Riksdagens skrivelse Nr 76.

1

Nr 7(*.

Godkänd av första kammaren den 1 april 1919.

Godkänd av andra kammaren den 1 april 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om rätt till litterära och
musikaliska verk, lag om rätt till verk av bildande konst
samt lag om rätt till fotografiska bilder ävensom i ärendet
väckta motioner.

(Första lagutskottets utlåtande nr 10 och memorial nr 13.)

Till Konungen.

Genom en den 26 september 1918 dagtecknad proposition, nr 3,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda utdrag
av i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om rätt till litterära och musikaliska verk,

2) lag om rätt till verk av bildande konst samt

3) lag om rätt till fotografiska bilder.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft
fem i anledning av densamma väckta motioner.

Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets utlåtande
nr 10 och memorial nr 13, varav tryckta exemplar härvid fogas,
får riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de genom
förevarande proposition framlagda lagförslag, anmäla, att riksdagen i

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 76—78. 1

2 Riksdagens skrivelse Nr 76.

anledning av samma proposition och de i ämnet väckta motionerna för
sin del antagit följande

l:o) Lag

om rätt till litterära och musikaliska verk.

Härigenom förordnas som följer:

Om rättens föremål samt författares och tonsättares befogenheter.

1 §•

Enligt de i denna lag givna bestämmelser skyddas rätten till följande
verk, nämligen:

1) skrift och muntligt föredrag;

2) musikaliskt verk;

3) teckning samt grafisk eller plastisk avbildning, där teckningen
eller avbildningen är av vetenskaplig eller teknisk art samt ej, efter sitt
huvudsakliga ändamål, att betrakta såsom konstverk;

4) mimiskt verk (balett eller pantomim);

5) kinematografiskt verk, vartill i denna lag hänföres jämväl verk,
avsett att återgivas genom ett kinematografi liknande förfarande.

Med författare förstås i denna lag upphovsman till verk, varom
här ovan sägs.

2 §•

Författare äge uteslutande rätt att genom tryck, fotografi eller på
annat sätt mångfaldiga sitt verk. Skrift och muntligt föredrag må dock
av en var avskrivas för hand.

Därjämte have författare till dramatiskt, mimiskt eller kinematografiskt
verk uteslutande rätt att offentligen uppföra detsamma ävensom
tonsättare uteslutande rätt att offentligen utföra av honom komponerat
musikaliskt verk.

Innan skrift eller muntligt föredrag utgivits, tillkomme författaren
uteslutande rätt att offentligen föredraga verket.

Författare äge ock uteslutande rätt att mångfaldiga sitt verk genom
detsammas överförande på mekaniskt tal- eller musikinstrument eller
på vals, platta, band eller annan till dylikt instrument hörande inrättning.
Där ett sålunda överfört verk genom instrumentet återgives,
anses detta såsom utförande eller föredragande av verket.

Riksdagens skrivelse Nr 76.

8

3 §.

Den enligt 2 § författare tillerkända befogenhet innebär även uteslutande
rätt för honom att på sätt i nämnda paragraf sägs mångfaldiga
ävensom offentligen uppföra, utföra eller föredraga sitt verk i översättning
till annat språk eller från en till annan munart av samma språk,
så oek i bearbetning.

Såsom bearbetning anses i synnerhet:

1) dramatisering eller eljest överförande av en skrift från en litterar
form till en annan ävensom skrifts överförande till en form, avsedd att
återgivas genom kinematografi eller liknande förfarande;

2) ett musikaliskt verks omsättning för ett eller flera instrument
eller för en eller flera sångstämmor.

Såsom bearbetning anses icke, att i fri anslutning till ett verk framställes
ett nytt, i det väsentliga självständigt sådant.

4 §■

Den, som översatt eller bearbetat ett verk, have för sin översättning
eller bearbetning den författarrätt, som i 2 och 3 §§ är nämnd; oförkränkt
dock den rätt, som må tillkomma originalverkets författare.

5 §•

Utgivare av tidning, tidskrift eller annat verk, som består av självständiga
bidrag från särskilda medarbetare, anses såsom författare till
verket såsom en helhet betraktat. Är utgivare till sådant samlingsverk
ej känd, betraktas verkets förläggare såsom utgivare.

Författare till särskilt bidrag behåller författarrätten till detta.

6 §•

Förbindes skrift med musikaliskt verk, behålle vartdera verkets
författare den honom tillkommande författarrätt. Lag samma vare, där
skrift förbindes med teckning eller avbildning.

7 §•

Äro flera gemensamt författare till ett verk, som ej består av
självständiga bidrag från de särskilda medarbetarna, erfordras för förfogande
över författarrätten till verket samtliga författares samtycke.

4

Riksdagens skrivelse Nr 76.

