Riksdagens skrivelse Nr 17.

5

Nr 17.

Godkänd av första kammaren den 9 oktober 1919.
Godkänd av andra kammaren den 9 oktober 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om arbetstiden å svenska
fartyg ävensom i ämnet väckta motioner.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Genom en den 2 augusti 1919 dagtecknad proposition, nr 6, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av
i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg.

Under åberopande av vad som anförts i andra särskilda utskottets
utlåtande nr 2, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, samt under hänvisning
till en vid nämnda utlåtande fogad, av riksdagen godkänd reservation
av herr Hult m. fl. rörande 1 § 2 mom. e) i lagförslaget får riksdagen,
som icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen
innefattade lagförslaget, anmäla, att riksdagen i anledning av samma proposition
ävensom i ämnet väckta motioner för sin del antagit följande

6

Riksdagens skrivelse Nr 17.

Lag

om arbetstiden å svenska fartyg.

Med ändring av vad 44 och 96 §§ sjölagen innehålla häremot stridande
förordnas som följer:

Inledande bestämmelser.

1 §•

1 mom. Denna lag äger, med nedan omförmälda undantag, tillämpning
beträffande ai’bete, som å svenskt fartyg mot betalning anställd person
för fartygets räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag ombord
å fartyget eller annorstädes utför.

2 mom. Från lagens tillämpning undantages arbete, som utföres av

befälhavare å fartyg, å vilket utom befälhavaren minst två personer äro

anställda;

förste styrman å fartyg, varest ytterligare minst en styrman finnes;

förste maskinist å fartyg, varest ytterligare minst en maskinist
finnes;

läkare och telegrafist;

person, som är anställd huvudsakligen för passagerares förplägning
och uppassning med därtill hörande rengöring och diskning eller för passagerares
räkning i Ovigt;

person, tillhörande redarens familj; samt

person, vilken är anställd å fartyg av följande slag, nämligen:

a) kronan tillhörigt fartyg, om vilket Konungen icke annorlunda
förordnat,

b) fiske- eller fångstfartyg, då det såsom sådant användes,

c) isbrytar- eller bärgningsfartyg, då det såsom sådant användes,

d) lustfartyg,

e) segelfartyg, med eller utan hjälpmaskin, vars bruttodräktighet
icke överstiger 100 ton, samt annat fartyg, som icke äger en nettodräktighet
av minst 20 ton, såvida ej Konungen om fartyg, varom nu är sagt,
annorlunda förordnat.

3 mom. När synnerliga skäl därtill äro, må Konungen eller den
myndighet, åt vilken Konungen må hava uppdragit att i vissa avseenden
därutinnan utöva beslutanderätt, medgiva undantag jämväl i övrigt från
tillämpningen av denna lag.

Riksdagens skrivelse Nr 17.

2 §•

1 mom. I denna lag förstås med
skeppstjänst: arbete varom i 1 § 1 mom. sägs;

sjöman: en var som förrättar skeppstjänst, varå lagen äger tillämpning;
oavbruten gäng: att icke land angöres eller eljest beröring med land
äger rum under längre tid än två timmar vid varje tillfälle;
helgdag: söndag eller här i riket bruklig helgdag;
oceanfart: fart bortom 61 grader nordlig latitud (Bergen), 11 grader
västlig longitud (Irlands västkust) och 48 grader nordlig latitud (Brest);

nordsjöfart: annan fart bortom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen
Esbjerg—Texel.

2 mom. Vid beräknande av arbetstid enligt denna lag skola undantagas
måltidsrast ävensom annat uppehåll i skeppstjänsten, försåvitt detsamma
varar minst en timme.

Ordinarie arbetstid till sjöss.

3 §•

Befinner sig fartyg till sjöss å resa, vilken under vanliga förhållanden
kräver mera än tolv timmars oavbruten gång, skall skeppstjänst vara
indelad i vakter (skift) på allmänt brukligt sätt.

