Riksdagens skrivelse Nr 75,

3

Nr 75.

Godkänd av första kammaren den 1 april 1919.
Godkänd av andra kammaren den 1 april 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om ytterligare anslag till hushållningssällskapen.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 32.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner har hemställts,
att riksdagen behagade besluta att av till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
eller av andra tillgängliga medel å 1919 års tillläggsstat
uppföra 406,000 kronor, att innevarande år tilldelas hushållningssällskapen,
så fördelade, att till grundanslagen göres ett tillägg
av 50 procent med 130,000 kronor, och till återstående delen av statsanslaget
ett tillägg av 15 procent med 276,000 kronor.

Hushållningssällskapens huvudsakliga inkomst utgjordes under tiden
närmast före år 1915 av sällskapens andel i de vid försäljning av brännvin
för det allmännas räkning uppburna försäljningsavgifter. Sedan
1913 års riksdag antagit förslag till förordning angående ersättning
till städer, köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel, varigenom stadgats bland1
annat, att hushållningssällskapen årligen skulle av statsmedel erhålla
tillhopa 2,100,000 kronor, uppförde 1914 års förra riksdag i riksstaten
för år 1915 under nionde huvudtiteln ett särskilt ordinarie anslag å
berörda belopp, vilket anslag därefter i riksstaten bibehållits oförändrat.
Den för närvarande till hushållningssällskapen utgående ersättningen
för brännvinsmedlen fördelas dem emellan på sådant sätt att varje sällskap
tillföres ett grundbelopp av 10,000 kronor samt att därefter av
anslagets återstod hälften fördelas efter den med jordbruk och fiske

4

Riksdagens skrivelse Nr 75.

sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena och andra
hälften efter den övriga folkmängden inom samma områden, dock att,
därest enligt nämnda grunder något hushållningssällskap skulle erhålla
mindre än 35,000 kronor detta belopp tillägges hushållningssällskapet
och återstoden av anslaget enligt sagda grunder fördelas mellan de
övriga hushållningssällskapen.

Av det i motionerna omförmälda, av lantbruksstyrelsen avgivna utlåtande
över till Kungl. Maj:t inkomna framställningar om ökade bidrag
till hushållningssällskapen, av vilket utlåtande riksdagens vederbörande
utskott tagit del, torde framgå, att de inkomster, till vilka sällskapen — förutom
ovanberörda ersättning av statsmedel — äro hänvisade för uppehållande
av sin verksamhet, för närvarande icke uppgå till större belopp än att
hushållningssällskapens inkomster i stort sett kunna sägas vara desamma
som vid kristidens början. Å andra sidan hava däremot sällskapens olika
utgifter ökats i avsevärd omfattning. Här bör såsom i motionerna
jämväl framhållits först erinras, att enligt lantbruksstyrelsens förutnämnda
utlåtande beloppet av de utav de olika sällskapen till den hos
dem anställda personalen utbetalta lönerna sedan år 1914 ökats med
icke mindre än 291,434 kronor 79 öre eller till 718,643 kronor 2 öre
och att denna ökning till övervägande del föranletts av nödvändigheten
att tillgodose de olika befattningshavarnes krav på förbättrade löner.
Vidare har framhållits, att även beträffande sådana hushållningssällskapens
befattningshavare, till vilkas avlönande bidrag av statsmedel
direkt utgår, sällskapen haft att bära hela den ökning i avlöningshänseende,
som kommit dessa i likhet med annan personal till del. Med
hänsyn till de under kristiden gång efter annan vidtagna avsevärda
höjningar i såväl järnvägarnas som ångfartygens och skjutsstationernas
taxor hava givetvis även kostnaderna för befattningshavarnas resor i
betydlig mån stegrats, på samma gång dagtraktamentena till följd av
allt högre levnadsomkostnader måst avsevärt höjas. Av lantbruksstyrelsen
gjorda approximativa beräkningar tyda sålunda på, att hushåll''
ningssällskapen under år 1918 komma att i sistnämnda avseende
åsamkas en merutgift av 75,000 å 100,000 kronor. Dessutom hava
sällskapens utgifter för expenser o. d. enligt vad lantbruksstyrelsen
uppgivit undergått en betydande stegring.

Av det anförda torde framgå, att för bestridande av rena administrationskostnader
avsevärda belopp måst tagas i anspråk av de eljest
för direkta åtgärder för jordbrukets främjande avsedda medel. Detta
torde i sin ordning kunna befaras medföra inskränkningar i ej obetydlig
omfattning av hushållningssällskapens hittillsvarande, utomordentligt

Riksdagens skrivelse Nr 75. 5

gagnrika verksamhet, något som enligt riksdagens förmenande skulle
vara i hög grad att beklaga.

Med hänsyn härtill håller riksdagen före, att staten icke bör undandraga
sig att lämna sällskapen det ytterligare stöd, som kan anses vara
av omständigheterna betingat. Riksdagen anser så mycket större anledning
härtill föreligga, som hushållningssällskapens ökade utgifter i viss
mån torde hava föranletts av de uppgifter av skilda slag, som särskilt
under senare åren av staten i vidsträckt mån anförtrotts dem.

Såsom i motionerna jämväl erinrats har inom jordbruksdepartementet
särskilda sakkunniga tillkallats för utredning och avgivande av förslag
beträffande omorganisation av hushållningssällskapen och har enligt
vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat till dessa jämväl
överlämnats lantbruksstyrelsens förberörda utlåtande, önskvärt hade
givetvis vant, om frågan om ytterligare understöd åt sällskapen i fråga kunnat
anstå i avvaktan på slutförandet av nämnda utredning. Då emellertid,
enligt vad riksdagen erfarit, för närvarande icke torde kunna med bestämdhet^
förutses, huruvida de sakkunnigas arbete; vilket helt nyligen tagit sin
början, kan vara slutfört å sådan tid, att proposition i ämnet kan föreläggas
nästa års riksdag, anser riksdagen, att nu ifrågavarande spörsmål i betraktande
av dess brådskande natur, bör till prövning upptagas oberoende av
berörda utredning och provisoriskt lösas i avvaktan på resultatet därav.
A andra sidan kan riksdagen icke biträda det i motionerna framlagda
förslaget om uppförande omedelbart å tilläggsstat för år 1919 av det
i dessa begärda anslaget. Visserligen föreligger lantbruksstyrelsens
berörda. utlåtande i ärendet, men enligt riksdagens uppfattning bör
frågan, innan riksdagen fattar sitt beslut, bliva föremål för Kungl. Majrts
prövning och bedömande samt i form av proposition förelagd riksdagen.
Härtill kommer, att riksdagen med hänsyn till statsfinansernas
för närvarande synnerligen tryckta läge ställer sig betänksam i fråga om
anvisande av ytterligare medel å tilläggsstat för innevarande år.

Under åberopande av det anförda får riksdagen, i anledning av
förevarande motioner, hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kung].
Maj:t ville skyndsamt låta utreda på vad sätt staten bör ytterligare bidraga
till upprätthållande av hushållningssällskapens verksamhet samt
för nästkommande riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.

Stockholm den 1 april 1919.

Med undersåtlig vördnad.