8 §•

Såsom författare till ett verk varde, där ej annat visas, den ansedd,
vilken på sedvanligt sätt å verket angivits såsom sådan.

I fråga om verk av författare utan uppgivet eller under diktat
namn företrädes författaren, intill dess han givit sig till känna på sätt i
22 § sägs, i sin rätts utövning av den, vilken finnes å verket nämnd
såsom utgivare eller, där sådan ej angivits, såsom förläggare.

9 §•

Uteslutna från skydd enligt denna lag äro:

1) lagar, förordningar, kungörelser, offentliga myndigheters, riksdagens,
beredningars och kommittéers samt kyrkliga, kommunala och
andra offentliga representationers handlingar, protokoll, beslut och skrivelser,
så ock andra allmänna handlingar;

2) muntliga förhandlingar i riksdagen och andra offentliga representationer,
så ock yttranden vid domstolar och eljest inför offentliga
myndigheter ävensom vid offentliga sammankomster för överläggning om
allmänna angelägenheter.

10 §.

Utan författares tillstånd må en var till sitt enskilda bruk mångfaldiga
hans verk.

11 §•

Utan hinder av vad i denna lag är stadgat vare tillåtet:

1) att vid författande av nytt, i det väsentliga självständigt verk
utgiven skrift eller offentligen hållet föredrag begagnas på det sätt, att
ordagrant eller i sammandrag anföras delar därav, som åberopas till bevis
eller upptagas till granskning, belysning eller ytterligare utveckling;

2) att utgiven dikt mångfaldigas såsom text i musikaliskt verk eller
på konsertprogram;

3) att mindre delar av utgiven skrift eller, där den är av ringa
omfång, hela skriften intages i sådan, ur flera författares skrifter
hämtad samling, som efter sin beskaffenhet är avsedd att tjäna till
bruk vid gudstjänst eller i skolor eller eljest vid elementär undervisning.
I en dylik för den elementära undervisningen avsedd samling

Riksdagens skrivelse Nr 76.

må dock icke intagas mer av samme författares skrifter än som motsvarar
ett tryckark av dessa. Är skrift författad för att användas vid den
elementära undervisningen, vare, där förbehåll mot eftertryck blivit
gjort vid skriftens början, förbjudet att utan författarens tillstånd intaga
skriften eller del därav i sådan samling, som i föregående punkt avses.

I fall, varom i första stycket under 2 eller 3 förmäles, må det nyttjade
verkets form icke förändras utan särskilt tillstånd av författaren
eller hans rättsinnehavare; dock vare, där så erfordras, översättning tilllåten.

I vetenskaplig framställning eller i skrift, som är avsedd att tjäna
till bruk vid undervisning, må till förklaring av texten intagas teckning
eller avbildning, som utgivits eller varit offentligen utställd; dock att
teckningens eller avbildningens form icke må utan särskilt tillstånd förändras
i vidare mån än som nödvändiggöres av det för återgivandet
använda förfarandet.

12 §.

Likaledes vare tillåtet:

1) att delar av ett utgivet musikaliskt verk, oförändrade eller i utdrag,
anföras i ett i det väsentliga självständigt litterärt verk;

2) att enstaka ställen av ett utgivet musikaliskt verk eller, där det
är av ringa omfång, hela verket intages i sådan, ur flera tonsättares
verk hämtad samling, som efter sin beskaffenhet är avsedd att tjäna till
bruk vid gudstjänst eller i skolor, musikskolor dock undantagna, eller
eljest vid elementär undervisning.

I fall, varom i första stycket under 2 förmäles, må det nyttjade
verkets form icke utan tonsättarens eller hans rättsinnehavares tillstånd
förändras; dock vare, där så erfordras för samlingens ändamål, tillåtet
att omsätta verket för ett eller flera instrument eller för en eller flera
sångstämmor.

Utgivna musikaliska verk må utan tonsättarens tillstånd offentligen
utföras,

då åhörarna äga tillträde utan avgift och utförandet icke heller eljest
sker i förvärvssyfte eller

då den av utförandet härflytande inkomst är avsedd för välgörande
ändamål och den eller de utförande icke erhålla någon ersättning.

Dansmusik må jämväl i andra fall än nyss sagts utan tonsättarens tillstånd
offentligen utföras, där verket utgivits som musik till sällskapsdans.

Riksdagens skrivelse Nr 76.

(5

13 §.

Då skrift, teckning eller avbildning eller musikaliskt verk begagnas
efter vad i 11 § eller i 12 § första stycket är tillåtet, skall författarens
namn angivas, så framt detsamma finnes utsatt å verket.

14 §.

Tillåtet vare ock att i tidning eller tidskrift intaga ur annan tidning
eller tidskrift hämtad uppsats.

