Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

i

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1920 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väcJct motion om inrättande av åtta
ordinarie eldarbefattningar vid riksbankens avdelningskontor.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 221, har herr Werner
hemställt, »att riksdagen måtte besluta inrättandet av åtta stycken ordinarie
eldarbefattningar vid riksbankens avdelningskontor.»

Till stöd för motionen anföres:

»Till bankoutskottet har inlämnats en framställning, här bifogad som bilaga a.
I densamma begäres, att vissa eldare vid riksbankens avdelningskontor i Kalmar, Linköping,
Karlskrona, Uppsala, Umeå, Växjö, Nyköping och Halmstad, vilka i respektive 9 och
19 år haft anställning vid nämnda kontor, måtte komma i åtnjutande av den trygghetskänsla
som ordinarie anställning innebär och de förmåner, t. ex. ålderstillägg och pension,
som därmed äro förenade. Av bilagan framgår att motsvarande befattningshavare
vid kontoren i Göteborg och Malmö redan äro uppförda på ordinarie stat.

Då de skäl, som i ovannämnda bilaga anförts, synas mig bebjärtansvärda, och
som jag har anledning antaga, att denna fråga ej på annat sätt skulle komma under
riksdagens prövning, då dylika inlagor i mängden av ärenden, som utskotten handlägga,
såvida de ej motionsvis framföras, oftast ej föranleda någon åtgärd från utskottets
sida, har jag ansett mig böra motionsvis bringa saken under riksdagens prövning.»

Den vid motionen fogade bilagan är av följande lydelse:

»Till 1920 års Riksdags Bankoutskott. Stockholm.

Undertecknade, eldare och renhållningskarlar vid nedannämnda riksbankens större
avdelningskontor, få härmed vördsamt anhålla om Bankoutskottets välvilliga hjälp till
att vi, i likhet med eldarna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, måtte
komma på ordinarie stat.

Vår arbetstid överträffar säkerligen i längd flertalet kroppsarbetares tjänstetid, och
särskilt eldarsysslan kräver i hög grad ordning och påpasslighet, så att den ombänderhavda
materielen ej må taga någon skada. Beträffande tjänstetiden torde det tillåtas
oss anföra, att medan övriga kroppsarbetare, efter genomförandet av 8-timmarsarbetsBihang
till riksdagens protokoll 1920. 8 saml. 43 höft. (Nr 58.) 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

dagen, hava 2,400 arbetstimmar efter 300 arbetsdagar per år, vi kunna, med låg uppskattning,
hänvisa på en arbetstid av,

För eldning och dithörande arbeten under 9 mån. å 10 timmar per dag, 2,700.

För skötsel av gård och gata året om 2 timmar per dag 720, eller tillsammanlagt
3,420 arbetstimmar per år.

Såsom ytterligare stöd för vår anhållan få vi anföra, att vi erhållit hrr Bankofullmäktiges
välvilliga medgivande, att, i enlighet med deras beslut av den 11 december
1919, från och med den 1 april 1920 komma i åtnjutande av det dyrtidstillägg,
som av riksdagen bestämts eller kunde komma att bestämmas för statens befattningshavare,
att vår tjänstetid i nu innehavda befattningar vid Riksbankens avdelningskontor
utgör från 9 till 19 år, att våra löner under denna långa tid ej i nämnvärd mån förbättrats
samt att noggrannheten och påpassligheten i utövandet av vår tjänst mer än
väl torde motivera ett bifall till vår vördsamma anhållan att komma på ordinarie stat,
varför vi våga hoppas att denna vår vädjan till Bankoutskottet ej skall förklinga
ohörd.

Med utmärkt högaktning.

Samtliga eldare vid Riksbankens avdelningskontor:

Carl Johan Olsson

anstäld

1901

Riksbanken,

Kalmar.

Anders Petter Kvist

»

1903

Linköping.

Oskar Evald Pettersson

1904

»

Karlskrona.

August Karlsson

1904

»

Uppsala.

Erik Albert Bäckström

1

1902

»

Umeå.

Ernst Jacobsson

»

1911

»

Wäxiö.

J. A. Sandberg

>

1901

I

Nyköping.

Edvard P. Jönsson

»

1910

>

Halmstad.

För vid Riksbankens avdelningskontor anställda eldare och renliållningskarlar
ställer sig arbetet närmast i överensstämmelse med här nedan lämnade uppgifter:

Arbetet börjar varje dag med sotning av tuberna, släggning av fyren, uträkning
av askan och utbärning av densamma till askcisternen på gården, påfyllning av bränsle,
metallputsning, rengöring av varmkamrarne, som dagligen skola skuras och hållas
dammfria, rundgång i post-, bank- och telegrafverkets olika lokaler för att, bland annat,
tillse att alla varmlufts- och friskluftskanaler äro ställda som sig bör, då det ofta
händer att dessa blivit ändrade. En gång i månaden rengöras alla sotkanaler, vilket
arbete börjar kl. 4 och fortsätter till kl. 6 på morgonen, därefter börjar eldningen,
som fortgår natt och dag under helg- och söckendagar.

