Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1920 kl. Väl e. m.
Utlåtande, i anledning av Rungl. Maj ds proposition angående vissa
ändringar i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
Till bankoutskottet har för förberedande behandling överlämnats en
till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten proposition, nr 399, däri Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att — sedan förslag framställts att mellan Sverige, Danmark och
Norge trälfa överenskommelse om en tilläggsartikel till den mellan samma
länder gällande mjmtkonventionen enligt vad den här såsom bilaga I närslutna
svenska texten till föreslagna överenskommelse utvisar — med godkännande
av samma tilläggsartikel och under förutsättning att tilläggsartikeln
varder i behörig ordning ratificerad, för sin del antaga härvid
såsom bilaga II fogade förslag till lag angående vissa ändringar i lagen
om rikets mynt den 30 maj 1873.
De i ovannämnda bilagor omförmälda förslagen äro av följande
lydelse:
Förslag
till
Tilläggsartikel till myntkonvcntionen (len 27 maj 1873 och tilläggskonven
tionen
den 1(5 oktober 1875.
1.
Det skall vara varje rikes finansförvaltning tillåtet att för sin räkning
låta prägla skiljemynt av kopparnickel, vilka skola vara lagligt betalningsBihang
till riksdagens protokoll 1920. 8 samt 30 höft. {Nr 40—43.) 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 4(1.
medel efter det värde, vara de lyda, i alla tre rikena, utan hänsyn till i
vilket av rikena de äro präglade, intill ett belopp av 5 kronor, så snart
de blott ej blivit vanställda eller på olagligt sätt skadade.
2.
Av kopparnickelmynt kunna utmyntas nedanstående stycken, vilka
skola hava den storlek, vikt och sammansättning, som framgår av vidfogade
bestämmelser.
o
Diameter millimeter |
Bruttovikt |
Samman- sättning |
|||
gram |
|||||
a) b) |
Ett stycke, > > |
som representerar värdet av 50 öre....... > > > >25»....... |
22 17 |
4,8 2,4 |
75 viktdelar |
c) |
> > |
> > > >10>....... |
15 |
1,5 |
nickel |
3.
Alla kopparnickelmynt präglas i refflad ring.
4.
Skiljemynt av kopparnickel upphöra att vara lagligt betalningsmedel
till statskassorna först när de äro så nötta, att det ej med säkerhet kan
skönjas, för vilket rikes räkning de äro präglade, men till alla andra, så
snart prägeln genom nötning blivit otydlig.
5.
I övrigt gälle i avseende å skiljemynt av kopparnickel i tillämpliga
delar de uti myntkonventionen av den 27 maj 1873 intagna bestämmelser.
6.
Denna tilläggsartikel förbliver gällande intill dess ett år förflutit
från den dag, då något av rikena uppsagt densamma; dock så att den i
sista stycket av Art. 11 uti myntkonventionen av den 27 maj 1873 givna
Banlcoutshottets utlåtande Nr k 0.
3
bestämmelse fortfar att gälla under en tid av två år efter konventionens
upphörande.
7.
Denna tilläggsartikel skall ratificeras, så snart vederbörande representationers
samtycke blivit meddelat, och ratifikationerna deponeras i
Köpenhamn så snart ske kan.
Förslag
till
Lag
angående vissa ändringar i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
Härigenom förordnas, att §§ 5, 6, 12, 13, 17 och 18 i lagen om
rikets mynt den 30 maj 1873 skola hava följande ändrade lydelse:
§ 5.
Till skiljemynt skall användas dels silver, legerat med koppar i det
förhållande, som här nedan sä,ges, dels kopparnickel, dels brons eller järn.
§ 6.
Av silver skola präglas myntstycken av följande namnvärde, nämligen
två
kronor,
en krona,
femtio öre,
tjugufem öre,
tio öre.
Ett hundra stycken sådana skiljemynt skola innehålla fint silver:
tvåkronestycken: ett tusen tvåhundra gram;
enkronestycken: sexhundra gram;
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
femtioörestycken: trehundra gram;
tjugufemörestycken: etthundrafyratiofem och ett femtedels gram;
tioörestycken: femtioåtta gram.
Dessa skiljemynt skola utmyntas av följande legeringar:
två- och enkronestycken: av åttahundra viktdelar silver och tvåhundra
viktdelar koppar;
femtio- och tjugufemörestycken: av sexhundra viktdelar silver och
fyrahundra viktdelar koppar;
tioörestycken: av fyrahundra viktdelar silver och sexhundra viktdelar
koppar.
Alltså skall varje
tvåkronestycke väga 15 gram,
enkronestycke » 7,5 »
femtioörestycke » 5 »
tj ugufemörestyeke » 2,42 »
tioörestycke » 1,45 »
Av kopparnickel må, efter av Konungen för varje gång därom meddelat
beslut, präglas myntstycken av följande namnvärde:
femtio öre; tjugufem öre; tio öre.