Vetenskapliga avhandlingar eller vittra verk må dock ej införas,
om förbehåll mot eftertryck blivit gjort vid deras början eller, där de äro
intagna i tidskrift, vid början av det eller de häften, vari de förekomma.
Vad nu är sagt om vetenskapliga avhandlingar och vittra verk gälle ock
om andra uppsatser, så vida de äro av större omfång.

Då uppsats, i enlighet med vad nu tillåtits, intages i tidning eller
tidskrift, skall den nyttjade tidningens eller tidskriftens titel angivas.

Om rättens övergång.

15 §.

Vid författares död gånge hans rätt enligt denna lag över till hans
dödsbodelägare.

Författarrätt må, med eller utan villkor eller inskränkning, överlåtas
till annan.

16 §.

Har författarrätt med avseende på ett verk till någon överlåtits,
må denne icke, utan särskilt tillstånd av författaren eller hans rättsinnehavare,
vid verkets mångfaldigande eller offentliga uppförande, utförande
eller föredragande förändra verkets form.

17 §.

Den, som genom överlåtelse erhållit förlagsrätt till ett verk, må ej,
utan uttryckligt medgivande av författaren eller hans rättsinnehavare,
framställa mer än en upplaga och denna ej större än ettusen exemplar.

Riksdagens skrivelse Nr 76.

18 §.

Tillstånd att offentligen uppföra dramatiskt eller mimiskt verk, utföra
musikaliskt verk eller föredraga skrift eller muntligt föredrag medför, så
framt ej annorledes är avtalat, för den, som erhållit tillståndet, befogenhet
att på sätt, som nyss nämnts, återgiva verket överallt och så ofta han
finner för gott, men ej att på annan överlåta någon rätt därtill.

Sådant tillstånd må ock lämnas åt liera, så vida ej annorlunda är
avtalat. Har, då uteslutande rätt att uppföra, utföra eller föredraga
ett verk till någon överlåtits, denne under fem på varandra följande år ej
begagnat sig därav, vare den, som överlåtit rätten, oförhindrad att lämna
tillstånd till verkets återgivande även åt andra.

Vid meddelande av tillstånd, som nu är sagt, företrädes i fråga
om dramatiskt verk, därtill musik hörer, tonsättaren av textens författare,
varemot beträffande opera eller annat musikaliskt verk, vartill
hörer text, författaren till texten företrädes av tonsättaren.

19 §•

Författares i denna lag stadgade rätt må ej i lians eller efterevande
makes, arvinges eller testamentstagares bo tagas i mät för gäld.

Om rättens upphörande.

20 §.

Författares rätt enligt denna lag vare gällande intill utgången av
trettionde året efter det, under vilket författaren avlidit.

21 §.

Äro flera gemensamt författare till ett verk, som ej består av självständiga
bidrag från de särskilda medarbetarna, gälle författarrätten intill
utgången av trettionde året efter den senast avlidne författarens dödsår.

22 §.

För verk av författare utan uppgivet eller under diktat namn njutes
skydd enligt denna lag intill utgången av trettionde året efter det, under
vilket verket först offentliggjordes; dock att, där författaren, innan nämnda
skyddstid gått till ända, giver sig till känna antingen genom att låta sitt

8

Riksdagens skrivelse Nr 76.

namn utsättas på en ny upplaga av verket eller ock genom anmälan i
justitiedepartementet samt tre gånger i allmänna tidningarna införd kungörelse,
lian då må njuta till godo den rätt, som i 20 § sägs.

Har såsom utgivare av sådant samlingsverk, som omförmäles i 5 §,
angivits offentlig undervisningsanstalt eller akademi eller ock bolag, förening
eller annan samfällighet eller skall, jämlikt andra punkten i samma
paragraf, dylik samfällighet betraktas såsom utgivare av samlingsverk,
vare verket föremål för skydd intill utgången av trettionde året efter
det, under vilket verket först utgavs.

23 §.

Utgives verk, som avses i 22 §, i flera avdelningar, vilka tillsammans
bilda ett helt, skall skyddstiden räknas från det år, den sista
avdelningen utgavs; dock vare, där en avdelning utgivits senare än två
år efter det år, under vilket den närmast föregående utgavs, skyddstiden
för den äldre av dessa avdelningar räknad från sistnämnda år.

Ansvarsbestämmelser.

24 §.

