Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1
Nr 9 A.
Godkänd av första kammaren den 12 juni 1919.
Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 9 A, 34, 43, 44, 60, 61, 69, 70, 71, 81,
84, 85, 91, 96 och 103 samt memorial nr 86, 98 och 107.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde
huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 9 januari innevarande år avlåtna
proposition angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.
Magt under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att dels
godkänna sådana ändringar i staten för jordbruksdepartementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, att gälla från och med år 1920, att med
uteslutande av en kvinnlig biträdesbefattning i första lönegraden i stället
där uppföres en dylik befattning i tredje graden, samt att avlöningarna
åt de å staten uppförda kvinnliga biträdena upptagas i enlighet med de
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 9 januari 1919 föreslagna
belopp, i följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma
kommer att höjas från 115,500 kronor med 3,300 kronor till 118,800
kronor, dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från 115,500 kronor
med 3,300 kronor till 118,800 kronor.
I jordbruksdepartementets stat finnas för närvarande uppförda fyra
kvinnliga biträdesbefattningar, varav en i andra och tre i första normalgraden.
Ifrågavarande framställning avser nu uppflyttande på i statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för ovannämnda dag närmare
angivna skäl dels till tredje graden av biträdesbefattningen i andra
graden dels ock till andra graden av ett kvinnligt biträde av första
graden. Med andra ord innebär den föreslagna förändringen allenast
uteslutande ur staten av en kvinnlig biträdesbefattning i första graden
och uppförande i stället av en dylik befattning i tredje graden. Den
härav påkallade ökningen i staten blir skillnaden mellan en första och
tredje gradens avlöning eller 800 kronor. Vidare skulle av Kungl.
Maj:t på chefens för finansdepartementet föredragning framställt förslag
angående lönereglering för kvinnliga biträden föranleda en höjning med
1,600 kronor. Slutligen påkallas av 1918 års lagtima riksdag i samband
med lönereglering för vaktmästare m. fl. beslutat tillägg till avlöningsstaten
för jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli en höjning av det ordinarie anslaget för detta departement av
900 kronor.
Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning i vad den avser föreslagen förändring av de
nuvarande biträdesgraderna inom departementet. Beträffande frågan om
lönereglering för de kvinnliga biträdena därstädes får riksdagen erinra,
att innevarande riksdag redan fastställt vissa grunder för reglering från
och med år 1920 av avlöningarna vid de hos ämbetsverk och myndigheter,
uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie
kvinnliga biträdesbefattningarna. Riksdagen anser, att enahanda grunder
böra komma till tillämpning beträffande de hos ämbetsverk och myndigheter,
uppförda under nionde huvudtiteln, nu befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna. Uppförande i staten av föreslaget förhöjt
belopp till vaktmästarnas avlöning är såsom ovan antytts endast en följd
av riksdagens beslut år 1918.
I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen
3
llilcsdagens skrivelse Nr 9 A.
dels ej mindre godkänt sådana ändringar i staten för jordbruksdepartementets
avdelning av Kung!. Maj:ts kansli, att gälla från och
med år 1920, att med uteslutande av en kvinnlig biträdesbefattning i
första lönegraden i stället där uppföres en dylik befattning i tredje graden,
än även från och med år 1920 bestämt avlöningarna vid de å staten
uppförda kvinnliga biträdesbefattningarna ävensom villkoren för avlöningarnas
åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad riksdagen innevarande
år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk och myndigheter,
uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie
kvinnliga biträdesbefattningarna, i följd varav och på grund tillika av
1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare
statens slutsumma höjts från 115,500 kronor med 3,300 kronor
till 118,800 kronor,
dels ock i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från 115,500 kronor
med 3,300 kronor till 118,800 kronor.
2:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående inrättande av en egnahemsavdelning
inom jordbruksdepartementet, som Eders Kungl. Maj:t kunde
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år
1920 beräkna ett anslag av 23,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919 avlåten
proposition nr 106, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
bl. a. att till anordnande av en egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet
enligt av departementschefen framlagt förslag å extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 339, anmält har riksdagen
till anordnande av en egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet
enligt av departementschefen framlagt förslag å extra stat för
år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.
Lantbrnksstyrelsen.
3:o) Under punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksstyrelsen att
gälla från och med år 1920, att avlöningarna åt de å staten uppförda
4
Riksdag ens skrivelse Nr 9 A.
kvinnliga biträdena upptagas i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919 föreslagna belopp,
till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma
kommer att höjas från 152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300
kronor,
dels ock vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget till lantbruksstyrelsen
från 152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 1 här ovan anfört
beträffande lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda
under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar
får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels från och med år 1920 bestämt avlöningarna vid de å lantbruksstyrelsens
stat uppförda kvinnliga biträdesbefattningarna ävensom
villkoren för avlöningarnas åtnjutande m. m. i överensstämmelse med
vad riksdagen innevarande år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk
och myndigheter, uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga
ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna, till följd varav och på
grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
för vaktmästare statens slutsumma höjts från 152,700 kronor
med 5,600 kronor till 158,300 kronor,
dels ock höjt det ordinarie anslaget till lantbruksstyrelsen från
152,700 kronor med 5,600 kronor till 158,300 kronor.
Iiantlmshållningeu.
4:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet från 159,950 kronor med 3,500
kronor till 163,450 kronor.
Förslaget är uteslutande föranlett av utav 1918 års lagtima riksdag,
i samband med lönereglering för vaktmästare m. fl., beslutat tilllägg
till avlöningsstaten för ifrågavarande anstalt.
Med hänsyn härtill får riksdagen anmäla, att riksdagen från och med
år 1920 höjt det ordinarie anslaget till centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet från 159,950 kronor med 3,500 kronor till
163,450 kronor.
Riksdagens skrivelse AV 9 A. >r»
I anslutning härtill har anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar» höjts från 425,450 kronor till 428,950
kronor.
5:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådana ändringar i staten för statens lantbruksingenjörer,
extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, att tillämpas från
och med år 1920, att ej mindre i denna stat uppföres ytterligare eu
ordinarie lantbruksingenjör med lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar
500 kronor samt rätt till ålderstillägg enligt nuvarande bestämmelser,
än även anslagsposten till lantbruksstipendiater skall avse
en anställningstid av 96 månader samt höjas från 9,000 kronor till
14,400 kronor; dels vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer
och deras biträden från 101,900 kronor med 8,900
kronor till 110,800 kronor; dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må
under en tid av fem år från och med år 1920 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst
icke kan tillsättas i följd av brist på kompetenta
sökande, använda därigenom tillgängliga avlöningsmedel till anställande
i händelse av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde
inom lantbruksingenjörsdistrikt.
Framställningen i fråga avser att genom uppförande i staten för
statens lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater
av ytterligare en lantbruksingenjörsbefattning möjliggöra en
uppdelning av det distrikt, som nu består av Kalmar läns södra del
och Blekinge län, i två särskilda distrikt, omfattande det ena Kalmar
läns södra del och det andra Blekinge län. Den härav betingade ökningen
i nämnda stat uppgår till 3,500 kronor. Vidare begäres att ett
av 1914 års senare riksdag lämnat medgivande, att Kungl. Maj: t finge
under en tid av fem år från och med år 1915 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst
i följd av brist på kompetenta sökande icke kunde
tillsättas, använda därigenom tillgängliga avlöningsmedel till anställande
i händelse av behov utav lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde
inom lantbruksingenjörsdistrikt, måtte utsträckas för en ny femårsperiod.
Tillika föreslås en förhöjning med 5,400 kronor i ovannämnda
i staten upptagna post å 9,000 kronor till arvoden till lantbruksstipendiater
för att därigenom möjliggöra en ökad anställningstid
för sådana stipendiater av 36 månader eller från 60 till 96 månader.
Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen i sitt yttrande
till statsrådsprotokollet i ärendet anfört, och får därför anmäla,
6 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
dels
godkänt sådana ändringar i staten för statens lantbruksingenjörer,
extra lantbrnksingenjörer och lantbruksstipendiater, att tillämpas
från och med år 1920, att ej mindre i denna stat uppföres ytterligare
en ordinarie lantbruksingenjör med lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar
500 kronor samt rätt till ålderstillägg enligt nuvarande bestämmelser,
än även anslagsposten till lantbruksstipendiater skall avse
en anställningstid av 96 månader samt höjas från 9,000 kronor till
14,400 kronor;
dels i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer
och deras biträden från 101,900 kronor med 8,900 kronor till
110,800 kronor;
dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må under en tid av fem år
från och med år 1920 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst icke
kan tillsättas i följd av brist på kompenta sökande, använda därigenom
tillgängliga avlöningsmedel till anställande i händelse av behov utav
lantbruksstipendiater eller tillfälligt ingenjörsbiträde inom lantbruksingenjörsdistrikt.
6:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer å
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 74, anmält, har riksdagen
såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer
å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 63,000 kronor.
7:o) För 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i punkten
123 under nionde huvudtiteln förslag till väsentlig höjning av ordinarie
anslaget till rese- och traktamentspenningar. Förnämsta orsaken till
denna höjning var, att dagtraktamenten av statsmedel ansågos böra
tillerkännas de med praktisk lantmäteriverksamhet sysselsatta lantmätarna
i stället för den förut till dem från jordägarna utgående obetydliga ersättningen
för kost och tidspillan. För sistnämnda ärende lämnades utförlig
redogörelse under avdelningen »lantmäteriväsendet» i statsrådsprotokollet
vid statsverkspropositionen nämnda år.
Sedan riksdagen enligt skrivelsen nr 90 den 6 april 1918 bifallit
vad sålunda föreslagits, utfärdades den 7 maj 1918 kungörelse (nr 270)
angående traktamentsersättning åt vissa lantmätare m. fl. Enligt denna
7
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
kungörelse äger på eget ansvar arbetande lantmätare — dock ej förste
lantmätare — så ock tjänstemedhjälpare samt sådant tekniskt biträde,
som med tillstånd av lantmäteristyrelsen begagnas, åtnjuta traktamentsersättning
av allmänna medel under resor och förrättningar, som äga
rum på grund av gällande instruktion, annan författning eller särskilt
förordnande. Sådan ersättning utgår oberoende av huruvida ersättningför
själva resekostnaden skall gäldas av sakägare eller ej. I fråga om
den medgivna traktamentsersättningen skola bestämmelserna i gällande
resereglemente tillämpas, dock med vissa i kungörelsen angivna jämkningar.
När dylik traktamentsersättning åtnjutes, utgår ej den i arvodestaxan
för lantmäteriförrättningar den 23 december 1909 (nr 160) bestämda
gottgörelse för kost och tidspillan. Genom sagda kungörelse
har tillika upphävts vad i 5 § 1 mom. av nämnda arvodestaxa fanns
stadgat om visst pris för husrum och kost, innefattande i huvudsak
att sakägare var skyldig att på tillsägelse tillhandahålla lantmätare och
hans biträden husrum för 60 öre samt kost för 1 krona 90 öre för dag
och person.
Efter att hava redogjort för av föreningen statens lantbruksingenjörer
och av lantbruksstyrelsen gjorda framställningar, att lantbruksingenjörerna
liksom lantmätarna måtte komma i åtnjutande av dagtraktamenten
av statsmedel, ävensom för över framställningen avgivna utlåtanden
av statskontoret och 1917 års lantmäterikommissionen har
departementschefen för egen del anfört huvudsakligen följande:
»I frågan, huruvida dagtraktamenten av statsmedel höra tillerkännas
lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer, lantbruksstipendiater
och sådana tekniska biträden, som användas med lantbruksstyrelsens
tillstånd, ansluter jag mig till den av lantbruksingenjörsföreningen och
lantbruksstyrelsen omfattade och av lantmäterikommissionen enhälligt
biträdda mening, att rätt därtill nu bör medgivas nämnda personer.
I likhet med lantmäterikommissionen finner jag för ett dylikt medgivande
föreligga samma principiella skäl, som i fjol föranledde statsmakterna
att bevilja rätt till dylika dagtraktamenten åt lantmätare.
Jag vill särskilt betona, att lantmäterikommissionen, vilken har under
utredning frågan om ny arvodestaxa för lantbruksingenjörerna, varvid
givetvis åtskilliga spörsmål angående lantbruksingenjörskårens avlöningar
och andra förmåner, dess tjänsteåligganden m. m. måste komma under
bedömande, ansett denna dagtraktamentsfråga lämpligen kunna — liksom
i fjol skedde beträffande lantmätarna — utbrytas och behandlas i
förväg särskilt för sig. Jag vill vidare framhålla, att kommissionen
vid avgivande av sitt nu ifrågavarande förslag haft att beakta jämväl
8
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
de nu av statskontoret uppmärksammade olikheterna mellan lantmätare
och lantbruksingenjörer och att kommissionen likafullt ansett dessa
bägge kategorier av tjänstemän böra likställas i nu förevarande hänseende.
De förefintliga olikheterna torde komma att vinna erforderligt
beaktande i kommissionens blivande huvudförslag beträffande lantbruksingenjörstaxan
m. in. Jag vill därjämte såsom min med lantmäterikommissionens
överensstämmande åsikt uttala, att de nuvarande förhållandena
å lantbruksingenjörs banan göra det i hög grad önskligt, för att
icke säga nödvändigt, att denna kår, i likhet med lantmätarna, snarast
möjligt erhåller den förbättring i sina villkor, som dylika dagtraktamenten
skulle för densamma medföra.
Vad kostnaderna för nu ifrågavarande dagtraktamenten angår vill
jag erinra, att jag förut i dag vid behandlingen av frågan om anställande
av assistenter hos lantbruksingenjörer uttalat såsom min mening,
att såväl de nuvarande extra lantbruksstipendiaterna som de blivande
assistenterna böra hänföras till resereglementets fjärde klass. På grund
härav anser jag årskostnaden böra beräknas till 60,000 kronor.
Jag biträder förslaget, att dessa dagtraktamenten må utgå från
nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar,
vilket anslag med anledning härav bör från och med år 1920
undergå erforderlig förhöjning.
Den nu förordade förändringen bör träda i tillämpning från och
med år 1920. Tillräckligt skäl att genomföra densamma redan från viss
tidpunkt under innevarande år synes mig icke förefinnas.
Vad jag nu anfört torde icke behöva föranleda någon annan
direkt hemställan till riksdagen än i fråga om nyssnämnda förhöjning
av nionde huvudtitelns reseanslag. Till denna fråga skall jag senare i
dag återkomma.»
Riksdagen anser, att i huvudsak samma principiella skäl kunna
åberopas för att medgiva ifrågavarande befattningshavare rätt till traktamente
av statsmedel jämväl under förrättningar, som förlidet år föranledde
statsmakterna medgiva lantmätare sådan rätt. Då vidare enligt
vad i ärendet framhållits denna fråga torde kunna på av departementschefen
angivet sätt provisoriskt lösas oberoende av pågående revision
av resereglementet och arvodestaxan för statens lantbruksingenjörer,
biträder riksdagen den av departementschefen uttalade uppfattning i
ämnet. Departementschefen har ansett den ifrågasatta nya ordningen
böra träda i tillämpning från och med år 1920. Då traktamentsersättning
skulle utgå av nionde huvudtitelns ordinarie anslag till reseoch
traktamentspenningar, torde såsom departementschefen framhållit
9
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
erforderlig ökning beredas i detta anslag. Den beräknade storleken
härav ger ej anledning till erinran från riksdagens sida.
Beträffande ovannämnda ökning av det ordinarie anslaget till reseocb
traktamentspenningar anmäler riksdagen under punkt 135 sitt beslut.
8:o) Under punkt 7 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels godkänna sådana ändringar i staten för lantbruksinstitutet vid
Ultuna att tillämpas från och med år 1920, att anslagsposten till arvoden
åt extra lärare liöjes från 9,250 kronor med 3,250 kronor till 12,500
kronor samt anslagsposten till institutets övriga utgifter ökas från 33,600
kronor med 1,000 kronor till 34,600 kronor, till följd varav och på grund
tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
med 600 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma kommer att
ökas från 98,650 kronor med 4,850 kronor till 103,500 kronor, dels ock
vid bifall härtill höja det ordinarie anslaget till ifrågavarande institut
från 92,350 kronor med 4,850 kronor till 97,200 kronor.
Ifrågavarande framställning avser beredande åt de vid Ultima
lantbruksinstitut anställda lärare av viss ökning i de för deras olika
tjänster dem för närvarande tillkommande arvoden, av vilka enligt vad
statsrådsprotokollet ger vid handen flertalet icke äro högre än då de
nyinrättades, de äldsta tjänsterna år 1892, ett par år 1909 och de senast
inrättade år 1912. För detta ändamål föreslås, att anslagsposten till
arvoden åt extra lärare liöjes med 3,250 kronor. Vidare ifrågasättes,
för att möjliggöra publicerandet i de båda lantbruksinstitutens årsberättelser
av redogörelser för vid instituten eller andra dit förlagda institutioner
erhållna forskningsresultat, beträffande vartdera av lantbruksinstituten
höjningar i anslagsposten till institutets övriga utgifter, vad
angår Ultuna med 1,000 kronor och vad rör Alnarp med 1,500 kronor.
Dessutom är en i staten föreslagen höjning med 600 kronor föranledd
av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring till
vissa vaktmästare m. fl.
Riksdagen har icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits.
Rörande Alnarp anmäler riksdagen under nästföljande punkt sitt beslut.
Riksdagen har
dels godkänt sådana ändringar i staten för lantbruksinstitutet vid
Ultuna, att tillämpas från och med år 1920, att anslagsposten till arvoden
åt extra lärare liöjes från 9,250 kronor med 3,250 kronor till 12,500
kronor samt anslagsposten till institutets övriga utgifter ökas från 33,600
kronor med 1,000 kronor till 34,600 kronor, till följd varav och på
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
med 600 kronor åt två vaktmästare statens slutsumma ökats
från 98,650 kronor med 4,850 kronor till 103,500 kronor,
dels och i anslutning härtill höjt det ordinarie anslaget till ifrågavarande
institut från 92,350 kronor med 4,850 kronor till 97,200
kronor.
9:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 8 därom
gjorda framställning och i anslutning till vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört har riksdagen
dels godkänt sådan ändring i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp att tillämpas från och med år 1920, att anslagsposten
till institutets övriga utgifter höjes från 39,200 kronor med 1,500
kronor till 40,700 kronor, till följd varav och på grund tillika av 1918
års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring med 600
kronor åt två vaktmästare statens slutsumma ökats från 119,850 kronor
med 2,100 kronor till 121,950 kronor,
dels ock i anslutning härtill höjt det ordinarie anslaget till
nämnda institut från 112,800 kronor med 2,100 kronor till 114,900
kronor.
10:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ökat anslag till lantbruksskolor,
som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, i
de till understöd åt sådana skolor å ordinarie stat anvisade anslagberäkna
en förhöjning från 91,500 kronor med 43,500 kronor till 135,000
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1919 avlåten
proposition nr 265 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
bland annat att dels höja ordinarie anslaget till understöd åt nio
lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige från 67,500 kronor med
22,500 kronor till 90,000 kronor,
samt ordinarie anslaget till understöd åt fyra lantbruksskolor i
Dalarna och Norrland från'' 24,000 kronor med 8,000 kronor till 32,000
kronor, eller tillhopa till 122,000 kronor,
dels till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantbruksskolor
anvisa ett ordinarie förslagsanslag av 8,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 338, anmält har riksdagen
dels höjt ordinarie anslaget till understöd åt nio lantbruksskolor
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 11
i södra och mellersta Sverige från 67,500 kronor med 22,500 kronor
till 90,000 kronor
samt ordinarie anslaget till understöd åt fyra lantbruksskolor i
Dalarna och Norrland från 24,000 kronor med 8,000 kronor till 32,000
kronor eller tillhopa till 122,000 kronor;
dels ock till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantbruksskolor
anvisat ett ordinarie förslagsanslag av 8,000 kronor.
ll:o) under punkt 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att från och med år 1920 under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» uppföra ett ordinarie anslag till
reseunderstöd för lantbrukets studerande å 20,000 kronor.
Under den ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» och den del därav, som är av bestämt
anslags natur, har varit upptaget ett anslag av 15,000 kronor till reseunderstöd
åt personer, som ägna sig åt lantbrukets studerande. Understöden
hava utdelats av Kungl. Maj:t och utgått med växlande belopp
allt efter resans längd m. m. Ej heller antalet understöd har varit
bestämt. Understöden kunde utdelas såväl för resor inom landet som
i utlandet.
Sedan Kungl. Maj:t genom kungörelse den 17 december 1914
förordnat, att med åtgärder för dessa stipendiers utdelning för år 1915
skulle tillsvidare anstå, har riksdagen år 1915 på Kungl. Maj:ts förslag
dels medgivit, att den behållning, som härav uppkomme, finge användas
för sitt ändamål under år 1916, dels ock uteslutit anslaget ur
riksstaten.
Dylika stipendiers utdelning inställdes även för åren 1916, 1917
och 1918. Med anledning härav lämnade dessa års riksdagar medgivande,
att behållningen å anslaget finge användas under nästföljande
år.
För år 1919 finnes således disponibelt ett belopp av 15,000 kronor,
vilket av departementschefen beräknats i sin helhet åtgå under
detta år.
Från och med år 1920 bör emellertid enligt departementschefens
mening ordinarie anslag för detta ändamål ånyo upptagas i riksstaten.
Med hänsyn till resekostnadernas stegring har han ansett beloppet nu
böra höjas. För år 1920 torde emellertid höjningen kunna begränsas
till 5,000 kronor, så att anslaget skulle uppgå till 20,000 kronor.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning och får därför
anmäla, att riksdagen från och med år 1920 under anslagstiteln »un
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» uppfört ett
ordinarie anslag till reseunderstöd för lantbrukets studerande å 20,000
kronor.
I anslutning till riksdagens beslut under punkterna 8, 9, 10 och
11 har det uti anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar» ingående bestämda anslaget till lantbruksinstituten
m. m. ökats från 420,200 kronor med 57,450 kronor till 477,650 kronor.
12:o) Under punkt 11 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ökning i förslagsanslaget till
understöd åt lantmannaskolor, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att
avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 240,000
kronor med 160,000 kronor till 400,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1919 avlåten
proposition nr 265 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
bland annat att höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
lantmannaskolor från 240,000 kronor med 160,000 kronor till 400,000
kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 338, anmält har riksdagen
höjt ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmannaskolor
från 240,000 kronor med 160,000 kröner till 400,000 kronor.
13:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ökat anslag till lanthushållsskolor,
som Eders Kungl. Magt kunde komma att avlåta till riksdagen,
i ordinarie förslagsanslaget till lanthushållsskolor beräkna en förhöjning
från 60,000 kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1919 avlåten
proposition nr 265 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
bland annat att höja ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor
från 60,000 kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 338, anmält, har riksdagen
höjt ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor
från 60,000 kronor med 115,000 kronor till 175,000 kronor.
I anslutning till riksdagens beslut under punkterna 8—13 har anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
höjts med inalles 340,450 kronor eller från 820,200 kronor till 1,160,650
kronor.
13
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
14:o) 1 eu till riksdagen den 14 mars 1919 avlåten proposition
nr 205, liar Eders Kuugl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen bland annat, att för beredande av ökat understöd för lantmannaskolor
för läsåret 1919—1920 anvisa å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag
av 40,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 338, anmält har riksdagen
för beredande av ökat understöd för lantmannaskolor för läsåret 1919—
1920 anvisat å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 00,000
kronor.
15:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet
vid Ultima å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 21,000 kronor.
