BanJcoutskottets utlåtande Nr 32.

3

32.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1920 kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående försäljning av och prenumeration å riksdagstrycket
frän och med år 1921.

I en till bankoutskottet avlåten, den 26 februari 1920 dagtecknad
skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret hemställt, att utskottet ville
föreslå riksdagen fatta följande beslut angående försäljningen av och
prenumerationen å riksdagstrycket för år 1921 och följande år:

1. att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra
8 öre för ark (om 16 sidor) av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark
(om 8 sidor) av bihanget till protokollen;

2. att statsverkspropositionen eller delar därav ävensom Kungl.
Maj:ts proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till
ett pris av 2 öre för 8-sidigt ark;

3. att, då hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes,
priset därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

4. att prenumerationsavgiften för riksdagstiycket vid lagtima riksdag
skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och 18 kronor
för bihanget; varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant
har att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

Till stöd för denna hemställan hava fullmäktige anfört följande:

»Enligt nu gällande bestämmelser, meddelade av 1868 och 1869 års riksdagar,
skola vid försäljning av och prenumeration å riksdagens protokoll med
därtill hörande bihang tillämpas följande priser.

Vid försäljning genom den bokhandel i huvudstaden, med vilken överenskommelse
därom träffats av riksgäldskontoret, beräknas priset efter 4 öre per
16-sidigt ark av protokollen och 2 öre per 8 sidigt ark av bihanget.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

Prenumeration å riksdagstrycket kan äga rum dels i nämnda bokhandel,
dels ock hos postverket. Priset utgör i båda fallen 3 kronor för vardera kammarens
protokoll och 6 kronor för bihanget (med undantag av andra samlingen).
Vid prenumeration å posten tillkommer dessutom postbefordringsavgiften, som
enligt 1920 års tidningstaxa uppgår till 52 öre för första kammarens protokoll,
58 öre för andra kammarens protokoll och 3 kronor 10 öre för bihanget. I bokhandeln
mottages även prenumeration å särskilda samlingar av bihanget, och är
priset därvid bestämt till 1 öre för varje ark.

I skrivelse till bankoutskottet vid 1913 års riksdag hemställde fullmäktige
om vissa förändringar i ovan angivna prenumerationspriser och föreslogo då, att
desamma skulle bestämmas till 4 kronor för första kammarens protokoll, 6 kronor
för andra kammarens protokoll, 15 kronor för bihanget och 20 kronor för riksdagstrycket
i dess helhet; dessa priser skulle gälla vare sig prenumeration skedde
i bokhandeln eller på posten, i följd varav prenumeranter i landsorten skulle
vara befriade från postbefordringsavgiften. vilken skulle betalas av riksgäldskontoret
genom avdrag å nyssnämnda prenumerationsavgifter.

Detta förslag, som tillstyrktes av utskottet, bifölls av första men avslogs
av andra kammaren. Frågan avgjordes slutligen genom gemensam votering,
varvid andra kammarens mening segrade. Förslaget vann sålunda ej riksdagens
bifall. Såsom framgår av diskussionen i ärendet inom andra kammaren, var
skälet härtill, att riksdagstrycket ansågs böra vara tillgängligt till billigt pris
för politiskt intresserade korporationer och enskilda personer över hela landet, en
synpunkt, som man fann viktigare än den minskning i utgifter, som genom
prenumerationsprisens höjande skulle uppkomma för statsverket.

Den under de senare åren inträdda allmänna prisstegringen har emellertid
föranlett fullmäktige att nu ånyo upptaga denna fråga. Om man utgår från,
att kostnaden för sättning av riksdagstrycket ej bör drabba köpare därav, återstå
utgifterna för tryckning, papper och häftning. Enligt en inom riksgäldskontoret
under innevarande år verkställd utredning belöpa sig dessa kostnader till 7,75 öre
per ark av protokollen och 5,15 öre per ark av bihanget. Vid fastställande av
försäljnings- och prenumerationspriserna bör hänsyn jämväl tagas därtill, att riksgäldskontorets
inkomst minskas genom den provision av 30 % av bruttoinkomsten,
som utgår vid försäljning och prenumeration i bokhandeln. Kostnaderna
för distribution, vilka ej medräknats i ovannämnda sifferuppgifter, böra även
tagas i betraktande.

På grund av vad ovan anförts synes en höjning av försäljningspriserna
från 2 resp. 4 öre till 4 resp. 8 öre väl kunna försvaras. Likaledes förefaller
det ej obilligt, att prenumerationsavgifterna för protokollen höjas med 100 %
eller från 3 kronor till 6 kronor för båda kamrarnas protokoll. Vad åter beträffar
bihanget, vilket vid 1868 års riksdag omfattade 12 volymer och vid 1919 års
lagtima riksdag ökats till ej mindre än 58 band, torde en tredubbling av nuvarande
prenumerationspris till 18 kronor ej kunna anses obillig.

