Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1920 kl. 1 e. m

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts
''proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående
mantalsskrivning.

Närvarande: herrar Röing, Antonsson, Wijk, Boman, Holmström, Jonsson iHökhult,
Björnsson, Björkman, friherre Barnekow, Bökelund, Uddenberg, Lithander,
Olsson i Kollungeröd och Björklund.

I en den 19 december 1919 dagtecknad, till bevillningsutskottets
förberedande behandling hänvisad proposition, nr 13, har Kungl. Maj: t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
följande

Förslag

till

Förordning

om Undrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen den B augusti 1891
angående mantalsskrivning.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti
1894 angående mantalsskrivning skall erhålla följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 7 samt. 32 käft. (Nr 40.) 1

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

§ I Mom.

2. Mantalsskrivningen förrättas å landet och med nedan
angivet undantag i stad, där magistrat ej finnes, av häradsskrivaren.
Prövas på grund av fögderiets utsträckning eller folkmängd häradsskrivaren
icke kunna inom föreskriven tid medhinna mantalsskrivningen
inom fögderiets samtliga distrikt, äger Konungens befallningshavande
förordna landsfiskal eller annan lämplig person att verkställa själva
mantalsskrivningsförrättningen i ett eller flera distrikt. Bestämmelser
om sådan särskild mantalsskrivningsförrättares rätt till ersättning lör
uppdragets utförande meddelas av Konungen.

I stad, där magistrat finnes, verkställes mantalsskrivningen under
magistratens tillsyn av den tjänsteman, vilken debiteringen av kronoutskylderna
åligger eller till vars befattning förrättningen enligt särskilt
meddelade föreskrifter hörer.

Konungen må på framställning av stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan i stad, där magistrat ej finnes men där i avseende å debitering,
uppbörd och redovisning av kronoutskylder i tillämpliga delar
skall gälla vad i fråga om stad med magistrat är stadgat, förordna, att
för sådan stad jämväl vad i denna förordning sägs med avseende å
stad med magistrat skall äga motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

Genom proposition nr 12 har Kung!. Maj:t förelagt riksdagen förslag
till ändring av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad, vilket förslag avsett att på visst sätt ordna magistratsförvaltningen
i städer under landsrätt.

Till ovan omförmälda statsrådsprotokoll över finansärenden har
chefen för finansdepartementet meddelat, att den ordning lör landsrättsstädernas
förvaltning, som Kungl. Maj it med nyssnämnda proposition
nr 12 avsett att möjliggöra, förutsatte även ändring i mantalsskrivningsförorduingen.
Den till bevillningsutskottets behandling hänvisade,
nu föreliggande propositionen innehåller förslag till den ändring i mantalsskrivniugsförordningon,
vars sammanhang med propositionen nr 12
departementschefen sålunda angivit. Propositionen nr 12 är numera
genom kamrarnas godkännande av konstitutionsutskottets utlåtande nr 3

3

Bevillning sutskottets betänkande Nr 40.

bifallen. Emellertid sammanhänger med nu omförmälda propositioner även
Kungl. Maj:ts med propositionen nr 14 avgivna förslag till lag om
ändrad lydelse av 1 § utsökningslagen i syfte att åt städer under landsrätt
bereda möjlighet att inrätta eget exekutionsväsende. Sistnämnda
proposition, vilken blivit av första lagutskottet tillstyrkt, har emellertid
genom kamrarnas i ämnet fattade skiljaktiga beslut icke blivit av riksdagen
bifallen.

I anledning av vad sålunda förekommit har bevillningsutskottet
genom finansdepartementets försorg erhållit förnyad utredning i förenämnda,
till utskottets handläggning hörande ärende. Vid prövning av
det material, som sålunda ställts till utskottets förfogande, har utskottet
funnit frågan, huruvida i sakernas nu inträdda läge de genom propositionen
nr 13 föreslagna ändringarna i mantalsskrivningsförordningen
äro påkallade eller icke, vara av natur att böra genom Kungl. Maj:ts
försorg utredas; och bär utskottet följaktligen nu ingen annan hemställan
att göra, än

att propositionen nr 13, med förslag till förord.
ning om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen

den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.