Av den i staten för lantbruksinstitutet vid Ultima upptagna anslagspost
»till institutets övriga utgifter» har sedan flera år i de årligen
av Kungl. Maj:t fastställda inkomst- och utgiftsstaterna disponerats ett
belopp av 3,500 kronor till bränsle och lyse samt ett belopp av 400
kronor till bränsle åt tjänare. Dessa belopp hava under de senare åren
visat sig i hög grad otillräckliga. År 1917 måste därför av riksdagen
anvisas 3,000 kronor för täckande av uppkommen brist under år 1916
och för täckande av dylik brist under år 1917 anvisade 1918 års lagtima
riksdag ett anslag av 10,000 kronor.
Då riksdagen år 1917 godkände ny stat för detta institut, anvisade
riksdagen tillika å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av
högst 3,700 kronor för bestridande av visea kostnader för bränsle för
institutet. För enahanda ändamål har 1918 års lagtima riksdag å extra
stat för innevarande år anvisat ett förslagsanslag av högst 7,500 kronor.
Enligt vad utredningen i ärendet utvisar hava de för ifrågavarande
ändamål tillgängliga medlen även efter ovannämnda tillökningar befunnits
otillräckliga. Uti förevarande framställning begäres nu dels ett belopp
av 15,900 + 10,000 = 25,900 kronor för täckande av brist i institutets
bränslekonto för åren 1918 och 1919, dels ock ett belopp av 15,000
kronor till bestridande av ifrågavarande kostnad för år 1920. Vidare
är i det föreliggande förslaget viss höjning beräknad i den gottgörelse
av statsmedel, som utgår för frielevernas kosthåll, med hänsyn till att
Ultunastyrelsen höjt de betalande elevernas avgift för kosthållet. För
sistnämnda ändamål ävensom för institutioner och samlingar, stallet,
14
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
nattvakt, vattenuppfordring m. m. föreslås tillhopa 6,000 kronor. Detta
belopp bär ansetts böra utgå jämväl för år 1919.
Då de begärda ökade anslagen äro påkallade av den allmänna
prisstegringen, finner sig riksdagen icke böra göra någon erinran mot
beviljande av desamma.
Beträffande de för åren 1918 och 1919 erforderliga anslagen anmäler
riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har för bestridande av vissa kostnader för bränsle
m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat för år 1920 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 21,000 kronor.
16:o) Under punkt 14 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för uppförande vid Ultuna av en lärlingsbyggnad i huvudsaklig
överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag bevilja ett anslag av
200,000 kronor och därav å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Riksdagens vederbörande utskott har vid besök å ort och ställe
förvissat sig därom, att den nuvarande lärlingsbyggnaden befinner sig
i ett sådant skick, att uppförande av en ny dylik byggnad är av verkligt
behov påkallat. Vid granskning av det av departementschefen i
statsrådsprotokollet omförmälda, av byggnadsstyrelsen senast uppgjorda
förslaget härtill har riksdagen funnit detsamma väl ägnat att böra vinna
godkännande. Vad byggnadsplatsen beträffar fick riksdagens vederbörande
utskott vid sitt ovannämnda besök den uppfattningen, att byggnaden
lämpligast borde förläggas till platsen för den vid institutets
försöksfält belägna, numera utdömda logbyggnaden. I detta avseende
vill riksdagen jämväl erinra därom, att, enligt vad departementschefen
i statsrådsprotokollet till nionde huvudtiteln i 1918 statsverksproposition
anfört angående uppförande av en ny logbyggnad vid Ultuna, nedrivning
och ersättande med en ny byggnad å annan plats vid egendomen
av den ovannämnda logbyggnaden — vartill riksdagen även beviljade
medel — ansetts utgöra en förutsättning för realiserandet av just den
plan till uppförande av lärlingsbyggnad, varom Eders Kungl. Maj:t nu
framställt förslag. I likhet med departementschefen anser riksdagen, att
byggnadskostnaden bör kunna hållas inom beloppet av 200,000 kronor,
fördelat med 100,000 kronor på vartdera av åren 1920 och 1921.
I anslutning till det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
för uppförande vid Ultuna av en lärlingsbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med byggnadsstyrelsens förslag beviljat ett anslag av
15
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
200,000 kronor och därav å extra stat för år 1920 anvisat ott reservationsanslag
av 100,000 kronor.
17:o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 13,500 kronor.
Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för år
1918 för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid nämnda
institut ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor. För år 1919 har för
enahanda ändamål anvisats 8,500 kronor. Dessa anslag beräknades
skola komma till användning sålunda:
Till dagsverken m. m. |
............... kronor |
1918 850 |
1919 850 |
» renhållning m. m. |
............ » |
1,200 |
1,200 |
» bränsle...................... |
.............. » |
4,800 |
5,000 |
» kost för frielever . |
.............. » |
700 |
1,450 |
Summa kronor |
7,550 |
8,500. |
Nu begäres jämväl för år 1920 ett med 5,000 kronor förhöjt belopp
för ifrågavarande ändamål. Då de ökade omkostnaderna på sätt
av utredningen i ärendet framgår föranlets av den allmänna prisstegringen,
biträder riksdagen det föreliggande förslaget och får därför anmäla,
att riksdagen för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m.
vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1920
anvisat ett förslagsanslag, högst, 13,500 kronor.
18:o) Under punkt 16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till byggnadsarbeten
vid Alnarp, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag
av 245,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars
1919 avlåten skrivelse, nr 350, givit tillkänna, att Eders Kungl. Maj:t
icke komme att till nu pågående riksdag avlåta proposition i det under
ovanstående punkt upptagna ärende, i följd varav medel för berörda
ändamål ej behövde beräknas å 1920 års stat, varom riksdagen härigenom
velat erinra.
19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 17 gjorda
framställning har riksdagen för beredande av höjda stipendier åt obe
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
medlade och mindre bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
under läsåret 1919—1920 å extra stat för år 1920 anvisat ett
förslagsanslag av 30,000 kronor.
20:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 18 föreslagit
har riksdagen till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter
å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
14,800 kronor.
21:o) Under punkt 19 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare
å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 36,000
kronor.
I förevarande framställning föreslås en höjning av det för ifrågavarande
ändamål utgående anslag med 16,000 kronor eller till 36,000
kronor. Denna höjning är föranledd av vissa av departementschefen
ifrågasatta ändringar beträffande nu tillämpade grunder för statsbidrags
utgående till kurserna i fråga. Sålunda har departementschefen, som,
vad rör de praktiska kurserna, med häns)rn till svårigheten att erhålla
elever till svinskötarkurser funnit statsbidraget till dessa kurser böra
bestämmas till något högre belopp än till ladugårdsskötarkurserna,
ansett statsbidraget böra bestämmas vid de förra kurserna till 350
kronor per elev och vid de senare till 300 kronor per elev. I fråga
om de teoretiska kurserna har ifrågasatts, att den per elev utgående
ersättningen borde bestämmas att gälla endast kostnaderna för bostad
och kost samt att övrig ersättning, bland annat för undervisningen,
borde lämnas i en rund summa för varje kurs, och har med hänsyn
till rådande förhållanden denna ersättning icke ansetts kunna sättas till
lägre belopp än 90 kronor för varje elev för bostad och kost per kurs
om en månad samt 800 kronor till vederbörande läroanstalt såsom ersättning
i övrigt för kursens hållande. Det erforderliga anslagsbeloppet
har, under förutsättning att statsbidrag skulle utgå till fem teoretiska
kurser beräknats på följande sätt:
70 ladugårdselever å 300 kr............... kronor 21,000
10 svinskötarelever å 350 » ............... » 3,500
5 teoretiska kurser å 800 » .............. » 4,000
80 elever vid dito dito å 90 » ............... » 7,200 kronor 35,700.
vilket belopp avrundats till 36,000 kronor.
17
Riksdagen* skrivelse Nr 9 A.
De av kristiden orsakade förhållandena hava givetvis även på detta
område medfört avsevärt ökade omkostnader. I betraktande härav och
med hänsyn till angelägenheten att säkerställa fortvaron av ifrågavarande
för landets husdjursskötsel betydelsefulla kurser håller riksdagen före,
att ökat statsbidrag bör beredas till hållande av sådana kurser. Vad i
sådant avseende föreslagits biträdes av riksdagen. Mot att de föreslagna
förhöjningarna få träda i tillämpning redan beträffande nu pågående
praktiska kurser och de teoretiska kurser, som skola hållas
innevarande år, har riksdagen så mycket mindre något att erinra som
något särskilt anslag härför enligt vad departementschefen anfört icke
erfordras.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och
svinskötare å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
36,000 kronor.
22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 20 gjorda
framställning har riksdagen till anordnande av utbildningskurser för
kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna å extra stat för år
1920 anvisat ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
23:o) Under punkt 21 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående statsbidrag för anställande
av jordbrukskonsulenter, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta
till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett
anslag av 150,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1919
avlåten proposition nr 106 under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
bland annat att å extra stat för 1920 anvisa, att av Kungl. ÄIaj:t i mån av
behov användas, såsom bidrag till anställande av jordbrukskonsulenter ett
reservationsanslag av 150,000 kronor, under villkor att övriga kostnader
för konsulenterna bestridas av landsting, hushållningsssällskap eller eljest
samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 339, anmält har riksdagen
å extra stat för år 1920 anvisat, att av Kungl. Maj:t i mån av
behov användas, såsom bidrag till anställande av jordbrukskonsulenter
ett reservationsanslag av 150,000 kronor, under villkor att övriga kostnader
för konsulenterna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller
eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
24:o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1920 anvisa, att av Kung]. Maj:t i mån av behov
användas, såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett
reservationsanslag av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader
för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållning ssällskap eller
eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Ifrågavarande framställning avser, att statsbidraget, vilket för närvarande
är bestämt till hälften av kostnaden för undervisningen genom
vandringsrättare dock högst 600 kronor för varje anställd vandringsrättare
räknat, måtte efter i övrigt oförändrade grunder från och med
år 1919 utgå med ett intill högst 900 kronor förhöjt belopp för varje
vandringsrättare. På grund av förefintliga besparingar å tidigare års
anslag är icke vare sig tilläggsanslag för år 1919 eller ökning av anslaget
för år 1920 behövligt.
Riksdagen anser den föreslagna ökningen av statsbidragels maximibelopp
motiverad av den allmänna prisstegringen.
Riksdagen har å extra stat för år 1920 anvisat, att av Kungl.
Maj:t i män av behov användas, såsom bidrag till anställande av vandringsrättare
ett reservationsanslag av 48,000 kronor, under villkor att övriga
kostnader för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 23 gjorda
framställning har riksdagen till anordnande av utbildningskurser i beteskultur
och ängsskötsel å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 2,000 kronor.
26:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda
framställning bär riksdagen till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning in. m. å extra stat för år 1920 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.
27:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor anvisa å extra stat för
år 1920 ett förslagsanslag, högst 11,000 kronor.
Till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa
för utbildande av lärarinnor, vilken skola år 1907 började sin verksam
-
19
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
het, har såsom understöd av statsmedel anvisats av riksdagen på Kungd.
Maj:ts framställning anslag för varje av åren 1908 —1910 å 4,000 kronor,
för vart och ett av åren 1911—1913 å 8,000 kronor och för varje av
åren 1914—1919 å 8,000 kronor.
Förslaget innebär en ökning- av anslaget för innevarande år med
3,000 kronor. Härjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag för år 1919 å
samma belopp.
Då såväl anslagsökningen för år 1920 som tilläggsanslaget äro
föranledda, utom av en önskan att tillgodose skolans föreståndarinna
och lärarinnor med i någon mån förhöjda avlöningar, i huvudsak av
ökade omkostnader för uppehållande av skolans hittillsvarande verksamhet,
giva de ej anledning till någon riksdagens erinran.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse nr 9 B sitt beslut.
Riksdagen har såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets
lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor anvisat
å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 11,000 kronor.
28:o) Under punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig
ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård
Brogård å extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst,
8,500 kronor.
Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Brogård för utbildande
av lärarinnor har anvisats med 4,000 kronor om året för åren 1911—
1913 och med 5,500 kronor för åren 1914—1919.
Framställningen avser dels en höjning av anslaget för år 1920
med 3,000 kronor dels ock ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp.
Riksdagen anser, att huvudsakligen enahanda skäl, som under näst
föregående punkt anförts för beviljande av ökat statsbidrag till Rimforsaskolan,
föreligga beträffande lanthushållningsskolan å Brogård. De begärda
anslagsbeloppen ge ej anledning till erinran.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks
fackskola för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning
å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1920 beviljat ett
förslagsanslag, högst, 8,500 kronor.
20
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
29:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
27 gjorda framställning har riksdagen godkänt sådan ändring i den för
Strömsholms hingstdepå gällande stat, att de nu för veterinären uppförda
lön och tjänstgöringspenningar å tillhopa 2,100 kronor ur staten
uteslutas, i samband varmed bestämmelsen om ålderstillägg icke längre
skall gälla veterinären, och att i stället för honom uppföres arvode å
1,500 kronor; i anslutning vartill statens slutsumma minskats från 14,200
kronor med 600 kronor till 13,600 kronor.
30:o) Under punkt 28 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande))
upptagna ordinarie reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande
av prisbelöningar av hästar, från 160,000 kronor med 20,000 kronor
till 180,000 kronor.
Enligt riksdagens förmenande kunna de goda resultat, som under
senaste åren vunnits på hästavelns område, i avsevärd mån tillskrivas
den med statsmedel understödda hästpremieringen. Ifrågavarande verksamhet
är därför väl förtjänt av statsmakternas synnerliga intresse och
uppmuntran. Riksdagen inser också till fullo vikten av att medel finnas
tillgängliga för verksamhetens fortsatta upprätthållande i önskvärd omfattning.
I detta avseende synes visserligen den av stuteriöverstyrelsen
förebragta utredningen giva vid handen, att en ej obetydlig höjning av
ifrågavarande anslag är behövlig. På de av departementschefen i
statsrådsprotokollet anförda skäl anser sig riksdagen emellertid härvid
icke nu böra gå utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Rörande beloppet
av arvodena till hästpremieringsnämndsordförandena anser riksdagen i
likhet med departementschefen, att detta bör under angiven förutsättning
bestämmas till 1,000 kronor för år.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
höjt den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande))
upptagna ordinarie reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande
av prisbelöningar av hästar, från 160,000 kronor med 20,000
kronor till 180,000 kronor.
På grund av riksdagens beslut i de två näst föregående punkterna
kommer anslagstiteln »hästavelns förbättrande, reservationsanslag» att höjas
med inalles 19,400 kronor eller från 369,400 kronor till 388,800 kronor.
31:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m. å extra stat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst 5,600 kronor.
21
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 260, anmält har riksdagen
för ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m. å extra stat
för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 5,600 kronor.
32:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda
framställning har riksdagen till extra personal vid Flyinge hingstdepå
å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,630 kronor.
33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjorda
framställning har riksdagen å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må
bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige
förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen
»inhemska häststammar».
34:o) Under punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,
Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Ifrågavarande anslag har i allmänhet beräknats så, att ett belopp
av 10,000 kronor för år skulle finnas tillgängligt. Enligt vad departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört, torde det visserligen vara
antagligt, att för år 1920 medelsbehovet kommer att överstiga det
hittills vanligen beräknade årsbeloppet, men då Kungl. Maj:t lärer
kunna från hästavelsfondens avkastning, i den mån den av riksdagen
ställes till Kungl. Maj:ts förfogande, bereda tillgång till de erforderliga
ökade medlen, har departementschefen ansett nu ifrågavarande anslag
icke böra för år 1920 bestämmas högre än till 10,000 kronor.
I anslutning härtill har riksdagen till understödjande av stamboksföring
rörande hästar under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, å
extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
35:o) Under punkt 33 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur å extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.
Med bifall till Kungl. Majrts i ämnet gjorda framställningar har
riksdagen anvisat anslag på extra stat för vart och ett av åren 1915,
1916 och 1917 av 750 kronor samt för åren 1918 och 1919 av 1,000
kronor till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur.
22
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Den föreslagna anslagsökningen av 500 kronor är föranledd av
de ökade kostnaderna för anstaltens drift.
Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot det begärda anslagsbeloppet
och får därför anmäla, att riksdagen till karantänsanstalten i
Haparanda för husdjur å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 1,500 kronor.
36:o) Under punkt 34 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa dels för
upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra för nötboskap 12,000
kronor, dels ock för bestridande av kostnaderna för den år 1918 beslutade
förnyade tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap 20,000
kronor eller tillhopa 32,000 kronor.
År 1902 begärde Kungl. Maj:t första gången hos riksdagen anslagtill
bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade
riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta
ändamål.
År 1908 gjorde Kungl. Magt framställning till riksdagen om anordnande
av förnyad tävlan för utseende av dylik centra. Riksdagen
anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid dem utsedda
avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren 1909
—1915.
År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande
av ytterligare tävling av ifrågavarande slag. Kostnaderna för
denna tävling jämte upprätthållande av de vid densamma utsedda avelscentra
beräknades till 122,000 kronor, varav 27,000 kronor skulle tagas
från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns
förädling samt återstående 95,000 kronor beräknades skola av riksdagen
anvisas med visst belopp för vart och ett av åren 1914—1920, därav
12.000 kronor för sistnämnda år. Riksdagen har för varje av åren
1914—1919 anvisat de sålunda beräknade beloppen.
Avelscentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i
fråga om besättningar av ayrshireras och den 22 september 1916 i fråga
om besättningar av fjällras.
År 1918 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om beviljande
av medel för anordnande av nya avelscentertävlingar beträffande
fjällras och ayrshireras. Kostnaderna härför beräknades till i runt tal
177.000 kronor, vilket belopp skulle täckas dels med 40,000 kronor
från avkastningen av fonden för hornboskaps- och fåravelns förädlingdels
ock genom anslag av riksdagen å 137,000 kronor enligt följande
23
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
fördelning å de särskilda åren, nämligen 25,000 kronor för år 1919,
20.000 kronor för vart oeh ett av åren 1920 och 1921 samt 18,000
kronor för vart och ett av åren 1922—1925. Riksdagen har för år
1919 anvisat det för året beräknade beloppet.
De nu begärda anslagen stå på sätt framgår av ovanstående i
överensstämmelse med av riksdagen godkänd plan därför.
Under åberopande av ovan angivna anslagsberäkningar får riksdagen
anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
anvisat dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra
för nötboskap 12,000 kronor, dels och för bestridande av kostnaderna
för den år 1918 beslutade förnyade tävlan för utseende av
avelscentra för nötboskap 20,000 kronor eller tillhopa 32,000 kronor.
37:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 35 gjorda
framställning har riksdagen till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens
län anvisat å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag, högst,
5.000 kronor.
38:o) Under punkt 36 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till förekommande och hämmande av tukerkelsjukdomar hos
nötkreaturen å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
110.000 kronor.
Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag
å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkel^]''ukdomar
hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet för
året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1919 års
stat bär riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett reservationsanslag
av 115,000 kronor.
Enligt det vid propositionen i ämnet till 1897 års riksdag fogade
statsrådsprotokoll skulle ifrågavarande anslag användas, bland annat, till
bestridande av kostnader för tillverkning av tuberkulin för undersökning
av nötkreatur.
Kostnaderna för tillverkning av det för ifrågavarande undersökningar
erforderliga tuberkulinet, vilket framställdes vid dåvarande veterinärinstitutet
och genom lantbruksstyrelsen tillhandahölls för utrönande
av tuberkulos hos nötkreatur, utgingo sålunda intill utgången av år 1911
från ifrågavarande anslag.
Sedan emellertid statsmakterna år 1908 fattat beslut om inrättande
av en veterinärbakteriologisk anstalt och i samband därmed bestämts,
att den vid veterinärinstitutet dittills bedrivna tillverkningen av
24
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
tuberkulin skulle förläggas till nämnda anstalt och bekostas av de för
anstaltens drift anslagna medel, förordnade Kungl. Maj:t den 15 december
1911 vid bestämmandet av anslagets användning under år 1912, att
veterinärbakteriologiska anstalten skulle till lantbruksstyrelsen på rekvisition
översända för bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen under år
1912 erforderligt tuberkulin. På samma sätt bar därefter förfarits under
följande år. Någon ersättning för tuberkulinet har alltså icke utgått
tili veterinärbakteriologiska anstalten.
Sedan på grund av att veterinärbakteriologiska anstaltens anslag
visat sig otillräckligt fråga uppkommit, huruvida icke ersättning kunde
beredas anstalten för det av densamma levererade tuberkulinet, har Kungl.
Maj:t på framställning av lantbruksstyrelsen den 29 november 1918 vid
meddelande av bestämmelser angående användningen av de för år 1919
tillgängliga medel till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen av dessa medel ställt till lantbruksstyrelsen»
förfogande ett belopp av 14,000 kronor att användas till gäldande av
kostnader för till styrelsen levererat tuberkulin.
Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot det begärda anslagsbeloppet,
vilket beräknats under förutsättning att ersättning för till
lantbruksstyrelsen levererat tuberkulin fortfarande skall utgå, och får
därför anmäla, att riksdagen till förekommande och hämmande av
tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å extra stat för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 110,000 kronor.
39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 37 gjorda
framställning har riksdagen till åtgärder för höjande av landets svinavel
å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 65,000 kronor.
40:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 38 gjorda
framställning har riksdagen till fåravelns befrämjande å extra stat för
år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
41:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
39 gjorda framställning har riksdagen till fjäderfäavelns befrämjande
anvisat å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
42:o) Under punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till biskötselns befrämjande å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 12,000 kronor.
25
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen, som icke funnit anledning till invändning mot nu
ifrågavarande framställning, får anmäla, att riksdagen till biskötselns
befrämjande å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
12,000 kronor.
43:o) Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1920 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultra a och Alnarp
31,500 kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren
för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor eller
tillhopa 32,000 kronor.
Riksdagen har för vart och ett av åren 1908—1919 anvisat medel
till maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultuna och Alnarp.
För år 1919 utgår detta anslag med 26,000 kronor. Därjämte har riksdagen
för vartdera av åren 1918 och 1919 såsom personligt ålderstillägg
till föreståndaren för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor
Adelsköld under viss förutsättning anvisat 500 kronor.
Nu förevarande framställning innebär en ökning av det för år
1919 anvisade beloppet med 5,500 kronor beroende på skedda höjningar
i dagtraktamentsbeloppen och i järnvägsbiljetter m. m. ävensom på
den allmänna stegringen i prisen på instrument och i tryckningskostnader
m. m.
Behovet av anslagsökningen synes riksdagen ådagalagt av utredningen
i ärendet, varför riksdagen anser densamma böra bifallas. Härvid
vill riksdagen särskilt framhålla angelägenheten, att resultaten av
ifrågavarande redskapsprovningar, vilka enligt riksdagens uppfattning
äro av stor betydelse för landets jordbruk, icke minst i betraktande av
det utvecklingsstadium, varpå detsamma nu befinner sig, bringas till
mera allmän kännedom bland landets jordbrukare. Riksdagen håller
nämligen före, att detta är en nödvändig förutsättning för att det med
redskapsprovningarna avsedda syftet helt skall kunna vinnas.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
å extra stat för år 1920 anvisat såsom särskilda förslagsanslag,
högst,
dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och
Alnarp 31,500 kronor;
dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifrågavarande
anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han fortfarande
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A. 4
26 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor eller tillhopa
32,000 kronor.
44:o) Under punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller
hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa och
laboratorietjänaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov —
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 64,000 kronor,
att utgå till varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall bevilja ytterligare
bidrag med högst 2,000 kronor.
Såsom bidrag till underhåll av kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov har under en lång följd av år anvisats anslag å
extra stat. Dessa anslag hava under senare år utgått med högst 6,000
kronor till en var av åtta stationer eller tillhopa högst 48,000 kronor
och anvisats under villkor, att landsting eller hushållningssällskap, vart
för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta
ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist
och assistent än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren ävensom
de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av
böcker och inventarier för stationens behov.