Vid eldning med koks kan fyren stå sig tre timmar, varefter ny påfyllning och tillsyn
erfordras, vartill kommer att erforderlig släggning flera gånger om dagen måste företagas,
och tager eldningen med erforderlig tillsyn i anspråk tio timmar pr dag. Vid eldning
med ved kan fyren ej stå sig längre än högst en och en halv timme och arbetet
blir mera påfrestande, därigenom att vi ständigt måste se efter fyren, då vi ej äro
upptagna med eldning, måste framforsla veden, som är uppstaplad å gården, samt, då
veden sotar mer än koks, hålla kanaler och tuber väl rena för detsamma; för att
minska något på bränsleåtgången bredes alltid ett tunt lager koks på rosterna, så att
ej någon kalluft kan intränga. Detta merarbete för eldning med ved har varit i 3
eldningsperioder, år 1917—18—19.

Sista påfyllningen för dagen göres kl. 10 e. m. eller något senare, varefter

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

3

fyren med »strypt drag» kan brinna 5 å 6 timmar, då arbetet vidtager för den nya
dagen.

Eldningsperioden börjar i vanliga fall den 15 augusti eller 1 september, beroende
inträffande regnperiod eller lägre temperatur, och fortgår till den 5 å 10 juni nästa
ar. Omedelbart därefter vidtager pannrengöring, pannoruas målning med mönjefärg,
inslipning av kranar, ompackning av otätheter och övrig tillsyn, vilket drager minst
fjorton dagar, varefter de återstående sex veckorna kunna betraktas såsom ej upptagna
av eldningsgöromål, under vilken tid renhållning av gård och gata fortfarande måste
skötas. Då arbetet är lika helg- och vardag och dels nattarbete medräknas, tro vi att
detta mer än väl skall utfylla den tid av 6 veckor, som ej upptagas av eldningsbestyret.

Gatan måste ovillkorligen rengöras 3 gånger dagligen, då en livlig trafik försiggår
på gatan och posten är inrymd i fastigheten, vilket i sin mån bidrager till att
gatan osnyggas av en massa pappersomslag, kuvert m. m. Därjämte skall granitsockeln
kring fastigheten skuras varje dag, då hundar ha benägenhet att orena densamma.
Avenså skall gård, sopbodar ocb källargångar renhållas. För dessa arbeten
beräknas under den vackra årstiden 2 timmar dagligen, men kan vintertiden, vid snöfall,
draga ända till 5 å 6 timmar på grund av gatans stora bredd och längd samt
tillkommande upphackning och sändning m. m.»

Vad först angår ovanintagna såsom bilaga vid motionen fogade framställ- utskottet,
ning från eldare vid vissa avdelningskontor, vilken framställning tydligen
legat till grund för motionen och i densamma uppgives hava blivit till
utskottet inlämnad, äger det visserligen sin riktighet, att en sådan framställning
inkommit till utskottet. Utskottet anser sig emellertid böra fästa
uppmärksamheten därå, att denna framställning icke blivit egenhändigt
undertecknad av angivna personer eller av någon av dem å de övrigas
vägnar, utan liksom texten i övrigt skrivits endast medelst skrivmaskin.

Det torde alltså kunna ifrågasättas, huruvida någon framställning föreligger
från de personer, vilkas namn antecknats å handlingen.

Vidkommande emellertid härefter det i motionen framställda yrkandet
synes detsamma avse i omförmälda skrivelse angivna åtta eldares uppförande
på ordinarie stat. I detta avseende vill utskottet erinra, att en
likalydande framställning förelåg till utskottets prövning förlidet år. Över
densamma inhämtades yttrande från fullmäktige i riksbanken, vilka i en
den 13 februari 1919 dagtecknad skrivelse i ärendet anförde följande:

»I de riksbankens fastigheter i landsorten i vilka värmeledning anordnats, skötes Fullmäktige
värmeledningen och med några få undantag renhållning av gård och gata riksbanken

1. vid kontoren i Göteborg och Malmö av gårdskarlar på ordinarie stat;

2. vid kontoren i Härnösand, Kristianstad, Luleå, Mariestad, Sundsvall, Vänersborg
och Östersund av kontorens vaktmästare; samt

3. vid kontoren i Falun, Halmstad, Kalmar, Karlskrona, Linköping, Nyköping,

Umeå, Uppsala, Visby, Växjö och Örebro av i riksbankens tjänst ej fast anställda
personer.»