4 §•

Beträffande sjöman å fartyg, som i 3 § avses, vilkens arbete är indelat
i vakter, gäller,

att arbetstiden icke må under två på varandra följande dygn överstiga
tjugufyra timmar;

att, ifall antalet styrman uppgår till minst tre, arbetstiden för styrman
icke må under två på varandra följande dygn överstiga aderton timmar;

att, i fall antalet maskinister, motormän, smörjare eller kolliimpare
uppgår till minst tre, arbetstiden för sjöman i dylik ställning icke må
under två på varandra följande dygn överstiga sexton timmar;

att arbetstiden för eldare å ångfartyg i oceanfart eller å sådant fartyg
i nordsjöfart, vars maskinstyrka uppgår till minst tvåhundrafemtio
indikerade hästkrafter, eller å dylikt fartyg, soin är statt i inskränktare
fart och vars maskinstyrka uppgår till minst sexhundra indikerade hästkrafter,
icke må, i fall resan under vanliga förhållanden kräver mera än

8

Riksdagens skrivelse Nr IT.

tjugufyra timmars oavbruten gång, under två på varandra följande dygn
överstiga sexton timmar; samt

att å helgdag sjöman icke må användas till annan skeppstjänst än
dels vad som erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller
navigering dels ock, där det kan anses ingå i sjömannens åligganden, lättare
rengöring eller sådant arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas, kan ä
helgdag åläggas i nämnda paragraf avsedd personal.

• 5 §.

Sjöman å fartyg, som i 3 § avses, vilkens arbete icke är indelat i
vakter och som ej tillhör den i 6 § omförmälda personal, må å söckendag
ej användas till skeppstjänst mera än nio timmar och å helgdag ej till
annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete, i den
mån sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden för sjöman, som i denna paragraf avses (dagman), skall
förläggas å söckendag mellan klockan 6 f. in. och klockan 8 e. m. samt
å helgdag mellan klockan 6 och klockan 9 f. in.

6 §•

Sjöman å fartyg som i 3 § avses, vilkens arbete icke är indelat i
vakter och som är anställd för tillsyn å provianten, för tillredning eller
servering av kosten eller för uppassning i övrigt eller för den rengöring
eller diskning, som med dylikt arbete äger samband, må å söckendag icke
användas till skeppstjänst mera än tolv timmar och å helgdag ej till
annan skeppstjänst än tillredning och servering av kosten jämte tillhörande
diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt den lättare rengöring,
som kan anses ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden för sjömän, som i denna paragraf avses (kökspersonat),
skall förläggas mellan klockan 5 f. in. och klockan 8 e. in.

7 §•

Befinner sig fartyg till sjöss å resa, som under vanliga förhållanden
kräver högst tolv timmars oavbruten gång, och är skeppstjänst indelad
i vakter på allmänt brukligt sätt, skola bestämmelserna i 4—6 §§
lända till efterrättelse.

8 §•

Befinner sig fartyg till sjöss å sådan resa, som i 7 § avses, men
är ej skeppstjänst indelad i vakter på allmänt brukligt sätt, skall beträffande
arbetstiden gälla,

Riksdagens skrivelse Nr 17. 9

att annan än Impersonale!! tillhörande sjöman ej heller må av,
vandas mera än sextiotre timmar i veckan. . J an~

Ordinarie arbetstid i hamn.

9 §•

avffåno^lwn f«rygS Uppehå11 1 ,hamn ,nä befälhavare, därest fartygets
tylet gantommir«nUI1h undei; dygl!el näst efter <K varunde/faj ^

de

10 §.

o fa Därest fartyg^ uppehåll i hamn avses att vara läno-re än i 9 S
mformales, eller skeppstjänsten vid kortare uppehåll dock ei värdet

narie ^ ^ beträffande *9^- ordi ssfif5>Ä-*

sfer**

sfi^XsT3- *

, att ^öman.’ 80111 tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag anvfln

- rde" — ^

nalen, “å “ctad“ SafwS/l tToTu T

helgdag mellan klockan 6 och klockan 9 f 6 e'' och *

smels ?. “T“

av sådan kndvad S£T *~“"

« e. m. och klol,,?Tf.t. H0C|“"

r,., .... ’ QOCK 8kaii 1 sådant fall antingen motsva Vihang

till urtima riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 15—17. 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 17.

rande fritid vara beredd eller beredas under närmast föregående, samma
eller närmast efterföljande dygn eller ock ersättning utgå såsom för övertidsarbete.

inunder
fartygs uppehåll i hamn skall sjöman, för att få tillfälle att
under affärs- och" expeditionstid gå i land en gång i månaden åtnjuta

ledighet från skeppsbruten för tiden efter klockan 12 middagen å da
då "affärs- och expeditionslokaler hållas öppna. Överstiger icke fartygs oavbrutna
uppehåll i hamn fyrtioåtta timmar, må dock sådan ledighet p
fordras allenast, såvida fartygs avgång därigenom icke fördlöjes.

