordläggningsplena, bör
en åtskillnad göras mellan protokoll innehållande debatter och protokoll utan dylika.
De sistnämnda böra under inga förhållanden tryckas separat utan sammanslås med
närmast föregående protokoll till gemensamt häfte. Efter nu tillämpade arbetsprinciper
inom riksdagen borde följaktligen i allmänhet fredagsprotokollet tryckas
tillsammans med föregående onsdags och tisdagsprotokollet tillsammans med föregående
lördagsprotokoll. Genom detta förfaringssätt skulle man undvika de talrika
småprotokoll under 16-sidors volym, vilka draga avsevärt högre kostnad per
sida, än vad som gäller för 1/1 ark om 16 textsidor, möjligen också åstadkomma
en reduktion av kostnaden för sättning av dessa smärre protokoll, eftersom längre
tid kunde disponeras för deras uppsättande.
Min erfarenhet efter snart 10-årigt arbete vid riksdagens tryckeriexpedition
har övertygat mig om att både tid och kostnader skulle kunna inskränkas betydligt
genom ändringar i hittills tillämpad praxis i ovan belysta punkter, under det att
enligt nuvarande förhållanden ingen som helst möjlighet finnes att vid granskning
av tryckeriräkningar m. m. åstadkomma för statsverket förmånliga reduktioner
i framställda ersättningsanspråk; och vågar jag för den skull vördsamt överlämna
denna promemoria till herrar fullmäktiges välvilliga omprövning.
Stockholm i december 1919.
Eslcil Bisling.
Bilaga B.
P. M.
ang. utdelning av trycksaker till riksdagens ledamöter.
Beträffande denna fråga torde böra erinras om att vissa åtgärder redan
vidtagits i syfte att minska den förut vanliga utdelningen i riksdagen av diverse
tryckalster och därigenom nedbringa statens tryckningskostnader. Så t. ex. verkställes
numera i regel ej någon utdelning av kommittébetänkanden, varjämte av
dylika publikationer för närvarande endast 300 ex. bindas i stället för förut
700 ex. Den för riksdagen avsedda upplagan av kommittébetänkandena har
14
Bankoutskottets memorial Nr 75.
därigenom kunnat minskas från 1,500 till 500 ex., dock med rätt för Kungl. Maj:t
att för kommittébetänkanden, vilka äro av mera allmänt intresse, i erforderlig
grad utöka nämnda upplaga. Vidare har Kungl. Maj:t i skrivelse till statistiska
tabellkommissionen av den 31 december 1919 (Sv. förf.-saml. nr 844) föreskrivit,
att utdelning till riksdagens ledamöter av publikationer, tillhörande serien »Bidrag
till Sveriges officiella statistik», endast skall äga rum beträffande statistisk årsbok,
årsbok för Sveriges kommuner och redogörelse för riksdagsmannavalen samt de
särskilda publikationer, i fråga om vilka Kungl. Maj:t sådant beslutar. Ledamot
av riksdagen är dock berättigad att erhålla annan statistisk publikation, som
ingår i ovannämnda serie; och skola för sådant ändamål vid bestämmande av
upplagorna av ifrågavarande tryck för riksdagens räkning avses 50 ex., som till
riksgäldskontoret överlämnas.
Genom inställandet av utdelningen av kommittébetänkanden och statistiskt
tryck har redan en ej obetydlig kostnadsbesparing ernåtts. Vad angår de tryckalster
i övrigt, som för närvarande regelbundet utdelas till riksdagens ledamöter,
torde emellertid genom ytterligare reduktion av utdelningen åtskilliga utgifter
kunna inbesparas. Detta gäller i främsta rummet det egentliga riksdagstrycket,
som utgöres av de båda kamrarnas protokoll samt bihanget därtill. Enligt min
mening kan utdelningen av nedanstående, i bihangstrycket ingående publikationer
utan olägenhet inställas:
1. Berättelse angående vad i rikets styrelse sig tilldragit (l:a saml.).
2. Justitieombudsmannens och militieombudsmannens ämbetsberättelser
(2:a saml. l:a avd.).
3. Riksdagsbeslutet samt riksbankens och riksgäldskontorets reglementen
(15 saml.).
En annan avdelning av bihangstrycket, vars utdelning till alla riksdagens
ledamöter synes vara av mindre intresse och i följd därav möjligen kan inställas,
bilda de i 2:a samlingen intagna revisionsberättelserna angående statsverket,
riksbanken och riksgäldskontoret.
Samtliga ovanstående publikationer böra emellertid finnas tillgängliga hos
kamrarnas vaktmästare, så att riksdagsman, som det önskar, kan när som helst
och utan dröjsmål erhålla ett ex. därav. Efter riksdagens avslutande övertager
riksgäldskontoret bestyret med utlämnandet av såväl dessa som övriga delar av
riksdagstrycket.
Härjämte torde kunna ifrågasättas, huruvida icke utdelningen av riksdagens
skrivelser (14:de saml. av bihanget) skulle kunna upphöra. Dessa innehålla
dels själva de beslut, som fattats av riksdagen, dels ock motivering till
desamma. Redogörelse för de fattade besluten finnas intagna i kamrarnas protokoll;
vad åter motiveringen beträffar, överensstämmer densamma i regel så gott
som ordagrant med vederbörande utskotts motivering till de3s hemställan i det
ämne, varom fråga är. Innehållet i skrivelserna kan sålunda antagas vara på
förhand bekant för kammarledamöterna dels genom protokollen dels ock genom
utskottens utlåtanden.
Stockholm den 11 februari 1920.
Henrik Ekedahl.
Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget 1920.