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Rörande den ersättning, som till dessa senare under sistlidet år utgått för ifrågavarande
göromål, hänvisade fullmäktige till en skrivelsen bilagd tablå samt angående
den tid, som erfordrades för skötsel av värmeledningarna till en av civilingenjören
Hugo Theorell gjord beräkning. Enligt denna beräkning pågick eldningen omkring 9
månader med 5Y2 å 6 timmars daglig arbetstid.

Renhållningen av gård och gata toge enligt uppgifter från kontoren i regel en
tid av 1 å 2 timmar per dag.

En icke oväsentlig tid — oberäknat sommarmånaderna, då ingen eldning förekomme
— bleve över för extra arbeten, förenade åtminstone för vissa eldare med icke
obetydlig biinkomst.

Därefter fortsätta fullmäktige:

»Vad nu gårdskarlarna vid kontoren i Göteborg och Malmö vidkommer, åligger
dessa, förutom skötsel av värmeledning och renhållning, att biträda vid vaktmästaregöromålen.
Gårdskarlarna vid förstnämnda kontor hava sig dessutom ålagd nattvakttjänstgöring.

Vid de mindre avdelningskontoren, där värmeledningen skötes av kontorets vaktmästare,
har det visat sig, att detta bestyr hitintills utan anmärkning kunnat förenas
med vaktmästaregöromålen till och med vid sådana kontor som i Luleå, Mariestad och
Vänersborg, där i riksbankens fastigheter — såsom fallet är vid de kontor, där särskilda
eldare äro anställda — inrymmes icke blott riksbankskontor utan även lokaler
för post- och telegrafverken.

Då nu särskilt vid dessa kontor eldningsbestyren utan erinran kunnat bestridas av
kontorens vaktmästare, synes en liknande anordning — varigenom tillfälle bereddes
dessa till en biförtjänst, på samma gång som kostnaderna för riksbanken kunde nedbringas
— sannolikt böra kunna genomföras, då nuvarande eldare, av vilka 6 äro i
ålder mellan 58 och 68 år, icke längre kunna fullgöra sina åligganden i riksbanken.

Skulle det då vid ett eller flera fall visa sig, att eldnings- och renhållningsarbeten
ej låta förena sig med vaktmästarsysslorna, eller att vaktmästargöromålen kräva
ökad arbetskraft, synes det fullmäktige vid sådant förhållanda vara lämpligast, att för
eldning och renhållning särskild gårdskarl anställdes så kvalificerad, att han jämväl
vore skickad att biträda i vaktmästargöromålen och under dennes semester — eller
annan ledighet — kunde fullgöra dennes åligganden.

Såsom ovan framhållits, äro icke färre än 6 eldare i en ålder mellan 58 och 68
år, därav 5 av de 8 sökandena. Att befordra dessa, som redan uppnått och snart uppnå
pensionsberättigad ålder för gårdskarlar, till ordinarie befattningshavare, kan ej vara
lämpligt. Detta bör dock icke utesluta möjligheten att bereda dera, då de icke längre
kunna fullgöra sina nuvarande uppdrag, ett lämpligt understöd under återstående
livstid.» i

Med hänsyn till vad fullmäktige sålunda anfört hemställde fullmäktige,
att framställningen icke måtte till någon åtgärd föranleda.

Detta blev ock utskottets beslut.

Såsom fullmäktige i sitt nyss berörda yttrande erinra, ombesörjas
eldningsbestyren redan för närvarande vid åtskilliga avdelningskontor av

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

5

kontorens vaktmästare, och synes fullmäktige en liknande anordning böra
kunna efter hand genomföras, varvid endast i de fall, då eldnings- och
renhållningsarbetena icke läte förena sig med vaktmästarsysslorna, en särskild
gårdskarl skulle behöva anställas. Fullmäktige framhålla dessutom,
att av de i motionen åsyftade eldarna icke mindre än fem äro i en ålder
mellan 58 och 68 år.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet i likhet med fullmäktige
det ej vara lämpligt att uppföra dessa personer på ordinarie stat.
Då de icke längre kunna fullgöra sina nuvarande uppdrag, torde möjlighet
förefinnas att bereda dem lämpligt understöd under deras återstående
livstid.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 221 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 maj 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Wickman, Öhngren, Johansson i Friggeräker och
Söderbom samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Borg, Edbom, Wikström, Bäcklund,
Olsson i Berg, Andersson i Milsmaden och Andersson i Stockholm.