Bevillningsutskottets memoial Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1920 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga
beslut rörande viss del av utskottets betänkande,
nr 29, i anledning av väckt motion angående inskränkning
av rusdrycksförsäljningsbolagens antal.

Närvarande: herrar Röing, Antonsson, Wijk, K. A. Nilson, Wohlin, Boman, Rosén,
Holmström, Jonsson i Hökhult, Bergman, P. Albert Bergström, Björnsson,
Björkman, Jönsson i Fridhill, Lithander och Björklund.

I betänkande nr 29, i anledning av en inom första kammaren av
herr Thulin väckt motion, nr 117, angående inskränkning av rusdrycksförsäljningsbolagens
antal, hade bevillningsutskottet hemställt bland annat,
att riksdagen måtte för sin del besluta, att 17 § 3 och 5 mom. i förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker skulle
från och med den 1 januari 1921 erhålla följande lydelse:

»17 §.

3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande
omedelbart efter ansökningstidens utgång inhämta utlåtanden,
i Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat
och stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma.
Dessa utlåtanden böra innehålla, huruvida och i vilken utsträckning
rätt till detaljhandel anses höra medgivas, uppgift å det
antal försäljningsställen, som bör få anordnas, dels för utminutering
Bikung till riksdagens protokoll 1920. 7 sand. 24 höft. (Nr 32.) 1

2

Bevillningsutskottets memorial Nr 32.

och dels för iskänkning av spritdrycker, vin och Öl, ävensom förslag
till de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas förläggning
och rörelsens bedrivande, som anses nödiga. Hava ansökningar inkommit
från flera bolag, skall, om upplåtande av rätt till detaljhandel tillstyrkes,
visst bolag förordas till erhållande av den sökta rättigheten.

5. Hava stadsfullmäktige eller kommunalstämma inom den kommun,
där försäljning är avsedd att äga rum, avstyrkt upplåtande av rätt till
detaljhandel, må Konungens befallningshavande icke meddela rättighet
till sådan handel. Rätt till detaljhandel må icke inom något län upplåtas
till större antal bolag än som motsvarar ett bolag för varje påbörjat
femtiotusental av länets folkmängd vid utgången av året före det, under
vilket ansökan om dylik rätt senast bort ingivas; dock att sådan rätt
i varje fall må kunna meddelas bolag till samma antal, som under år
1918 inom länet utövat rättigheter till detaljhandel med brännvin.
Medgiver Konungens befallningshavande upplåtande av rätt till detaljhandel,
må försäljningsställenas antal ej sättas högre än det av stadsfullmäktige
eller kommunalstämman tillstyrkta. Ivonifngens befallningshavande
skall därjämte vid upplåtelsen föreskriva de inskränkningar
med hänsyn till försäljningsställenas förläggning och rörelsens bedrivande,
som blivit av stadsfullmäktige eller kommunalstämman föreslagna,
såvida beslutet om samma inskränkningar icke finnes stå i strid med
allmän lag eller författning eller annorledes överskrida deras befogenhet,
som fattat detsamma.»

Vid betänkandet fanns fogad, bland annat, en reservation av herr
Jonsson i Hökhult m. fl., i vilken yrkats, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte för sin del besluta, att 17 § 3 och 5 mom. i ovaunämnda
förordning måtte från och med den 1 juli 1921 erhålla följande
lydelse:

»17 §.

3. (Lika med utskottets förslag).

5. Hava stadsfullmäktige — — — — sådan handel. Rätt till
detaljhandel må icke inom något län upplåtas till större antal bolag än
som motsvarar ett bolag för varje påbörjat femtiotusental av länets
folkmängd vid utgången av året före det, under vilket ansökan om

3

Bevillningsutskottets memorial Nr 32.

dylik rätt senast bort ingivas, och i intet fall till flere bolag än som
under år 1918 inom länet utövade rättigheter till detaljhandel med

brännvin. Medgiver Konungens befallningshavande —--— fattat

detsamma.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava kamrarna
i fråga om 17 § i förordningen angående försäljning av rusdrycker
fattat skiljaktiga beslut, i det att första kammaren avslagit vad utskottet
hemställt, men andra, kammaren bifallit det förslag, som innefattas i
ovan omtörmälda, av herr Jonsson i Hökhult m. fl. avgivna reservation.

Då de skiljaktiga beslut, i vilka kamrarna beträffande 17 § i ifrågavarande
förordning sålunda stannat, icke synas kunna sammanjämkas och
denna fråga icke heller kan bliva föremål för gemensam omröstning,
har densamma, enligt utskottets mening, för denna riksdag förfallit,
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 11 maj 1920.

På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.