Riksdagens skrivelse Nr 73.
7
Nr 73.
Godkänd av första kammaren den 29 mars 1919.
Godkänd av andra kammaren den 29 mars 1919.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för
Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad
sedelutgivningsrätt.
(Bankoutskottets utlåtande nr 32.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 11 mars 1919 avlåten proposition nr 240
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående
rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt.
Med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet blivit anfört finner riksdagen
sig böra biträda förslaget om en ytterligare sedelutgivningsrätt
av 125 miljoner kronor utöver de belopp, som finnas angivna i 6 § av
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897. Liksom förlidet år anser
riksdagen sig emellertid böra uttala den mening, att man med visshet
torde kunna utgå ifrån, att denna ytterligare sedelutgivningsrätt icke
kominer att begagnas i större utsträckning än som är oundgängligen
nödvändigt.
Vad angår giltighetstiden för lagen, bar riksdagen icke haft något
att erinra mot, att de nya bestämmelserna må gälla intill dess tjugu
dagar förflutit efter det ny riksdag sammanträtt. Då det icke lärer vara
8
Riksdagens skrivelse Nr 73.
avsett, att ett medgivande, som jämlikt lagen lämnas av Eders Kungl.
Maj:t, skall gälla längre tid än själva lagen äger giltighet, har en tilläggsbestämmelse
i sådant syfte införts i lagens slutstadgande.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen härigenom
anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition,
antagit följande
Förslag
till
lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken
viss ökad sedelutgivningsrätt.
Härigenom förordnas som följer:
Om sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris
prövas oundgängligen nödigt, må Konungen på framställning av fullmäktige
i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontor
medgiva riksbanken rätt att utgiva sedlar till ett belopp
av högst etthundratjugufem miljoner kronor utöver de belopp, som finnas
angivna i 6 § av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, sådant
nämnda lagrum lyder enligt lag den 25 maj 1915; åliggande det fullmäktige
i riksbanken att, så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen
indraga sedlar till belopp, motsvarande vad som på grund av sålunda
medgiven ökning av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
samt gäller intill dess tjugu dagar förflutit efter det ny riksdag sammanträtt.
Av Konungen jämlikt denna lag lämnat medgivande skall jämväl
efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.
Stockholm den 29 mars 1919.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919,