Kopparnickelmynt skola utmyntas av en legering, bestående av sjuttiofem
viktdelar koppar och tjugufem viktdelar nickel.
Sex kilogram kopparnickel utmyntas till:
ettusentvåhundrafemtio femtioörestycken eller
tvåtusenfemhundra tjugufemörestycken eller
fyratusen tioörestycken.
§ 12.
De efter denna lags stadganden präglade guldmynt äro, under de
här nedan bestämda villkor, lagligt betalningsmedel i förhållande till vem
som helst och i vilket belopp som helst.
Skiljemynten skola till obegränsat belopp mottagas vid betalning
till statens kassor. Ingen annan vare pliktig att i en betalning mottaga
högre belopp än tjugu kronor i 2- och 1-kronestycken, fem kronor i
mindre silvermynt eller kopparnickelmynt, en krona i bronsmynt och en
krona i järnmynt.
§ 13.
Myntstycke av guld, silver, kopparnickel, brons eller järn, som blivit
vanställt eller genom skavning, filning, borrning, tillödning eller annan
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
5''
olao-li" åverkan av vad sias som helst skadat, skall hava förlorat sin
ö O # O
egenskap av lagligt betalningsmedel.
Beträffande den av Kungl. Maj:t i ärendet framlagda utredningen
tillåter sig utskottet hänvisa till ovanberörda statsrådsprotokoll.
Såväl fullmäktige i Sveriges riksbank som mynt- och justeringsverket
hava i avgivna yttranden tillstyrkt anslutning till förslaget rörande
en tilläggsartikel till myntkonventionen den 27 maj 1873 och tilläggskonventionen
den 16 oktober 1875.
Kungl. Maj:t har den 19 mars 1920 förklarat sig villig ansluta sig
till tilläggsartikeln i fråga.
För egen del har departementschefen till åberopade statsrådsportokollet
anfört:
»Av tilläggsartikelns bestämmelser framgår, att genom desamma de i
myntkonventionen för silverskiljemynt meddelade stadgandena i vad de
angå viktremedierna utsträckas jämväl till skiljemynt av kopparnickel,
med den modifikation beträffande myntens vikt, som föranledes av begagnandet
av kopparnickel såsom myntmetall.
Tilläggsartikelns godkännande påkallar emellertid vissa ändringar i
§§ 5, 6, 12, 13, 17 och 18 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873;
och har myntdirektören inkommit med förslag i ämnet. Berörda förslag
innehåller bestämmelse därom, att prägling av kopparnickelmynt må förekomma
allenast efter det Konungen för varje gång därom meddelat beslut.
Det har nämligen, då myntlagen i dess nuvarande lydelse torde förutsätta,
att prägling av mynt av guld, silver och brons skall äga rum i den utsträckning,
att för varuutbytet erforderliga mängder av dessa myntslag
alltid finnas att tillgå, men kopparnickelmynt lämpligen icke böra utsläppas
i marknaden annat än, när särskilda omständigheter därtill föranleda,
synts vara riktigt att i myntlagen intaga en inskränkande bestämmelse
av nyss angivna innehåll. Beträffande förslaget i övrigt innefattar
detsamma sådana ändringar i förenämnda lag, som betingas av den
föreslagna tilläggsartikeln till myntkonventionen.
Framdeles och sedan sig visat, om tilläggsartikeln varder godkänd
och ratificerad, torde jag få göra framställning om de bestämmelser, som
erfordras i avseende å ifrågavarande kopparnickelinynts prägel, inskrift
och utseende i övrigt, om vissa ändringar i mynt- och justeringsverkets
instruktion m. m.»
Till utskottet har vidare överlämnats en skrivelse från kungl. utrikesdepartementet,
däri meddelas, att, enligt underrättelse från härvarande
norske minister, norska regeringen efter att hava erhållit del av det
Departe
ments
chefen.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr hO.
Utskottet.
danska förslaget i ämnet, meddelat danska regeringen, att från norsk sida
intet vore att invända mot sagda förslag, vilket med undantag av mindre,
redaktionella skiljaktigheter fullständigt överensstämde med motsvarande
från norsk sida utarbetade förslag.
Utskottet, som vid företagen granskning av Kungl. Maj:ts förslag
icke funnit anledning till erinran mot detsamma, hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må av
riksdagen bifallas.
Stockholm den 20 april 1920.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, Wickman, Bindley, ölmgren, Östberg, Johansson
i Friggeråker, Bosling och Bondesson samt
av andra kammaren: herrar Eristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i Gumboda,
Borg, Sommelius, Edbom, Jensen och Andersson i Stockholm.