Med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor straffes:

1) den, som i annat fall, än i 2 § första stycket andra punkten, 10,
11, 12 eller 14 § medgives, utan författarens eller hans rättsinnehavares
tillstånd på sätt i 2 eller 3 § sägs mångfaldigar ett enligt denna
lag skyddat verk, i ett eller flera exemplar, vare sig verket mångfaldigas
i sin helhet eller delvis;

2) den, som till salu håller eller genom försäljning, utdelande, uthyrande
eller annorledes sprider eller ock i riket till spridande inför sådant
exemplar av ett enligt denna lag skyddat verk, som honom veterligen
blivit i annat fall, än i 2 § första stycket andra punkten, 11, 12 eller 14
§ medgives, utan författarens eller hans rättsinnehavares tillstånd framställt
på sätt i 2 eller 3 § sägs;

3) den, som utan författarens eller hans rättsinnehavares tillstånd

offentligen uppför ett enligt denna lag skyddat dramatiskt, mimiskt

eller kinematografiskt verk,

eller i annat fall, än i 12 § medgives, offentligen utför skyddat
musikaliskt verk,

Riksdagens skrivelse Nr 76.

9

eller offentligen föredrager skyddad skrift eller i annat fall, än i

11 § första stycket under 1 medgives, skyddat muntligt föredrag, innan
skriften eller föredraget utgivits,

vare sig verket återgives i sin helhet eller delvis.

Den brottslige ersätte ock all skada.

25 §.

Har ett enligt denna lag skyddat verk blivit i annat fall, än i 2 §
första stycket andra punkten, 10, 11, 12 eller 14 § medgives, utan författarens
eller hans rättsinnehavares tillstånd mångfaldigat på sätt i 2
eller 3 § sägs, skola de därvid framställda exemplaren efter målsägande^
val antingen förstöras eller ock utlämnas till målsäganden mot
ersättning för värdet eller mot avdrag därför å honom tillkommande
skadestånd. Vad nu är sagt äge ock tillämpning i fråga om exemplar,
som blivit jämlikt 10 § framställt utan tillstånd av författaren,
där det hålles till salu eller sprides eller ock nyttjas vid verkets offentliga
uppförande, utförande eller föredragande.

Med formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande
för det olovliga mångfaldigandet användbara materialier skall,
om målsäganden det yrkar, så förfaras, att missbruk därmed ej må ske.

Vad ovan är stadgat gälle dock endast om sådana exemplar eller
materialier, som fortfarande finnas i den brottsliges besittning eller över
vilka han eljest förfogar.

■ 26 §.

Med böter från och med fem till och med tvåhundra kronor straffes
den, som i strid mot bestämmelserna i 11 § andra eller tredje stycket,

12 § andra stycket eller 16 § vid ett verks mångfaldigande eller offentliga
uppförande, utförande eller föredragande förändrar verkets form.
Håller någon till salu eller sprider sådant exemplar av ett verk, som han
vet vara framställt i strid mot nämnda bestämmelser, böte som nu är sagt.

Den brottslige gälde tillika skadestånd; och skall i fråga om förfarande
med olagliga exemplar och materialier vad i 25 § stadgas äga
motsvarande tillämpning.

27 §.

För underlåtenhet att fullgöra vad i 13 § eller 14 § tredje stycket
Hr föreskrivet vare straffet böter från och med fem till och med etthundra
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 76—78.

2

10

Riksdagens skrivelse Nr 76.

28 §.

Förbrytelse mot denna lag må ej åtalas av annan än målsägande.

29 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna
strafflagen.

Om denna lags tillämplighet.

30 §.

Denna lag tillämpas på verk av svensk medborgare, så ock på verk
av utländsk medborgare, vilket först utgivits här i riket.

Lagens bestämmelser kunna, under förutsättning av ömsesidighet,
av Konungen förklaras delvis eller helt och hållet gälla även verk av
annat lands medborgare samt verk, som först utgivits i samma land.

31 §.

Genom denna lag upphäves lagen den 10 augusti 1877 angående
äganderätt till skrift.

32 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

Den skall äga tillämpning jämväl med avseende på verk, som dessförinnan
tillkommit, dock med nedan angivna undantag:

1) Den enligt lagen angående äganderätt till skrift författare tillerkända
uteslutande rätt att mångfaldiga skrift, musikaliskt verk, teckning
eller avbildning skall, när författaren avlidit före den dag, då nämnda
lag trädde i kraft, vara gällande intill utgången av år 1927. I fråga
om verk av annan författare, vilket utgivits före den 1 januari 1920,
skall den rätt, som nu sagts, gälla intill utgången av femtionde året efter
det, under vilket författaren avlidit.

2) Dramatiskt eller musikaliskt-dramatiskt verk, som blivit offentligen
uppfört, innan förordningen den 20 juli 1855 angående förbud
mot offentligt uppförande utan ägarens tillstånd av svenskt dramatiskt

Riksdagens skrivelse Nr 76.

11

eller för skådeplatsen författat musikaliskt arbete trädde i kraft, må fortfarande
av en var offentligen uppföras.

3) Författares i 3 § av denna lag stadgade rätt att mångfaldiga
ävensom offentligen uppföra eller föredraga sitt verk i översättning gälle
endast i fråga om sådant verk, som vid tiden för denna lags trädande i
kraft är föremål för skydd i nämnda avseende.