Framställningen ifråga avser nu dels en höjning av anslaget för
år 1920 med 2,000 kronor räknat för varje station, så att det erforderliga
anslaget skulle uppgå till 64,000 kronor, dels ock ett tilläggsanslag för
år 1919 av 2,000 kronor för varje station eller sammanlagt 16,000
kronor.
Departementschefen har ansett den föreslagna ökningen böra betraktas
såsom föranledd av nödvändigheten att oavsett de speciella kristidsförhållandena
giva den vid de kemiska stationerna anställda personalen
förbättrade löner samt bekosta i övrigt höjda utgifter för stationerna.
Då det enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen visat sig
omöjligt att täcka stationernas ökade omkostnader, ehuru höjningar i
stationernas taxor vidtagits och viss tilläggsavgift medgivits, anser sig
riksdagen böra biträda det framställda förslaget.
27
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Beträffande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse
sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för samma år.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till underhåll
av åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom
de orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i
förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre
lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren ävensom de årliga
utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och inventarier
för stationens behov — å extra stat för år 1920 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 64,000 kronor att utgå till varje station med 6,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att efter prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall bevilja ytterligare bidrag med högst 2,000 kronor.
45:o) Under punkt 43 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med
sammanlagt minst 13,450 kronor — å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 22,300 kronor.
Till den år 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
har riksdagen å extra stat årligen anvisat anslag, som i början utgått
med 5,000 kronor men småningom ökats, så att det för år 1919 uppgår
till 18,200 kronor. Såsom villkor för dessa statsbidrag bär varje gång
uppställts fordran på bidrag från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest till belopp motsvarande minst tre femtedelar av statsbidraget.
För närvarande är detta bidrag bestämt till minst 10,950
kronor.
Den föreslagna anslagsökningen, vilken belöper sig till 4,100
kronor är avsedd att enligt förut fastslagen proportion täcka viss del
av anstalten genom lönereglering till tjänstemännen åsamkad ytterligare
utgift för löner. Samma belopp begäres för enahanda ändamål även
för innevarande år.
Riksdagen vill erinra därom, att riksdagen i fjol ställde sig avvisande
mot beviljande av dyrtidstillägg till tjänstemän vid med statsmedel
understödda institutioner. Enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört, avser emellertid nu ifrågavarande lönereglering
att tillgodose det av förhållandena i allmänhet förorsakade behovet av
förbättrade löner till anstaltens tjänstemän och utgör alltså en motsvarighet
till de löneregleringar, som tid efter annan företagits även för skilda
28
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
grupper av statstjänstemän. Däri ingå icke några speciella krigstidstillägg,
utan hava medel för sistnämnda ändamål anvisats av vederbörande
hushållningssällskap och länets landsting.
Riksdagen, som i likhet med departementschefen icke finner någon
skälig anmärkning kunna göras mot de nya lönebeloppen, när i betraktande
tagas den utbildning och den ganska krävande tjänstgöring,
som fordras av innehavarna av de flesta av nu ifrågavarande befattningar,
kommer beträffande det för år 1919 erforderliga anslaget att
i särskild skrivelse anmäla sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat
för samma år.
Riksdagen har såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från länets landsting
och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens
underhåll med sammanlagt minst 13,450 kronor — å extra stat för år
1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,300 kronor.
46:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 73,000 kronor.
Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har riksdagen på
extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som
för år 1919 utgår med 70,000 kronor såsom förslagsanslag, högst. I
detta anslag är inräknat ett belopp av 10,000 kronor för anläggande
av fasta försök å myrjord i Jämtland.
Av det nu begärda an slagsbeloppet är icke någon del avsedd för
de fasta försöken i Jämtland, utan har särskild framställning därom
gjorts, till vilken riksdagen återkommer under nästa punkt. Den begärda
anslagsökningen för föreningens egen verksamhet utgör alltså 13,000
kronor. Ökningen hänför sig huvudsakligen till utgifterna för resor,
kemikalier, lyse och bränsle, pappers- och tryckningskostnader samt
höjda arbetslöner på försöksgårdarna. Dessutom äro 5,000 kronor avsedda
för löneförbättring för personalen, varemot i det begärda anslaget
ej ingår något krigstidstillägg.
Då riksdagen med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts om
behovet av ökade anslagsmedel icke funnit något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, har riksdagen till understöd åt svenska
mosskulturföreningen å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 73,000 kronor.
29
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
47;o) Under punkt 45 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till anläggningskostnader och inventarier för en av svenska
mosskulturföreningen anordnad försöksgård å myrjord i Jämtland 22,600
kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 9,000 kronor eller
tillhopa 31,600 kronor, dels ock till inventarier för en försöksgård å
myrjord vid Alträsk i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska
anstalten i Luleå 15,600 kronor och till driftkostnader vid
samma försöksgård 5,000 kronor eller tillhopa 20,600 kronor, eller alltså
inalles 52,200 kronor.
Ifrågavarande framställning avser en utvidgning av den ursprungligen
tilltänkta planen rörande ifrågavarande båda försöksgårdar så till
vida, som nu föreslås upprättande därstädes av kreatursbesättningar och
anskaffande av fullt moderna, för rationell myrodling erforderliga redskap.
Avsikten torde med andra ord vara att på försöksgårdarna få
till stånd verkliga mönsterjordbruk för att därigenom i än högre grad
göra dessa ägnade att främja det med dem avsedda syftet. Kostnaderna
hava härför beräknats beträffande försöksgården i Jämtland till 22,600
kronor och i fråga om försöksgården vid Alträsk till 15,600. Driftkostnaderna
äro beräknade till 9,000 kronor för den förra och till 5,000
kronor för den senare försöksgården.
Riksdagen har ställt sig i viss män tveksam inför frågan, huruvida
anslag nu bör beviljas för inköp av de för försöksgårdarna erforderliga
inventarier och kreatursbesättningar, för vilka kostnaderna beräknats
med hänsyn till rådande utomordentligt höga prisläge.
Med hänsyn emellertid till angelägenheten att anskaffningen i fråga,
mot vilken riksdagen i och för sig icke har något att erinra, icke fördröjes,
har riksdagen icke velat motsätta sig, att det begärda anslaget
redan nu beviljas. Riksdagen vill dock härvid uttala, att riksdagen är
förvissad därom, att därest för år 1920, vilket år inköpen i fråga
skola verkställas, förändrade konjunkturer skulle medföra prissänkningar
å här ifrågavarande inventarier, vederbörande icke skola underlåta
göra de besparingar å anslaget i fråga, som därigenom kunna
bliva möjliga.
Riksdagen har å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisat
dels till anläggningskostnader och inventarier för en av svenska
mosskulturföreningen anordnad försöksgård å myrjord i Jämtland 22,600
kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 9,000 kronor eller
tillhopa 31,600 kronor,
30
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dels ock till inventarier för en försöksgård å myrjord vid Alträsk
i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i
Euleå lo,600 kronor och till driftkostnader vid samma försöksgård 5,000
kronor eller tillhopa 20,600 kronor, eller alltså inalles 52,200 kronor.
48:o) Under punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående åtgärder för trädgårdsodlingens
befrämjande, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag: av
40,000 kronor.
I en den 18 mars 1919 avlåten proposition nr 312 har Eders
Kungl. Maj:t därefter, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att till undervisning i trädgårdsskötsel å extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 32,300 kronor.
Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända
utlåtande, nr 71, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i enlighet med
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, till undervisning i trädgårdsskötsel
å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av
32,300 kronor.
49:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 47
gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1920 till Kung!.
Maj:ts förfogande anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor för
att med högst 1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd
åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma
belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de
villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,
som fastställas av Kungl. Maj:t.
50:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 48 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för befordrande
av den inhemska odlingen av frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter
å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 5,000
kronor.
51:o) Under punkt 49 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
31
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet, samt för ledning av och samarbete mod föreningens
filialer 72,600 kronor; dels ock till uppehållande av verksamheten vid
en var av föreningens sju filialer vid Ultima, i Östergötland, Västergötland,
Värmland, Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,700 kronor
eller tillhopa 60,900 kronor eller sålunda inalles 133,500 kronor.
Riksdagen har å extra stat för år 1919 anvisat såsom särskilda
förslagsanslag, högst, dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete
med föreningens filialer 60,000 kronor, dels ock till uppehållande av
verksamheten vid en var av föreningens sju filialer vid Ultuna, i Östergötland,
Västergötland, Värmland, Västernorrland och Jämtland samt
i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa 56,000 kronor eller sålunda inalles
116.000 kronor. Det bör erinras, att föreningen sedan länge plägat
utöver det av riksdagen anvisade extra anslaget erhålla statsbidrag å
15.000 kronor från ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser beviljande för uppehållande
av Sveriges utsädesförenings verksamhet såväl vid dess huvudstation
som vid dess nuvarande filialer av ett till 17,500 kronor förhöjt
anslag för år 1920, varjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag för år 1919
motsvarande nämnda ökning. Ökningen är föranledd av behovet att
bereda föreningens tjänstemän i någon män förbättrade löner, vartill
föreningen, enligt vad utredningen i ärendet ger vid handen, icke synes
vara i stånd utan ytterligare statsbidrag. Framställningen föranleder
icke någon riksdagens erinran.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst,
anvisat,
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 72,600 kronor;
dels ock till uppehållande av verksamheten vid en var av föreningens
sju filialer vid Ultuna, i Östergötland, Västergötland, Värmland, Västernorrland
och Jämtland samt i Luleå 8,700 kronor eller tillhopa 60,900-kronor; eller sålunda inalles 133,500 kronor.
32
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
52:o) Under punkt 50 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för linodlingens
befrämjande, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta
till riksdagen, å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 34,600
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 18 mars 1919 avlåten
proposition nr 316 föreslagit riksdagen, bland annat, att till åtgärder för
främjande av linodling och linberedning å extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 16,000 kronor;
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 320, anmält har riksdagen
till åtgärder för främjande av linodling och linberedning å extra
stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 16,000 kronor.
53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 51 därom
gjorda framställning har riksdagen till åtgärder för höjande av det
mindre jordbruket å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslagav
400,000 kronor.
54:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 52 därom
gjorda framställning har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för främjande
av ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat för år 1920
anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor ävensom medgivit, att
Kungl. Maj:t må härav använda högst 5,000 kronor till åtgärder för
åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
55:o) Under punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till statsbidrag till fortgående smörprovningar å extra stat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Riksdagen har till statsbidrag till fortgående smörprovningar å
extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
56:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna,
vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller
äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande
bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1920
anvisa under benämning »norrländska avdikningsanslaget» ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Riksdagens skrivelse 1Nr 9 A. 33
Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen bör av förut anvisade
medel till år 1920 kunna reserveras ungefär 1,700,000 kronor.
Då det även för år 1920 syntes vara tillräckligt att räkna med ett anslag
av 1,900,000 kronor, har departementschefen ansett nytt anslag för
sistnämnda år behövas å allenast 200,000 kronor.
Riksdagen biträder den av departementschefen uttalade meningen
och har följaktligen till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom
Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, å
extra stat för år 1920 anvisat under benämning »norrländska avdikningsanslaget»
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
57:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
55 gjorda framställning har riksdagen till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng
lämplig jord eller minskning av frostländigbet för närliggande bygd
eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1920 anvisat
under benämning »allmänna avdikningsanslaget» ett reservationsanslag
av 800,000 kronor, med iakttagande att av samtliga för år 1920 tillgängliga
medel högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan
mark, vars torrläggning avser endast minskning av frostländig!^ för
närliggande bygd.
58:o) Under punkt 56 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 1,000,000 kronor, dels ock godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet för dylika tilläggsbidrags utgående
föreslagna bestämmelser.
För år 1919 ifrågasättes därjämte ett tilläggsanslag av 1,000,000
kronor.
De av departementschefen angående de sålunda ifrågasatta tillläggsbidragen
föreslagna bestämmelserna äro följande:
»Till företag, för vars utförande bidrag beviljats ur norrländska
avdikningsanslaget före år 1918, utgår tilläggsbidrag med belopp, motBihang
till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A. 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
svarande i avrundat tiotal nedåt 25 procent av den del av tilldelat statsbidrag,
som lyfts enligt vederbörligt intyg, avgivit på grund av besiktning,
som verkställts under år 1916, samt 50 procent av den del
av samma bidrag, som lyfts eller lyftes enligt dylikt intyg på grund
av besiktning under något av åren 1917, 1918, 1919 eller 1920.
Till företag, till vars utförande bidrag beviljats från förenämnda
anslag under år 1918, utgår tilläggsbidrag med belopp, motsvarande i
avrundat tiotal nedåt 25 procent av den del av tilldelat statsbidrag, som
lyfts eller lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund av besiktning,
som verkställts under något av åren 1918, 1919 eller 1920.
Tilläggsbidrag utbetalas av statskontoret, på framställning av
lantbruksstju-elsen, i den mån därtill anvisade medel lämna tillgång och
där så ske kan i samband med utbetalande av sista delen av tidigare
beviljat statsbidrag.
Tilläggsbidrag må icke utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande
utbetalas till sådant företag, där avvikelse utan därtill erhållen vederbörlig
tillåtelse skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet,
utan av vederbörande myndighet medgivet anstånd, icke blivit fullbordat
inom därför bestämd tid, och ej heller till sådant företag, som
före 1917 års utgång blivit avslutat och avsynat samt på grund därav
godkänt.»
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft eu inom
riksdagen väckt motion, vari hemställts, att i de av Kungl. Maj:t föreslagna
bestämmelserna för tilläggs bidragets utgående till vissa med bidrag
från norrländska och allmänna avdikningsanslagen understödda företag
vidtages den förändringen, att orden »på grund av besiktning» ändras
till »på grund av besiktning av verkställt arbete.»
I fråga om de bestämmelser, som torde böra stadgas för tilläggsbidragens
åtnjutande, har departementschefen i likhet med lantbruksstyrelsen
ansett, att tilläggsbidrag borde kunna utgå till vid 1917 års
utgång icke avslutat företag, oberoende av tiden för beviljandet till
detsamma av statsbidrag ur norrländska avdikningsanslaget, men blott
för den del av detta statsbidrag, som lyfts på grund av besiktningsintyg,
avgivet efter viss tidpunkt under kristiden. Denna tidpunkt har
av lantbruksstyrelsen föreslagits olika i skilda fall. För företag, till
vars utförande statsbidrag beviljats före år 1915, har nämligen styrelsen
föreslagit, att besiktningen skulle vara verkställd under år 1916 eller
senare, men vid företag, till vilket statsbidrag erhållits under året 1915,
har styrelsen ansett tilläggsbidrag kunna utgå även på grund av besiktning,
som verkställts redan samma år. Departementschefen däremot
;J5
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
liar ansett, att i bägge fallen IDIG års ingång borde antagas såsom den
tidigaste tidpunkten. Först vid denna tidpunkt syntes honom de kostnader,
som vore av betydelse i förevarande hänseende blivit så mycket
stegrade, att extra tillskott vore motiverat,
I den i ämnet väckta motionen göres i detta avseende gällande,
att genom den formulering, som givits åt andra stycket av ovan intagna
bestämmelser ifrån rätten att erhålla tilläggsanslag undantagits ej endast
sådana företag, som icke kommit till utförande före 1916 års ingång,
utan jämväl sådana företag, »som icke kommit till utförande före 1916
års ingång, vilkas delägare på grund av företett intyg om att arbetet
påbörjats före nämnda tidpunkt erhållit ett förskola avsett att användas
för de efter 1916 års ingång utförda arbetena». Givetvis hade enligt
motionärens uppfattning avsikten härmed icke varit att från rätten till
tilläggsbidrag utesluta andra företag eller delar av företag än dem, för
vilka arbetet utförts redan under år 1915. I syfte att möjliggöra erhållande
av tilläggsbidrag jämväl å sådant belopp, vilket visserligen
på grund av intyg om under år 1915 verkställd besiktning att arbetet
påbörjats blivit under samma år förskottsvis lyftat, men som först år
1916 tagits i anspråk för arbetes utförande, föreslår motionären visst i
motionen angivet tillägg till ovannämnda bestämmelser.
I likhet med motionären anser riksdagen billighetsskäl tala för att
även uti de i motionen åsyftade fall tilläggsbidrag bör utgå. Svårigheten
att sedan arbetet fortskridit under år 1916 i det särskilda fallet
bestämt avgöra, hur stor del av det verkställda arbetet, som belöpt på
år 1915 och på år 1916, något som bleve en följd av motionärens förslag,
synes emellertid riksdagen påtaglig. Med hänsyn härtill torde enligt
riksdagens uppfattning lämpligast vara, att, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit,
beträffande under år 1915 beviljat anslag, låta tilläggsbidrag fa
utgå på grund av besiktning, som verkställts redan under samma år.
I övrigt föranleda de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser
för tilläggsbidrags utgående icke någon riksdagens erinran.
Den jämkning i nämnda bestämmelser, som riksdagen sålunda
anser böra företagas, torde icke påkalla någon ändring, vare sig i det
för år 1920 eller i det såsom tilläggsanslag för år 1919 av Eders
Kungl. Maj:t beträffande norrländska avdikningsanslaget begärda anslagsbeloppet.
Till allmänna avdikningsanslaget återkommer riksdagen under
nästföljande punkt.
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riks -
36
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dagen med anledning av Eders Kungl. Majts förevarande framställning
och den i ämnet väckta motionen
dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska
avdikningsanslaget understödda företag å extra stat för år 1920 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 1,000,000 kronor;
dels ock godkänt de av departementschefen för dylika tilläggsbidrags
utgående föreslagna bestämmelser med av riksdagen ovan angiven
ändring.
59:o) Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget
understödda företag å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 200,000 kronor; dels ock godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet för dylika tilläggsbidrags utgående föreslagna
bestämmelser.
Därjämte ifrågasättes för år 1919 ett tilläggsanslag av 200,000
kronor.
Riksdagen anser, att tilläggsbidrag böra utgå jämväl beträffande
allmänna avdikningsanslaget. I fråga om det erforderliga beloppets
storlek ansluter sig riksdagen till Eders Kungl. Maj:ts förslag. De av
riksdagen under nämnda punkt beslutade bestämmelser torde böra gälla
även nu ifrågavarande tilläggsbidrag, allenast med utbytande av ordet
»norrländska» mot »allmänna».
Beträffande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har dels för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från
allmänna avdikningsanslaget understödda företag å extra stat för år
1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 200,000 kronor;
dels ock godkänt de av departementschefen för dylika tilläggsbidrags
utgående föreslagna bestämmelser med däri av riksdagen företagen
ändring.
60:o) Under punkt 58 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat för
år 1920, att i mån av behov användas, anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Framställningen i fråga föranleder icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen till åtgärder för torv -
37
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
tillgångarnas tillgodogörande å extra stat för år 1920, att i män av
behov användas, anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
61:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för år 1920 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels för anställande av eu förste tor vingenjör, fyra tor vingenjörer och
två torvassistenter 52,900 kronor, varav dock 400 kronor till förste torvingenjören
skola utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort
är Stockholm, dels ock till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor åt en
var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren och torv ingenjören
Thure Gustaf Thorgny Björkman samt å 500 kronor till en var av torvingenjörerna
friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor
Sjögren, i varje fall under förutsättning att befattningshavaren fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 3,000 kronor eller
tillhopa 55,900 kronor.
Statens torvtjänstemän utgöras för närvarande av eu förste torvingenjör
med ett arvode från och med år 1907 av 6,000 kronor, fyra
t or vingenjörer, var och en med ett arvode från och med år 1918 av
3.500 kronor, samt en torvassistent med ett arvode, likaledes från och
med år 1918, av 2,500 kronor. Före sistnämnda år utgjorde torvingenjörernas
och torvassistentens arvoden respektive 3,000 och 2,000 kronor.
Härtill komma personliga ålderstillägg till förste torvingenjören Ernst
Jacob Wallgren från och med år 1918 och torvingenjören Thure Gustaf
Thorgny Björkman från och med år 1916, vartdera å 500 kronor, vilka
ålderstillägg på framställning av Kungl. Maj:t beviljats till Wallgren,
sedan denne under 10 år uppburit sitt ovan angivna arvode, samt till
Björkman, efter det att denne i 10 år innehaft sin befattning som torvingenjör.
Förutom sålunda angivna arvoden jämte ålderstillägg, sammanlagt
23.500 kronor, har riksdagen för år 1918 anvisat till en var av ovannämnda
sex befattningshavare ett anslag till resor av 3,200 kronor
eller tillhopa 19,200 kronor, varav 6,000 kronor å tilläggsstat. Anslaget
till statens torvtjänstemän har sålunda under år 1918 utgått med tillhopa
42,700 kronor.
För år 1919 utgår anslaget med samma belopp.
Nu begäres för ifrågavarande ändamål ett med 13,200 kronor
förhöjt anslag för år 1920, varjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för
år 1919 av 4,800 kronor. Framställningen är föranledd av behovet att dels
från och med den 1 juli 1919 anställa ytterligare en torvassistent, dels
höja förste torvingenjörens avlöning med 400 kronor, under förutsättning
38 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
att han är bosatt i Stockholm, samt övriga torvtjänstemäns avlöning
med 500 kronor, dels ock öka det till en var av torvtjänstemännen nu
utgående reseanslag med 300 eller till 3,500 kronor. Vidare skulle enligt
förevarande framställning dels förste torvingenjören Wallgren och torvingenjören
Björkman erhålla en var ett med 500 kronor förhöjt personligt
ålderstillägg, dels ock torvingenjörerna friherre Falkenberg och Sjögren
vardera komma i åtnjutande av ett personligt ålderstillägg å 500 kronor.
Riksdagen har av den i ärendet förebragta utredningen övertygats
om behovet av den begärda anslagsökningen.
Beträffande det för år 1919 erforderliga beloppet anmäler riksdagen
i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat
för samma år.
Riksdagen har för år 1920 å extra stat anvisat såsom särskilda
förslagsanslag, högst,
dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer
och två torvassistenter 52,900 kronor, varav dock 400 kronor till förste
torvingenjören skola utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort
är Stockholm,
dels och till personligt ålderstillägg å 1,000 kronor åt en var av
förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren och torvingenjören Thure
Gustaf Thorgny Björkman samt å 500 kronor till en var av torvingenjörerna
friherre Melcher Otto Falkenberg och Gustaf Theodor Sjögren,
i varje fall under förutsättning att befattningshavaren fortfarande med
gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 3,000 kronor, eller tillhopa
55,900 kronor.
62:o) Under punkt 60 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag, högst, dels av
det av 1917 års riksdag beviljade anslag av 40,000 kronor till upprätthållande
av en torvskola under åren 1918—1922 8,000 kronor, dels ock
såsom ökat statsbidrag till samma skola 2,400 kronor eller tillhopa
10,400 kronor.
1917 års riksdag har på Kungl. Maj:ts förslag beviljat ett anslagav
40,000 kronor för uppehållande av en torvskola under åren 1918—
1922 och har härav anvisats å extra stat för vartdera av åren 1918 och
1919 ett belopp av 8,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har den 19 februari 1918 av
lantbruksstyrelsen upprättats kontrakt med styrelsen för svenska torvindustriföreningen
om upprätthållande av dylik torvskola vid Markaryd
i Kronobergs län under femårsperioden 1918—1922 mot åtnjutande av
Riksdagens skrivelse Nr !) A. 39
det av riksdagen beviljade anslaget. För år 1918 skulle statsbidraget
utgå med 7,175 kronor för själva skolan och 275 kronor för en varav
högst tre frielever. Enahanda bestämmelser om årsanslagets utgående
hava därefter meddelats för år 1919.