Ordinarie arbetstid vid ankomst till eller avgång från hamn.

12 §•

1 mom Då fartyg, varå skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt
brukligt S, ankommer till eller avgår från hamn, må sjöman antill
arbete utöver vad i 4, 5, 6 eller 10 § stadgas, dock icke längre
tid än att arbetstiden under två på varandra följande dygn för sunnan,
vilkens arbetstid enligt 4 § må utgöra högst aderton timmar, icke ove
ger denna tid eller för sådan sjöman, vilkens arbetstid ei‘ ff™ f
utföra högst sexton timmar, icke överstiger sistnämnda tid samt tör

nrvriiiTt cöattihti icke överstiger tiugufyra timmar.

Ä™ it fråga fr om annat fartyg, an i 1 mom. avse», regler»,

sjöman» arbetstid vid fartyget» ankomst till eller avgång från hamn

bestämmelserna i 8 §.

Säkerhetstjänst och övertidsarbete m. m.

13 §.

Utan hinder av vad här ovan stadgats må sjöman användas till
8tePPÄÄ »‘om” med hänsyn till säkerheten för fartyg liv eller

god, eller tiS fartyg» navigering eller manövrering till sjöss

måste utföras å annan tid, än sjömannen eljest har att förrätta skepps

tjänst;^) erfordras f5r lämnande av hjälp, varom i 34 a,

223 eller 223 a § sjölagen sägs;

Riksdagens skrivelse Nr 11.

11

c) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap,
som, i enlighet med vad därom särskilt stadgas, varda anställda;

d) askhissning till sjöss; samt

e) skeppstjänst, som föranledes därav, att besättningen blivit under
pågående resa förminskad.

För skeppstjänst, som sjöman utför på grund av bestämmelserna
i denna paragraf, är han, såvitt ej annat överenskommits, icke berättigad
till ersättning i vidare mån, än i 95 § sjölagen sägs.

14 §.

Sjöman vare, med de begränsningar, som angivas i 15 §, pliktig att
i större utsträckning och å andra tider än i 4, 5, 6, 8, 10 eller 12 §
sägs, mot ersättning utföra jämväl annan än i 13 § omförmäld skeppstjänst
(övertidsarbete).

övertidsarbete, som erfordras för vidtagande av åtgärd, som blivit
påbjuden av myndighet i hamn och som måste företagas å tid, då sjöman
eljest endast må användas till skeppstjänst, som i 13 § omförmäles, skall
icke vara underkastat de i 15 § angivna begränsningar, men skall ersättning
enligt 16 § utgå därför.

15 §.

o

1 mom. A fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt
brukligt sätt, må till sjöss eller under dygn, då fartyg ankommer till eller
avgår från hamn, övertidsarbete icke åläggas sjöman, såvida tiden för hans
skeppstjänst därigenom skulle under två på varandra följande dygn med
mera än sex timmar överskjuta den ordinarie arbetstiden.

2 mom. Befinner sig fartyg, som i 1 mom. avses, i hamn, må sjöman
icke användas till övertidsarbete

å söckendag, därest tiden för sjömannens skeppstjänst därigenom
skulle antingen överstiga den ordinarie arbetstiden för samma dygn med
mera än sex timmar eller under två på varandra följande dygn uppgå
till mera än tjugu åtta timmar; samt

å helgdag, därest sjömannens skeppstjänst under samma dag därigenom
skulle överstiga åtta, i tropikerna sju, timmar.

Till övertidsarbete för annan lastning eller lossning än sådan, som
avser passagerares effekter eller post eller gods, vars lastning eller lossning
ej kan utan fåra för godset uppskjutas, må sjöman ej användas å
helgdag eller oftare än varannan dag, så framt icke övertidsarbete erfordras
för att fartygets avgång ej må avsevärt fördröjas.

12

Riksdagens skrivelse Nr 17.