4) Var bearbetning verkställd före denna lags trädande i kraft, må
densamma mångfaldigas och spridas samt offentligen uppföras, utföras
och föredragas i den mån sådant var lovligt på grund av förut gällande
lag. Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
mångfaldigande och spridande av sådan, ur flera arbeten hämtad samling,
som gjorts för att tjäna till bruk vid gudstjänst eller vid den elementära
undervisningen i läsning, musik eller teckning eller till historisk framställning.

5) Har ett verk före denna lags trädande i kraft på grund av förut
gällande lag lovligen mångfaldigats, må redan framställda exemplar fritt
spridas.

6) Formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande
för ett visst verks mångfaldigande användbara materialier, som förfärdigats
innan denna lag trätt i kraft, må, där de enligt äldre lag fått
brukas därtill, fortfarande användas för sitt ändamål; och vare de medelst
nämnda materialier framställda exemplarens spridande jämväl tillåtet.

7) Den, som före denna lags trädande i kraft på grund av förut
gällande lag lovligen uppfört dramatiskt, musikaliskt-dramatiskt, mimiskt
eller kinematografiskt verk offentligen, vare oförhindrad att fortfarande
offentligen uppföra verket.

8) Var musikaliskt verk utgivet, innan denna lag trätt i kraft, må detsamma
fritt utföras offentligen, där utförandet sker efter exemplar, som
utgivits före lagens trädande i kraft utan att vid utgivandet, genom
tillkännagivande på titelbladet ellei vid verkets början, gjorts förbehåll,
avseende rätten att föranstalta om offentligt utförande därav.

9) Har skrift, muntligt föredrag eller musikaliskt verk före denna
lags trädande i kraft överförts på mekaniskt tal- eller musikinstrument
eller därtill hörande inrättning, vare sådant överförande tillåtet för en
var. Exemplar av vad sålunda blivit överfört må fritt spridas; och vare
verkets offentliga återgivande genom dylikt instrument för en var tillåtet.

12

Riksdagens skrivelse Nr 76.

2:o) Lag

om rätt till verk av bildande konst.

Härigenom förordnas som följer:

Om rättens föremål samt konstnärs befogenheter.

1 §•

Enligt de här nedan givna bestämmelser skyddas rätten till verk
av bildande konst, såsom teckning och annan grafisk konst, målarkonst,
bildhuggarkonst samt byggnadskonst; dock att alster av konsthantverk
och konstindustri icke äro föremål för skydd enligt denna lag.

2 §•

Konstnär äge uteslutande rätt att efterbilda sitt konstverk, vare sig
genom konstnärligt förfarande eller genom mångfaldigande medelst tryck,
fotografi, avgjutning eller på annat dylikt sätt. Till efterbildande hänföres
jämväl att bygga efter byggnadsverk eller efter ritning eller modell
till sådant.

Såsom efterbildande anses icke, att i fri anslutning till ett konstverk
framställes ett nytt, i det väsentliga självständigt sådant.

3 §•

Den, som efterbildat ett konstverk medelst annat konstnärligt förfarande
än det för originalverket använda, bave för sin efterbildning
sådan rätt, som i 2 § är nämnd, oförkränkt dock den rätt, som må tillkomma
originalverkets upphovsman.

Såsom upphovsman till ett konstverk varde, där ej annat visas, den
ansedd, vilkens namn eller signatur är anbragt å verket.

I fråga om verk av konstnär utan uppgivet eller under diktat namn
företrädes konstnären i sin rätts utövning av den, vilken finnes å verket
nämnd såsom utgivare eller, där sådan ej angivits, såsom förläggare.

13

Riksdagens skrivelse Nr 76.

5 §.

Utan konstnärens tillstånd må en var för studieändamål eller till sitt
enskilda bruk efterbilda konstverk. Vill någon låta ett konstverk till
sitt enskilda bruk efterbildas genom annan, vare dock konstnärens tillstånd
erforderligt, där efterbildandet skall ske genom konstnärligt förfarande.

Vad nu är sagt äge icke tillämpning i fråga om byggande efter
byggnadsverk eller efter ritning eller modell till sådant.

Där konstverk, enligt vad i första stycket är medgivet, utan konstnärens
tillstånd efterbildas, må ej hans namn eller signatur å efterbildningen
anbringas på sätt, som kan giva anledning till förväxling.

6 §•

Tillåtet vare ock att i vetenskaplig framställning eller i skrift, som
är avsedd att tjän* till bruk vid undervisning, till förklaring av texten
efterbilda konstverk, som utgivits eller varit offentligen utställt.

Då konstverk sålunda efterbildas, skall konstnärens därå anbragta
namn eller signatur vid efterbildningen angivas.