Förevarande framställning om ökat statsbidrag, vilken avser anvisande
dels för år 1920 av ett med 2,400 kronor förhöjt belopp, dels
ock av ett tilläggsanslag för år 1919 å enahanda belopp, är föranledd av
de stegrade kostnaderna för uppehållande av verksamheten vid skolan.
I likhet med departementschefen finner riksdagen det vara med billighet
överensstämmande, att med hänsyn därtill viss ökning . i statsbidraget
till skolan nu medgives. Mot storleken härav har riksdagen
intet att erinra.
Angående det ökade statsbidraget för år 1919 anmäler riksdagen
i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har å extra stat för år 1920 anvisat såsom förslagsanslag,
högst,
dels av det av 1917 års riksdag beviljade anslag av 40,000 kronor
till upprätthållande av en torvskola under åren 1918—1922 8,000 kronor,
dels ock såsom ökat statsbidrag till samma skola 2,400 kronor
eller tillhopa 10,400 kronor.
63:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 61 därom
gjorda framställning har riksdagen för undersökning av staten tillhöriga
mossar i huvudsaklig överensstämmelse med den för 1916 års riksdag
framlagda plan, å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 9,500 kronor.
64:o) Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst
linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom
Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering
av mossmarkerna, närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 124,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot nu ifrågavarande
framställning, anmäler beträffande det för år 1919 erforderliga
beloppet i särskild skrivelse nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning
medelst linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och
Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma område,.
40
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
en rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med det av torvkommittén framlagda förslag, på
extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 124,000 kronor.
65:o) Under punkt 63 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa å extra stat för
år 1920 dels till anställande av andre instruktör i husslöjd 3,000 kronor,
dels till arvodesförhöjning åt extra instruktören i husslöjd 1,000 kronor,
dels ock för beredande av personligt ålderstillägg med 500 kronor till
extra instruktören i husslöjd Olof Olsson Hagner, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller tillhopa
4,500 kronor.
Den från det ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av
slöjderna utgående avlöningen till en instruktör i husslöjd är enligt
nådigt brev den 1 juli 1877 fastställd till 2,000 kronor jämte tre ålderstillägg,
vart och ett 500 kronor efter respektive fem, tio och femton
års väl vitsordad tjänstgöring. Sedan Kuugl. Maj:t den 21 november
1913 medgivit, att nämnda befattning tillsvidare finge uppehållas på
förordnande med användande av det för befattningen anvisade arvode,
förordnade lantbruksstyrelsen den 11 mars 1914 Olof Olsson Hagner att
tillsvidare vara extra instruktör i husslöjd.
Sedan en följd av år har vidare riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag
anvisat å extra stat dels ett anslag av 2,000 kronor för anställande av
en andre instruktör i husslöjd och dels ett anslag av 1,500 kronor såsom
personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander.
Vad anslagsbehovet för 1920 beträffar, framgår av statsrådsprotokollet,
att instruktören Wallander, som i april 1920 uppnår 70 års ålder
och som redan av riksdagen tillerkänts pension, icke torde komma att
i tjänsten kvarstå längre än till 1919 års utgång, vadan något anslag
för personligt ålderstillägg åt honom för år 1920 icke lärer böra
beräknas.
De föreslagna förhöjningarna i anslagsbeloppen avse att, medan
frågan om ordnande av statens verksamhet för husslöjdens befrämjande
ännu är under utredning, bereda innehavarna av de nuvarande slöjdinstruktörsbefattningarna
någon förbättring i deras jämförelsevis låga
avlöningar, vilka förblivit oreglerade sedan mer än 40 års tid. I avseende
å beloppet har detta föreslagits till 1,000 kronor.
Riksdagen har intet att häremot erinra, liksom ej heller förslaget
om beviljande åt instruktören Hagner av ett personligt ålderstillägg å
500 kronor för år 1920 föranleder någon invändning från riksdagens sida.
41
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen har alltså såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat
å extra stat för år 1920
dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd 3,000
kronor,
dels till arvodesförhöjning åt extra instruktören i husslöjd 1,000
kronor,
dels ock för beredande av personligt ålderstillägg med 500 kronor
till extra instruktören i husslöjd Olof Olsson Hagner, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller
tillhopa 4,500 kronor.
66:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av
kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för
år 1920 anvisa såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor.
I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning därom, att riksdagens
anslag för fraktlindringar av kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbruket även må få användas för fraktlindring, då transporten
sker å fartyg samt att för riksdagen snarast framlägges det förslag i
ärendet, vartill utredningen kan föranleda.
Med hänsyn till kalkens stora betydelse såsom jord förbättringsmedel
och inseende att en underlättad tillgång till kalk skulle i väsentlig
mån höja den svenska jordens avkastningsförmåga och därmed jämväl
befordra ett viktigt statsintresse, beviljade riksdagen för första gången
år 1907 på framställning av Kungl. Maj:t ett särskilt anslag för lindring
av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behov. Anslag för enahanda ändamål har därefter
anvisats för varje år. Anslagsbeloppet, som i början var 200,000
kronor har småningom stegrats och uppgår för år 1919 till icke mindre
än 2,000,000 kronor, vilket belopp nu begäres jämväl för år 1920.
Under tiden närmast före år 1917 utgick statsbidraget med 40 procent
av fraktkostnaderna, då dessa överstego 25 öre för 100 kilogram. Enligt
vid sistnämnda års riksdag fastställda, nu gällande regler i nämnda avseende
utgår sådant statsbidrag med 30 procent av fraktkostnaden,
då denna överstiger 30 öre per 100 kilogram med tillägg av vissa banavgifter
samt icke till större belopp än att vid beräkning på sätt angivits
fraktkostnaden efter avdrag av statsbidraget utgör 30 öre för 100
kilogram.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 9 A.
6
42 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Anslaget i fråga, som ursprungligen i stort sett fyllde sitt ändamål,
synes emellertid under senare åren så till vida hava förlorat i betydelse,
som den faktiska lindringen i kostnaderna för kalkens anskaffning
av olika anledningar blivit proportionsvis allt mindre.
Detta förhållande torde i främsta rummet bero på de av kalkbruken
efter hand vidtagna betydande höjningar i kalkprisen, vilka
visserligen i viss mån betingats av ökade produktionskostnader, men å
andra sidan synas hava vidtagits i samma mån som kalken blivit alltmer
känd och uppskattad såsom jordförbättringsmedel och statens ifrågavarande
anslag ökats. I detta avseende vill riksdagen här anföra, att
beträffande de mellansvenska kalkbruken kalkpriset från att år 1916
hava utgjort 80 öre per hektoliter efter hand så stegrats, att detsamma
för närvarande utgår med 2 kronor 75 öre per hektoliter. Att statens
bidrag under sådana omständigheter i icke ringa omfattning kommit
den kalkproducerande industrien och ej såsom avsikten varit jordbruket
tillgodo är en allmänt utbredd mening. Åtgärder av nu angiven art
från kalkbrukens sida kunna enligt riksdagens förmenande i icke mindre
grad befaras, sedan sammanslagning börjat ske mellan kalkbruken. Ehuru
utan tvivel svårigheter torde vara förenade med ett statsingripande i nu
ifrågavarande avseende, håller riksdagen likväl före, att denna fråga,
vilken för övrigt enligt vad riksdagen har sig bekant redan är föremål
för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet, bör ingående undersökas och prövas.
En annan bidragande orsak till att anslaget i fråga, såsom riksdagen
ovan antytt, icke synes blivit jordbruket till hjälp i den omfattning,
som därmed från början avsetts, torde vara den väsentliga stegring
i fraktkostnaderna, som ägt rum genom införande av provisorisk
tilläggsavgift. I detta avseende vill riksdagen erinra, att denna avgift
allenast under tiden från och med den 1 februari 1917 till den 15 juni 1918
höjts från 20 till icke mindre än 200 procent av den ordinarie fraktsatsen.
En följd härav har varit, att fraktkostnaderna kommit att
mycket ojämnt drabba jordbrukare inom skilda delar av fraktområdena,
På sätt framgår av ett av produktionskommittén på sin tid avgivet utlåtande
i ämnet få sålunda enligt nu gällande frakttaxa de jordbruk,
som äro belägna på 500 kilometers avstånd från kalkbruken vidkännas
en fraktkostnad av 1 krona 15 öre per 100 kilogram kalk, medan nettofrakten
vid ett avstånd av 100 kilometer från produktionsorten belöper
sig till endast 38 öre per 100 kilogram. Detta torde hava till följd, att
kalk näppeligen kan komma till användning för jordbruksändamål å
trakter, som äro belägna på längre avstånd från kalkbruk, och framförallt
icke å de kalkbehövande moss- och myrmarkerna i Norrland.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 43
Vid sådant förhållande synes enligt riksdagens uppfattning kunna
ifrågasättas, huruvida icke en utjämning av fraktkostnaderna vid olika
avstånd bör ske eller grunderna för statsbidragets utgående så omläggas,
att fraktbidraget i huvudsak kommer do i förhållande till kalkbruken
mest avlägset belägna jordbruken till godo.
I betraktande av att enligt vad riksdagen erfarit bristen på järnvägsvagnar
i vissa fall medför stora svårigheter i fråga om kaikens
snabba distribution, torde i detta sammanhang jämväl böra undersökas,
huruvida icke åtgärder skulle kunna vidtagas för underlättande åtminstone
under vissa tider av året av nämnda distribution.
På samma gång riksdagen auser frågan om en underlättad tillgång
på kalk för jordbrukets behov vara av den vikt och betydelse i
nationalekonomiskt avseende, att staten bör söka att på ett effektivt sätt
främja en tillfredsställande lösning av densamma, har riksdagen emellertid
i'' betraktande av de olägenheter av skilda slag, som av allt att döma
vidlåder den nuvarande ordningen för statens åtgärder å ifrågavarande
område, icke kunnat undgå att ställa sig tveksam, huruvida med tilllämpning
av nu gällande regler för statsbidragets utgående det mål,
som med ifrågavarande anslag avses, i verkligheten uppnås.
Med hänsyn härtill och med fästat avseende jämväl å den avsevärda
stegring, som ifrågavarande anslag under årens lopp undergått
håller riksdagen, som icke har något att erinra mot beviljande för år
1920 av det för ifrågavarande ändamål begärda anslaget, före, att en
utredning av den föreliggande frågan i hela dess vidd bör företagas.
Härvid torde jämväl böra undersökas, huruvida genom en omläggning
av den nuvarande ordningen för statens främjande av ifrågavarande
angelägenhet en rättvisare fördelning av den avsedda hjälpen skulle
kunna åvägabringas och säkrare garantier vinnas för att densamma
verkligen kommer jordbruket tillgodo.
Vad angår det i motionen framställda spörsmålet i fråga om statsbidrag
till fraktlindring jämväl vid befraktning å fartyg, anser riksdagen
motionens syfte behjärtansvärt, icke minst som genom ett uppnående
därav större rättvisa i förevarande avseende skulle åvägabringas beträffande
sådana orter, vilka för sin tillförsel äro hänvisade till sjötransporter.
Ehuru riksdagen samtidigt ingalunda förbiser de stora
svårigheter, vilka torde möta för realiserandet av motionärens förslag,
håller riksdagen före, att, därest den ifrågasatta utredningen skulle giva
vid handen, att statens främjande av en underlättad tillgång på kalk
för jordbrukets behov fortfarande bör ske genom anslag till fraktlind
-
44
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
ring, bör tagas i övervägande, huruvida icke bidrag skulle kunna utgå
jämväl i fråga om transport å fartyg.
Under åberopande av det anförda får riksdagen
dels anmäla, att riksdagen för lindring av fraktkostnaderna vid
transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets
behov å extra stat för år 1920 anvisat såsom förslagsanslag 2,000,000
kronor,
dels ock hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande
det lämpligaste sätt, på vilket staten härefter bör bidraga för att underlätta
tillgången på kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov.
67:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts Tinder punkt 65 gjorda
framställning har riksdagen för främjande i vad på länsstyrelserna
lämpligen må ankomma av en planmässig organisation och utveckling
av landsbygdens elektrifiering å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 100,000 kronor.
68:o) 1 överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
66 gjorda framställning har riksdagen för anställande av en statskonsulent
för landsbygdens elektrifiering ävensom till rit- och skrivbiträden
åt densamme samt expenser å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor.
69:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för ordnande
av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor.
Riksdagen har till främjande av upplysningsverksamhet rörande
föreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom
beträffande jordbrukskasserörelsen å extra stat för år 1920 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
Fiskeriväsendet.
70:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 68 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas
Riksdagens skrivelse AV 9 A. 45
minst 1,150 kronor, å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 1,550 kronor.
71:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 69 gjorda
framställning har riksdagen till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
å extra stat för år 1920 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat
dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,500
kronor
dels ock såsom bidrag till föreningens hskeribiologiska undersöknings-
och fiskodlingsverksamhet 13,500 kronor eller tillhopa 22,000 kronor.
72:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 70 gjorda
framställning har riksdagen till utförande av hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat för år
1920 såsom särskilda reservationsanslag anvisat
dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna 29,000 kronor;
dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium 5,100
kronor;
eller tillsammans 34,100 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
användas för de avsedda ändamålen.
73:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för
hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven,
å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 98,000 kronor.
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken
har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen
har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad
för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909
—1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav
5,800 kronor till reparation av fartyget, för vart och ett av åren 1915,
1916 och 1917 till 36,000 kronor samt för år 1918 till 56,000* kronor,
varav dock 10,000 kronor voro avsedda att utgå förskottsvis under år 1917.
Den 22 januari 1918 medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda belopp
av 10,000 kronor finge, så långt det försloge, användas till ersättande
av förskott för sillrekognosceringar under hösten 1917. Då emellertid
de därefter för år 1918 för fartyget tillgängliga medlen, 46,000 kronor,
46 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
under de första månaderna av året i stor utsträckning tagits i anspråk
för sillrekognosceringar, visade sig beredandet av ytterligare medel för
samma ändamål oundgängligen nödvändigt, därest, bland annat, sillrekognosceringarna
skulle kunna fortsättas även under senare delen av
samma år. På grund härav föreslog Kungl. Maj:t efter hemställan av
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som har överinseendet över
fartyget, riksdagen att till ytterligare underhålls- och driftkostnad för
fartyget under år 1918 å tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor. Riksdagen biföll detta förslag. För år
1918 hava alltså stått till förfogande anslag till belopp av sammanlagt
81.000 kronor.
För år 1919 har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
för ändamålet å extra stat beviljat ett reservationsanslag av 46,000
kronor. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hade visserligen begärt
ett anslag av 60,000 kronor, men med hänsyn till vanskligheten att
vid tiden för statsverkspropositionen avlåtande år 1918 beräkna kostnaderna
för fartygets drift år 1919 och enär vid samma tid var för vartdera
av åren 1917 och 1918 beräknat ett anslagsbelopp av allenast
46.000 kronor samt i allt fall möjlighet skulle föreligga att av 1919
års riksdag begära tilläggsanslag, ansåg sig departementschefen då ej
kunna tillstyrka större anslag än 46,000 kronor.
Nu föreslås en ökning av anslaget för år 1920 med 52,000 kronor.
Därjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1919 av 40,000 kronor.
Tilläggsanslaget är föranlett av ökade omkostnader för fartygets
drift. Den föreslagna ökningen i beloppet för år 1920 härleder sig
dessutom såsom departementschefen i statsrådsprotokollet anfört från
framställt förslag, att fartyget måtte hållas i gång under sju i stället för
såsom för närvarande är fallet under sex månader.
Riksdagen har icke funnit anledning till invändning mot förevarande
framställning.
Beträffande det för år 1919 erforderliga beloppet anmäler riksdagen
i särskild skrivelse, nr- 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak,
avsett. för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven, å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 98,000 kronor.
74:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 72
gjorda framställning har riksdagen till bestridande av kostnader för för
-
47
Riksdagens skrivelse Nr ,9 A.
säkring av fartyget Skagerak å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 14,400 kronor.
75:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg
Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag å extra stat för värjo år från
och med år 1909. För de senaste åren hava dessa kostnader beräknats
till 10,000 kronor om året och anslaget för år 1919 uppgår också till
detta belopp, varvid förutsatts att eventuell behållning från år 1918
jämväl skulle, om så behövdes, komma till användning.
Den föreslagna anslagsökningen å 5,000 kronor är föranledd av
ökade drift- och underhållskostnader för fartyget.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot förevarande framställning
och får följaktligen anmäla, att riksdagen till underhålls- och
driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat för år 1920 anvisat ett
reservationsanslag av 15,000 kronor.
76:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda
framställning har riksdagen medgivit, att Kungl. Maj:t må för stationerande
under vintern 1919—1920 av ett armerat ångfartyg vid rikets
kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande
använda erforderligt belopp av behållning å redan anvisade anslag för
motsvarande ändamål.
77:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att det till fiskehamnsanläggning vid Östra Torp i Malmöhus
län anvisade anslag må sammanslås med anslagen till utförande av
vissa utav fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar, dels ock till bestridande
av kostnaderna för utförande af dessa hamnar å extra stat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att enligt de
närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för
ifrågavarande ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre
av själva området för hamnarna än även av det område i land, som med
hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras
för det gemensamma behovet.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser förutom anslag för
år 1920 å 2,000,000 kronor till utförande av vissa fiskehamnar jämte
tilläggsanslag för samma ändamål av 1,185,000 kronor för år 1919,
48
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
sammanslagning av det särskilda anslaget till Östra Torp med det stora
anslaget till övriga fiskehamnar. Riksdagen har intet att häremot erinra.
Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr
9 B, sitt beslut.
Riksdagen har dels medgivit, att det till fiskehamnsanläggning vid
östra Torp i Malmöhus län anvisade anslag må sammaaislås med anslagen
till utförande av vissa utav fiskehamnskommissionen föreslagna
hamnar, dels ock till bestridande av kostnaderna för utförande av dessa
hamnar å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor, att, enligt de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t må finna gott
meddela, användas för ifrågavarande ändamål under villkor om kostnadsfri
upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna än även av
det område i land, som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att
bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma behovet.
78:o) Under punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de
av fiskehamskommissionen till utförande i första hand föreslagna å
extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor
dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta
villkor och bestämmelser rörande statsbidrag från detta anslag.
Riksdagen har från och med år 1911 årligen å extra stat under
nionde huvudtiteln anvisat anslag för utförande av vissa av fiskehamnskommissionen
till utförande i första hand föreslagna fiskehamnar. De
hamnbygnader, för vilka detta anslag avsetts, utföras helt och hållet
av staten. Till byggande av andra fiskehamnar utgår däremot statsbidrag
från ett alltsedan år 1894 under sjätte huvudtiteln anvisat extra
anslag, avsett till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder. För år
1919 uppgår sistnämnda anslag till 900,000 kronor. Bestämmelser angående
statsbidrag från detta anslag äro meddelade i kungörelse den 27
juni 1914 och innehålla, så vitt angår hamnbyggnader, huvudsakligen
följande.
För varje företag skall plan och kostnadsberäkning fastställas av Kungl
Maj:t. Statsbidrag må av Kungl. Maj:t bestämmas till högst två tredjedelar av
den beräknade kostnaden enligt den fastställda arbetsplanen, dock att för mindre
hamnar, företrädesvis fiskehamnar, anslag må bestämmas till mer än två tredjefielar,
dock högst till nio tiondelar av den beräknade kostnaden, i vilket fall av
statsanslaget endast sju niondelar må kunna användas till arbetets utförande, varemot
återstående två niondelar skola avsättas till en hamnfond. Menighet, bolag
eller andra vederbörande, vilka antagas komma att hava nytta av ett genom stats
-
49
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
bidrag understött företag, skola genom kontant tillskott, materialier, arbete eller
andra bidrag enligt nyss angivna proportion av minst en tredjedel eller minst tre
tiondelar bestrida den återstående, icke av statsmedel anvisade, andelen av kostnaderna
för företaget. Därest för mindre hamnbyggnad anslag beviljats till belopp,
överstigande två tredjedelar av den beräknade kostnaden, skall, innan något av anslaget
får utbetalas, vara styrkt, dels att vederbörande landsting åtagit sig att ansvara
för framtida underhållet av hamnbyggnaden, dels ock att såväl själva området
för hamnen som ock ett för den rörelse, som skall bedrivas i barn nen, tillräckligt
område i land blivit avsöndrade för det gemensamma behovet. Därest
hamnavgifter skola upptagas, bör taxa därå vara fastställd, så lindrig som skäligen
låter sig göra. Den hamnfond, vilken skall bildas av de två niondelar av statsanslaget
som i visst fall skola avsättas, skall stå under vederbörande landstings
egen förvaltning. Till denna fond må jämväl efter Kungl. Maj:ts bestämmande inflyta
viss andel av hamnavgifterna. Denna fond må anlitas för underhållet av
hamnbyggnaden.
Ifrågavarande framställning avser nu uppförande från och med år
1920 under nionde huvudtiteln av ett särskilt anslag till bidrag för
byggande av andra fiskehamnar än sådana, som föreslagits av fiskehamnskommissionen,
att utgå enligt vissa föreslagna villkor och bestämmelser.
Samtidigt har under sjätte huvudtiteln föreslagits, att berörda anslagunder
denna huvudtitel ej vidare borde avses för bidrag till byggande
av fiskehamnar.
För åtnjutande av bidrag från det nu ifrågasatta anslaget under
nionde huvudtiteln ha föreslagits följande villkor och bestämmelser:
l:o) För varje fiskehamn måste plan till arbetets utfärdande jämte beräkning
över därmed förenade kostnader vara uppgjord och hava vunnit Kungl. Maj:ts
fastställelse.
2:o) Innan statsbidrag beviljas, bör efter offentligen utfärdad kungörelse
vederbörande menighet hava avgivit yttrande om hamnbyggnadsföretagets behövlighet,
lämplighet och nytta.
3:o) Statsbidrag må av Kungl. Maj:t bestämmas till lägst 66 2/3 och högst
90 procent av verkliga byggnadskostnaden;
och skola kommun, bolag eller andra vederbörande, vilka antagas komma att
hava nytta av fiskehamnen, genom kontant tillskott enligt ovan angivna proportion
av lägst 10 och högst 331/.t procent bestrida den återstående, icke av statsmedel
anvisade andelen av verkliga kostnaden för fiskehamnsbyggnaden.
4:o) Vid av storm eller annan naturhändelse vållad skada å hamnen skall
iståndsättandet bekostas av staten och kommunen eller annan vederbörande, som
deltagit i nybyggnadskostnaden, i samma proportion som vid bestridandet av denna.
5:o) Innan utförandet av fiskehamnsbyggnad med statsbidrag ur denna fond
påbörjas, skall såväl själva området för hamnen som ock ett för den rörelse, som
skall bedrivas i hamnen, tillräckligt område i land vara för det gemensamma behovet
till hamnområde avsöndrat.
6:o) De mindre fiskehamnar, till vilka statsbidrag skall utgå ur denna fond,
skola utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom dess hamnavdelning, som
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A. 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
jämväl skall ombesörja deras underhåll med anlitande av hamninkomsterna och i
övrigt på bekostnad av kommunen eller annan vederbörande, som deltagit i nybyggnadskostnaden.
7:o) Taxa å hamnavgifter, som skola upptagas av de hamnen trafikerande,
skall vara fastställd. Hamnavgifterna skola i första hand användas till fiskehamnens
underhåll genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
I likhet med departementschefen anser riksdagen vissa skäl föreligga
för att under nionde huvudtiteln uppföra ett särskilt anslag för
bidrag för byggande av mindre fiskehamnar, varför riksdagen icke har
något att erinra mot förslaget härom. Anslagets belopp föranleder ingen
invändning från riksdagens sida.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader
än de av fiskehamnskommissionen till utförande i första hand föreslagna
å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor
dels och godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta
villkor och bestämmelser rörande statsbidrag från detta anslag.
