Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
5
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1920 kl. */2 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i
sparbankslagen m. m.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över följande till utskottet
remitterade motioner, nämligen:
inom första kammaren nr 15 av herr Heynian, med instämmande
i motionens syfte av en av kammarens ledamöter, angående skrivelse
till Konungen med begäran om utredning och förslag beträffande sättet
för tillsättande av huvudmän i sparbanker,
inom samma kammare nr 46 av herr Ivar Pettersson och herr
Kjellén, om ändring av 11 § i lagen angående sparbanker samt
inom andra kammaren nr 117 av herr Magnusson i Tumhult jämte
tolv av kammarens ledamöter, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
viss ändring i sparbankslagen.
I förstnämnda motion hemställes, »att riksdagen ville besluta i Motion i: 15.
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning beträffande sättet för
huvudmännens tillsättning i sparbankerna, särskilt med hänsyn till att
insättarna må erhålla vederbörligt inflytande på förvaltningen av sina
medel, samt att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen inkomma med det
förslag till ändringar i gällande sparbankslag, vartill en sådan utredning
kan giva anledning.»
I motionen nr 1:46 föreslå motionärerna riksdagen »att i skrivelse Motion n 46
till Kungl. Maj:t begära utarbetande och framläggande för riksdagen av
sådan ändring i § 11 sparbankslagen, att elektriska distributionsföreningar
måtte kunna av sparbank beviljas lån mot borgen med en amorteringstid
av högst 20 år.»
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
Motion
II: 117.
Utskottet.
Ovan sist omförmälda motion II: 117 utmynnar i en hemställan,
»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Mai:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville låta utreda och för riksdagen framlägga förslag till sådan
ändring i lagen angående sparbanker den 29 juli 1892, att Konungens
befallningshavande måtte åläggas skyldighet att, därest det befinnes, att
sparbank i stort sett icke utövar utlåningsrörelse i den ort, där inlåningen
sker, därom göra anmälan hos Konungen, som må äga att i dylikt fall
ställa sparbanken under tillsyn av bankinspektionen.»
Beträffande motiveringen för samtliga dessa yrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna.
Utskottet tillåter sig erinra, att efter det ifrågavarande motioner
väckts chefen för finansdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillkallat sex sakkunniga för att inom nämnda departement verkställa
utredning och avgiva förslag i fråga om en revision av gällande sparbankslagstiftning.
Av det i ärendet offentliggjorda statsrådsprotokollet
framgår, att de sakkunniga erhållit i uppdrag att verkställa en så fullständig
och omfattande utredning, som möjligt i betraktande av behovet
av ett snabbt resultat. Härvid skulle uppmärksamheten ägnas åt,
bland annat, frågan om huvudmannainstitutionens reformering, anstalter
för främjande av jordbrukets driftkredit samt önskemål och anmärkningar
med hänsyn till bland annat sparbankernas ställning till jordbrukskasserörelsen
ävensom frågan om förbättrad organisation av och
kontroll över sparbankernas styrelser.
Då sålunda samtliga de spörsmål, som upptagits uti här ifrågavarande
motioner, komma att bliva föremål för de sakkunnigas utredning,
finner sig utskottet böra hemställa,
att förevarande motioner,
a) I: 15,
b) I: 46 och
c) II: 117
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 24 februari 1920.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Bankoutskottets utlåtande Nr 14.
7
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, Lindley, Östberg, Johansson i Friggeråker,
Hos ting, Bondeson och Malmberg samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Jonsson i Gumboda, Borg.
fSdbom, Wikström, Bäcklund och Winkler.