7 §•

Likaledes vare tillåtet att genom teckning eller annan grafisk konst,
målarkonst eller fotografi efterbilda konstverk, som finnes å eller vid
väg eller gata, torg eller annan allmän plats; dock må av byggnadsverk
allenast det yttre efterbildas.

8 §•

Vid efterbildande av konstverk, i enlighet med vad i 6 eller 7 § medgiven
må verket icke, utan särskilt tillstånd av konstnären eller hans
rättsinnehavare, förändras i vidare mån än som nödvändiggöres av det
för efterbildandet använda förfarandet.

Om rättens övergång.

9 §•

Vid konstnärs död gånge hans rätt enligt denna lag över till hans
dödsbodelägare.

14

Riksdagens skrivelse Nr 76.

Rätten må, med eller utan villkor eller inskränkning, överlåtas till
annan.

10 §.

Övergår konstverk i annans ägo, vare konstnärens rätt enligt denna
lag ej innefattad i överlåtelsen.

Dock skall, där konstverk av konstnären eller hans rättsinnehavare
överlåtits till staten eller menighet, överlåtelsen anses innefatta jämväl
rätt att genom fotografi efterbilda verket, oförkränkt den rätt, som i
enahanda avseende tillkommer överlåtaren.

Är porträttbild utförd efter beställning, må den ej av konstnären
eller hans rättsinnehavare efterbildas utan tillstånd av beställaren eller,
efter dennes död, av hans efterlevande make och arvingar.

Har annat blivit uttryckligen avtalat än nu för varje fall är sagt,
vare det gällande.

11 §• *

Har konstnärs i denna lag omförmälda rätt med avseende på ett
konstverk till någon överlåtits, må denne icke, utan särskilt tillstånd
av konstnären eller hans rättsinnehavare, vid efterbildande förändra
verket i vidare mån än som nödvändiggöres av det för efterbildandet
använda förfarandet.

12 §.

Konstnärs i denna lag stadgade rätt må ej i hans eller efterlevande
makes, arvinges eller testamentstagares bo tagas i mät för gäld.

Om rättens upphörande.

13 §.

Konstnärs rätt enligt denna lag vare gällande intill utgången av
trettionde året efter det, under vilket han avlidit.

14 §.

För verk av konstnär utan uppgivet eller under diktat namn njutes
skydd enligt denna lag intill utgången av trettionde året efter det, under
vilket verket först offentliggjordes.

Riksdagens skrivelse Nr 76.

15

Ansvarsbestämmelser.

15 §.

Med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor straffes:

1) den, som i annat fall, än i 5, G eller 7 § medgives, utan konstnärens
eller hans rättsinnehavares tillstånd efterbildar ett enligt denna lag
skyddat konstverk, i ett eller flera exemplar, vare sig verket efterbildas
i sin helhet eller delvis;

2) den, som till salu håller eller genom försäljning, utdelande, uthyrande
eller annorledes sprider eller offentligen utställer eller ock i riket
till spridande eller offentligt utställande inför sådan efterbildning av ett
enligt denna lag skyddat konstverk, som honom veterligen blivit i annat
fall, än i G eller 7 § medgives, utan konstnärens eller hans rättsinnehavares
tillstånd utförd.

Den brottslige ersätte ock all skada.

16 §.

Har ett enligt denna lag skyddat konstverk blivit i annat fall, än
i 5,^6 eller 7 § medgives, utan konstnärens eller hans rättsinnehavares
tillstånd efterbildat, skola de därvid utförda efterbiklningarna efter målsägandens
val antingen förstöras eller ock utlämnas till målsäganden mot
ersättning för värdet eller mot avdrag därför å honom tillkommande
skadestånd. Vad nu är sagt äge ock tillämpning i fråga om efterbildning,
som blivit jämlikt 5 § utförd utan konstnärens tillstånd, där den
hålles till salu eller sprides eller offentligen utställes.

Med formar, stenar, plåtar och andra dylika, uteslutande för det
olovliga efterbildandet användbara materialier skall, om målsäganden det
yrkar, så förfaras, att missbruk därmed ej må ske.

Vad nu är stadgat gälle dock endast om sådana efterbildningar
eller materialier, som fortfarande finnas i den brottsliges besittning eller
över vilka han eljest förfogar.

Bestämmelserna här ovan i denna paragraf äro icke tillämpliga,
då efterbildningen är ett byggnadsverk.

17 §•

Med böter från och med fem till och med tvåhundra kronor straffes
den, som vid efterbildande av ett konstverk förfar i strid mot bestämmelserna
i 8 eller 11 §. Håller någon till salu eller sprider eller offentligen

16

Riksdagens skrivelse Nr 16.

utställer efterbildning, som han vet vara utförd i strid mot nämnda bestämmelser,
böte som nu är sagt.