Skogsväsendet.
79:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
1) godkänna sådana ändringar i staten för skogshögskolan att gälla från
och med år 1920, att dels för en var av de bägge lektorerna avlöningen
uppföres med 3,900 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar,
eller tillhopa 5,800 kronor, med anteckning att lönen kan höjas efter 5
år med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, dels
anslagsposten till amanuensarvode höjes från 600 kronor med 1,200
kronor till 1,800 kronor, dels ock anslagsposten till expenser höjes från
26,200 kronor med 800 kronor till 27,000 kronor, i följd varav och på
grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring
för vaktmästare statens slutsumma kommer att höjas från
133.650 kronor med 6,650 kronor till 140,300 kronor; 2) vid bifall härtill
höja ordinarie anslaget till skogshögskolan från 132,400 kronor med
6.650 kronor till 139,050 kronor.
Förevarande framställning avser först beredande åt de bägge lektorerna
vid skogshögskolan, vilka för närvarande åtnjuta avlöning av
4,000 kronor för år, av löneförhöjning i likhet med vad vid 1918 års
lagtima riksdag beviljades lektorerna vid de allmänna läroverken från
och med år 1919 eller med 1,800 kronor, varav föranledes en ökning
51
Riksdagens skrivelse iVr 9A.
i högskolans stat av 3,000 kronor. För samma ändamål föreslås uppförande
å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 3,400 kronor motsvarande
nämnda löneförhöjning med avdrag för pensionsavgifter. Vidare
ifrågasättes en ökning av anslagsposten till amanuenser från 600 kronor
med 1,200 eller till 1,800 kronor. Tillika avser framställningen i fråga
uppförande i staten för högskolan av avlöning till en vid Garpenberg
anställd gårdskarl, vars avlöning hittills endast till en del bestritts av
högskolans expensanslag. Då enligt det föreliggande förslaget hans avlöning
bör till sin helhet utgå från expensanslaget, har detta nu föreslagits
att för ifrågavarande ändamål ökas med 600 kronor. Slutligen
har utav 1918 års lagtima riksdag beslutad avlöningsförbättring åt de
vid skogshögskolan anställda vaktmästare m. fl. till belopp av tillhopa
1,250 kronor nu ansetts böra från och med år 1920 intagas i högskolans
stat och inbegripas i högskolans ordinarie anslag. Därvid har det till
biträde åt vaktmästaren och maskinisten anvisade belopp av 200 kronor
föreslagits böra tillföras statens post till expenser. Sammanlagda ökningen
i sistnämnda post blir alltså 800 kronor. Statens ökning blir sålunda
3,600 + 1,200 + 1,050 + 800 = 6,650.
Framställningen föranleder ingen erinran från riksdagens sida.
Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr
9 B, sitt beslut.
Riksdagen har
1) godkänt sådana ändringar i staten för skogshögskolan att
gälla från och med år 1920, att
dels för en var av de bägge lektorerna avlöningen uppföres med
3,900 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, eller tillhopa
5,800 kronor, med anteckning att lönen kan höjas efter 5 år med 500
kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor,
dels anslagsposten till amanuensarvode höjes från 600 kronor med
1,200 kronor till 1,800 kronor,
dels ock anslagsposten till expenser höjes från 26,200 kronor med
800 kronor till 27,000 kronor,
i följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma
höjts från 133,650 kronor med 6,650 kronor till 140,300 kronor;
2) i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till skogshögskolan
från 132,400 kronor med 6,650 kronor till 139,050 kronor.
80:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ny stat för skogsförsöks
-
52
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
anstalten, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål beräkna en höjning i ordinarie anslaget till
denna anstalt från 69,350 kronor med 13,050 kronor till 82,400 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten
proposition, nr 197, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för statens skogsförsöksanstalt, att tillämpas från och
med år 1920;
dels förklara, att för åtnjutande av de i denna stat för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningar skola gälla nu fastställda villkor
och bestämmelser beträffande avlöningar från anstaltens nuvarande stat
med av chefen för jordbruksdepartementet föreslagen förändring beträffande
ålderstilläggen samt med tillägg, att första skogsbiträdet äger
årligen åtnjuta semester under en månad:
dels ock höja ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt
från 69,350 kronor med 12,300 kronor till 81,650 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 315, anmält, har riksdagen
dels godkänt det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för statens skogsförsöksanstalt, att tillämpas från och
med år 1920;
dels förklarat, att för åtnjutande av de i denna stat för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningar skola gälla nu fastställda villkor
och bestämmelser beträffande avlöningar från anstaltens nuvarande stat
med av chefen för jordbruksdepartementet föreslagen förändring beträffande
ålderstilläggen samt med tillägg, att första skogsbiträdet äger
årligen åtnjuta semester under en månad;
dels ock höjt ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt från
69,350 kronor med 12,300 kronor till 81,650 kronor.
På grund av riksdagens beslut i de två näst föregående punkterna
har anslagstiteln »skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt» höjts
från 201,750 kronor med 18,950 kronor till 220,700 kronor.
81:o) Under punkt 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till docentstipendium
vid skogshögskolan samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som
vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, vilken
Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 5,700 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 11 mars
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 53
1919 avlåten proposition, nr 200, under åberopande av bilaga utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till studieunderstöd
åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig åt
skogsvetenskaplig forskning, å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 6,200 kronor.
På Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för vartdera av åren
1918 och 1919 å extra stat till ett docentstipendium vid skogshögskolan
samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som vid nämnda högskola
ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, anvisat ett anslag av 3,700
kronor. Docentstipendiet är avsett att utgöra 2,500 kronor, och studieunderstöden
skulle utgå med 1,200 kronor för år.
I överensstämmelse med vad innevarande riksdag beslutat i fråga
om beloppet av docentstipendierna vid universiteten och medikokirurgiska
institutet anser riksdagen, att det för närvarande utgående docentstipendiet
vid skogshögskolan bör, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
höjas till 5,000 kronor. Då vidare för studieunderstöd åt vissa elever
såsom hittills beräknats 1,200 kronor, har riksdagen till ett docentstipendium
vid skogshögskolan samt till studieunderstöd åt sådana studerande,
som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning,
å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 6,200
kronor.
82:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 80 därom
gjorda framställning har riksdagen till personligt ålderstillägg åt extra
läraren vid skogshögskolan, docenten, filosofie doktorn Gösta Grönberg,
därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å
extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 500 kronor.
83:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 75,200 kronor.
Till diverse behov vid skogshögskolan har riksdagen å extra stat
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 65,900 kronor.
Nu föreslås för diverse behov vid skogshögskolan ett belopp av
sammanlagt 75,200 kronor för år 1920, varjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag
för år 1919 av 4,500 kronor.
De olika anslagsposterna kunna sammanfattas sålunda:
54
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
År 1919 |
År 1920 |
|||
Extra lektor i botanik............. |
kronor |
1,700 |
5,600 |
|
Ökat arvode till extra lärare |
i tjänsteexpedition |
|||
m. m......................................... |
» |
— |
360 |
|
Ökat arvode till extra lärare |
i agronomi ........... |
y> |
— |
160 |
Assistent i skogsindelning m. |
. in.......................... |
— |
1,050 |
|
» i skogsteknologi m. |
m.......................... |
» |
— |
700 |
J ägmästarkursens praktiska |
övningar.................. |
» |
— |
30,080 |
Fortsmästarkursens » |
D .................. |
» |
— |
8,092 |
Expenser vid högskolan.......... |
2,800 |
21,180 |
||
)) )) Garpenberg....... |
— |
6,700 |
||
Reparationer vid Malingsbo . |
» |
— |
800 |
|
Telefonledning vid Bjurfors . |
» |
— |
400 |
|
Summa |
kronor |
4,500 |
75,122. |
Det för år 1920 erforderliga anslagsbeloppet har avrundats till
75,200 kronor.
Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot de sålunda föreslagna
beloppen.
Beträffande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för
samma år.
Riksdagen har för diverse behov vid skogshögskolan å extra stat
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 75,200 kronor.
84:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 28,250 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 315, anmält har riksdagen
för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för
år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 28,250 kronor.
85:o) Under punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för specialundersökningar rörande norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda
plan å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
26,400 kronor.
För specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring,
i huvudsaklig överensstämmelse med en i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1916 angiven plan, anvisade riksdagen å extra stat för
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 55
år 1917 ett anslag av 38,900 kronor och medgav tillika, att Kungl. Maj:t
finge härav under år 191G låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
19,900 kronor. För år 1918 anvisades för detta ändamål 19,000
kronor, vartill å tilläggsstat kommo 4,600 kronor, så att totala årsbeloppet
utgjorde 23,600 kronor. Anslaget för år 1919 uppgår till 23,600
kronor och beräknades på följande sätt:
Arvoden, försöksledaren ............................................................ kronor 6,400
» skogsbiträdet............................................................ » 2,000
Resekostnader............................................................................ » 6,000
Hantlangning................................................................................ » 6,150
Hägnader .................................................................................... » 2,000
Diverse expenser, blanketter, fotografier m. m................... » 1,050
Summa kronor 23,600.
De av departementschefen för ifrågavarande ändamål tillstyrkta
anslagsbeloppen kunna sammanställas sålunda:
år 1919 år 1920
Arvoden, försöksledaren............................................. kronor 900 7,300
» skogsbiträdet.............................................. » — 2,500
Resekostnader................................................................. » — 5,500
Hantlangning, hägnader, diverse expenser m. m. » 1,200 11,100
Summa kronor 2,100 26,400.
I förevarande framställning föreslås en förhöjning för år 1920 av
nuvarande anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål med 2,800 kronor,
därvid emellertid resekostnaderna upptagits 500 kronor lägre än föregående
år, varför den beräknade ökningen av kostnaderna beträffande
övriga poster utgör 3,300 kronor. Härav hava 1,900 kronor befunnits
erforderliga för beredande av ökade medel till hantlangning, hägnader
och diverse expenser in. m. Återstående 1,400 kronor äro avsedda för
höjning av de till försöksledaren och skogsbiträdet utgående arvodena med
respektive 900 kronor och 500 kronor. I avseende å den ifrågasatta
ökningen av försöksledarens arvode har departementschefen erinrat, att
denne, jägmästaren i Storbackens revir, Johan Edvard Wibeck, förpliktats
att avstå samtliga avlöningsförmåner som jägmästare, och att han alltså
icke kommer i åtnjutande av den löneförbättring, som enligt 1918 års
lagtima riksdags beslut från och med år 1919 tillgodokommer jägmästare,
nämligen 900 kronor. Förevarande förslag innebär nu bloU, att försöksledaren
även under den tid, han tjänstgör i denna befattning, göres
56
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
delaktig av denna löneförbättring. Förhöjningen av skogsbiträdets arvodesbelopp
avser åter att bereda denne samma arvodesbelopp, som enligt
riksdagens skrivelse nr 315 skall utgå i fråga om skogsbiträdena vid
skogsförsöksanstalten.
Det för år 1920 respektive 1919 begärda anslagsbeloppet föranleder
ingen riksdagens erinran. Beträffande tilläggsanslaget för år 1919
anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har för specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916
för riksdagen framlagda plan å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 26,400 kronor.
86:o) Under punkt 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
staten för statens skogsskolor, att tillämpas från och med år 1920,
ävensom förklara, att de för åtnjutande av avlöningar för ordinarie befattningar
å skogsskolornas nuvarande stat gällande villkor och bestämmelser
skola tillämpas även å dylika avlöningar å den nya staten, dels
medgiva, att föreståndare och skogsrättare må för ålderstillägg enligt
den nya staten tillgodoräkna sig ordinarie tjänstetid i motsvarande befattning
å nuvarande stat, dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre
skogsundervisningen och skogshushållningen i allmänhet från 120,000
kronor med 58,000 kronor till 178,000 kronor.
Det nu föreliggande förslaget innebär först en höjning av skogsskoleföreståndarnas
avlöningsförmåner i överensstämmelse med vad statsmakterna
redan förlidet år beslutat beträffande revirförvaltarna eller med
900 kronor till 4,300 kronor ävensom en höjning av skogsrättarnas i
ordinarie staten för skogsskolorna upptagna avlöning om 1,400 kronor
till 2,100 kronor, varjämte föreslås, att till sistnämnda befattningshavare
nu utgående ålderstillägg höjes med 100 kronor eller till 200
kronor. Detta föranleder en ökning från och med år 1920 av nämnda
stat med sammanlagt 12,800 kronor. För ätt nämnda avlöningsförbättring
skall kunna komma dessa befattningshavare till del från samma
tidpunkt, från vilken skogsstatspersonalens utgår eller från och med
innevarande år, föreslås jämväl för ändamålet tilläggsanslag för år 1919.
Med hänsyn till att skogsrättarna av 1918 års lagtima riksdag beviljats
tillfällig löneförbättring av 400 kronor, inskränker sig den effektiva
skillnaden i avlöningen för dessa till 300 kronor, vadan det erforderliga
tilläggsanslaget för de nu i verksamhet varande sju skogsskolorna beräknats
till 7 x 900 + 7 x 300 = 8,400 kronor.
57
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Vidare har förelag framställts om vissa förändringar beträffande
skogsskolornas nuvarande organisation. Härvid är först att märka, att
antalet stipendier vid dessa, vilka för närvarande utgå med endast 65
procent i förhållande till elevantalet, nu föreslås böra utgå till samtliga
elever. Denna förändring har ansetts böra genomföras redan från och
med innevarande år. Då nuvarande antalet elever uppgår till 130, men
stipendierna blott till 98 stycken å 300 kronor, erfordras ett tilläggsanslag
för detta år av 9,600 kronor.
Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, har en ökning av
den nuvarande lärarpersonalen visat sig vara av behovet påkallad. Med
hänsyn härtill har föreslagits inrättande av en assistentbefattning och
en extra skogsrättarbefattning vid en var av skogsskolorna. Då assistenten
enligt förslaget skulle avlönas av medel från domänfonden, enär
hans anställande • finge anses huvudsakligen vara betingat av föreståndarens
arbete med skötseln av skolreviret, berör frågan om hans avlöning
icke nu ifrågavarande anslag. För den extra skogsrättaren föreslås ett
arvode av 1,600 kronor jämte, såsom för såväl föreståndare som skogsråtta^,
fri bostad och vedbrand. Härav föranledes en ytterligare ökning
i staten med 12,800 kronor.
I de nuvarande expens- och underhållsmedel av 1,400 kronor för
varje skola — vartill emellertid av 1918 års lagtima riksdag beviljats å
tilläggsstat för år 1918 tillskott med 600 kronor — ifrågasättas nu en
förhöjning till 3,000 kronor. Härav äro 900 kronor avsedda till avlönande
av en gårdskarl, varav behov ansetts föreligga. Ökningen i
övrigt är förorsakad av den allmänna prisstegringen. Staten ökas härigenom
med ytterligare 12,800 kronor. För år 1919 föreslås ett tilläggsanslag
för ändamålet av tillhopa 4,900 kronor.
För anordnande av bostäder för de nya assistenterna och extra
skogsrättarna har Kung! Maj:t föreslagit ett belopp av 150,000 kronor
varav 70,000 för år 1919 och 80,000 för år 1920.
Då med inrättande av den redan av statsmakterna beslutade åttonde
3kogsskolan vid Iiaddebo på grund av de starkt stegrade byggnadskostnaderna
ansetts böra tills vidare anstå, har förslag framställts att
provisoriskt anordna en skogsskola vid Baggå i Västmanland. Vid denna
skola skulle plats beredas för 17 lärjungar. Vid Hällnäs skogsskola
skulle i samband härmed elevantalet ökas från 14 till 17. Anläggningskostnaderna
hava beräknats till 3,000 kronor, varjämte ett belopp av
7,000 kronor avsetts för anskaffning av möbler m. m. Dessa belopp
hava föreslagits att utgå för år 1919.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A.
8
58
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Den nya skolan skall enligt förslaget träda i verksamhet redan
den 1 oktober 1919 samt föreståndaren utnämnas redan från den 1
september. Med hänsyn härtill och då såsom departementschefen också
framhållit de för den åttonde skogsskolan för år 1919 avsedda, i staten
upptagna medel icke torde kunna användas på annat sätt än staten
angiver, har till förhöjd avlöning till föreståndaren beräknats 300 kronor,
utgörande den på tredjedels år belöpande delen av den föreslagna avlöningsförhöjningen
å 900 kronor. För samma ändamål har beträffande
skogsrättaren beräknats 75 kronor eller en fjärdedel av den på sista
kvartalet belöpande avlöningsskillnaden 300 kronor. För extra skogsrättaren
har avlöning däremot icke ansetts behövlig förrän år 1920. Till
stipendiemedel för de vid Baggå och Hällnäs tillkommande 20 eleverna
har föreslagits —j—= 1,500 kronor. Sistnämnda tre belopp borde
beviljas för år 1919.
Det framlagda förslaget till ny stat för statens skogsskolor att
tillämpas från och med 1920 är av följande utseende:
1 föreståndare.......................................
7 » .......................................
1 skogsrättare.......................................
7 » .......................................
1 extra skogsrättare, arvode ..................
7 » » » ..................
Expens- och underhållsmedel, 3,000 kronor
till varje skola ..............................
15 stipendier å 300 kronor, att fördelas
efter Kungl. Maj:ts beprövande.........
Respenningar åt skogsrättare att fördelas
efter Kungl. Maj:ts beprövande........
Summa
Anm. Föreståndare, skogsrättare och extra skogsrättare åtnjuta dessutom fri hostad
jämte bränsle.
De å tilläggsstat för innevarande år begärda anslagen utgöras —
förutom 70,000 kronor till arbeten för bostäder åt assistenter och extra
skogsrättare vid 7 skolor — av:
Tjänst- |
|||
Lön |
g örings- |
Summa |
|
kronor |
pennin- gar kronor |
kronor |
|
2,400 |
1,900 |
4,300 |
1 Efter 5 år kan lönen hö- |
16,800 |
13,300 |
30,100 |
| jas med 400 kronor. |
1,100 |
1,000 |
2,100 |
''j Efter 5 år kan lönen hö-1 jas med 200 kronor och |
7,700 |
7,000 |
14,700 |
{ efter ytterligare 5 år lika-J ledes med 200 kronor. |
— |
— |
1,600 |
|
— |
— |
11,200 |
|
- |
— |
24,000 |
|
— |
— |
45,000 |
|
— |
600 |
||
— |
— |
133,600 |
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 59
Avlöningsskillnad för 7 föreståndare och 7 skogsråtta^ kronor 8,400
ökade expens- och underhållsmedel för 7 skogsskolor ... » 4,900
32 stipendier å 300 kronor åt elever vid nuvarande 7
skolor ................................................................................... » 9,600
Ändringsarbeten å byggnad vid Baggå .............................. » 3,000
Möbler och sängutredning...................................................... » 7,000
Avlöningsskillnad till föreståndare och skogsrättare vid
Baggå................................................................................... » 375
20 stipendier för oktober—december 1919 å 75 kronor » 1,500
Summa kronor 34,7755
vilket belopp avjämnats till 34,800 kronor.
Till omförmälda bostadsbyggnader begäres såsom ovan nämnts å
extra stat för år 1920 80,000 kronor.
Vad beträffar övriga ändamål, för vilka ifrågavarande anslag är
avsett, har föreslagits, att anslagen till kolarskolorna vid Hällnäs och
Bispgården borde höjas från 1,000 till 1,500 kronor. Slutligen har
ifrågasatts en böjning av det till Kungl. Maj:ts förfogande stående be
-
loppet med 3,000 kronor eller till 40,400 kronor.
Det ordinarie anslaget bar beräknats sålunda:
statens skogsskolor .................................................................. kronor 133,600
den enskilda ekogsundervisningen ...................................... » 1,000
kolarskolan vid Hällnäs......................................................... » 1,500
» » Bispgården..................................................... » 1,500
diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition.............. » 40,400
Summa kronor 178,000.
De av Eders Kungl. Maj:t framställda förslagen biträdas av riksdagen.
Departementschefens uttalande, att statens bestämmelse, att de 98
stipendierna skola fördelas mellan »samtliga åtta skolor» icke torde, då
den åttonde skolan ännu icke inrättats, böra utgöra binder för Kungl.
Maj:t att fördela alla stipendierna å de sju skolor, som existera, föranleder
ingen erinran från riksdagens sida.
Beträffande det extra anslaget för år 1920 anmäler riksdagen under
nästföljande punkt sitt beslut.
Rörande anslagen å tilläggsstat meddelar riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen bar
dels godkänt den av departementschefen i statsrådsprotokollet fram -
60
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
lagda staten för statens skogsskolor, att tillämpas från och med år 1920,
ävensom förklarat, att de för åtnjutande av avlöningar för ordinarie
befattningar å skogsskolornas nuvarande stat gällande villkor och bestämmelser
skola tillämpas även å dylika avlöningar å den nya staten,
dels medgivit, att föreståndare och skogsrättare må för ålderstilllägg
enligt den nya staten tillgodoräkna sig ordinarie tjänstetid i motsvarande
befattning å nuvarande stat,
dels ock höjt ordinarie anslaget till den lägre skogsund ervisningen
och skogshushållningen i allmänhet från 120,000 kronor med 58,000
kronor till 178,000 kronor.
87:o) Under åberopande av vad riksdagen i nästföregående punkt
anfört angående anslag å extra stat för bostadsbyggnader åt assistenter
och extra skogsrättare får riksdagen anmäla, att riksdagen för vissa
byggnadsarbeten vid statens skogsskolor å extra stat för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 80,000 kronor.
88:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 27,250 kronor.
Till en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskolor
utgångna lärjungar har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje
av åren 1917, 1918 och 1919. Det för innevarande år anvisade anslaget
utgör 15,700 kronor och är avsett att utgå enligt följande statförslag:
Föreståndare, arvode1 * .................. |
........... kronor |
4,000 |
Assistent, » 1 ................. |
............ » |
3,000 |
Repetitör, » 1 .................. |
............ » |
2,000 |
Stipendier, 10 å 300 ................. |
............ )) |
3,000 |
Expenser och underhåll3 ............. |
............ » |
3,700, |
Summa kronor 15,700.
Ifrågavarande framställning avser att bereda lärarpersonalen vid
fortsättningsskolan vid Kloten samma provisoriska löneförbättring, som
från och med år 1919 ägt rum för skogsstatens personal och som riksdagen
här ovan under punkt 86 beslutat beträffande lärarpersonalen vid
statens skogsskolor. Den härav föranledda ökningen uppgår till 900+
600=1,500 kronor. Vidare föreslås här, att stipendier böra från och
1 Jämte fri bostad och vedbrand.
" Därav 900 kronor till arvode åt gårdskarl.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 61
med 1919 utgå till samtliga lärjungar vid fortsättningsskolan i likhet med
vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och riksdagen medgivit beträffande statens
skogsskolor. Då för närvarande endast 10 stipendier å 300 kronor
utgå och elevantalet är 15, erfordras ytterligare belopp av 1,500 kronor
för såväl år 1919 som år 1920. Slutligen ifrågasättes en höjning från
och med år 1919 av expens- och underhållsmedlen med 1,800 kronor,
varjämte föreslås ett belopp av 6,750 kronor till vissa i statsrådsprotokollet
angivna byggnads- och reparationskostnader samt till anskaffande
av kap- och klyvverk med motor.
De begärda anslagen fördela sig på åren 1919 och 1920 sålunda:
För år 1919 För år 1920
Föreståndare, arvode........................ 900 4,900
Assistent, » 600 3,600
Repetitör............................................ — 2,000
Stipendier ...... 1,500 4,500
Expenser och underhåll.................. 1,800 5,500
Byggnadsarbeten m. m................... — 6,750
Summa kronor 4,800 27,250.
Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot de föreslagna anslagsbeloppen.
Beträffande anslagen för år 1919 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för
år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 27,250 kronor.
89:o) Under punkt 87 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna
och Sårna socken från 200,000 kronor med 300,000 kronor till 500,000
kronor.
För bekostande av domänfondens utgifter för den skogsstaten
åliggande tillsyn över de skogar, som äro underkastade förordningen
den 16 juni 1915 angående utsyning å viss skog inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker m. fl. områden, finnes uppfört ett
ordinarie anslag av 200,000 kronor.
Anslagsökningen är huvudsakligen betingad av ökade avlöningsoch
arvodeskostnader för vid tillsynen erforderlig skogsstatspersonal.
Framställningen ger icke anledning till någon riksdagens erinran,
varför riksdagen höjt ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar
62
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
i lappmarkerna och Sårna socken från 200,000 kronor med 300,000
kronor till 500,000 kronor.
90:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland från 130,000 kronor med 217,000 kronor
till 347,000 kronor.
Av motsvarande anledning, som legat till grund för det under
nästföregående punkt omförmälda anslag, finnes även uppfört ett ordinarie
anslag av 130,000 kronor för ersättning till domänfonden för tillsyn
å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland,
varjämte på grund av tillfälligt stegrade utgifter ett extra anslag å
80.000 kronor anvisats för samma ändamål för år 1919.
I likhet med under nästföregående punkt omförmälda anslagsökning
är även den nu ifrågavarande betingad av ökade avlönings- och
arvodeskostnader för vid tillsynen erforderlig skogsstatspersonal.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför
riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt ordinarie anslaget för tillsyn
å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland från
130.000 kronor med 217,000 kronor till 347,000 kronor.
91:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda
framställning, har riksdagen för främjande av skogsvård å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre
kapellag å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 98,000
kronor, att av Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande
hushållningssällskap under förutsättning, att landsting och hushållningssällskap
tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit med
belopp, motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget, samt under villkor,
dels att anslag från sålunda av statsmedel och från orten anvisade
medel icke må utgå till bolag, dels ock att vederbörande hushållningssällskap
skall vara skyldigt att efter årets utgång till vederbörande länsstyrelse avgiva
redogörelse över användningen av samtliga för ändamålet erhållna bidrag.
92:o) Under punkt 90 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för skogsodlingens befrämjande inom andra delar av riket än Västerbottens
och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre kapellag å
extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån av tillgång tilldelas
skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap
63
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
för ändamålet lämnat bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke må
till någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än det, varmed
landstinget och hushållningssällskapet tillsammans eller ettdera av dem
till ändamålet bidragit.
För vart och ett av åren 1897—1919 har riksdagen beviljat anslag
på extra stat för skogsodlingens befrämjande. Detta anslag nedsattes
vid 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag från 100,000 kronor till
90,000 kronor i samband med anvisandet av särskilt anslag till främjande
av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens
iän samt Särna socken med Idre kapellag.
Anslagets belopp för år 1919 är 90,000 kronor.
Av tillgängliga statistiska uppgifter har riksdagens vederbörande utskott
inhämtat, att skogsvårdsstyrelsernas överskottsmedel den 31 december
1917 utgjorde sammanlagt i runt tal 2,170,000 kronor, utgörande, om skogsvårdsstyrelserna
i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, beträffande
vilka inkomster och utgifter synas hava tagit ut varandra, icke medräknas,
för skogsvårdsstyrelse i medeltal 114,000 kronor, varierande
mellan i runda tal 39,000 och 317,000 kronor. Vidare ger statistiken
vid handen, att de skogsvårdsstyrelserna tilldelade skogsvårdsavgiftsmedel
under år 1917 uppgått till sammanlagt i runt tal 1,320,000 kronor eller
i medeltal 60,000 kronor per skogsvårdsstyrelse, varierande mellan i
runda tal 12,000 och 139,000 kronor.
I betraktande av nu nämnda förhållanden torde med skäl kunna
ifrågasättas, huruvida särskilt bidrag för skogsodlingens befrämjande
bör utgå till alla skogsvårdsstyrelser oberoende av beloppet av de skogsvårdsavgifter,
de uppbära. Riksdagen förbiser härvid icke, att anslagets
utgående är beroende på motsvarande bidrags erhållande från vederbörande
landsting eller hushållningssällskap. Det vill nämligen synas riksdagen,
som om åtminstone vissa av skogsvårdsstyrelserna med hänsyn till
de ekonomiska resurser på grund av inflytande skogsvårdsavgifter, med
vilka dessa numera torde vara utrustade, skulle vara i stånd att utan
hjälp av statsmedel i önskvärd omfattning verka för skogsodlingens
främjande. Då emellertid riksdagen anser ifrågavarande spörsmål böra
bliva föremål för Kungl. Maj:ts bedömande, har riksdagen icke nu velat
ifrågasätta anslagets indragning eller någon sänkning däri.
Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för skogsodlingens
befrämjande inom andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens
län samt Särna socken med Idre kapellag å extra stat för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 90,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj :ts
förfogande för att i mån av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelser, till vilka
landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, under
64
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
iakttagande att statsbidrag icke må till någon skogsvårdsstyrelse utgå
med högre belopp än det, varmed landstinget och hushållningssällskapet
tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit.
93:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 91 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å extra stat för
år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 67,500 kronor.
Iiantmäteriväsendet.
94:o) Under punkt 92 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående de under rubriken lantmäteriväsendet
i riksstaten ingående anslag, som Eders Kungl. Maj:t kunde
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna anslag dels
å ordinarie stat till belopp av 1,713,100 kronor, dels ock å extra stat
för år 1920 till belopp av 156,800 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten
proposition, nr 355, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att, bland annat,
l:o
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för den lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande
av lantmäteriförrättningar, att tillämpas från och med år 1920;
dels förklara, att för åtnjutande av de å denna stat för distriktslantmätare
uppförda avlöningar skola gälla de villkor och bestämmelser,
som föreskrivits beträffande avlöning till distriktslantmätare å nu gällande
stat, dock med tillägg att ortstillägg skall, där sådant förekommer,
följa samma bestämmelser som lönen;
dels medgiva, att distriktslantmätare må för rätt till ålderstillägg
enligt den nya staten tillgodoräknas tjänstetid såsom sådan, innan nämnda
stat trätt i tillämpning;
dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra ett
anslag av 769,500 kronor till lantmäteripersonal, som sysselsättes med
utförande av lantmäteriförrättningar, enligt följande uppställning:
avlöningar, bestämt anslag .................................................... kronor 749,500
ersättning för publik renovation, förslagsanslag............... » 20,000
Summa kronor 769,500;
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
65
2:o
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för lantmäterikontoren i länen, att tillämpas från
och med år 1920, ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av å samma stat för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningar;
dels förklara,
att envar, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder
ordinarie befattning å lantmäterikontor, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att förste lantmätare, som icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd
dag anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten
samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och
bestämmelser, och som icke lagligen kan därtill förbindas, skall varda
bibehållen vid de för honom i nu gällande stat upptagna avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit honom;
dels ock å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag
av 309,200 kronor till lantmäterikontoren i länen, enligt följande
uppställning:
avlöningar, bestämt anslag ...................................................... kronor 305,200
renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,
reservationsanslag ............................................................. » 4,000
Summa kronor 309,200;
3:o
vid bifall till de i punkterna l:o och 2:o framställda förslagen om
uppförande i riksstaten av särskilda ordinarie anslag dels till lantmäteripersonal,
som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, och dels till
lantmäterikontoren i länen ur riksstaten utesluta det nuvarande ordinarie
anslaget å 463,400 kronor till lantmäteristaten i orterna;
4:o
å extra stat för år 1920 under nionde huvudtiteln anvisa till extra
arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen ett reservationsanslag av 59,000
kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A.
9
66
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
5:o
å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra såsom bidrag
till jordavsöndringar och ägostyckningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade
grunder, ett förslagsanslag av 50,000 kronor;
6:o
å ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppföra såsom bidrag
till skiften och hemmansklyvningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de av chefen för jordbruksdepartementet förordade grunder,
ett förslagsanslag av 150,000 kronor;
7:o
besluta, att det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till skiften och
avvittringar skall från och med år 1920 benämnas allenast »avvittringar»,
ävensom minska detta anslag från 100,000 kronor med 10,000
kronor till 90,000 kronor;
8:o
upptaga det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till utflyttningshjälp
efter skiften under förändrad benämning »bidrag till utflyttningsoch
väganläggningskostnader i sammanhang med skiften och hemmansklyvningar»,
att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen
för jordbruksdepartementet förordade grunder, samt öka detta anslag
från 50,000 kronor med 50,000 kronor till 100,000 kronor;
9:o
dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas från och med år
1920, ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser för
åtnjutande av å samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna
avlöningar;
dels förklara,
att envar, som med eller efter den 1 januari 1920 tillträder ordinarie
befattning i lantmäteristyrelsen, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att förutvarande innehavare av ordinarie befattning i nämnda styrelse,
vilken icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag anmäler, att
67
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
lian vill övergå till den nya avlöningsstaton och underkasta sig de för
avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kan därtill förbindas, skall varda bibehållen vid de honom enligt
dittills gällande avlöningsstat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,
i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som
dittills tillkommit honom;
dels ock höja ordinarie anslaget till lantmäteristyrelsen från 73,000
kronor med 76,800 kronor till 149,800 kronor;
10:o
för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, å extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor;
ll:o
till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 41,500 kronor;
12:o
till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor;
13:o
för anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av
vissa kartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 10,000 kronor;
14:o
för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior
av kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 10,400 kronor;
15:o
för tilläggs av vittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
68
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 340, anmält har riksdagen
a)
med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under punkterna 1, 2, 3,
4 och 9 av förevarande proposition gjorda framställningar
dels uppfört nuvarande ordinarie förslagsanslaget under nionde
huvudtiteln till lantmäteristaten med oförändrat belopp 536,400 kronor,
dels till arvode under år 1920 åt vissa lantmäteriauskultanter å
extra stat för samma år anvisat ett förslagsanslag, högst, av 105,000
kronor,
dels till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 15,000
kronor,
dels till nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 8,000
kronor,
dels ock för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra stat
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
b) med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under punkterna 5, 6, 7 och 8
gjorda framställningar
dels uppfört nuvarande ordinarie förslagsanslaget till skiften och
avvittringar med oförändrat belopp, 100,000 kronor,
dels uppfört ordinarie förslagsanslaget till utflyttningshjälp efter
skiften med oförändrat belopp, 50,000 kronor;
dels ock till bestridande av kostnader för vissa av lantmätare
företagna tjänsteresor å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag
av 20,000 kronor;
c) för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt,
att av Kungl. Maj:t i män av behov användas, å extra stat
för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 6,000 kronor;
d) med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under 11 punkten gjorda framställning
till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra
stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 39,800 kronor;
e) med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under punkt 12 gjorda framställning
till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å
extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 3,500 kronor;
f) för anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av
vissa kartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 10,000 kronor;
g) med avslag å Eders Kungl. Maj:ts under punkt 14 gjorda framställning
för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av
69
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
kopior av kartor in. m. angående statens järnvägars jordområden å
extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 8,500 kronor;
h) för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark
å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag av 30,000
kronor;
i) å extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, anvisat
dels för anställande under samma år hos lantmäteristyrelsen av
en tjänsteman, benämnd byrådirektör, 6,600 kronor, varav 2,000 kronor
skola anses motsvara tjänstgöringspenningar;
dels ock till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning
hos nämnda styrelse, utöver härtill i styrelsens stat upptaget anslag,
11,700 kronor, eller tillhopa 18,300 kronor.
95:o) Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för skifteslagsindelning
i vissa delar av Kopparbergs län, som Eders Kungl. Maj:t
kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat
för år 1920 beräkna ett anslag av 80,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 28
januari 1919 avlåten proposition, nr 38, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att, för utarbetande på statsverkets bekostnad i huvudsaklig
överensstämmelse med de i lantmäteristyrelsens utlåtande den 12
november 1918 angivna grunder av förslag till indelning i skifteslag
av vissa delar av Kopparbergs län, på extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.
Av utredningen i ärendet framgår, något som för övrigt torde
vara en tämligen känd sak, att förhållandena i skiftesavseende inom
vissa delar av Kopparbergs län äro så invecklade och oordnade samt
för ett rationellt jordbruks bedrivande så besvärande, att en närmare
reglering härav torde vara både önskvärd och behövlig. Riksdagen
anser med hänsyn härtill lämpligt att, på sätt föreslagits såsom förberedande
åtgärd för genomförande av laga skiften, förslag upprättas
till skifteslagsindelning i vissa delar av länet. Icke heller har riksdagen
något att erinra mot att detta sker på statsverkets bekostnad. Däremot
kan riksdagen med hänsyn till det missnöje med de ifrågasatta åtgärderna,
som uti särskilda hos riksdagens vederbörande utskott gjorda
framställningar kommit till uttryck från befolkningens sida i vissa av
de socknar inom länet, vilka enligt det föreliggande förslaget skulle
komma att beröras av skifteslagsindelningen, icke förorda, att åtgärder
70
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
i nu ifrågavarande avseende utan vidare igångsättas i de med förslaget
avsedda delarna av länet i fråga. Riksdagen håller nämligen före, att
vid angivet förhållande utarbetandet av förslag till skifteslagsindelning
bör inskränka sig till att omfatta allenast sådana kommuner, vilka efter
från dem inhämtat yttrande genom beslut å kommunalstämma eller i
annan av Kungl. Maj:t föreskriven ordning förklarat sig icke hava något
att däremot erinra.
Någon anledning att på grund härav företaga nedsättning i det
begärda anslagsbeloppet föreligger enligt riksdagens uppfattning icke,
varför riksdagen biträder förslaget om anvisande för ändamålet av 60,000
kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
för utarbetande på statsverkets bekostnad i huvudsaklig överensstämmelse
med de i lantmäteristyrelsens utlåtande den 12 november
1918 angivna grunder av förslag till indelning i skifteslag av vissa
delar av Kopparbergs län, i den mån vederbörande kommuner efter från
dem inhämtat yttrande genom beslut å kommunalstämma eller i annan
av Kungl. Maj:t föreskriven ordning förklarat sig icke hava något att
däremot erinra på extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
96:o) Under punkt 94 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådana ändringar i avlöningsstaten för rikets allmänna
kartverk, att avlöningarna åt de i staten uppförda kvinnliga
ritarna upptagas i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden
denna dag för kvinnliga biträden av andra graden föreslagna
belopp, till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare avlöningsstatens
slutsumma kommer att höjas från 222,700 kronor med 4,400
kronor till 227,100 kronor, dels ock vid bifall härtill höja bestämda
anslaget till rikets allmänna kartverk från 206,445 kronor med 4,400
kronor till 210,845 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 1 här ovan anfört
beträffande lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda
under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträden,
får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels från och med år 1920 bestämt avlöningarna för de å staten
71
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
för rikets allmänna kartverk uppförda kvinnliga ritarna ävensom villkoren
för avlöningarnas åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad
riksdagen innevarande år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk och
myndigheter, uppförda under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga
ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna i andra graden, till följd
varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående
avlöningsförbättring för vaktmästare avlöningsstatens slutsumma höjts
från 222,700 kronor med 4,400 kronor till 227,100 kronor.
dels och i anslutning härtill höjt bestämda anslaget till rikets allmänna
kartverk från 206,445 kronor med 4,400 kronor till 210,845
kronor.
På grund härav komma de under anslagstiteln »rikets allmänna
kartverk» å ordinarie stat upptagna anslag att utgöras av:
avlöningar, bestämt anslag .................... kronor 210,845
ålderstillägg, förslagsanslag .................. » 29,455
kartarbeten m. m., reservationsanslag '' » 201,800
Summa kronor 442,100
97:o) Under punkt 95 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor
Jämte det riksdagen år 1918 godkände nya stater för rikets allmänna
kartverk samt höjde de ordinarie anslagen till detta verk, anvisade
riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag å extra stat för
år 1919 ett reservationsanslag av 16,000 kronor för diverse behov vid
kartverket.
Enligt statsrådsprotokollet vid propositionen i ämnet, nr 373, var
detta extra anslag beräknat sålunda:
Okade resekostnader vid den geodetiska avdelningen kronor 3,000
5,000
» » » » ekonomiska »
» » » » topografiska »
Biträde vid topografiska avdelningen för tillsyn och
vård av förråd av kartor m. m...........................
Ökade bränslekostnader ........................................................
»
»
»
»
4,000
2,000
2,000
Summa kronor 16,600
Anslagsökningen, vilken belöper sig till 4,000 kronor, är betingad
av de höjningar i biljettpris och skjutstaxor, som ägt rum sedan detta
anslag i fjol bestämdes. Den begäres för såväl år 1919 som år 1920.
72
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Framställningen föranleder icke någon riksdagens erinran.
Beträffande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å
extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
98:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
96 gjorda framställning har riksdagen till bestridande av kostnader för
namngranskning för rikets allmänna kartverks behov å extra stat för
år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.
Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.
99:o) Under punkt 97 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådan ändring i staten för Sveriges geologiska undersökning,
att anslagsposten till extra geologer och andra biträden samt
vikariatsersättning höjes från 14,000 kronor med 6,000 kronor till 20,000
kronor, till följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare statens slutsumma
kommer att höjas från 101,780 kronor med 7,200 kronor, till
108,980 kronor, dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till
Sveriges geologiska undersökning från 101,530 kronor med 7,200 kronor
till 108,730 kronor.
Därjämte ifrågasättes för beredande av ökade medel till extra personal
m. m. vid undersökningen ett tilläggsanslag för år 1919 av 3,000
kronor.
Förslaget föranleder ingen riksdagens erinran. Beträffande tilläggsanslaget
för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B,
sitt beslut.
Riksdagen har dels godkänt sådan ändring i staten för Sveriges
geologiska undersökning, att anslagsposten till extra geologer och andra
biträden samt vikariatsersättning höjes från 14,000 kronor med 6,000
kronor till 20,000 kronor, till följd varav och på grund tillika av 1918
års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare
statens slutsumma höjts från 101,780 kronor med 7,200 kronor till
108,980 kronor, dels ock höjt ordinarie anslaget till Sveriges geologiska
undersökning från 101,530 kronor med 7,200 kronor till 108,730 kronor.
73
Riksdagens skrivelse Nr it A.
100:o) Under punkt 98 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å
extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 92,500 kronor.
Det å extra stat utgående anslaget till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten in. ra. anvisades för vartdera av åren 1917 och 1918
med ett belopp av 40,500 kronor. På framställning av Kungl. Maj:t
anvisade 1918 års lagtima riksdag till samma ändamål för år 1919 ett
anslag av 72,700 kronor, enligt följande beräkning:
Rese- och traktamentsersättning.......................................... kronor 43,000
Inköp av materiel.................................................................... » 2,500
Arvode till extra tjänstemän för kartarbeten ................... » 7,200
Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser............ » 20,000
Summa kronor 72,700.
Förhöjningen i jämförelse med det av 1917 års riksdag för år
1918 beviljade anslaget motiverades med de inträdda förhöjningarna å
ångbåts- och järnvägsbiljetter, de i utsikt ställda och sedermera i kraft
trädda förhöjningarna av dagtraktamentena under resor, höjning av
hantlangarlöner, prisstegringen å för fältarbetena nödig materiel, de år
1917 inträdda förhöjningarna för kart- och boktryck, nödvändigheten
att förbättra extrageologernas ställning genom att uppflytta dem till
fjärde klassen i resereglementet samt slutligen nödvändigheten att anställa
två extra tjänstemän för kartarbetenas påskyndande.
Då vissa av dessa förhållanden gjorde sig gällande redan under
år 1918, begärdes och anvisades å tilläggsstat för detta år ett anslag
å 12,700 kronor, vadan de för år 1918 tillgängliga medlen uppgingo
till 53,200 kronor.
Den nu föreslagna anslagsökningen, 19,800 kronor, fördelar sig
sålunda:
Rese- och traktamentsersättning ............................................. kronor 9,300
Inköp och underhåll av materiel............................................. » 500
Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser............ » 10,000
Summa kronor 19,800.
Ökningarna äro föranledda av väsentlig höjning i maximiskjutslegan
inom flertalet län och ökade biljettpriser ävensom av den allmänna
prisstegringen.
Samma belopp har av departementschefen ansetts erforderligt
jämväl såsom tilläggsanslag för innevarande år. Härtill återkommer
riksdagen i särskild skrivelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A.
10
74
Biktdag ens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen har ingen erinran att göra mot de begärda anslagen.
Riksdagen har till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
m. m. å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 92,500
kronor.
101:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Å Sveriges geologiska undersöknings ordinarie stat finnes uppförd
en anslagspost å 10,000 kronor till expenser.
För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,
som förorsakas av undersökningens inflyttning i de nya lokalerna vid
Frescati, har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje av åren
1914—1919. För vart och ett av åren 1915 —1917 uppgick detta anslag
till 8,800 kronor.
För år 1916 uppkom emellertid å anslaget till följd av höga pris
å bränsle in. m. en brist på 4,903 kronor 7 öre. Till täckande av denna
brist medgav 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, att viss vid
1916 års ingång befintlig besparing finge användas. Åven för åren 1917
och 1918 ansågos utgifterna för de med anslaget avsedda ändamål skola
komma att med omkring 5,000 kronor överskrida det förra anslagsbeloppet.
På grund härav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att
till detta ändamål anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst, 18,800 kronor, samt medgiva, att till bestridande av dylika utgifter
under år 1917 finge härav förskottsvis användas 5,000 kronor.
Detta bifölls av riksdagen. För åren 1917 och 1918 blev alltså härtill
disponibelt ett belopp av 13,800 kronor för vartdera året.
För år 1919 har anslaget, huvudsakligen på grund av stegrade
bränsleutgifter, höjts till 17,000 kronor.
Nu föreslås en ökning av anslaget för år 1920 med 8,000 kronor
och ifrågasättes därjämte ett tilläggsanslag för år 1919 å samma belopp.
Ökningen är huvudsakligast föranledd av stegrade omkostnader för
värme. I övrigt hänför densamma sig till kostnader för rengöring och
städning, elektrisk ström, telefon, skriv- och ritmateriel, diverse förbrukningsartiklar
samt inbindning av böcker.
Behovet av de begärda anslagsbeloppen synes ådagalagt genom
utredningen i ärendet. Rörande tilläggsanslaget för år 1919 anmäler
riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har till expenser för Sveriges geologiska undersökning
å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
75
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
102:o) Under punkt 100 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till inredningsarbeten och anskärning av möbler i Sveriges
geologiska undersöknings lokaler anvisa å extra stat för år 1920 ett
reservationsanslag av 10,000 kronor.
Ifrågavarande framställning avser beredande i Sveriges geologiska
undersöknings byggnad vid Frescati genom vissa ändringsarbeten av
erforderligt arbetsutrymme för extrageologerna och tillfälliga arbetskrafter
under byråarbetena ävensom anskaffande av inredning härtill.
Dessa kostnader hava av departementschefen beräknats till 20,000 kronor,
vilken kostnad denne ansett böra fördelas på de bägge åren 1919
och 1920 med 10,000 kronor vartdera året.
Då enligt vad utredningen ger vid handen verkligt behov föreligger
av de ifrågasatta byggnadsarbetena och anskaffningarna, biträder
riksdagen förslaget ifråga.
Rörande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har till inredningsarbeten och anskaffning av möbler i
Sveriges geologiska undersöknings lokaler anvisat å extra stat för år
1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
103:o) Under punkt 101 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anställande av en vaktmästare vid Sveriges geologiska
undersöknings museum å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,865 kronor.