Vissa undantag från tillämpningen av ovan ifrågasatta förhöjda priser
synas dock böra medgivas. Priset på statsverkspropositionen, som för närvarande
efter 2 öre per ark uppgår till omkring 11 kronor, torde böra lämnas oförändrat,
liksom även priset å Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggsstat till löpande

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 32.

5

årets riksstat. Hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag betingar efter
nuvarande bestämmelser ett pris av 125 å 150 kronor. Att höja detta pris till
det dubbla synes vara väl mycket, utan torde komplett årgång böra försäljas till
ett fast pris, förslagsvis 150 kronor, varjämte köpare fortfarande, liksom nu är
fallet, bör erhålla trycket inbundet i enkla blåa pappband, utan särskild avgift
för bindningskostnaden.

För närvarande finnes, såsom ovan är nämnt, även tillfälle att i bokhandeln
prenumerera på särskilda samlingar av bihanget, varvid prenumerationspriset
utgör 1 öre för varje ark. Denna form för erhållande av bihangstrycket har i
ytterst ringa utsträckning begagnats av allmänheten och torde därför utan
olägenhet kunna bortfalla.

I sammanhang med ovanstående förslag torde även böra erinras om följande.
Riksdagstryckets distribuering genom försäljning och prenumeration har
under en följd av år omhänderhafts av Aktiebolaget Nordiska bokhandeln, som
därför uppburit en provision av 30 % å de influtna beloppen. Denna provision
liar uppgått till 1.200 å 1.500 kronor årligen. År 1919 uppsade bolaget emellertid
det med riksgäldskontoret uppgjorda kontraktet angående riksdagstrycket och
tillkännagav därvid, att en betydande förlust år för år uppkommit för bolaget
å nämnda tryck. Den ringa gottgörelse. bolaget enligt kontraktet ägde uppbära,
vore nämligen ej på långt när tillräcklig till avlönande av ett biträde för riksdagstryckets
distribuerande, varjämte någon ersättning ej utginge för magasinsoch
lokalhyra för ifrågavarande, mycket skrymmande tryck. Distribueringen
handhaves under innevarande år av Aktiebolaget Nordiska Kompaniet på samma
villkor som Nordiska Bokhandeln. Föga utsikt torde finnas, att bolaget önskar
fortsätta med arbetet efter detta års utgång, såvida ej en väsentlig förhöjning av
ersättningen medgives. En sådan förhöjning skulle utan ökande av provisionen
vinnas genom de av fullmäktige nu ifrågasatta ändringarna i försäljnings- och
prenumerationsprisen.»

Såsom av fullmäktiges skrivelse framgår, hemställde fullmäktige
vid 1913 års riksdag om vissa höjningar av gällande prenumerationsavgifter
för riksdagstrycket. Fullmäktiges förslag tillstyrktes av bankoutskottet
och bifölls av första kammaren men avslogs av andra kammaren.
Skälet för avslag var, såsom fullmäktige erinra, att riksdagstrycket ansågs
böra vara tillgängligt till billigt pris för politiskt intresserade korporationer
och enskilda personer över hela landet, en synpunkt, som man
fann viktigare än den minskning i utgifter, som genom prenumerationsprisens
höjande skulle uppkomma för statsverket.

Vid företagen gemensam votering segrade andra kammarens mening
med 191 röster mot 139, vadan frågan alltså förfallit.

Den allmänna prisstegring, vilken inträtt under de sju år, som
förflutit sedan frågan senast var föremål för riksdagens prövning, har
emellertid nu föranlett fullmäktige att ånyo inkomma ined framställning
i ämnet. En förhöjning i de alltsedan 1868 och 1869 års riksdagar

TJUkottet.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 32.

gällande prenumerationspriserna synes även utskottet vara av omständigheterna
påkallad; och har utskottet vid granskning av fullmäktiges förslag
icke funnit något att erinra mot detsamma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges förevarande
förslag, må beträffande försäljningen av och
prenumerationen å riksdagstrycket från och med år
1921 besluta:

1. att försäljningspriset skall, med nedan angivna
undantag, utgöra 8 öre för ark (om 16 sidor)
av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark (om 8 sidor)
av bihanget till protokollen;

2. att statsverkspropositionen eller delar därav
ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggsstat
till riksstaten skola försäljas till ett pris av 2
öre för 8-sidigt ark;

3. att, då hel årgång av riksdagstrycket vid
lagtima riksdag köpes, priset därför skall beräknas
till 150 kronor för bundet exemplar; samt

4. att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket
vid lagtima riksdag skall utgöra 6 kronor för vardera
kammarens protokoll och 18 kronor för bihanget;
varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant
har att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

Stockholm den 9 april 1920.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Wickman, Juhlin, Lindley, Öhngren,
Östberg, Iiosling och Svenson i Eskhult samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Borg, Edbom,
Lindvall, Andersson i Stockholm och Sandberg.

Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget. 1920.