Den brottslige gälde tillika skadestånd; och skall i fråga om förfarande
med olagliga efterbildningar och materialier vad i 16 § stadgas
äga motsvarande tillämpning.

18 §.

Till böter från och med fem till och med femhundra kronor dömes
den, som i strid mot stadgandet i 10 § tredje stycket efterbildar en^ enligt
denna lag skyddad porträttbild, så ock den, som till salu håller
eller sprider eller offentligen utställer sådan efterbildning av en skyddad
porträttbild, som han vet vara utförd i strid mot nämnda stadgande; och
skall i fråga om förfarande med olagliga efterbildningar och materialiei
vad i 16 § stadgas äga motsvarande tillämpning.

19 §•!

Anbringar någon, emot föreskriften i 5 § tredje stycket, konstnärs
namn eller signatur å efterbildning av konstverk, straffes med böter från
och med fem till och med femhundra kronor.

20 §.

För underlåtenhet att fullgöra vad i 6 § andra stycket är föreskrivet
vare straffet böter från och med fem till och med etthundra
kronor.

21 §.

Förbrytelse mot denna lag må ej åtalas av annan än målsägande.

22 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna
strafflagen.

Riksdagens skrivelse Nr 76.

17

Om denna lags tillämplighet.

23 §.

Denna lag tillämpas på konstverk av svensk medborgare, så ock på
konstverk av utländsk medborgare, vilket först utgivits här i riket.

Lagens bestämmelser kunna, under förutsättning av ömsesidighet, av
Konungen förklaras delvis eller helt och hållet gälla även konstverk av
annat lands medborgare samt konstverk, som först utgivits i samma land.

24 §.

Genom denna lag upphäves lagen den 28 maj 1897 angående rätt
att efterbilda konstverk.

25 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

Den skall äga tillämpning jämväl med avseende på konstverk, som
dessförinnan utförts, dock med nedan angivna undantag:

1) Har konstverk före denna lags trädande i kraft på grund av
förut gällande lag lovligen efterbildats, må redan utförda efterbildningar
fritt spridas och offentligen utställas.

2) Formar, stenar, plåtar och andra dylika, uteslutande för efterbildande
av visst konstverk användbara materialier, som förfärdigats innan
denna lag trätt i kraft, må, där de enligt äldre lag fått därtill brukas,
fortfarande användas för sitt ändamål; och må de medelst nämnda materialier
utförda efterbildningarna fritt spridas och offentligen utställas.

3:o) Lag

om rätt till fotografiska bilder.

Härigenom förordnas som följer:

Om rättens föremål samt fotografs befogenheter.

1 §•

Enligt de i denna lag givna bestämmelser skyddas rätten till bild,
som framställts genom fotografi. Till fotografi hänföres jämväl annat,
fotografi liknande förfarande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 76—78.

3

18

Riksdagens skrivelse Nr 76.

2 §•

Den, som framställt en fotografisk bild, äge uteslutande rätt att
genom fotografi mångfaldiga densamma.

Fotograf have ock uteslutande rätt att genom kinematografi offentligen
förevisa av honom framställda fotografiska bilder. Såsom kinematografi
anses jämväl annat, kinematografi liknande förfarande.

’ 3 §.

Utan fotografens tillstånd må en var till sitt enskilda bruk mångfaldiga
fotografisk bild.

4 §•

Vad i 2 § är stadgat utgöre ej hinder för att i vetenskaplig framställning
eller i skrift, som är avsedd att tjäna till bruk vid undervisning,
till förklaring av texten mångfaldiga fotografisk bild, som utgivits
eller varit offentligen utställd.

Då fotografisk bild sålunda användes, varde fotografens namn och
hemvist vid avbildningen angivna, därest uppgift därom finnes å bilden.

Om rättens övergång.

5 §•

Vid fotografs död gånge hans rätt enligt denna lag över till han»
dödsbodelägare.

Rätten må, med eller utan villkor eller inskränkning, överlåtas till
annan.

6 §•

Övergår fotografisk bild i annans ägo, vare fotografens rätt enligt
denna lag ej innefattad i överlåtelsen, med mindre särskilt avtal därom skett.

Är fotografisk bild framställd efter beställning, gånge dock, där ej
annat uttryckligen avtalats, fotografens omförmälda rätt över till beställaren.

Riksdagens skrivelse Nr 76.

19

Om rättens upphörande.

7 §•

Fotografs i denna lag stadgade rätt med avseende på fotografisk
bild vare gällande intill utgången av femtonde året efter det, under vilket
bilden först utgavs.

För bild, som vid fotografens död icke var utgiven, njutes skydd
enligt denna lag intill utgången av femtonde året efter det, under vilket
han avlidit.

Ansvarsbestämmelser.