Av utredningen i ärendet framgår, att den föreslagne nye befattningshavaren,
av vilken behov torde förefinnas, skulle i avlöningshänseende
likställas med vissa vaktmästare vid vetenskapliga institutioner,
s. k. institutionsvaktmästare, och avlöningen följaktligen utgå med 1,900
kronor, minskat med ett mot pensionsavgift för ordinarie befattningshavare
svarande belopp, eller till 1,865 kronor.
Riksdagen biträder förslaget och har följaktligen för anställande
av en vaktmästare vid Sveriges geologiska undersöknings museum å
extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,865 kronor.
104:o) Under punkt 102 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för fullföljande av den genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg anordnade praktiskt-geologiska undersökningen av fjälltrakterna
i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens län,
förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster, å extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor.
76
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Till anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings försorg
av en praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste
delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning
av därvarande malmförekomster, har riksdagen på Kungl. Maj:ts
förslag anvisat reservationsanslag av 14,000 kronor å tilläggsstat för
år 1918 och av 6,500 kronor å extra stat för år 1919. Enligt den
vid fjolårets statsverksproposition framlagda utredning beräknades kostnaden
till inalles 27,000 kronor, varav 6,500 kronor nu skulle återstå
att anvisa för år 1920.
Nu begäres för utförande av ifrågavarande undersökningsarbeten
på grund av inträdda prisstegringar dels för år 1920 ett med 2,000
kronor förhöjt belopp, dels ock för år 1919 ett tilläggsanslag å nämnda
belopp. Härjämte ifrågasattes, i betraktande att dessa undersökningar,
enligt vad framgår av statsrådsprotokollet, ådagalagt befintligheten av
malmförekomster, vilka möjligen vid närmare undersökning kunna visa
sig vara av större betydelse, att en noggrannare undersökning av dem
ofördröjligen sker. Härför har beräknats ett belopp av 58,000 kronor,
som ansetts böra utgå för 1919.
Förslaget föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.
Beträffande anslagsbeloppet för år 1919, tillhopa 60,000 kronor,
anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har för fullföljande av den genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg anordnade praktiskt-geologiska undersökningen av
fjälltrakterna i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens
län, förnämligast för utredning av därvarande malm förekom ster, å extra
stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 8,500 kronor.
I05:o) Under punkt 103 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådan ändring i staten för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt, att avlöningarna till de å staten uppförda kvinnliga
biträdena upptagas med de i statsrådsprotokollet över finansärenden
denna dag föreslagna belopp, i följd varav och på grund tillika av 1918
års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare
statens slutsumma kommer att höjas från 94,700 kronor med 4,800
kronor till 99,500 kronor, dels vid bifall härtill höja bestämda anslaget
till avlöningar vid ifrågavarande anstalt från 94,700 kionor med 4,800
kronor till 99,500 kronor, dels ock höja det under denna anslagstitel
upptagna reservationsanslaget till arvoden åt observatörer från 35,000
kronor med 5,000 kronor till 40,000 kronor.
Ifrågavarande framställning avser en höjning av statens belopp
77
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
med 4,800 kronor, beroende dels på ifrågasatt reglering av de kvinnliga
biträdenas avlöningar dels ock på att den av fjolårets lagtima riksdag
beslutade löneförbättringen för vaktmästare nu jämväl bör införas i
staten. Motsvarande ökning erfordras i det bestämda anslaget. Vidare
föreslås en höjning i observatörernas arvoden med 300 kronor, vilket
medför en ökad utgift av 1,900 kronor. Dessutom beräknas ett belopp
av 3,100 kronor till gratifikationer samt arvodestillägg för speciellt svåra
observationsförhållanden och för att möjliggöra överförande av frivilliga
stationer till avlönade. Reservationsanslaget bör således ökas med tillhopa
5,000 kronor.
Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra.
Under hänvisning tillika till vad riksdagen anfört under punkt 1
här ovan angående lönereglering för hos ämbetsverk och myndigheter,
uppförda under nionde huvudtiteln, anställda ordinarie kvinnliga biträden
får riksdagen anmäla, att riksdagen dels från och med år 1920 bestämt
avlöningarna vid de å staten för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt uppförda kvinnliga biträdena ävensom villkoren för avlöningarnas
åtnjutande m. m. i överensstämmelse med vad riksdagen innevarande
år beslutat i fråga om de hos ämbetsverk och myndigheter, uppförda
under andra—åttonde huvudtitlarna, nu befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna, i följd varav och på grund tillika av 1918 års
lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare
statens slutsumma höjts från 94,700 kronor med 4,800 kronor till
99,500 kronor, dels i anslutning härtill höjt bestämda anslaget till avlöningar
vid ifrågavarande anstalt från 94,700 kronor med 4,800 kronor
till 99,500 kronor, dels ock höjt det under denna anslagstitel upptagna
reservationsanslaget till arvoden åt observatörer från 35,000 kronor med
5,000 kronor till 40,000 kronor.
På grund härav har ordinarie anslaget till statens meteorologiskhydrografiska
anstalt upptagits sålunda:
bestämt anslag:
till avlöningar........................................................................... kronor 99,500
reservationsanslag:
till arvoden åt observatörer ................................................... » 40,000
y> expenser............................................................................. » 8,000
Summa kronor 147,500.
78
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
106:o) Under punkt 104 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 85,000
kronor.
Till diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
har å extra stat för år 1919 anvisats ett anslag av 63,200 kronor. Detta
anslagsbelopp hav grundat sig på följande beräkning:
Utvidgad väderlekstjänst.......................... kronor 20,200
Resekostnader m. m.................................. » 18,000
Utgivande av publikationer.................. » 16,000
Underhåll av stationer och utrustning
in. m....................................................... » 9,000
kronor 63,200.
Anslagsposten utvidgad väderlekstjänst, vilken numera ansetts böra
benämnas endast väderlekstjänst, har föreslagits höjd med 7,800 kronor
till 28,000 kronor, beroende på att den internationella utväxlingen av
väderlekstelegram nu antages komma att återupptagas i samma omfattning
som före världskriget. För utveckling och förbättring av väderleksobservationerna
medelst användning av ballonger beräknas 1,000 kronor.
På väderlekstjänsten kommer alltså ett belopp av 29,000 kronor för år
1920. A tilläggsstat för år 1919 begäres för detta ändamål ett anslag
av 8,800 kronor. Till resekostnader m. m. föreslås ett med 3,000 kronor
förhöjt belopp för åren 1919 och 1920. I de för publikationer avsedda
medlen bär föreslagits en ökning av 10,000 kronor för år 1920, varjämte
samma belopp ansetts böra anslås å tilläggsstat för år 1919. I anslaget
till underhåll av stationer och utrustning m. in. har icke föreslagits
någon förändring.
De olika anslagsbeloppen kunna sammanfattas sålunda:
För år 1919.
Väderlekstjänst ............................................... kronor 8,800
Resekostnader m. m...................................... » 3,000
Utgivande av publikationer ........................... » 10,000
Underhåll av stationer och utrustning ...... » —
Summa kronor 21,800
För år 1920.
29.000
21.000
26,000
9,000
85,000.
Mot de föreslagna beloppen har riksdagen icke någon erinran
att göra.
7!)
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Rörande anslagen för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen bär för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 85,000 kronor.
107:o) Under punkt 105 bär Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens
förseende med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna
och Island beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 4,400 kronor.
Riksdagen bar år 1900 för meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram under tjugu års tid från
Färöarna och Island beviljat ett anslag av 144,000 kronor. Härav ha
hittills anvisats 42,438 kronor. I anledning av uppkomna besparingar
har anvisning icke behövt ske för åren 1917 och 1918, och för år 1919
har anslaget inskränkts till 2,500 kronor. Anslaget har använts till
abonnemang å dylika telegram för 6,000 francs för år hos det Store
nordiske telegrafselskab i Köpenhamn. Under krigsåren har emellertid
telegrafering ej kunnat ske, utan meddelandena försänts postledes.
Anslagets summa, som nu upptagits till ungefär samma belopp
som före kriget, föranleder icke någon riksdagens erinran. Riksdagen
får därför anmäla, att riksdagen av det utav 1900 års riksdag för
meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska
telegram från Färöarna och Island beviljade anslag av 144,000 kronor
å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 4,400 kronor.
108:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 106 framställda
förslag har riksdagen såsom bidrag från Sverige för år 1920
till bekostande av den internationella kommissionens för vetenskaplig
luftsegling publikation av undersökningar rörande de högre luftlagren
å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 720 kronor.
109:o) Under punkt 107 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga
stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser
vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Till fortsättande av de sedan år 1905, först i Vassijaure och därefter
i Abisko genom en enskild naturvetenskaplig kommitté bedrivna
80
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
och bekostade meteorologiska iakttagelserna har riksdagen på Kungl.
Maj:ts förslag anvisat å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av
3,150 kronor, varav avsetts 2,400 kronor för observatörens avlöning, instrumentens
underhåll m. m. samt 750 kronor för iakttagelsernas bearbetning.
Av anslagsökningen, som belöper sig till 6,850 kronor, hänför
sig 840 kronor till böjning av den vid observationsstationen anställde
observatorns avlöning, vilken nu utgår med 2,160 kronor, 450 kronor
till kostnaderna för iakttagelsernas bearbetning och 60 kronor till utgifterna
för instrumentens underhåll. Såsom nytt anslag ingår i nämnda
belopp en summa av 5,500 kronor för iakttagelsernas publicerande. Dessutom
ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1919 å 900 kronor.
Framställningen föranleder ingen erinran från riksdagens sida.
Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B,
sitt beslut.
Riksdagen har till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna
vid naturvetenskapliga stationen i Abisko samt för publicerande av dylika
iakttagelser vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisat å
extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
110:o) Under punkt 108 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att ett belopp av 1,750 kronor av det utav 1918 års
lagtima riksdag å tilläggsstat för samma år anvisade anslag å 3,500
kronor till utförande av meteorologiska observationer å Pårtetjåkko samt
det av samma riksdag å extra stat för år 1919 till enahanda ändamål
beviljade anslag å 7,000 kronor må användas såsom bidrag till bekostande
av tryckning av de meteorologiska observationer, som under tiden
från den 1 juli 1914 till den 15 september 1918 anställts å Pårtetjåkko,
dels ock för bestridande av ytterligare kostnader för tryckning av berörda
observationer under angivna tidrymd bevilja ett anslag av 26,250 kronor
och därav å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa
8,750 kronor.
Sedan under åtskilliga år anslag under åttonde huvudtiteln beviljats
av riksdagen för fullföljande av professor Axel Hambergs vetenskapliga
undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde, beviljade
1916 års riksdag till fortsättande under två år från och med juli
1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko ett anslag av
12,000 kronor. Härav anvisades för år 1917 6,000 kronor. Av 1917
års riksdag har såsom reservationsanslag å 1918 års stat anvisats återstoden.
Vid vardera anvisningen medgavs, att 3,000 kronor, som voro
avsedda för senare delen av det löpande året, finge utgå förskottsvis.
81
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Av 1918 års lagtima riksdag hava för dessa observationers fortsättande
anvisats dels å tilläggstat 3,500 kronor, som voro avsedda för
senare halvåret 1918, och dels å extra stat för år 1919 ett anslag av
7,000 kronor, avsett för kalenderåret 1919. Bägge anslagen anvisades
såsom reservationsanslag.
Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört och får sålunda anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att ett belopp av 1,750 kronor av det utav 1918
års lagtima riksdag å tilläggstat för samma år anvisade anslag å 3,500
kronor till utförande av meteorologiska observationer å Pårtetjåkko samt
det av samma riksdag å extra stat för år 1919 till enahanda ändamål
beviljade anslag å 7,000 kronor må användas såsom bidrag till bekostande
av tryckning av de meteorologiska observationer, som under tiden
från den 1 juli 1914 till den 15 september 1918 anställts å Pårtetjåkko;
dels och för bestridande av ytterligare kostnader för tryckning av
berörda observationer under angivna tidrymd beviljat ett anslag av
26,250 kronor och därav å extra stat för år 1920 såsom reservationsanslag
anvisat 8,750 kronor.
lll:o) Under punkt 109 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för
den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa å
extra stat för år 1920 ett reservationsanslag å 5,000 kronor.
Till de i den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
ingående, genom Sveriges geologiska undersökning utförda hydrogeologiska
specialundersökningarna har å extra stat för år 1919 i likhet
med för föregående år anvisats ett särskilt förslagsanslag å högst 3,000
kronor.
Förevarande framställning innebär en höjning av anslaget för år
1920 med 2,000 kronor, varjämte begäres ett tilläggsanslag för år 1919
å samma belopp.
Då det nuvarande anslaget bibehållits oförändrat alltsedan år 1908,
synes riksdagen i betraktande av därefter inträdda prisstegringar skäligt
att beloppet höjes på sätt föreslagits. Ej heller har riksdagen något att
erinra mot att å anslaget för år 1920 gives reservationsanslags natur.
Rörande anslaget för år 1919 anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.
Riksdagen har till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
anvisat å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 sand. Nr 9 A 11
82
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
V eterinärväsendet.
112:o) Under punkt 110 har Eders Kung! Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ändringar i staten för
veterinärhögskolan, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta
till riksdagen, i ordinarie anslaget till nämnda högskola beräkna en förhöjning
från 187,150 kronor med 13,200 kronor till 200,350 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 184 framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 337, anmält, har riksdagen
dels godkänt sådana ändringar i staten för veterinärhögskolan, att
tillämpas från och med år 1920, att däri uppföres ej mindre eu laborator
i födoämneshygien och helminthologi (samt bakteriologi) med lön 3,600
kronor och tjänstgöringspenningar 2,000 kronor samt två ålderstillägg
å 500 kronor efter respektive 5 och 10 år, än även en automobilförare
med lön 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar 650 kronor och
ortstillägg 150 kronor jämte tre ålderstillägg å 100 kronor efter respektive
3, 6 och 9 år, varemot ur staten uteslutits det nuvarande arvodet
å 1,500 kronor till en lärare i kött- och mjölkkontroll samt de vid
professorn i patologisk anatomi nu förekommande orden: (och bakteriologi);
i följd varav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags
beslut angående avlöningsförbättring för vaktmästare och därmed likställda
statens slutsumma höjts från 214,100 kronor med 11,300 kronor
till 225,400 kronor;
dels i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till veterinärhögskolan
från 187,150 kronor med 11,050 kronor till 198,200 kronor;
dels och förklarat, att för åtnjutande av de för bemälde laborator
och automobilförare upptagna avlöningar skola i tillämpliga delar gälla
nuvarande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare å högskolans
stat samt i fråga om au tom obilföraren jämväl de särskilda villkor, som
av 1918 års lagtima riksdag fastställts beträffande vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare.
'' 113:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagda förslaget till stat för veterinärinrättningen i Skara att tilllämpas
från och med år 1920 ävensom förklara, att de villkor och bestämmelser,
som gälla för åtnjutande av de i veterinärinrättningens nu
-
83
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
varande stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar, skola
vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten; dels
medgiva, att nuvarande innehavaren av befattningen såsom föreståndare
vid veterinärinrättningen skall äga att för åtnjutande av ålderstillägg
såsom föreståndare enligt den nya staten tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring såsom föreståndare därstädes; dels ock vid bifall härtill
höja ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i Skara från 4,400 kronor
med 4,100 kronor till 8,500 kronor.
Under anslagstiteln »veterinärundervisningenr) tinnes uppfört ett
ordinarie anslag å 4,400 kronor till veterinärinrättningen i Skara. För
denna inrättning är stat fastställd av riksdagen år 1908 med vissa
ändringar år 1916 och lyder sålunda:
Lön |
Tjänst- görings- pennin- gar |
1 Summa |
|
1 föreståndare, lektor............................................................ |
2,600 |
1,400 |
4,000 |
1 instruktionssmed.............................................................. |
1,000 |
700 |
1,700 |
Betjäning (hovslagare; fodermarsk, tillika förste stalldräng; andre |
3,200 |
||
stalldräng) högst............................................................... |
|||
Vikariatsersättning............................................................... |
— |
— |
200 |
Premier åt lärlingarna, motsvarande avkastningen av det utav |
75 |
||
— |
|||
— |
3,125 |
||
Summa kronor |
— |
— |
12,300 |
Anmärkningar:
1. För föreståndaren kan avlöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytter
ligare
5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500 kronor och efter än
ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. . ....
Av varje sådant ålderstillägg skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgönngs
penningar.
2. För instruktionssmeden kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter ytterligare
5 år med likaledes 200 kronor.
3. Därest fri bostad åtnjutes, skall avdrag av lönen ske för föreståndaren med 500 kronor
och för instruktionssmeden med 300 kronor årligen.
4. Instruktionssmeden äger årligen, efter det räkenskaperna avslutats och av styrelsen
godkänts, uppbära 10 procents andel av den å rörelsen i smedjan under året uppkomna nettovinsten.
Av återstoden av sagda nettovinst må användas erforderligt belopp för anställande av
extra betjäning i smedjan.
84 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Enligt vad som inhämtas av statsrådsprotokollet vid propositionen
nr 184 till 1916 års riksdag har beräknats, att till gäldande av utgifterna
enligt staten och den i anmärkningen 4 omförmälda provision,
uppskattad till 200 kronor, skulle, sedan 800 kronor avgått för
fria bostäder, användas inrättningens inkomster av fastigheter och kapital
samt av rörelsen i smedjan, tillhopa beräknade till 7,300 kronor,
så att det därutöver behövliga anslaget kunde begränsas till 4,400
kronor.
Ändringarna år 1916 avsågo att ordna vissa förhållanden angående
betjäningen. Under det att förut ett belopp av 2,500 kronor upptagits
»till betjäning», infördes nu i staten anslagsposten å 3,200 kronor
till tre uppgivna befattningshavare samt tillädes slutet av anmärkningen
4.
Nu föreslås sådan ändring i anstaltens stat, att föreståndarens avlöning,
nu 4,000 kronor, uppföres i likhet med vad i förlidet år bestämdes
för läroverkslektorer eller till 5,800 kronor jämte två ålderstillägg
å 500 kronor samt instruktionssmedens avlöning, nu 1,700 kronor,
höjes till 3,000 kronor. Härjämte ifråga sättes höjning av maximibeloppet
av de tre under titeln »betjäning» i staten upptagna befattningshavarnas
sammanlagda avlöning med 1,000 kronor. Ökningen i
staten blir sammanlagt 4,100 kronor. Riksdagen biträder detta förslag
och har därför
dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagda förslaget till stat för veterinärinrättningen i Skara att tilllämpas
från och med år 1920 ävensom förklarat, att de villkor och bestämmelser,
som gälla för åtnjutande av de i veterinärinrättningens
nuvarande stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar,
skola vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten;
dels medgivit, att nuvarande innehavaren av befattningen såsom
föreståndare vid veterinärinrättningen skall äga att för åtnjutande av
ålderstillägg såsom föreståndare enligt den nya staten tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring såsom föreståndare därstädes;
dels ock i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till veterinärinrättningen
i Skara från 4,400 kronor med 4,100 kronor till 8,500
kronor.
På grund av riksdagens beslut i de två näst föregående punkterna
har anslagstiteln »veterinärundervisningen» höjts med inalles 15,150
kronor eller från 191,550 kronor till 206,700 kronor.
85
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
114:o) Under punkt 112 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående personliga arvodesförhöjningar
för vissa befattningshavare vid veterinärhögskolan, som
Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag av 4,800 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Magt i proposition nr 184 framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 337, anmält, har riksdagen
för beredande av personligt ålderstillägg å 1,600 kronor till en
var av prosektorn Erik Agduhr samt laboratorerna Nils Olof Engfeldt
och Gerhard Carl Ebbe Forssell, därest han fortfarande med gott ''vitsord
tjänstgör i denna egenskap, anvisat å extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag, högst, 4,800 kronor.
115:o) Under punkt 113 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till diverse
behov vid veterinärhögskolan, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna
ett anslag av 133,500 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 184 framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 337, anmält har riksdagen
till diverse behov vid veterinärhögskolan anvisat å extra stat för
år 1920 ett reservationsanslag av 133,500 kronor.
116:o) Under punkt 114 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ny stat för statens
veterinärbakteriologiska anstalt, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma
att avlåta till riksdagen, i anslaget till denna anstalt beräkna en förhöjning
från 42,700 kronor med 32,800 kronor till 75,500 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 181 framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 314, anmält har riksdagen
dels godkänt i skrivelsen intaget förslag till stat för statens
veterinärbakteriologiska anstalt, att tillämpas från och med år 1920,
ävensom i densamma intagna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
dels
förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år
1920 tillträder ordinarie befattning vid statens veterinärbakteriologiska
86 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
anstalt, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och
bestämmelser; samt att den innehavare av ordinarie befattning vid
nämnda anstalt, vilken icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag
anmäler, att han vill övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta
sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kan därtill förbindas, skall varda bibehållen
vid de enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit honom;
dels ock i anslutning härtill höjt bestämda anslaget till statens
veterinärbakteriologiska anstalt från 26,700 kronor med 34,300 kronor
till 61,000 kronor, till följd varav med inräknande av ordinarie reservationsanslaget
å 16,000 kronor till beredning av tuberkulin och sera
m. in. ordinarie anslagen till ifrågavarande anstalt komma att uppgå
till inalles 77,000 kronor.
117:o) Under punkt 115 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående diverse behov vid
statens veterinärbakteriologiska anstalt, som Eders Kungl. Maj:t kunde
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år
1920 beräkna ett anslag av 17,550 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Magt i proposition nr 181 framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 314, anmält, har riksdagen
för år 1920 å extra stat anvisat
till förstärkning av den i staten för statens veterinärbakteriologiska
anstalt upptagna anslagspost till belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning
m. m. ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor,
till förstärkning av den i samma stat upptagna anslagspost till
beredning av tuberkulin och sera m. m. ett reservationsanslag av 6,000
kronor,
till kostnader för inrättande vid ifrågavarande anstalt av anordningar
för bakteriologisk köttkontroll ett förslagsanslag, högst, 4,650
kronor,
samt till bestridande av en del av kostnaderna för utövande av
dylik köttkontroll ett reservationsanslag av 2,900 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
87
Vägunderhållet och skjutsväsendet.
118:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:t under punkt
116 gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1920 anvisat
för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar såsom
förslagsanslag 25,000 kronor.
119:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda
framställning har riksdagen till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
120:o) Under punkt 118 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående understöd till svenska
vägföreningen, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till
riksdagen för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag
av 15,000 kronor.
Härefter har Eders Kungl. Maj:t i en den 7 februari 1919 avlåtea
proposition, nr 75, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.
Riksdagen har till understöd åt svenska vägföreningen å extra
stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.
^Diverse.
121:o) Under punkt 119 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående höjning av ordinarie
förslagsanslaget till ålderstillägg, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma
att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en förhöjning från 140,000
kronor med 110,000 till 250,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten
proposition, nr 355, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
bland annat att höja nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ålderstillägg
från 140,000 kronor med 110,000 kronor till 250,000 kronor.
88
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 340, anmält, kar riksdagen
med avslag å Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning
uppfört nuvarande ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg med oförändrat
belopp, 140,000 kronor.
122:o) Under punkt 120 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition angående anslag till jordförmedlingsbyråer,
som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till
riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1920 beräkna ett anslag
av 26,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 106 framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 339, anmält har riksdagen
till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen på extra stat för
år 1920 anvisat ett reservationsanslag av 26,000 kronor.
123:o) Under punkt 121 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar
å extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.
