Riksdagens skrivelse Nr 18.
1
Nr 18.
Godkänd av första kammaren den 9 oktober 1919.
Godkänd av andra kammaren den 9 oktober 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete samt en i ämnet
väckt motion.
(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 3.)
Till Konungen.
Genom en den 2 augusti 1919 dagtecknad proposition, nr 5, har
Eders Kung], Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag
av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om begränsning av tiden för
bageri- och konditoriarbete.
I samband med ifrågavarande proposition har riksdagen förehaft
till behandling en i anledning av samma proposition väckt motion, nr 14,
i andra kammaren.
Det genom propositionen framlagda förslaget har icke kunnat av
riksdagen i oförändrat skick godkännas, utan har riksdagen i anledning
av nämnda proposition samt den i ärendet väckta motionen för sin del
antagit lag i ämnet av den lydelse, här nedan angives. Beträffande
skälen till den i lagförslaget vidtagna ändringen får riksdagen hänvisa
till motionen, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, ävensom till en
till andra särskilda utskottets bifogade utlåtande nr 3 avgiven reservation
av herr Modig m. fl.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 18—19. 30r''719
2
Riksdagens skrivelse Nr 18.
Den av riksdagen alltså i anledning av propositionen nr 5 för dess
del antagna lag införes här som följer:
Lag -
om begränsning av tiden för bageri- och lionditoriarbete.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Arbete för tillverkning1 till avsalu av bageri- eller konditorivaror
må icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen
och klockan 6 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats
äger dock icke tillämpning ä rörelse, som bedrives utan biträde av annan
än make och hemmavarande barn.
Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse
eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse,
skall det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det
avser tillverkning av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.
2 §.
Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må
a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror
utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan
klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;
b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning
av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives
utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller
helgdag under tid, som under a) sägs;
c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två
timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;
d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan
4 och klockan 6 förmiddagen;
e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare
å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;
f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera
på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning
utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat
arbete mellan klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.
Riksdagens skrivelse Nr 18.
3
3 §•
Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet
är indelat i skift på sådant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,
ej för något arbetslag överstiger åtta timmar av dygnet, å söckendag
fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen ävensom,
i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan klockan
10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.
4 §•
Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade
förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande
yrkesinspektör att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, hvilket
skall sökas för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i
sänder eller för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger under
ett och samma kalenderår. År ytterligare eftergift av särskilt förhållande
tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens
chefsmyndighet.
Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses,
oundgängligen ytterligare nattarbete, äge arbetsrådet att lämna medgivande
därtill.
År på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet
avvikelse, varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig,
och är ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan
tillstånd, dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och
anledningen därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen
göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.
5 §•
Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens
befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse
vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen
om arbetarskydd den 29 juni 1912.
Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,
bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas
anslagen på lämplig plats.
4
Riksdagens skrivelse Nr 18.
6 §•
Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i
strid mot vad i lagen är stadgat, straffes med böter från och med tio
till och med ettusen kronor. Har på sådant sätt till arbete med fäders
eller målsmans vetskap och vilja använts person under aderton år, vare
fadern eller målsmannen förfallen till böter från och med fem till och
med femtio kronor.
Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom
i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han
varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan
förseelse.
i §■
Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att
fullgöra anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § tredje stycket, eller
skyldighet, som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter
från och med fem till och med femhundra kronor.
8 §•
Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol,
där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där
sådan ej finnes, vid allmän domstol.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän
strafflag.
9 §.
I fråga om ärende, som enligt denna lag ankommer å arbetsrådet,
skall vad i 9 § lagen om arbetstidens begränsning stadgas äga tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920, dock att vad i lagen
stadgas om arbetsrådets befogenhet och verksamhet skall lända till
efterrättelse från och med den 1 november 1919. Lagen äger giltighet
till och med den 31 december 1923; skolande beträffande sådan under
Riksdagens skrivelse Nr 18. 5
tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i 6 eller 7 §,
vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.
Om det beträffande visst företag visas vara erforderligt att vidtaga
förändringar i driftsätt eller anordningar i övrigt för att icke tillämpningen
av denna lag skall i väsentlig mån förminska företagets produktionsförmåga,
och nämnda förändringar icke utan synnerlig svårighet
kunna genomföras, till dess lagen skall träda i kraft i avseende å företaget,
må arbetsrådet medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.
Stockholm den 9 oktober 1919.
Med undersåtlig vördnad.