8 §•

Med böter från och med fem till och med femhundra kronostraffes: 1)

den, som i annat fall, än i 3 eller 4 § medgives, utan fotografens
eller hans rättsinnehavares tillstånd genom fotografi mångfaldigar
en enligt denna lag skyddad fotografisk bild, i ett eller flera exemplar,
vare sig bilden mångfaldigas i sin helhet eller delvis;

2) den, som till salu håller eller genom försäljning, utdelande, uthyrande
eller annorledes sprider eller offentligen utställer eller ock i riket
till spridande eller offentligt utställande inför sådan fotografisk avbildning
av en enligt denna lag skyddad fotografisk bild, som honom veterligen
blivit i annat fall, än i 4 § medgives, utan fotografens eller hans rättsinnehavares
tillstånd utförd;

3) den, som utan fotografens eller hans rättsinnehavares tillstånd
genom kinematografi offentligen förevisar enligt denna lag skyddade fotografiska
bilder.

Den brottslige ersätte ock all skada.

9 §•

Har en enligt denna lag skyddad fotografisk bild blivit i annat fall,
än i 3 eller 4 § medgives, utan fotografens eller hans rättsinnehavares tillstånd
mångfaldigad genom fotografi, skola de därvid utförda avbildningarna
efter målsägandens val antingen förstöras eller ock utlämnas till målsäganden
mot ersättning för värdet eller mot avdrag därför å honom tillkommande
skadestånd. Vad nu är sagt äge ock tillämpning i fråga om av -

20

Riksdagens skrivelse Nr 76.

bildning, som blivit jämlikt 3 § utförd utan fotografens tillstånd, där
den hålles till salu eller sprides eller offentligen utställes eller offentligen
förevisas genom kinematografi.

Med plåtar och andra dylika, uteslutande för det olovliga mångfaldigandet
användbara materialier skall, om målsäganden det yrkar, så
förfaras, att missbruk därmed ej må ske.

Vad ovan är stadgat gälle dock endast om sådana avbildningar eller
materialier, som fortfarande finnas i den brottsliges besittning eller över
vilka han eljest förfogar.

10 §.

För underlåtenhet att fullgöra vad i 4 § andra stycket är föreskrivet
vare straffet böter från och med fem till och med etthundra kronor.

11 §.

Förbrytelse mot denna lag må ej åtalas av annan än målsägande.

12 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna
strafflagen.

Om denna lags tillämplighet.

13 §.

Denna lag tillämpas på fotografisk bild, som framställts av svensk
medborgare, så ock på fotografisk bild, som framställts av utländsk medborgare,
men först utgivits här i riket.

Lagens bestämmelser kunna, under förutsättning av ömsesidighet,
av Konungen förklaras delvis eller helt och hållet gälla även fotografisk
bild, som framställts av annat lands medborgare, samt fotografisk bild,
som först utgivits i samma land.

14 §.

Genom denna lag upphäves lagen den 28 maj 1897 angående rätt
att återgiva fotografisk bild.

21

Riksdagens skrivelse Nr 76.

15 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

Den skall äga tillämpning jämväl med avseende på fotografisk bild,
som dessförinnan framställts, dock med nedan angivna undantag:

1) Har fotografisk bild före denna lags trädande i kraft på grund
av förut gällande lag lovligen mångfaldigats, må redan utförda avbildningar
fritt spridas och offentligen utställas ävensom offentligen förevisas
genom kinematografi.

2) Plåtar och andra dylika, uteslutande för mångfaldigande av viss
fotografisk bild användbara materialier, som förfärdigats innan denna lag
trätt i kraft, må, där de enligt äldre lag fått därtill brukas, fortfarande
användas för sitt ändamål; och må de medelst nämnda materialier utförda
avbildningarna fritt spridas och offentligen utställas ävensom offentligen
förevisas genom kinematografi.

3) Den, som före denna lags trädande i kraft på grund av förut
gällande lag lovligen genom kinematografi offentligen förevisat fotografiska
bilder, vare oförhindrad att fortfarande på sätt nu nämnts offentligen
förevisa bilderna.

Därjämte får riksdagen anhålla,

A) att Eders Kungl. Maj:t måtte taga under
övervägande, i vad mån en särskild lagstiftning om
förlagsrätt är av behovet påkallad såsom komplement
till lagstiftningen om litterär äganderätt; samt

B) att Eders Kungl. Maj:t ville efter verkställd
utredning taga i förnyat övervägande, i vad mån och
under vilka villkor alster av konsthantverk och konstindustri
må kunna beredas skydd enligt lagen om rätt
till verk av bildande konst ävensom för riksdagen framlägga
det förslag, vai''till övervägandet givit anledning.

Stockholm den 1 april 1919.

Med undersåtlig vördnad.