(

3 mom. A annat fartyg, än i 1 mom. avses, må sjöman icke
användas till övertidsarbete, därest den tid, varunder han såväl i hamn
som till sjöss utför skeppstjänst, därigenom skulle under två på varandra
följande dygn överstiga trettio timmar.

4 mom. Till övertidsarbete må sjöman icke användas mera än
aderton timmar i veckan.

16 §.

Ersättning för övertidsarbete skall, för timme beräknat, utgöra, när
arbetet utföres å söckendag, minst en etthundrafemtiondel och, när arbetet
utföres å helgdag, minst en sjuttiofemtedel av sjömannens kontanta
månadslön.

Har sjöman någon dag mera än två timmar använts till övertidsarbete,
bestående av lastning eller lossning, skall, därest han under närmast
följande dag eller dagar användes för enahanda arbete, sjömannen
för det å sistberörda dag eller dagar utförda övertidsarbete av sådan art
utfå ersättning efter den för övertidsarbete å helgdag stadgade beräkningsgrund,
ändock att arbetet utförts å söckendag.

Ersättningen skall beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete
utföres. För varje påbörjad halvtimme betalas ersättning såsom för halvtimme.

Övriga bestämmelser.

17 §.

Innehåller avtal om skeppstjänst villkor stridande mot denna lag,
vare det villkor utan verkan.

18 §.

För varje dag, varunder övertidsarbete förekommer, åligger det befälhavaren
att senast nästföljande dag härom göra anteckning i särskild
övertidsjournal, upprättad enligt formulär, som fastställes av fartygsinspektionens
chefsmyndighet.

Ej må någon, vars rätt är därav beroende, förvägras att om övertidsjournals
innehåll undfå nödig kännedom och att därav taga skriftligt
utdrag, övertidsjournal skall av redaren förvaras minst två år efter dess
avslutning.

Riksdagens skrivelse Nr 17.

13

19 §.

Befälhavare skall tillse, att ett exemplar av denna lag linnes tillgängligt
ombord å fartyget.

20 §.

" Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av fartygsinspektionens
tillsynsorgan; och skall i övrigt beträffande tillsynen i tillämpliga delar
lända till efterrättelse vad i 1, 6 och 7 kap. lagen den 16 oktober 1914
om tillsyn å fartyg finnes stadgat.

Närmare föreskrifter angående tillsynens utövande meddelas av
Konungen.

21 §.

Befälhavare, som använder sjöman till skeppstjänst i strid mot vad
i denna lag stadgas eller som bryter mot bestämmelsen i 11 §, straffes
med böter från och med tio till och med ettusen kronor.

Lika med befälhavare straffes redare, där förseelsen visas hava skett
med hans vetskap och vilja.

22 §.

Bryter befälhavare eller redare mot bestämmelse, som är meddelad
i 18 §, straffes med böter från och med fem till och med femhundra
kronor.

23 §.

Har befälhavare, sig eller annan till nytta eller att därmed skada
göra, fört falsk övertidsjournal eller övertidsjournalen ändrat eller förstört,
undanstuckit eller oläslig gjort, straffes med böter från och med fem
till och med femhundra kronor eller fängelse i högst sex månader.

Har redare gjort sig skyldig till förseelse, som nu sagts, eller visas
sådan av befälhavaren begången förseelse hava skett med redarens vetskap
och vilja, vare han förfallen till enahanda ansvar.

24 §.

Åsidosätter befälhavare den skyldighet, som enligt 19 § åligger honom,
straffes med böter från och med fem till och med etthundra kronor.

14

Riksdagens skrivelse Nr 17.

25 §.

Allmän åklagare åligger att tala å förseelse, varom i denna lag sägs.

26 §.

Om domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, skall vad
i 323—325 §§ sjölagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

27 §.

Om domstol i mål rörande förseelse, varom i denna lag sägs, skall
vad i 328 § sjölagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

28 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola vid
bristande tillgång till deras fulla gäldande förvandlas enligt allmänna
strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920, dock att 1 § 3 mom.
skall lända till efterrättelse från och med den 1 november 1919. Lagen
gäller till och med den 31 december 1923; skolande dels beträffande sådan
under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i
21—24 §§, dels ock i fråga om domstol i tvistemål, som bör bedömas
efter denna lag, vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda
dag.

Stockholm den 9 oktober 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

194427