1

Bevillningsutskottets betänkande AV 45.

#

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1920 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående uppförande av viss
bevillning å tilläggsstaten för år 1920.

Närvarande: herrar Reling, friherre Fleming, Wijk, Örne, Boman*, Rosén, Holmström,
Jonsson i Hökliult, Johansson i Kullersta*, Olsson i Kullenbergstorp*.
Jesperson*, Björnsson, Kobb, Björkman, Bökelund*, Jönsson i FridhilT.
Uddenberg, Olsson i Kollungeröd och Björklund.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en den 4 juni 1920 avlåten proposition, nr 437, har Kung!. prop, 43
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, avgivit förslag angående
vissa inkomstberäkningar för 1920 års tilläggsstat och 1921 års riksstat
m, in. I sitt anförande till ovannämnda statsrådsprotokoll bar t. f.
departementschefen beräknat, att å nämnda tilläggsstat skulle uppkomma
— huvudsakligen på grund av vissa riksdagens då förutsedda
beslut om tillägg till de av Kungl. Maj:t föreslagna dyrtidstilläggen —
en ökning av verkliga utgifter med omkring 34.8 miljoner kronor; och
bar departementschefen härom vidare anfört följande:

»Då det nu gäller att bereda medel för täckande av denna kostnadsökning,
torde man närmast hava att undersöka, huruvida det kan
anses tillrådligt att för sådant ändamål taga i anspråk kassafondstillgångar.

Jag ber därvid att få erinra om, att jag i det föregående uppskattat
deri vid årsskiftet 1919—1920 verkligen disponibla kassafondsbohållningen
till omkring 134 miljoner kronor, därav nära 99 miljoner
kronor emellertid redan enligt finansplanen skola tagas i anspråk för
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 saml. 37 höft. (Nr 45.) 1

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

regleringen av 1920 års tilläggsstat. Härefter skulle alltså återstå ett
belopp av 35 miljoner kronor. Emellertid är att märka, att under årets
lopp torde komma att till kassafonden inflyta dels det under år 1919
uppdebiterade krigskonjunkturskattebeloppet, 274 miljoner kronor, dels oek
det oanvända beloppet av det å 1919 års tilläggsstat anvisade 25-miljonersanslaget
till statens järnvägar, 14 miljoner kronor, varjämte möjligen
bör kunna påräknas någon inleverering av tidigare uppkomna
överskott från de affärsdrivande verken. I varje fall bör kassafonden,
före- mottagandet av eventuellt överskott från 1920 års statsreglering,
vilket här torde kunna lämnas å sido såsom i alla händelser behövligt
för regleringen av 1921 års tilläggsstat, alltså uppgå till minst 323
miljonor kronor. Härav skall enligt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framställda förslag för 1921 års riksstat tagas i anspråk omkring
104 miljoner kronor, varefter alltså såsom disponibel behållningskulle
återstå 219 miljoner kronor.

Med hänsyn till de synnerligen stora krav, som vid en eAmntuell
omläggning av budgetåret torde komma att ställas på kassafonden, anser
jag det visserligen betänkligt att med något mera avsevärt belopp
minska denna kassafondsbehållning. Då jag icke är i tillfälle att föreslå
någon åtgärd, som redan under detta år skulle tillföra staten ökade
inkomster, ser jag emellertid ingen annan utväg, än att det tilläggsbelopp,
som, enligt vad ovan sagts, kan komma att erfordras för regleringen
av utgifterna å 1920 års tilläggsstat, tages ur kassafonden. Då
den av mig verkställda uppskattningen av utgiftsökningen på riksdagsarbetets
nuvarande stadium ju måste vara helt approximativ, kan emellertid
någon definitiv fixering av det kassafondsbelopp, som för ändamålet
behöver tagas i anspråk, icke nu göras utan lärer därmed få anstå till
det slutliga uppgörandet av staten.»

Bevillningsutskottet har av statsutskottet inhämtat, att den av
t. f. departementschefen beräknade bristen enligt riksdagens beslut ökats,
men icke med så stort belopp att därtill behöver i detta sammanhangtagas
särskild hänsyn.

Av ovan återgivna yttrande till statsrådsprotokollet synes framgå,
att t. f. departementschefen endast med tvekan förordat täckande av den
beräknade bristen å tilläggsstaten genom att ytterligare anlita kassafonden.
Bevillningsutskottet har, med hänsyn särskilt till de stora krav
en förutsedd omläggning av budgetåret torde komma att ställa på kassafonden,
ansett försiktigheten bjuda att icke i så hög grad som Kungl.
Maj:t nu föreslagit anlita fonden.

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Utskottet har vid beräkning-en av bevillningarna å 1921 års riksstat,
i anledning av motionerna nr 314 i första kammaren av herrar
Björnsson och Orne och nr 460 i andra kammaren av herr Rökig,
beslutat föreslå riksdagen påläggande av en omsättnings- och en
utskänkningsskatt å spritdrycker. Förslag till förordning härom avgiver
utskottet i betänkande denna dag angående sistnämnda bevillningar.
De sålunda föreslagna skatterna å spritdrycker har utskottet beräknat
bereda statsverket en inkomst under 1921 av 41,000,000 kronor. Genom
att bestämma förordningens ikraftträdande till den 1 juli 1920 skulÄ en
ytterligare inkomst, som synes kunna beräknas till 20 miljoner kronor,
tillföras statsverket under detta år. Härigenom skulle kassafondens
ytterligare anlitande kunna minskas med samma belopp. En sådan anordning
beträffande ikraftträdandet synes vara att förorda även därför,
att i motsatt fall uttagandet av fulla månadsransoner vid utminutering
under innevarande år skulle i hög grad uppmuntras.

På sålunda anförda skäl och med hänvisning i övrigt till utskottets
yttrande i denna beskattningsfråga i betänkandet angående bevillningarna
för år 1921, får utskottet hemställa,

att bland inkomsterna å 1920 års tilläggsstat
måtte uppföras omsättningsskatt och utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning, med......... kronor 20,000,000.

Stockholm den 15 juni 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

O o

ERIK RÖING.

Reservation:

av herr Rosén, som yrkat avslag å utskottets hemställan; samt
av herr Björkman.