För vart och ett av åren 1913—1918 har riksdagen på extra stat
beviljat anslag av 25,000 kronor till insamlande av jordbruksstatistiska
uppgifter genom lokalundersökningar. För motsvarande ändamål under
år 1919 har anvisats ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
I statsrådsprotokollet gjorda beräkningar hava givit vid handen,
att enligt vad med stor visshet kan förutsägas samtliga på år 1920 belöpande
kostnader av ifrågavarande slag måste helt täckas av samma
års anslag utan att härför kunna påräknas några reserverade medel.
Då enligt vad departementschefen anfört erfarenheten under år
1918 gjort det antagligt, att ett med 10,000 kronor förhöjt anslag för
ifrågavarande ändamål blir behövligt för år 1920, får riksdagen anmäla,
att riksdagen till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom
lokalundersökningar å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.
124:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 122 därom
gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1920 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 29,000 kronor, att av Kungl. Maj:t användas till
befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska
lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
89
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
125:o) Under punkt 123 har Eders Kuugl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 5,000 kronor.
Riksdagen anvisade på Kuugl. Maj:ts förslag för vart och ett av
åren 1907—1913 å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom. För år 1914 voro befintliga besparingar tillräckliga att bestrida
kostnaderna. För år 1915 anvisades å extra stat 7,000 kronor, men
för år 1916 behövdes på grund av uppkommen behållning icke något
anslag. Av samma anledning hava anslagen kunnat inskränkas för vartdera
av åren 1917 och 1918 till 2,000 kronor och för år 1919 till
4,000 kronor.
Sveriges årliga andel i kostnaderna för detta institut har i statsrådsprotokollet
beräknats till omkring 5,000 kronor.
Framställningen i fråga föranleder icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen har följaktligen till bestridande av kostnaden för Sveriges
deltagande i internationella lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år
1920 anvisat ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
126:o) I enlighet med Eders Kuugl. Maj:ts under punkt 124 gjorda
framställning har riksdagen till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag av 35,000
kronor.
127:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 125 därom
gjorda framställning har riksdagen för inventering av odlingsjord å
kronomarker i Norrland och Dalarna å extra stat för år 1920 anvisat
ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
128:o) Under punkt 126 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i
Gävleborgs län, Ansjö kronopark i Jämtlands län, Aronsjökullarnas samt
Ostra och Västra Jörnsmarkens kronopark er i Västerbottens län ävensom
Ångeså kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse
med norrländska kolonisationskommitténs i statsrådsprotokollet
framlagda förslag, dels ock såväl för anordnande av dessa kolonat som
ock för fullföljande av den år 1918 beslutade kolonisationen å Rönnlidens,
Luspbergets och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A 12
90
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Djupsjö kronopark i Norrbottens län anvisa å extra stat för år 1920
ett förslagsanslag av 490,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 66, anmält, har riksdagen
dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å Hamra kronopark i
Gävleborgs län, Ansjö kronopark i Jämtlands län, Aronsjökullarnas samt
Östra och Västra Jörnsmarkens kronoparker i Västerbottens län ävensom
Ångeså kronopark i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse
med norrländska kolonisationskommitténs i statsrådsprotokollet
framlagda förslag,
dels och såväl för anordnande av dessa kolonat som ock för fullföljande
av den år 1918 beslutade kolonisationen å Rönnlidens, Luspbergets
och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsjö
kronopark i Norrbottens län anvisat å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag
av 490,000 kronor.
129:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 127 gjorda
framställning har riksdagen till berberisbuskens utrotande i de trakter
av landet, där den förekommer i större mängd, å extra stat för år 1920
anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor att utgå i den mån
motsvarande belopp av enskilda, kommuner, landsting eller hushållningssällskap
för ändamålet tillskjutes och i övrigt på de villkor och enligt
de bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga föreskriva.
130:o) Under punkt 128 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1920
till åtgärder i prisreglerande syfte, som Eders Kungl. Maj:t kunde
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för
sagda år beräkna ett anslag av 5,000,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 341 framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 336, anmält har riksdagen
till åtgärder i prisreglerande syfte anvisat å extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag av 5,000,000 kronor.
131 ro) Under punkt 129 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition angående anslag för år 1920
för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som
Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å extra stat för sagda år beräkna ett anslag av 5,000,000
kronor.
91
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Sedermera har Eders K magi. Maj:t i proposition nr 342 framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 335, anmält, har riksdagen
för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor
i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för jordbruksdepartementet
i statsrådsprotokollet för den 18 mars 1919 tillstyrkta grunder
anvisat å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 5,000,000 kronor.
132:o) Under punkt 130 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för beredande av bidrag i enlighet med de av 1918 års lagtima
riksdag godkända grunder till odlingsföretag å fastmarksjord, myroch
torvjord samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av
betes- och ängsmarker anvisa å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag
av 3,600,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 251, anmält, har riksdagen
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning förberedande
av bidrag i enlighet med de av 1918 års lagtima riksdag godkända
grunder till odlingsföretag å fastmarksjord, myr- och torvjord
samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av betes- och ängsmarker
anvisat å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 3,600,000
kronor.
133:o) Under punkt 131 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för odlingsorganisationen å
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 250, anmält har riksdagen
till bestridande av kostnaderna för odlingsorganisationen å extra
stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag av 1,150,000 kronor.
134:o) Under punkt 132 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående odlingsbidrag till vissa
krononybyggare i Norrbottens län, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna å extra stat för år
1920 ett anslag av 10,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i proposition, nr 139, framställt
förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 319, anmält, har riksdagen
dels till beredande av odlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet
åt innehavare av vissa krononybyggen i Norrbottens län anvisat å extra
stat för år 1920 ett förslagsanslag av 10,000 kronor;
92
Riksdagens skrivelse Nr D A.
dels ock beslutat, att för erhållande och tillgodonjutande av dylikt
odlingsbidrag skola gälla de av chefen för jordbruksdepartementet i
sådant avseende tillstyrkta allmänna villkor och bestämmelser.
135:o) Under punkt 133 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående förhöjning av ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, som Eders Kungl.
Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en
höjning från 650,000 kronor med 350,000 kronor till 1,000,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 11 mars 1919 avlåten
proposition, nr 355, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att höja nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar
från 650,000 kronor med 200,000 kronor till 850,000
kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 340, anmält, har riksdagen
höjt nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar från 650,000 kronor med 60,000 kronor till 710,000
kronor.
136:o) Under punkterna 134 och 135 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, å extra stat för år 1920 under nionde
huvudtiteln beräkna dels för beredande av tillfällig lönereglering under
år 1920 åt vissa ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
ett anslag av 300,000 kronor dels ock till förstärkning under
år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel ett anslag av 70,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 dagtecknad
proposition, nr 409, framlagt förslag om avsättande å riksstaten
för år 1920 utom huvudtitlarna av visst belopp för nu ifrågavarande
ändamål.
Enligt riksdagens skrivelse nr 342 har riksdagen bifallit nämnda
proposition.
På grund härav har några anslag för ifrågavarande ändamål ej
uppförts under nionde huvudtiteln.
137:o) Under punkt 136 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över
93
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
finansärenden för den 9 januari 1919 angivna grunder av extra lönetillägg
för år 1920 åt en del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet
lydande stater å extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp av 1,000 kronor.
I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt
gjorda framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen beslutat
beträffande andra departement, har riksdagen till beredande i enlighet
med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 9 januari
1919 angivna grunder av extra lönetillägg för år 1920 åt en del tjänstemän
vid under jordbruksdepartementet lydande stater å extra stat för
år 1920 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.
138:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns
slutsumma föreslagits en höjning av det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,321 kronor med
35 kronor till 32,356 kronor.
Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,
att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som härovan
icke blivit särskilt omförmälda, för år 1920 fastställts till samma belopp,
som uti innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till
bestridande av tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande
av huvudtitelns slutsumma är erforderlig.
Stockholm den 12 juni 1919.
Med undersåtlig vördnad.
94
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1920 nionde
huvudtitel. Jordbruksdepartementet.
. |
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
|
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor j |
||
A. Departementet. |
i |
||||
1 |
Departementschefen ....................................... |
17,000 |
* |
||
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli |
118,800 |
|||
3 |
Egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet, |
||||
förslagsanslag, högst ................................. |
22,000 |
||||
Säger för departementet |
.............. |
135,800 |
22,000 |
||
B. Lantbruksstyrelsen. |
|||||
1 |
Lantbruksstyrelsen......................................... |
158,300 |
4 a
4b
4 c
4 d
4 e
C. Lanthushållningen.
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lant
mannanäringar.
............................................
Lantbruksingenjörer och deras biträden:
Lantbruksingenjörer och deras biträden .........
Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsanslag,
högst ..........................................
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter för jordbruk och lant -
mannanäringar:
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten m. m.......... 477,650
Förslagsanslag:
Understöd åt lantmannaskolor
........................ 400,000
Understöd åt lanthushållsskolor
........................ 175,000
Understöd åt elever vid
lägre lantbruksundervis
ningsanstalter
............ 100,000
Ålderstillägg åt föreståndare
och lärare vid lantbruksskolor,
förslagsanslag
.......................... 8,000 683,000
1,160,650
428,950
110,800!
63,000
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
95
Ordinarie anslag | Kronor |
Extra anslag K ronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
||
5 6 7 8 |
Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslags-anslag .................................. Bränsle in- m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, förslagsanslag, högst ....................... Lärlingsbyggnad vid ultima, reservationsanslag |
60,000 21,000 100,000 13,500 30,000 14,800 |
|||
9 10 |
Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruks- undervisningsanstalter, förslagsanslag......... Utbildningskurser för kontrollassistenter, re-servationsanslag .......................... |
||||
11 |
Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl., |
||||
12 13 14 |
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare Jordbrukskonsulenter, reservationsanslag ...... Yandringsrättare, reservationsanslag .......... |
7.000 48.000 2.000 1.500 11.000 8.500 |
|||
15 |
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, |
||||
16 17 |
Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och |
||||
! 18 |
Statsbidrag för utbildning av lärarinnor i lant-hushållning fl Brogård, förslagsanslag, högst |
1,160,650 |
503,300 |
||
19 a 19 b 20 |
Hästa vein: Hästavelns förbättrande: Reservationsanslag ..................... 388,800 Förslagsanslag - Friheter.................................... 1,070 Ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyelsen, för-slagsanslag, högst............................. |
389,870 |
5,600 4,630 20,000 10,000 |
||
21 |
Extra personal vid flyinge hingstdepå, förslags-anslag, högst .................................. |
||||
22 |
Åtgärder för inhemska häststammar, reserva-tionsanslag .................................... |
||||
23 |
Stamsbokföring rörande hästar, reservationsan-slag............................................. |
389,870 |
40,230 |
||
24 25 |
Boskapsskötsel m. m.: Förekommande och hämmande av smittsamma |
60,000 |
1,500, 32,00c1 5,000 110,000 65,000 |
||
26 27 |
Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag |
||||
28 29 |
Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk-domar hos nötkreaturen, reservationsanslag |
96
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
Ordinarie
anslag
Kronor
Fåra vein s befrämjande, reservationsanslag
Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag■ ■
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid
Ultima och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst
Kemiska stationer m. m.:
Kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behov, förslagsanslag, högst ...........
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens
län, förslagsanslag, högst ............
Befrämjande av mossodlingar:
Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,
högst ....................................................
Försöksgårdar å myrjord i Norrland, förslagsanslag,
högst ......................................
Trädgårdsodlingens befrämjande, reservationsanslag.
.......................................................
Befrämjande av fröodlingen:
Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsanslag,
högst ...........................................
Befordrande av inhemsk fröodling, reserva
tionsanslag ............................................
Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst
Linodlingens främjande, reservationsanslag ......
Mindre jordbruket:
Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag
..................■■■ •;.....;.......;.....
Främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk,
förslagsanslag.................................
Fortgående smörprovningar, reservationsanslag
Vattenavtappningar m. m.:
Norrländska avdikningsanslaget, reservationsanslag
......................................... .........
Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag.
.......................................................
Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norr
ländska avdikningsanslaget understödda företag,
förslagsanslag, högst .......................
Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från all
männa avdikningsanslaget understödda före
-
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag I
Kronor |
Extra
anslag
Kronor
35.000
20.000
12,000
64,000
22,300
73,000
52,200
10,000
5,000
133,500
400,000
15,000
200,000
800,000
1,000,000
200,000
Torvtillgångarnas tillgodogörande: |
|||
50 |
Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande, |
||
reservationsanslag.................................... |
100,000 |
||
51 |
Torvingenjörer och torvassistenter, förslagsan- |
||
slag, högst ............................................ |
55,900 |
||
52 |
Upprätthållande av en torvskola, förslagsan- |
||
slag, högst ............................................. |
10,400 |
||
53 |
Undersökning av staten tillhöriga mossar, re- |
||
servationsanslag .................................... |
9,500 |
50,000
280,500
32,000
86,300
i
125,200S
32,300''
148,500
16,000!
415,000i
10,000''
2,200,000
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
97
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
ICronor |
Kronor |
Kronor |
||
54 |
Undersökningur av torvraarker i södra Sverige, |
124,000 |
|||
reservationsanslag................................... |
299,800 |
||||
Husslöjden: |
25,000 |
||||
55 |
Befrämjande av husslöjden ......................... |
||||
56 |
En andre instruktör i husslöjd m. m., förslags• |
4,500 |
|||
anslag, högst .......................................... |
|||||
57 |
Lindring av fraktkostnader vid transport ä järn- |
||||
väg av kalk m. m. för jordbrukets behov, för-slagsanslag .............''................................ |
2,000,000 |
||||
Landsbygdens elektrifiering: |
|||||
58 |
Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag, |
||||
högst ...................................................... |
100,000 |
||||
59 |
Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering |
15,000 |
|||
m. m., förslagsanslag, högst ..................... |
115,000 |
||||
60 |
Upplysningsverksamhet angående försäljnings- |
||||
föreningar, förslagsanslag, högst .................. |
10,000 |
||||
Säger för lanthushållningen |
2,165,270 |
6,381,630 |
|||
D. Fiskeriväsendet. |
|||||
1 |
Fiskerinäringens understöd ............................. |
140,000 |
|||
2 |
Undervisningskurser i navigation för bohuslänska |
1,550 |
|||
fiskare, reservationsanslag........................... |
|||||
3 |
Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, |
22,000 |
|||
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar: |
|||||
4 |
|||||
Sverige omgivande haven, reservationsan-slag........................................................ |
34,100 |
||||
5 |
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skage- |
||||
98,000 |
|||||
6 |
Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsan- |
||||
slag, högst ............................................. |
14,400 |
146,500 |
|||
7 |
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra" |
||||
salt, reservationsanslag ............................ Fiskehamnar: |
15,000 |
||||
8 |
Utförande av vissa fiskehamnar, reservations- |
||||
anslag ................................................... |
2,000,000 |
||||
9 |
Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader, |
150,000 |
|||
reservationsanslag ................................ |
2,150,000 |
||||
Säger för fiskeriväsendet |
140,000 |
2,335,050 |
|||
E. Skogsväsendet. |
|||||
Skogsundervisning in. m.: |
|||||
1 |
Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt |
220,700 |
|||
2 |
Docentstipendium vid skogshögskolan m. m., |
||||
förslagsanslag, högst .............................. |
6,200 |
Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 14 samt. Nr 9 A
13
98
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
3 |
Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grön- |
||||
berg, förslagsanslag, högst ..................... |
500 |
||||
4 |
Diverse behov vid skogshögskolan, reservations• |
||||
anslag ................................................... |
75,200 |
||||
5 |
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, |
||||
reservationsanslag ................................. |
28,250 |
||||
6 |
Specialundersökningar rörande de norrländska |
||||
skogarnas föryngring, reservationsanslag ■■■ |
20,400 |
||||
7 |
Den lägre skogsundervisningen och skogshus- |
||||
hållning i allmänhet ................................. |
178,000 |
||||
8 |
Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, re- |
||||
servationsanslag .................................... |
80,000 |
||||
9 |
Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag, |
||||
högst .................................................... |
27,250 |
398,700 |
243,800 |
||
Skogsvård m. m.: |
|||||
10 |
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och |
||||
Sårna socken .......................................... |
500,000 |
||||
11 |
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och |
||||
Norrbottens läns kustland ........................ |
347,000 |
||||
12 |
Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens |
||||
och Norrbottens län samt Särna socken, re- |
|||||
servationsanslag .................................... |
98,000 |
||||
13 |
Skogsodlingens befrämjande, reservationsan• |
||||
slag......................................................... |
90,000 |
||||
14 |
Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, reserva- |
||||
tionsanslag ............................................ |
67,500 |
847,000 |
255,500 |
||
15 |
Släckning av skogseld, förslagsanslag ............ |
50,000 |
|||
Säger för skogsväsendet |
1,295,700 |
499,300 |
|||
F. Lantinätemäsendet. |
|||||
Lantmäteristaten: |
|||||
1 |
Lantmäteristaten......................................... |
536,400 |
|||
2 |
Lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, re- |
||||
servationsanslag ................................. |
6,000 |
||||
3 |
Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen, för- |
||||
slagsanslag, högst.................................... |
18,300 |
||||
4 |
Arvoden åt vissa lantmäteriauskultanter, för- |
||||
slagsanslag, högst.................................... |
105,000 |
||||
5 |
Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag |
39,800 |
|||
6 |
Kostnader för vissa av lantmätare företagna |
||||
tjänsteresor, förslagsanslag .................. |
20,000 |
||||
7 |
Reparation och renovation av kartor i lånt- |
||||
mäterikontoren i länen, reservationsanslag |
15,000 |
||||
8 |
Nya registratur och arkivens ordnande i lånt- |
||||
mfiierikontoren i länen, reservationsanslag |
8,000 |
||||
9 |
Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i |
||||
länen, reservationsanslag ........................ |
3,500 |
||||
10 |
Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad |
||||
av kopior utav vissa kartor m. m., reserva- |
|||||
tionsanslag ............................................. |
10,000: |
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
99
11
12
13
14
15
16
1 a
1 b
1 c
2
7a
7b
7c
Skrivhjälp å lantinäterikontoren i länen, reser
vationsanslag.........................................
Kopior av kartor m. in. angående statens järnvägars
jordområden, reservationsanslag......
Åtgärder för skifteslagsindelning i Kopparbergs
län, reservationsanslag ..................
Skiften och avvittringar, förslagsanslag
Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark.
förslagsanslag.........................................
Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag
Säger för lantmäteriväsendet
G. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
Bestämt anslag .........................................
Förslagsanslag .........................................
Reservationsanslag ....................................
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag
.......................................
Namngranskning för rikets allmänna kartverks
behov, förslagsanslag, högst
Ordinarie 1 anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
40,000 8,500 |
|
210,845 29,455 201,800 |
|
| Ordinarie Extra
anslag anslag
Kronor \ Kronor
536,400
100,000
50,000
686,400
442,100
Säger för rikets allmänna kartverk |
||
H. Geologiska samt meteorologiska och Sveriges geologiska undersökning: Sveriges geologiska undersökning................. |
108,730 |
|
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m., reservationsanslag ....................... Expenser för Sveriges geologiska undersökning, |
92,500 |
|
25,000 |
||
Inredningsarbeten m. m. i Sveriges geologiska |
10,000 |
|
Vaktmästare vid Sveriges geologiska undersök-nings museum, förslagsanslag, högst ......... |
1,865 |
|
Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands |
8,500 |
|
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar: Avlöningar................................ 99,500 Reservationsanslag: Arvoden åt observatörer...... 40,000 Expenser.......................... 8,000 48,000 |
147,500 |
|
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro-grafiska anstalt, reservationsanslag............ |
85,000 |
|
Meteorologiska telegram från Färöarna och |
4,400 |
108,730
274,100
60,000
30,000
364,100
20,000
3,000
442,1001 23,000
137,865
100
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Ordinarie
anslag
i Kronor
10
11
12
13
4 a
4b
5
i
8
9a
9b
Undersökningar av de högre luftlagren, förslagsanslag,
högst................•...................
Meteorologiska iakttagelser i Abisko, reserva
tionsanslag.
..............................;............
Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, re-\
servationsanslag ..................:.................
Hydrogeologiska specialundersökningar, reser-j
vationsanslag..........................................|
Säger för geologiska samt meteorologiska och
hydrografiska undersökningar .........
I. Veterinärväsendet.
V eteiinärundervisningsanstalter:
Veterinärundervisningen .....................
Personliga arvodesförhöjningar för vissa befattningshavare
vid veterinärhögskolan, förslagsanslag,
högst ..........................................
Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservationsanslag
............................................
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Bestämt anslag:
Avlöningar m. in........................ 61.00C
Reservationsanslag:
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie j Extra
anslag j anslag
Kronor j Kronor
720
10,000
8,750
5,000
r UiatulAimig av aiioiagoj/uotvu ■ ~ —j ~
bränsle m. m., förslagsanslag, högst
Förstärkning av anslagsposten till berei
av tuberkulin och sera in. in-, reservat
anslag ........................................
Kostnader för anordningar för bakterioL
köttkontroll, förslagsanslag, högst .. .
Kostnader för utövande av bakteriologisk köttkontroll,
reservationsanslag .................
Veterinärstaten:
Bestämt anslag:
Länsveterinärer och veterinärstipendiater..
Förslagsanslag:
Distriktsveterinärers avlönande ..............
Säger för veterinärväsendet
J. Vägunderhållet och skjuts väsendet.
V ägunderhållet:
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslags
anslag ...........................................•,
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelni
förslagsanslag .................................
Understöd åt synnerligt betungade väghållnings,
distrikt, reservationsanslag ..............
147,5001 113,870,
256,230 |
251,735'' |
||
206,700 |
4,800 |
I |
|
133,500 |
206,700 |
138,300 |
|
| 77,000 |
4,000 |
||
6,000 |
|||
4,650 |
|||
2,900 |
77,000 |
17,550 |
|
86,500 |
|||
146,000 |
232,500 |
||
.............. |
516,200 |
155,850 |
|
2,700,000 » |
25,000 |
||
t |
150,000 7,000 |
2,700,000 |
182,000 |
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
101
5 a
5 b
6
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Ordinarie anslag |
Extra 1 |
Kronor |
Kronor |
379 400,000 |
1 |
3,100,379 |
182,000j |
140,000 |
I |
25.000 38.000 |
| 1 |
2,100,000 |
1 26,000j |
40,000 |
|
1 29,000; |
|
5,ooo; |
|
35,OOo| |
|
90.000 15.000 |
|
5,000,000 |
|
3,600,000; 1,150,000 |
|
710,000 |
10,000 |
150,000 150,000 20,000 32,356 |
1,000 |
Ordinarie
anslag
Kronor
Färjor och f&rjkarlar:
Bestämt anslag .....
Förslagsanslag:
Friheter.............
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag
Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet
K. Diverse.
Ålders tillägg, förslagsanslag........................
Odlingsfält åt innehavare av odlingslägenheter
in. fl., förslagsanslag .................................
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag
Ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel ..
Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, re
servationsanslag ......................................
Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom
lokalundersökningar, reservationsanslag
Befrämjande av avsättningen i främmande länder
av alster av svenska lantbruket m. in., förslagsanslag,
högst .........................................
Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservationsanslag
................................................
Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag
...............................................
Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland
och Dalarna, reservationsanslag...........
Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag
Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst
Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsanslag...
Beredande av lindring i de mindre bemedlades
levnadsvil 1 kor, förslagsanslag........................
Bidrag till odlingsföretag m. m., reservationsanslag
.....................................................
Odlingsorganisation, förslagsanslag..................
Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens
lön, förslagsanslag ..............................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
......................................................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag............................................
Extra utgifter, reservationsanslag ................
Extra lönetillägg, förslagsanslag .....................
Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............
Säger för diverse
Summa
354
25
anslag
Kronor
3,365,356.15,491,000
,!l2,261,735|25,705,665|
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 9 A.
U